Jämställdhet som ett sätt att skapa en skola för alla. Mia Heikkilä, Fil dr, lektor i pedagogik mia@miaheikkila.se

Transkript

1 Jämställdhet som ett sätt att skapa en skola för alla Mia Heikkilä, Fil dr, lektor i pedagogik mia@miaheikkila.se

2 Föreläsningens upplägg Perspektiv på jämställdhet Hur ser verkligheten ut gällande jämställdhet och elevvård Vad ska man göra då?

3 Kön Genus Jämställdhet Jämlikhet

4 Kön och identitet Kön är (en av) de(n) starkaste sociala kategoriseringen som vi formar vår identitet utifrån. Alltid kön aldrig bara kön! Skolresultat påverkas mest av social klass, etnicitet och sen kommer kön.

5 Våra sätt att kategorisera människor utifrån kön syns genom hur vi Bemöter Bedömer Belönar Bekräftar Behandlar Beskriver andra människor och aspekter av vår vardag! Detta kan sägas skapa en genusordning.

6 Var kan genusolikheter det synas i skolan? Individers lärande och utveckling Framtida studieval Insatser om särskilt stöd Kränkande behandling Psykisk hälsa Läsning

7 Vad är jämställdhet i skolan? Eller snarare kanske brist på jämställdhet? En identifierad osaklig skillnad mellan flickors och pojkars, kvinnors och mäns möjlighet till lärande och utveckling i skolan och över skolans arbetssätt och innehåll.

8 Allt hänger ihop! Undervisningens upplägg och bemötande Undervisningens innehåll Kränkningar

9 Vad säger forskning om genus i förskolan och skolan? - Att flickor och pojkar fortfarande är sociala kategorier som fungerar organiserande i och för förskolans verksamhet (Dolk 2013, Hellman 2010, Heikkilä 2014, Wernersson 2009, Öhrn & Holm 2014) - Att det är mer ok för flickor att göra typiska pojkhandlingar, än tvärt om (Hellman 2010, Odenbring 2010) men att det också finns möjlighet för alla att göra allt, på vissa ställen (Odenbring 2010) - Läromedel ofta förstärker genusmönster (Ohlander 2010) - Att skolans personal är väldigt olika rustade för att hantera läroplanens uppdrag kring genus (Gannerud m fl) - Kränkningar i skolan visar sig på olika sätt gällande flickor och pojkar (Skolinspektionen 2010) - Att män fortfarande är i kraftig minoritet när det gäller läraryrket (Heikkilä 2015)

10 Andra resultat (Holm, 2014) Flickor berättar oftare att valet siktar sig mot framtidsplaner än vad pojkar gör Flickor och pojkar med högutbildade föräldrar väljer mer lika, och studieförberedande än flickor och pojkar med lågutbildade föräldrar klass och kön hänger ihop

11 Hälsa och lärande Sambandet mellan hälsa och lärande är väl etablerat; god hälsa leder till ökat välbefinnande, och därmed även till bättre förutsättningar för lärande hos den enskilda eleven. Omvänt ökar ett lågt självförtroende eller en dålig psykisk hälsa risken för att eleven ska prestera sämre än sina klasskamrater i skolan. Ohälsa inom det psykiska området utgör således inte bara ett lidande för den drabbade, utan innebär också en ökad risk för skolmisslyckande. s.8, Skolinspektionens rapport Elevhälsa (2015:05)

12 Skoltrivsel Skoltrivseln minskar dock med stigande ålder och trots viss osäkerhet kring utvecklingen tyder mycket på att förekomsten av psykiska, sociala och psykosomatiska problem har ökat bland unga människor under de senaste årtiondena. Detta visas bland annat av att fler unga sökt sjukhusvård för depression, fler flickor än pojkar. Samt att andelen tonåringar som sökt öppen barn- och ungdomspsykiatrisk vård för ångest/ depression har ökat för båda könen. s. 6 Bilaga 1 till Skolinspektionens rapport

13 Oro och negativa känslor De flesta elever i de granskade skolorna uttrycker i enkäten att de i huvudsak mår bra och trivs i sin skola. Samtidigt uppger så många som hälften av eleverna (50 procent) att de under en period det senaste året mått dåligt eller varit oroade på grund av otrygghet, stress, nedstämdhet eller annat. Detta gäller flickor i större utsträckning än pojkar. Av flickorna är det närmare två tredjedelar (62,5 procent) som uppger att de har denna erfarenhet. Motsvarande andel hos pojkarna är drygt en tredjedel (39 procent). Skolinspektionens rapport Elevhälsa (2015:05)

14 Stress Stress är det svarsalternativ i enkäten som flest elever uppger som orsak till att de upplevt oro eller mått dåligt. Totalt handlar det om drygt elever i granskningen (38 procent) som uppger detta. Nära hälften av flickorna (48 procent), och drygt en fjärdedel av pojkarna (28,5 procent) menar att de under en period det senaste året erfarit negativa känslor och förhållanden som de definierar som stress. Skolinspektionens rapport Elevhälsa (2015:05)

15 Hälsa och utbildning - sambandet mellan kortare utbildning och sämre fysisk och psykisk hälsa ökar - misslyckande i skolan har ett starkt samband med ohälsa senare i livet.

