Verksamhetsplan läsåret för Lerlyckeskolans fritidshem

Transkript

1 Verksamhetsplan läsåret för Lerlyckeskolans fritidshem 1

2 Innehållsförteckning 1. VISION, LEDSTJÄRNOR OCH PERSPEKTIV VERKSAMHETSIDÉ :1 POLITISKA MÅL :1:1 Prioriterade KF- mål :2:1 Lokala mål :3 Verksamhetens egna mål (2008,2009) BILAGOR 2

3 1. Vision, ledstjärnor och perspektiv 1:1 Vision och ledstjärnor VISION Lundby är en attraktiv stadsdel för alla. Vi lever upp till invånarnas förväntningar och överträffar dem. LEDSTJÄRNOR Tillgängliga Kunniga Pålitliga FÖRHÅLLNINGSSÄTT Vi är engagerade Vi är flexibla Vi har en helhetssyn Vi bemöter alla på ett bra sätt Vi vill alltid bli bättre på det vi gör Vi håller vad vi lovar VÅRT ARBETSSÄTT Vi samverkar internt och externt Vi skapar delaktighet Varje medarbetare har ett stort handlingsutrymme Vi lär av varandra och andra Vi lyssnar och visar respekt 3

4 1.2 Perspektiv Vårt förhållningssätt utgår från följande tre dimensioner - Den ekologiska dimensionen/miljön/bärkraften - Den ekonomiska dimensionen/tillväxt/konkurrenskraften - Den sociala dimensionen/människan/medborgarkraften Barn och unga har specifika behov. Inriktningen ska vara att tillförsäkra dem deras demokratiska rättigheter, att bemöta dem med tolerans och respekt och sätta deras bästa i första rummet. Det ska vara roligt att gå i skolan. I Göteborg skiftar barnens förutsättningar till lärande. Unga människors olika förutsättningar kräver ett varierat utbud av lärandemiljöer. Vägen till kunskap måste utformas efter det enskilda barnets situation. Olika behov kräver olika resurser. Barn ska ges förutsättningar att lyckas i skolan. Den sociala snedrekryteringen till högre utbildning är fortfarande en realitet. Ungdomar har behov av en utbildning som förbereder dem för övergången till vuxenvärlden, en värld som kan bestå av både arbete och vidare studier. Många ungdomar i Göteborg efterfrågar möjligheter att påverka sin vardag. Ungdomar ska ges förutsättningar till ett självständigt liv. Deras engagemang ska tillvaratas. Ungdomar ska få möjlighet till inflytande i de verksamheter de brukar. 2. Verksamhetsidé Elevernas/barnens inre motivation och lust att lära Delaktighet Helhetssyn 4

5 3:1 Politiska mål :1:1 Prioriterade KF- mål 3:1:1:2 Barn och ungdomar har behov av trygghet och en god arbetsmiljö i skolan, därför ska mobbningen minska.(2008,2009) Lerlyckeskolan har en likabehandlingsplan byggd på ett systemteoretiskt synsätt. Följs upp med SMARTA mål, trygghet som mäts i Balansen. Vi avser även att göra en egen fördjupad mobbingenkät under verksamhetsåret. Vårt resultat i elevenkäten 2008 visar på behovet av ökad arbetsro i skolan och på fritidshemmet. Därför väljer vi att arbeta med detta som ett prioriterat mål under läsåret. Mäts i Balansen 3:1:1:4 Sjukfrånvaron (medarbetarnas) ska minska. (2008,2009) 3:1:1:5 Medarbetarnas engagemang som det kommer till uttryck i NMI (Nöjd Medarbetar Index) ska öka (2008, 2009) Ett mål för läsåret är att skapa kommunikationsgrupper på skolan! 3:2:1 Lokala mål 3:2:1:1 Eleverna ska erbjudas rörelse varje dag i skola projektet RUN är ett positivt exempel som tillsammans med Hälso- och sjukvårdsnämnden Hisingen kan utvecklas i alla skolor. (2008) På Lerlyckeskolan strävar vi o för att få eleverna att medverka i att hitta ämnesövergripande teman och arbetssätt som ökar deras känsla av delaktighet samtidigt som vi anknyter till målen. Skolan och fritidshemmen söker nya vägar för samarbete med det lokala föreningslivet. Vi avser att utveckla bordtennisen på fritidshemmen i samarbete med Warta bordtennisklubb och har påbörjat ett samarbete med en orienteringsklubb. På fritidshemmen kommer man att fortsätta med skogsutflykterna och avser också att köpa in material framöver, som främjar rastaktiviteten. Målet också delta i olika utmaningar, som t.ex. hopprepstävlingen och vill utmana andra i t.ex. rekord av olika slag: rockring, bolltrix, hopprep, springning, kastning, osv. På Bläckfisken har man som mål under verksamhetsåret att tillverka rörelsekort och uppdragskort (med fysisk aktivitet) och erbjuda barnen och skapa en idébank för rastlekar. På Musslan har man som mål att utveckla innebandy- och fotbollsspelandet. Flera av fritidshemmen och också fritidsgympa i idrottshallen. 5

