Jämställdhet och genus könsuppdelat i skola och utbildning

Transkript

1 Jämställdhet och genus könsuppdelat i skola och utbildning Mia Heikkilä forskare i pedagogik, Mälardalens högskola och utbildar och föreläser kring jämställdhet i skolan mia@miaheikkila.se

2 Föreläsningens innehåll Jämställdhet i skolan hur könsbundna studieval och bristande jämställdhet i skolan påverkar ungas möjligheter på arbetsmarknaden

3 Upplägg Perspektiv på kön och påminnelse om uppdraget Sådant som påverkar möjliga livsval: - Valen till gymnasiet - Skolresultat - Forskning om genus - Vad påverkar möjligheter till lärande? Vad ska vi göra då?

4 Mål En arbetsmarknad där kvinnor och män har lika värde, rättigheter och möjligheter gynnar alla och är en viktig del i arbetet mot ett jämställt samhälle. För att nå dit måste vi jobba med normer och strukturer och ifrågasätta traditionella föreställningar om vad som är kvinnligt och manligt. (Slutord i Gå din egen väg!) Norrbotten står inför stora utmaningar kopplat till kompetensförsörjning både inom o entlig sektor och inom näringslivet och utmärker sig samtidigt med en könssegregerad arbetsmarknad och könsbundna studieval till gymnasiet. (Förord, JämLys)

5 Jämställdhet är inget vi når en gång för alla, jämställdhet måste åter- och övervinnas om och om igen, med nya generationer och i nya samhällen.

6 Våra sätt att kategorisera människor utifrån genus syns genom hur vi Bemöter Bedömer Belönar Bekräftar Behandlar Beskriver andra människor och aspekter av vår vardag!

7 I klassrummet, och i skolan Görandet av skillnader mellan flickor och pojkar i skolan består av de små, till synes obetydliga språkliga uttalanden och kommunikativa handlingar som gör att flickor och pojkar lär sig att de tillhör olika kategorier, att de ska vara olika, de förväntas vara olika. Vi olikagör tillsammans alltså flickor och pojkar. Där startar processen av brist på jämställdhet i skolan, i stort och smått.

8 Det är en mycket långsam process!, men den finns där och återskapar mönster av flickors och pojkars olikhet. Det kan i sin tur leda till, och det gör det visar forskning, att vi förväntar oss olika intressen och beteenden av flickor och pojkar och har överseende med olika saker gällande flickor och pojkar. Det här sammantaget gör något med flickors och pojkars självbild och självförtroende gällande skola och lärande. Heikkilä (2015)

9 Lgr 11 Skolan ska aktivt och medvetet främja kvinnors och mäns lika rätt och möjligheter. Det sätt på vilket flickor och pojkar bemöts och bedöms i skolan, och de krav och förväntningar som ställs på dem, bidrar till att forma deras uppfattningar om vad som är kvinnligt och manligt. Skolan har ett ansvar för att motverka traditionella könsmönster. Den ska därför ge utrymme för eleverna att pröva och utveckla sin förmåga och sina intressen oberoende av könstillhörighet.

10 Lgr11 - i undervisningen i olika ämnen integrera ämnesövergripande kunskapsområden, exempelvis miljö, trafik, jämställdhet, konsumentfrågor, sex och samlevnad samt riskerna med tobak, alkohol och andra droger

11 Läroplan för gymnasieskolan Människolivets okränkbarhet, individens frihet och integritet, alla människors lika värde, jämställdhet mellan kvinnor och män samt solidaritet mellan människor är de värden som utbildningen ska gestalta och förmedla. s. 5, läroplan för gymnasieskolan Läraren ska se till att undervisningen till innehåll och uppläggning präglas av ett jämställdhetsperspektiv

12 Vad är jämställdhet i skolan? Eller kanske brist på jämställdhet i skolan? En identifierad osaklig skillnad mellan flickors och pojkars, kvinnors och mäns möjlighet till makt och inflytande över sitt eget liv och samhällsutvecklingen. Frågan är; Vad beror den på och hur ska det åtgärdas?

