För alla flickors och pojkars lärande - om skolresultat, jämställdhet och inkludering i skolmiljö

Transkript

1 För alla flickors och pojkars lärande - om skolresultat, jämställdhet och inkludering i skolmiljö Mia Heikkilä, docent i pedagogik, Mälardalens högskola Mia@miaheikkila.se

2 Dagens innehåll Syftet är att inspirera samt ge verktyg och tankar kring hur skolan och undervisningen kan utvecklas med stöd av kollegialt lärande. Fokus på att analysera skolresultat och hur vi gör jämställd undervisning.

3 Varför kollegialt lärande genom kollegiala samtal? Gemensamma tolkningar av begreppsinnebörder Kunskapsbaserade Utveckla beprövad erfarenhet

4 Kollektivt lärande (Ohlsson & Granberg, 2016) Fokus på verksamhetsutveckling, ej individ Utveckling av arbetssätt i en organisation förutsätter utveckling av verksamheten, och inte enbart hos enskilda individer (s.12) Tar sig uttryck i gemensam uppgiftsformning, uppgiftshantering och reflektion och drivs fram av gruppens organiserande av samarbete 4

5 Teamlärande (Ohlsson, 2016) En form av kollektivt lärande som betonar teammedlemmarnas gemensamma reflektion, teamthink och utveckling av gemensam förståelse Varje medlem i teamet är medveten om de övriga medlemmarna och agerar så att hen kompletterar kollegornas insatser jfr. relationellt aktörskap Teamlärande tillför hela organisationen kunskap Individen Organisationen, en länk däremellan 5

6 Tillbaka till kollegialt lärande och kollegiala samtal Tolkningarna Vad betyder detta?

7 Jämställd utbildning, delmål 3 Kvinnor och ma n, flickor och pojkar ska ha samma möjligheter och villkor na r det ga ller utbildning, studieval och personlig utveckling. Det finns oja mställda förutsättningar, möjligheter och villkor i samband med utbildning (Skr. 2016/2017:10)

8 Skolan ska aktivt och medvetet främja kvinnors och mäns lika rätt och möjligheter. Det sätt pa vilket flickor och pojkar bemöts och bedöms i skolan, och de krav och förväntningar som ställs pa dem, bidrar till att forma deras uppfattningar om vad som är kvinnligt och manligt. Skolan har ett ansvar för att motverka traditionella könsmönster. Den ska därför ge utrymme för eleverna att pröva och utveckla sin förmåga och sina intressen oberoende av könstillhörighet.

9 Skolan ska aktivt och medvetet främja kvinnors och mäns lika ra tt och mo jligheter. Det sätt pa vilket flickor och pojkar bemöts och bedöms i skolan, och de krav och förväntningar som ställs pa dem, bidrar till att forma deras uppfattningar om vad som a r kvinnligt och manligt. Skolan har ett ansvar för att motverka traditionella ko nsmo nster. Den ska därför ge utrymme för eleverna att pro va och utveckla sin fo rma ga och sina intressen oberoende av ko nstillho righet.

10 Läraren ska uppmärksamma och i samråd med övrig skolpersonal vidta nödvändiga åtgärder för att förebygga och motverka alla former av diskriminering och kränkande behandling, verka för att flickor och pojkar får ett lika stort inflytande över och utrymme i undervisningen,