6 3:2:1:2 Det ska vara roligt att arbeta i förskolan och skolan (2008) Balansens medarbetar enkät. Sammanfattat resultat fråga 6 om trygghet/trivsel År Resultat Skolan har en bra gemenskap. Många gör aktiviteter tillsammans och känner sig delaktiga i skolans utveckling. 3:2:1:3 Föräldrar och elever ska ges goda förutsättningar till inflytande och ansvarstagande i våra skolor. Ett sätt att åstadkomma detta är att fler skolor får lokala skolstyrelser. (2008) Lerlyckeskolan har lokal styrelse sedan 11 år tillbaka. På skolan finns fungerande klassråd i alla arbetslag. 3:2:1:4 Det ska vara roligt att arbeta i förskolan och skolan (2008) Balansens medarbetar enkät. Sammanfattat resultat fråga 6 om trygghet/trivsel År Resultat Skolan har en bra gemenskap. Många gör aktiviteter tillsammans och känner sig delaktiga i skolans utveckling. 6

7 3:2:1:5 Elevernas självkänsla ska stärkas. Varken flickor eller pojkar ska påverkas av traditionella könsmönster och/eller kulturella begränsningar.(2008, 2009)) Lerlyckeskolan har nu en egen Genusplan som sjösattes på höstens första APT möte Konkretisering Det övergripande målet är att öka personalens kunskaper inom jämställdhetsområdet, vilket i sin tur ska leda till förändringar i det pedagogiska arbetet med eleverna. (Se bilaga) 3:2:1:6 Skolklubbsverksamhet i anslutning till respektive skola ska erbjudas alla elever. (2009) En arbetsgrupp med skolledare och fritidspedagoger arbetar med frågan. En enkät kommer att delas ut i arbetslag 3-6 för att gruppen skall få kunskap om behov och det verksamhetsinnehåll som efterfrågas. Målet är att starta upp verksamheten i januari i lokaler i huvudbyggnaden. 3:2:1:7 Ungdomars inflytande över sin vardag, i skolan, arbetet och fritiden ska stärkas. (2009) Genom fritidsråden på respektive fritidshem stärks barnets självkänsla och självförtroende. Där får de en möjlighet att uttrycka sina åsikter, bli hörda av både vuxna och barn. Fyra av våra fem fritidhem har Fritidsråd. Musslan som saknar fritidsråd kommer under verksamhetsåret att utveckla barnens delaktighet utöver den dagliga samlingen. Fritidsrådet ger även barnen möjlighet att vara med och bestämma om verksamheten och hur deras aktiviteter skall se ut. Barnens självkänsla stärks också genom aktiviteter, där de får växa med sin uppgift och vidare lära ut till sina kamrater. På Fritidshemmen arbetar man utifrån målen inflytande, delaktighet och ansvar. Pedagogerna avser under verksamhetsperioden att tydliggöra för barnen vilka områden som de har inflytande över, både muntligt och bildligt. Pedagogerna vill också ge eleverna större inflytande inköpet av material till fritidsverksamheten. Bläckfisken har som mål att deras barn skall utveckla ett ansvar för avdelnings gemensamma utrymmen, genom veckostädning i mindre grupper. På fritidshemmet Skeppet vill man koncentrera sig på att motverka slit- och slängtänket! 7