13 Vad säger forskning om genus och skolan? - Att flickor och pojkar fortfarande är sociala kategorier som fungerar organiserande i och för skolans verksamhet (Dolk 2013, Hellman 2010, Heikkilä 2014, Wernersson 2009, Öhrn & Holm 2014) - Att det är mer ok för flickor att göra typiska pojkhandlingar, än tvärt om (Hellman 2010, Odenbring 2010) men att det också finns möjlighet för alla att göra allt, på vissa ställen (Odenbring 2010) - Läromedel ofta förstärker genusmönster (Ohlander 2010) - Att skolans personal är väldigt olika rustade för att hantera läroplanens uppdrag kring genus (Gannerud m fl) - Kränkningar i skolan visar sig på olika sätt gällande flickor och pojkar (Skolinspektionen 2010) - Att män fortfarande är i kraftig minoritet när det gäller läraryrket (Heikkilä 2015)

14 Då var jag inte riktigt mogen att ta ett eget beslut utan följde strömmen, berättar Mattias. (s.12, Gå din egen väg!)

15 Likheter mellan de män som studerar till förskollärare idag (utifrån Heikkilä, 2014) - Förhandlar maskulinitet- ü De ser fram emot sitt yrke och att uppleva lärande ü De har prövat på arbete på förskolan innan beslut om att studera ü De har arbetat med ett annat, ofta manligt könskodat yrke innan à inte direkt från gymnasiet ü De förhåller sig till frågan om pedofili och sexuella övergrepp ü Vänskap är inte könsbunden

16 Sammanfattning Frågan om män i förskolan kan ses som en sammankoppling av jämställdhet, HR och förskolans kvalitetsarbete Organisationen kring frågan är viktig för en kommun som vill få igång arbetet Ganska få målformuleringar finns i dagsläget Det finns också en hel del frågor kring varför behöver vi fler män i förskolan Några myter florerar om män i förskolan som i viss grad motsägs här ökat antal praktikplatser för män på förskolan, men följt av tydliga rutiner som är kommunicerade och som följs upp utbildning till dem som fördelar praktikplatser om genus och kön utbildning till studie- och yrkesvägledare om könsstereotypa val fortsatt samtal och diskussion om jämställdhet och genus i förskolan och samhället ett tydligare förhållningssätt från samtliga skolhuvudmän i pedofilifrågan arbeta med är att förändra synen på förskolläraryrkets innehåll där den pedagogiska biten tydliggörs och förstärks Inte utgå ifrån att alla män som studerar till förskollärare eller arbetar i förskolan är likadana slags män med likadana kompetenser, behov och styrkor

17 Andra resultat (Holm, 2014) Flickor berättar oftare att valet siktar sig mot framtidsplaner än vad pojkar gör Flickor och pojkar med högutbildade föräldrar väljer mer lika och studieförberedande än vad flickor och pojkar med lågutbildade föräldrar gör klass och kön hänger ihop

18

19 Gymnasieval hösten 2012

20

21 Betygssystemet är av high stakeskaraktär = betygen har helt avgörande betydelse för vilka utbildningsval du kan göra och betygen i sig är. (Klapp, 2015)

22 Om bedömning, betyg och lärande (Klapp, 2015) Bedömningar kan ske på olika sätt, t ex formativt och summativt, utvärderande och diagnostiskt, men betyg är alltid en summativ bedömning Summativa bedömningar påverkar elever på olika sätt beroende på deras bakgrund och förutsättningar (s.23), dvs. betyg differentierar Negativ summativ feedback påverkar elevers lärande och prestationer negativt och hjälper dem inte att skärpa sig utan de presterar bättre om de får positiv och kontinuerlig feedback med mycket information Svenska betyg är av high stake -karaktär som används som urval för högre utbildning, men ska även informera och motivera Betygen ska bara mäta kunskaper inom de olika skolämnena, men i praktiken mäts även personliga egenskaper Könsskillnader i skolprestationer kan generellt förklaras med att flickor har mer generellt intresse av att lära sig och att studera vidare än pojkarna och att intresse tas med när lärarna betygsätter. (s.71) Det finns en skillnad i betygsättning där flickor har fördel av att nationella prov inte är det samma som betyget.

