Jämställdhetsgaranti. För pedagogisk omsorg, förskola, grundskola F 9, grund- och gymnasiesärskola, gymnasieskola, fritidshem och övriga enheter

Transkript

1 Jämställdhetsgaranti 2014/15 För pedagogisk omsorg, förskola, grundskola F 9, grund- och gymnasiesärskola, gymnasieskola, fritidshem och övriga enheter Barn- och utbildningsförvaltningen informerar

2 Jämställdhetsgaranti för pedagogisk omsorg, förskola, grundskola F 9, grund- och gymnasiesärskola, gymnasieskola, fritidshem och övriga enheter inom barnoch utbildningsförvaltningen i Simrishamn Arbetet med en jämställdhetsgaranti inom BUF har som syfte att alla barn och elever i enlighet med styrdokumenten garanteras omsorg och utbildning som präglas av ett aktivt arbete för ökad jämställdhet. Arbetet med jämställdhetsgarantin ska bedrivas i en ständigt pågående process och analyseras och utvärderas varje år. Barn- och utbildningsnämndens mål: ( s.8) Varje verksamhet inom Barn- och utbildningsnämnden verksamhetsområde är certifierad enligt Jämställdhetsgarantin. En certifieringsprocess finns utarbetad med kriterier för certifiering. Varje verksamhet når upp till certifieringskriterierna. Sammanställning över resultaten från certifieringsprocessen. Ansvar: Förvaltningens genuspedagog Skollagen kapitel 1: Utbildningen ska utformas i överensstämmelse med grundläggande demokratiska värderingar och de mänskliga rättigheterna som människolivets okränkbarhet, individens frihet och integritet, alla människors lika värde, jämställdhet samt solidaritet mellan människor. Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011 : Skolan ska aktivt och medvetet främja kvinnors och mäns lika rätt och möjligheter. Det sätt på vilket flickor och pojkar bemöts och bedöms i skolan, och de krav och förväntningar som ställs på dem, bidrar till att forma deras uppfattningar om vad som är kvinnligt och manligt. Skolan har ett ansvar för att motverka traditionella könsmönster. Den ska därför ge utrymme för eleverna att pröva sin förmåga och sina intressen oberoende av könstillhörighet. Språk, lärande och identitetsutveckling är nära förknippade. Genom rika möjligheter att samtala, läsa och skriva ska varje elev få tilltro till sin språkliga förmåga.---.skolan ska ansvara för att varje elev kan använda det svenska språket i tal och skrift på ett nyanserat sätt. Läroplan för gymnasieskola 2011: Läraren ska: se till att undervisningen till innehåll och uppläggning präglas av ett jämställdhetsperspektiv. Personalen ska, efter en av rektorn gjord arbetsfördelning informera och vägleda eleverna inför deras val av kurser, fortsatt utbildning och yrkesverksamhet och motverka sådana begränsningar som grundar sig på föreställningar om kön och på social eller kulturell bakgrund. 2

3 Inledning Jämställdhetsgarantin beskriver varför samtliga verksamheter inom BUF ska arbeta aktivt för ökad jämställdhet och ger exempel på hur ett kontinuerligt arbete för ökad jämställdhet kan bedrivas och bli hållbart. En garanti blir en gemensam och utarbetad arbetsstruktur som byggs in i organisationen. Vi säkrar också att de insatser som gjorts inom ramen för jämställdhetsutvecklingsarbetet med medel från SKL och kommunen och som är det största hittills inom BUF, inte rinner ut i sanden utan istället följs upp och utvecklas på ett hållbart sätt. På så sätt kan verksamhetens brukare garanteras ett jämställt bemötande i alla verksamheter inom BUF. Arbetet med jämställdhetsgarantin blir hållbart tack vare integreringen i skolans ordinarie utvecklingsarbete. Respektive rektor eller chef ansvarar för jämställdhetsarbetet på sin enhet. Styrning Tydlig styrning är en förutsättning för att processen med jämställdhetsgarantin ska bli ett hållbart arbetssätt. Förvaltningschef, rektorer, utvecklingsledare och är ägare av arbetet och ansvarar för att arbetet med jämställdhetsgarantin får fäste och fortskrider. Genuspedagogen följer upp arbetet med jämställdhetsgarantin och nätverkar med genusprocessledarna på de olika enheterna för att bredda och fördjupa arbetet med jämställdhets- och genusperspektiv. Jämställdhet ska finnas som stående punkt på arbetsplatsträffar och blir på så sätt ett naturligt underlag för diskussioner på ledningsgruppsmötena kring hur arbetet på enheterna utvecklas. Jämställdhet finns med som en stående punkt på förvaltningens ledningsgruppsmöten. På så sätt kan ledningsgruppen tillsammans avläsa hur arbetet utvecklas. 3