16 I skolan Görandet av skillnader mellan flickor och pojkar i skolan består av de små, till synes obetydliga språkliga uttalanden och kommunikativa handlingar som gör att flickor och pojkar lär sig att de tillhör olika kategorier, att de ska vara olika, de förväntas vara olika. Vi olikagör tillsammans alltså flickor och pojkar. Där startar processen av brist på jämställdhet i skolan, i stort och smått.

17 Det är en mycket långsam process!, men den finns där och återskapar mönster av flickors och pojkars olikhet. Det kan i sin tur leda till, och det gör det visar forskning, att vi förväntar oss olika intressen och beteenden av flickor och pojkar och har överseende med olika saker gällande flickor och pojkar. Det här sammantaget gör något med flickors och pojkars självbild och självförtroende gällande skola och lärande. Heikkilä (2015)

18 Hur och vad ska man göra då?

19 5 ( /1329) Jämställdhet vid utbildning och undervisning Myndigheter och utbildningsanordnare samt andra sammanslutningar som tillhandahåller utbildning eller undervisning ska se till att flickor och pojkar samt kvinnor och män har lika möjlighet till utbildning och avancemang inom yrket samt att undervisningen, forskningen och läromedlen stöder syftet med denna lag. Vid utbildning och undervisning ska jämställdhet främjas med hänsyn till barnens ålder och mognad. (

20 5 a ( /1329) Åtgärder för främjande av jämställdheten vid läroanstalter Utbildningsanordnaren ansvarar för att det i samarbete med personalen och eleverna eller de studerande årligen utarbetas en jämställdhetsplan för läroanstalten i fråga. Planen kan införlivas i läroplanen eller i någon annan plan vid läroanstalten. Jämställdhetsplanen ska innehålla 1) en redogörelse för jämställdhetsläget vid läroanstalten, 2) åtgärder som behövs för att främja jämställdheten, 3) en utvärdering av hur åtgärderna i en tidigare jämställdhetsplan har genomförts och av resultaten. Särskilt avseende ska fästas vid antagningen av elever och studerande, ordnandet av undervisningen, skillnaderna i inlärning och bedömningen av studieprestationer samt vid förebyggande och undanröjande av sexuella trakasserier och trakasserier på grund av kön. I stället för en årlig genomgång kan en plan utarbetas för högst tre år i sänder.

21 Den grundläggande utbildningen grundar sig på respekt för liv och mänskliga rättigheter och på att man försvarar dessa. Den grundläggande utbildningen ska främja välbefinnande, demokrati och aktiv medverkan i medborgarsamhället. Jämlikhet och en allmän princip om alla människors lika värde är ett centralt mål för den grundläggande utbildningen. Undervisningen ska främja ekonomisk, social och regional jämlikhet och jämställdhet mellan könen. (LP2016, s. 15)

22 Den grundläggande utbildningens uppdrag är att för sin del förebygga ojämlikhet och utslagning och att främja jämställdhet mellan könen. Den grundläggande utbildningen ska på ett jämlikt sätt uppmuntra flickor och pojkar i studierna i olika läroämnen och öka kunskapen och insikten om könets mångfald. Varje elev ska få hjälp med att upptäcka sina möjligheter och skapa sin lärstig utan könsbundna rollmodeller. (s. 18)

23 Eleverna ska uppmuntras att reflektera över sina ställningstaganden ur olika perspektiv: likabehandling, jämlikhet, jämställdhet och rättvisa och med tanke pa en hållbar livsstil. (s. 24) Då skolan formar sina lärmiljöer och väljer undervisningsmetoder inom läroämnet modersmål och litteratur ska elevernas olikheter, olika förutsättningar och jämställdheten mellan könen beaktas. (s. 105) Jämställdheten i språkval och språkstudier förstärks genom att man på varierande och intressanta sätt informerar om valmöjligheter i språken, genom att man uppmuntrar eleverna att oberoende av kön fatta beslut om språkval utgående från sina individuella intressen, genom att man behandlar teman mångsidigt och ur olika synvinklar och genom att man använder omväxlande och praktiska arbetsmetoder. (s. 126) Gymnastiken ska bidra till att främja jämlikhet, jämställdhet och gemenskap samt stödja kulturell mångfald. (s. 149) Texterna och arbetssätten väljs med syfte att uppnå jämlikhet bland eleverna och jämställdhet mellan könen. Jämställdheten i språkval och språkstudier förstärks genom att man på varierande och intressanta sätt informerar om valmöjligheter i språken, genom att man uppmuntrar eleverna att oberoende av kön fatta beslut om språkval utgående från sina individuella intressen, genom att man behandlar teman mångsidigt och ur olika synvinklar och genom att man använder omväx- lande och praktiska arbetsmetoder. (s. 198)