23 Summativa bedömningar differentierar (Klapp, s. 27)

24

25 Genomsnittligt meritvärde , avgångsbetyg i årskurs 9

26 Genomsnittligt meritvärde fördelat på kön och föräldrars utbildningsbakgrund

27 Genomsnittligt meritvärde, pojkar med svensk och utländsk bakgrund och föräldrarnas utbildningsbakgrund

28

29 Vad vet vi påverkar elevers lärande? Undervisningens struktur, innehåll och långsiktiga mål Lärarens ämneskompetens och didaktiska kompetens (inkl. genuskompetens) Förmåga att omsätta forskning i praktik Bedömningspraktiker Förekomst av kränkningar och sexuella trakasserier i samband med skola (Hattie, 2012, Håkansson & Sundberg, 2012, Klapp, 2011, Dunkels, 2016, Heikkilä, 2015)

30 Vad ska vi göra då?

31 Vad och hur ska vi göra då? Systematiskt arbeta med jämställdhet på flera plan, både med individer och med att förändra organisationsstrukturer både i och på skolan Låta arbetet kosta tid och pengar Ge både pojkar och flickor större möjlighet att kontinuerligt diskutera och samtala pojkrollen och flickrollen och förväntningar kring dem och vad den innebär i skolan stöd unga i sitt identitetsarbete Ställ höga krav på både flickor och pojkar, men tappa inte lyssnandet Se relationerna i skolan som väldigt viktiga för skolresultaten, men kunskap som kärnan samspelet mellan relationer och kunskap Lärarna måste problematisera sina egna förväntningar på kön och vilka signaler den egna personen arbetar med

32 Frågor för att närma sig en didaktisk reflektion, för lärare (utifrån Hansén, 2011) Hur är jag som lärare genusmedveten om min egen person? Hur bygger jag som lärare upp min undervisning så att den upplevs meningsfull för alla flickor och alla pojkar? Hur ger jag som lärare ger plats åt alla flickor och alla pojkar att synas? Hur använder jag som lärare läromedel och skolans rum på ett genusmedvetet sätt som didaktiska resurser? Var i innehållet som undervisningen har sin tyngdpunkt visar den upp världen som något för både flickor och pojkar? Vilka delar av läroplanen fokuseras på hur kan en genusmedveten reflektion göra att alla barn känner sig inkluderade? (revidering utifrån Heikkilä, 2015)

33 Delar i systematisk utvecklingsprocess Kartlägga hitta problemet i mitt klassrum, i min undervisning, i vår skola, i våra korridorer, i vårt lärarrum Analysera kunskap om genus och brist på jämställdhet som begräsning av allas liv kan hjälpa Formulera mål hur ska vi utveckla undervisningen, relationerna till eleverna, relationerna till kollegor etc. Göra! Utvärdera, följa upp hur har det gått? Har vi nått våra mål? Vad ska vi göra än mer annorlunda? Det handlar om strukturnivå och individnivå samtidigt!

34 Workshop hur kan vi arbeta med jämställdhet kopplat till skola och kompetensförsörjning? Eller. Hur kan vi arbeta med skolan och jämställdheten så att vi får fram individer med rätt kompetens, oavsett deras kön?

35 Arbete på olika nivåer gällande skolan Skolchef/motsv., politiker ramgivarna Rektor operativa ramgivaren Läraren genomföraren, normskapare, upprätthållare Eleverna normskapare, normuppfattare, upprätthållare Vem gör vad? Vilka andra aktörer ska med?

36 Instruktion, del I ca 25 min. Grupper om 4-6 i varje grupp möblera om! Sätt er även i rummen Altappen och Svartön, hämta fika och sätt er i gruppen Utifrån information och verklighetsbilder från dagen; - Vad tar du i din position med dig? - Vad kan du göra imorgon? - Vad behöver du göra på längre sikt? Samtala i grupperna kring vilken roll ni ser att ni själva har i arbetet mot ett mindre könssegregerad utbildning och arbetsmarknad

37 Instruktion, del II, ca 15 min. Gå fritt i rummet Prata med några (minst tre) om dina tankar utifrån dagen Vem eller vilka möter du som du kan eller behöver arbeta vidare med och ta kontakt med efter att vardagen tar vid igen?

38 Sammanfattning, egen