4 För att en organisation ska kunna arbeta för ökad jämställdhet krävs att ledningen kontinuerligt ökar sin medvetenhet om vikten av att ha ett genusperspektiv på verksamheten. Jämställdhetsplan BUF (revideras under ht-12) Kriterier För att arbetet med jämställdhetsgarantin ska vara hållbart måste verksamheterna arbeta med och uppfylla de två delar som presenteras nedan. Del 1 Kartläggning Syftet med kartläggningen är att ge ett underlag för det konkreta arbetet för ökad jämställdhet. Genom att utgå från fakta synliggörs behoven av de enhetsspecifika insatserna. Exempel på vad man kan kartlägga: Bemötande; använder vi språket (ex. ordval, tonfall) på olika sätt beroende på om vi tilltalar en pojke eller en flicka? Talutrymme i klassrummet; hur fördelas tiden? Lär/arbetsmiljön; var i verksamheten känner sig flickor och pojkar trygga/otrygga? Läromedel; undersök om ditt läromedel är skrivet genusmedvetet eller cementerar författaren traditionella föreställningar om kön? 4

5 Det finns olika metoder för att genomföra en kartläggning. Här följer exempel på metoder som är hämtade från I normens öga, metoder för en normbrytande undervisning (Stiftelsen Friends, Stockholm 2008). I boken 100 % fördomar Att utveckla och praktisera likabehandlingsplanen med framgång (2010 Charlotta John, Pamela von Sabljar) finns praktiska tips om hur man kan arbeta med genusperspektiv integrerat i likabehandlingsplanen. Detta är litteratur som ska finnas tillgänglig på varje enhet. Läromedelsanalys Flugan Husmodellen Norm-biet Kränkningskameran Observationer med papper och penna Och/eller videokamera Enkäter Mäta talutrymmet Rektor svarar på följande frågor: Verksamheten kartläggs utifrån ett genusperspektiv. All personal är delaktig i kartläggningen. s 30 I normens öga s 57 I normens öga s 58 I normens öga s 58 I normens öga s 60 I normens öga s 62 I normens öga s 63 I normens öga s 63 I normens öga Ja/Nej Ja/Nej 5

6 Handlingsplan och utvärdering Verksamheten upprättar en handlingsplan som bygger på resultaten av kartläggningen. Redovisning av analys och utvärdering presenteras i de enhetsspecifika Skolutvecklingsplanerna. Utbildning/lärande Samtliga nyanställda genomgår en grundutbildning som genuspedagogen ansvarar för. Två uppsamlingstillfällen per termin genomförs där de nyanställda deltar. Rektor initierar och vidmakthåller lärandeprocesser för all personal i genus och jämställdhetskunskaper inom verksamheten. Jämställdhet är en stående punkt på arbetsplatsträffar, lokala samverkansgrupper, medarbetarsamtal och vid anställningsintervjuer. Rektor ansvarar för detta och även för att personalen är insatt i förvaltningens jämställdhetsgaranti och jämställdhetsplan. Rektor svarar om punkterna ovan är genomförda; Ja/Nej Del 2 Kvalitétsuppföljning Rektor, genusprocessledare, genuspedagog, bitr. utvecklingsledare samt ev. extern person från universitet/högskola följer tillsammans upp det pågående jämställdhetsarbetet. Underlaget för kvalitétsuppföljningen är; - resultatet av kartläggningen - handlingsplanen med åtgärder som analyserats och utvärderats - vilka utbildningar/lärandeprocesser som bedrivs 6

7 Alla barn och ungdomar i förskola, grundskola och gymnasieskola ges möjlighet att inhämta kunskaper och färdigheter så att de i framtiden tryggt och utan traditionellt könsrollstänkande kan välja utbildnings- och yrkesvägar. Skolplan för Simrishamns kommun för perioden Referenser; John,Charlotta och von Sabljar, Pamela och Epago/Gleerups Utbildning AB 100 % fördomar (Kristianstads boktryckeri AB 2010) Skolverket, Skolverkets allmänna råd Arbetet mot diskriminering och kränkande behandling (Elanders Sverige AB Stockholm 2012) Stiftelsen Friends (Lovisa Brade, Carolina Engström, Renita Sörensdotter, Pär Wiktorsson) I normens öga, metoder för en normbrytande undervisning (08-Tryck, Stockholm, 2008) Jämställdhetsarbetets årshjul Arbetsprocessen med jämställdhetsgarantin är kontinuerlig. Formen för arbetet ska vara cyklisk och innebär två presentations- och responsträffar per läsår som förläggs till mitten av höst- respektive vårtermin. Vid dessa möten träffas representanter från arbetslagen på en enhet, rektor, genusprocessledare samt genuspedagog och bitr. utvecklingsledare Syftet med mötena är att presentera det pågående jämställdhetsarbetet och att få respons i form av konstruktiv kritik. På så sätt sker också en lärandeprocess. Jämställdhetsarbetet ska integreras med all övrig verksamhet. 7

8 Jämställdhetsplan BUF Kontaktuppgifter: Genuspedagog Britten Dehlin Biträdande utvecklingsledare Yvonne Larsson Verksamhetsutvecklare Sven Weitner Foto: Sofie Hall och Österlengymnasiet Barn- och utbildningsförvaltningen ADRESS: Simrishamn