11 Vad kan analyseras?

12 abdb600fa/forskarrapporter-tilljamstalldhetsutredningen-sou-2015_86.pdf

13

14

15 Definitioner Hur definieras utla ndsk bakgrund? Utländsk bakgrund har de som: - är födda utomlands och - personer som är födda i Sverige och vars båda föräldrar är födda utomlands. Det innebär att en person som är född i Sverige och har en förälder som är född utomlands inte har utländsk bakgrund. Vad inneba r nyinvandrad? Nyinvandrade elever har kommit till Sverige de senaste 4 åren. De har inte bott i Sverige eller gått i svenska skolsystemet tidigare. Hur vet ni vilken utbildningsniva elevernas fo ra ldrar har? I utbildningsregistret registreras genomförda utbildningar för alla personer som är folkbokförda i Sverige. Föräldrarnas utbildningsnivå hämtas genom samkörningar mellan betygsregistret, det centrala folkbokföringsregistret och det nationella utbildningsregistret. Uppgifter om utbildning i utlandet hämtas in via enkäter och intervjuer. För personer som invandrat till Sverige saknas ibland uppgift om utbildningsnivå och i dessa fall anges det som "utbildningsnivå okänd". Med föräldrar menas elevens biologiska föräldrar. Hur definieras fo ra ldrarnas utbildningsniva? Vi har delat in föräldrarnas utbildningsnivå i två kategorier; "föräldrar med högst för- eller gymnasial utbildning" och "föräldrar med eftergymnasial utbildning". I SIRIS räknas endast utbildningsnivån för den förälder som har högst utbildningsnivå. Före 2014 delades föräldrarnas utbildningsnivån in i tre delar. (Skolverket,

16 Vad vet vi påverkar elevers lärande? Undervisningens struktur, innehåll och långsiktiga mål Lärarens ämneskompetens och didaktiska kompetens (inkl. genuskompetens) Förmåga att omsätta forskning i praktik Bedömningspraktiker Förekomst av kränkningar och sexuella trakasserier i samband med skola (Hattie, 2012, Håkansson & Sundberg, 2012, Klapp, 2011, Dunkels, 2016, Heikkilä, 2015)

17 Exempel på områden kan ses som indirekt påverkar skolresultat och som har bäring på genus Könsfördelning i olika organ, klasser, lärarlag får jag finnas? Betygsunderlag i ämnen Förekomsten av kränkningar Jargong, attityder, förväntningar Pedagogiska arbetssätt i klassen vilka får vara med? Kommunikation mellan lärare, elever och föräldrar Undervisningsmaterial, läroböcker

18 Delar i utvecklingsprocessen Kartlägga hitta problemet i mitt klassrum, i min undervisning, i vår skola, i våra korridorer, i vårt lärarrum Analysera kunskap om genus och brist på jämställdhet som begräsning av allas liv kan hjälpa

19 Hur kartlägger och analyserar man? Hitta dilemma Noga studera vilka mönster hittas? Hur ska vi få kunskap om det? Sammanställa resultaten Göra intervjuer, enkäter, samla statistik

20 Delar i utvecklingsprocessen Kartlägga hitta problemet i mitt klassrum, i min undervisning, i vår skola, i våra korridorer, i vårt lärarrum Analysera kunskap om genus och brist på jämställdhet som begräsning av allas liv kan hjälpa Formulera mål hur ska vi utveckla undervisningen, relationerna till eleverna, relationerna till kollegor etc. Göra! Utvärdera, följa upp hur har det gått? Har vi nått våra mål? Vad ska vi göra än mer annorlunda? Det handlar om strukturnivå och individnivå samtidigt!

21 Arbete på olika nivåer Skolchef eller motsv., politiker ramgivarna Rektor operativa ramgivaren La raren genomfo raren, normskapare, uppra ttha llare Eleverna normskapare, normuppfattare, upprätthållare Vem gör vad?

22

23 Sammanfattning Kollegialt arbete ger möjlighet till att hitta gemensamma tolkningar och förståelse av verksamheten, ger riktning framåt! Jämställdhet kan åstadkommas genom ihärdigt processarbete inte som projekt på viss tid Alla som arbetar i skolan har ett gemensamt ansvar för jämställdhetsarbetet identifiera och professionalisera!

24 Lycka till i ert viktiga arbete! mia@miaheikkila.se Författare till boken Arbeta med jämställdhet i förskolan (tillsammans med Lisa Andersson Tengnér, Gothia Fortbildning AB 2017) och Lärande och jämställdhet i förskola och skola (Liber, 2015) Driver podden Förskolebyrån om förskolan utifrån vetenskap och beprövad erfarenhet