24 Delar i utvecklingsprocessen för ökad jämställhet Kartlägga hitta problemet i mitt klassrum, i min undervisning, i vår skola, i våra korridorer, i vårt lärarrum Analysera kunskap om genus och brist på jämställdhet som begräsning av allas liv kan hjälpa

25 Hur kartlägger och analyserar man? Hitta dilemma Noga studera vilka mönster hittas? Hur ska vi få kunskap om det? Sammanställa resultaten Göra intervjuer, enkäter, samla statistik

26 Delar i utvecklingsprocessen Kartlägga hitta problemet i mitt klassrum, i min undervisning, i vår skola, i våra korridorer, i vårt lärarrum Analysera kunskap om genus och brist på jämställdhet som begräsning av allas liv kan hjälpa Formulera mål hur ska vi utveckla undervisningen, relationerna till eleverna, relationerna till kollegor etc. Göra! Utvärdera, följa upp hur har det gått? Har vi nått våra mål? Vad ska vi göra än mer annorlunda? Det handlar om strukturnivå och individnivå samtidigt!

27 Jämställdhet skapas av Didaktik Arbetsmiljö Genuskunskap Organisation

28 Frågor för att närma sig en genusmedveten reflektion (utifrån Hansén, 2011) Hur är jag genusmedveten om min egen person? Hur bygger är jag med och bygger upp elevhälsan så att den upplevs meningsfull och tillgänglig för alla flickor och alla pojkar? Hur ger jag som lärare ger plats åt alla flickor och alla pojkar att synas i lika stor utsträckning i elevhälsan? (revidering utifrån Heikkilä, 2015)

29 Lästips 1 Exempel på material på webben om jämställdhet i skolan Bryt normen: Jämställdhetsarbete i praktiken Jämställdhet i lärandet kunskapsöversikter, material, intervjuer Machofabriken.se ett utbildningsmaterial om pojklighet och manlighet

30 Lästips 2 Barnombudsmannen (2015). Könsskillnader i skolprestationer och psykisk hälsa. Stockholm (tillgänglig på webben) Dolk, Klara (2013). Bångstyriga barn. Stockholm: Ordfront. Heikkilä, Mia (2015). Lärande och jämställdhet i förskola och skola. Stockholm: Liber. Hellman, Anette (2010). Kan Batman vara rosa? Göteborg: Acta Universitatis Gothoburgiensis. Salmson, Karin & Ivarsson, Johanna (2015). Normkreativitet i förskolan. Linköping: OLIKA. Svaleryd, Kajsa & Hjertson, Moa (2012). Likabehandling i förskola och skola. Stockholm: Liber. Sveriges kommuner och landsting (2015). Fler män till förskolan. Stockholm. Wernersson, Inga (2009) (red.). Genus i förskola och skola. Göteborg: Acta Universitatis Gothoburgiensis. Öhrn, Elisabet & Holm, Ann-Sofie (2014) (red.). Att lyckas i skolan. Göteborg: Acta Universitatis Gothoburgiensis.

31 DEJA:s SOU-serie under 2010 samlad kunskap om jämställdhet i skolan Läromedelsgranskningar (två stycken historia och samhällskunskap, SOU 2010:10, SOU 2010:33) Forskningen om jämställdhet och skola (två rapporter, en bibliografi över 1505 publikationer, SOU 2010:35, SOU 2010:36) Könsskillnader i skolprestationer (två rapporter en med biologiskt fokus och en med socialt, SOU 2010:51, SOU 2010:52) Pojkar och skolan: ett bakgrundsdokument om pojkkrisen (SOU 2010:53) Barns perspektiv på jämställdhet i skolan (SOU 2010:66) Pojkars och flickors psykisk hälsa i skolan, och psykosociala hälsa i skolan (SOU 2010:79, SOU 2010:80) Metoder som används i jämställdhetsarbete idag (SOU 2010:83) Hedersrelaterad problematik i skolan (SOU 2010:84) Läskvalitet och skolutveckling (SOU 2010:97) Samtliga finns tillgängliga på regeringen.se (pdf) eller Fritzes förlag (tryckta), eller googla på rapportens namn

32 Frågor? Kommentarer?