8 3:3 Verksamhetens egna mål (2008,2009) Våra mål för verksamheten på Lerlyckeskolans fritidshem tar utgångspunkt i Skolverkets allmänna råd för fritidshem 2007: Skolbarnsomsorgens uppgift är att komplettera skolan samt erbjuda barn en meningsfull fritid och stöd i utveckling Skolbarnsomsorgen skall utgå från varje barns behov. Barn som av fysiska och psykiska eller andra skäl behöver särskilt stöd i sin utveckling skall ges den omsorg som deras speciella behov kräver. För bedrivande av skolbarnomsorg skall det finnas personal med sådan utbildning eller erfarenhet att barnets behov av omsorg och en god pedagogisk verksamhet kan tillgodoses Verksamhetens mål Våra Fritidshem skall erbjuda en meningsfull fritidsverksamhet i en lugn och positiv miljö. Vår ambition är att ta tillvara på den kompetens som finns hos våra barns föräldrar och bättre ta tillvara på varje pedagogs egen kompetens. Målet för pedagogerna är att skapa ett gott samarbete mellan sig själva och barnen. Vår verksamhet har som sin viktigaste uppgift att stärka barnets självkänsla, självförtroende och hjälpa barnen i deras personliga utveckling. Pedagogerna ser också som sin uppgift att stimulera barnens intressen för nya aktiviteter och uppmuntra till kreativitet. Ett arbete pågår med att utöka samarbetet med föreningslivet i närområdet där målet på sikt är att starta en skolidrottsförening på Lerlyckeskolan. På våra egna fritidspedagogmöten på Lerlyckeskolan har vi en idérunda då vi förmedlar aktiviteter och tips till varandra. Tipsen och aktiviteterna samlas i vår idébank. Fritidshemmen på Lerlyckeskolan har också som ambition att vara en aktiv part i Lundbys nätverk för fritidspedagoger. För att nå de mål vi satt upp för fritidhemmens verksamhet arbetar pedagogerna aktivt för att skapa en så lugn miljö som möjligt. Ett sätt är att dela upp materialet i olika rum och leda barnen till det. Skogutflykterna varje vecka bidrar också till en lugnare miljö och mindre stressade pedagoger och barn. Pedagogerna vägleder och stödjer barnen till att ta eget ansvar och initiativ. Genom att inte ge barnen färdiga svar uppmanas de själva att finna lösningar. Pedagogerna ger verktygen och arbetar tillsammans med barnen fram till svaret. Att ett gott samarbete mellan pedagogerna och att pedagoger och barn visar respekt mot varandra leder till en positiv miljö. Fritidshemmen har samma förhållningssätt som skolan, men arbetar med dessa på olika sätt på respektive fritidshem. Regler och förhållningssätt måste anpassas efter barnens och gruppens behov. 8

9 Bilaga Plan för jämställdhetsarbetet på Lerlyckeskolan Styrdokument Skollagen 2 Alla barn och ungdomar skall, oberoende av kön, geografisk hemvist, samt sociala och ekonomiska förhållanden, ha lika tillgång till utbildning Särskilt skall den som verkar inom skolan: 1. Främja jämställdhet mellan könen samt 2. Aktivt motverka alla former av kränkande behandling... Lpo 94 Grundläggande värden Människolivets okränkbarhet, individens frihet och integritet, alla människors lika värde, jämställdhet mellan kvinnor och män samt solidaritet med svaga och utsatta är de värden som skolan skall gestalta och förmedla. (sid 3) En likvärdig utbildning Skolan skall aktivt och medvetet främja kvinnors och mäns lika rätt och möjligheter. Det sätt på vilket flickor och pojkar bemöts och bedöms i skolan, och de krav och förväntningar som ställs på dem, bidrar till att forma deras uppfattningar om vad som är kvinnligt och manligt. Skolan har ett ansvar för att motverka traditionella könsmönster. Det skall därför ges utrymme för eleverna att pröva och utveckla sin förmåga och sina intressen oberoende av könstillhörighet. (sid 4) Mål och riktlinjer Läraren skall - verka för att flickor och pojkar får ett lika stort inflytande över och utrymme i undervisningen. (sid 13) Vision Professionella pedagoger som i sin yrkesroll har god insikt och förståelse kring genuspedagogiska frågor, sitt egna förhållningssätt och hur detta påverkar barnens utveckling. 9

10 Vad vill vi? Konkretisering Det övergripande målet är att öka personalens kunskaper inom jämställdhetsområdet, vilket i sin tur ska leda till förändringar i det pedagogiska arbetet med eleverna. Fritidspedagoger, förskollärare samt de olika lärarlagen ska göra en kartläggning genom att använda sig av Solen. (se bilaga 1). Denna kartläggning görs den 30/9 för alla kategorier. Utifrån resultatet av Solen ska kategorierna hitta minst ett utvecklingsområde som de ska jobba med under höstterminen I januari 2009 (7/1) ges arbetslagen tid att samordna eller omformulera sina mål. Allt material som köps in ska betraktas ur ett genusperspektiv. Genusgruppen ska på olika sätt öka personalens medvetenhet på t.ex. APT. Skolan ska gemensamt skapa en idébank, dit pedagogerna kan gå för att hitta metoder och arbetssätt för att arbeta med sitt/sina utvecklingsområden. Ansvarsfördelning Personalen har ett ansvar att arbeta med det/de mål de satt upp för terminen. Genusgruppen har ett ansvar att utforma utvärderingen samt ge respons åt personalen. Ledningen har ett ansvar att ge tid till arbetslagen för att sätta upp mål och utvärdera mål. Ledningen har också ett ansvar att Genusgruppen ges tid att utföra sitt uppdrag. Utvärdering Vid ett kategorimöte i december 2008 ska de mål som satts upp under hösten utvärderas med hjälp av utvärderingsfrågor. På utvärderingsdagen under våren 2009 ska arbetslagen utvärdera sina utvecklingsområden även här med hjälp av utvärderingsfrågor samt med hjälp av reflektioner i samverkan med ett annat arbetslag. Jämställdhetsplanen ska också utvärderas på utvärderingsdagen