Handledarutbildning inom Matematiklyftet. Catarina Wästerlid Utbildningstillfälle 1 17 oktober-2016

Transkript

1 Handledarutbildning inom Matematiklyftet Catarina Wästerlid Utbildningstillfälle 1 17 oktober-2016

2 1.

3 Efter genomgången utbildning ska matematikhandledaren ha goda kunskaper om Matematiklyftets bakgrund och utformning. ha goda kunskaper om Matematiklyftets mål när det gäller undervisnings- och fortbildningskulturen. ha vidareutvecklat sin förmåga att på ett varierande sätt stödja ett kollegialt lärande mellan lärare. ha goda kunskaper om vad som kännetecknar de olika modulernas övergripande struktur och matematikdidaktiska innehåll, samt ha vidareutvecklat sin förmåga att bidra till att det kollegiala och individuella lärandet hos lärare utmanas, fördjupas och befästs med hjälp av det matematikdidaktiska materialet på lärportalen. Hur utvecklar och fördjupar lärare sin kompetens? Varför kollegialt lärande?

4 Clarke & Hollingsworth (2002) Teacher In-service Change in Knowledge & Beliefs Change in Teachers Classroom Practice Change in Student Learning Outcomes Teacher Development Change in Teachers Classroom Practice Change in Student Learning Outcomes Change in Beliefs & Attitudes Guskey (1986) kastar om beliefs och practice

5 Framträdande resultat Drar slutsatser

6 Vilket stöd för att utveckla lärares lärande ges i modulerna? Enactment and reflection

7 Problemlösning Moment C- aktiviteter Vad är ett problem? Undersöka om uppgiften är ett matematiskt problem eller en rutinuppgift för eleverna. När var uppgiften ett problem för de utvalda eleverna? Genomför lektionerna och samla in elevernas egna formulerade problem. Använd Observationsprotokoll 2 för att analysera matematiskt innehåll och kontext i elevernas egna formulerade problem. Lektionens olika faser Förutse Överblicka Välja ut ordna koppla ihop Fokusera på vilka strategier eleverna använder för att lösa problemet samt vilka uttrycksformer som kommer fram i elevernas redovisningar. Dokumentera era erfarenheter. Använd Observationsprotokoll del 4 som stöd i diskussionen. Observera och anteckna vilka förmågor de utvalda eleverna visar och i vilka situationer, på vilka sätt de visar förmågorna. Lyssna på ljudfilen -kategorisera lärarens kommunikation som lotsning, stöttning eller annan. Ni ska även identifiera vilket matematiskt innehåll som synliggörs via kommunikationen, i både elevers och lärarens kommunikation. Genomför den planerade lektionen och låt eleverna lösa det anpassade problemet. Dokumentera dina erfarenheter med fokus på hur anpassningarna fungerade med avseende på exempelvis presentation, kontext, språk och matematisk komplexitet

8 2. Vad behöver stärkas utvecklas/förändras för att elevernas måluppfyllelse ska öka? Hur - på vilket sätt?

9 Fyra modulgemensamma didaktiska perspektiv 12

10 Mathematical proficiency (Adding It Up, 2001) Matematisk kompetens består av; Förmåga att resonera logiskt Problemlösningskompetens Begreppsförståelse Positiv inställning, attityd och värdering av ämnet Räknefärdigheter

11 KOM-projektet Kompetencer og Matematiklæring, Niss & Höjgaard-Jensen, 2002 Problemlösningskompetens Tankegångskompetens Representationskompetens Symbol- och formalismkompetens Kommunikationskompetens Hjälpmedelskompetens Resonemangskompetens Modelleringskompetens

12 Kommunikation och resonemang i modulerna

13 Fotbollsuppgift S&F åk 4-6 Vilka förmågor ger uppgiften eleverna möjlighet att utveckla? 17

14 Film och förmågor Film: Fotbollsuppgift SoF åk 4-6 8A I vilken utsträckning ger eleverna uttryck för resonemangs- och kommunikationsförmåga? Hur yttrar det sig? Ge exempel. Vilka andra förmågor ger eleverna uttryck för? 18

15 Diskutera Vad förenar respektive skiljer resonemangsförmåga från kommunikationsförmåga? 19

16 Ur kommentarmaterial till kursplanen i matematik. Att kommunicera innebär i sammanhanget att utbyta information med andra om matematiska idéer och tankegångar, muntligt, skriftligt och med hjälp av olika uttrycksformer. I undervisningen får eleverna möjlighet att utveckla ett alltmer precist matematiskt språk, för att därigenom kunna anpassa sina samtal och redogörelser till olika mottagare eller ändamål.

17 Ur kommentarmaterial till kursplanen i matematik En ytterligare aspekt av matematikens kommunikativa karaktär är att kunna föra resonemang. En del av att kunna föra ett resonemang innebär att utveckla en förståelse för att matematiska samband är konstruerade, och att de därför också kan återupptäckas genom att man resonerar sig fram. När eleverna får möjlighet att föra matematiska resonemang kan de resonera sig fram till olika lösningar med hjälp av både informella och formella matematiska argument. Då kan de lättare motivera olika val och slutsatser i nya situationer, till exempel val av räknesätt, med hjälp av resonemang som sker på matematiska grunder.

18 Problemlösning åk 7-9 del 6 Intervju med lärare; Om tydliga förklaringar och elevlösningar

19 Att anpassa uppgifter Anpassning av uppgifter utifrån olika aspekter utan att ta bort eller ändra den matematiska utmaningen : - Elevgrupp - förkunskaper, klass/grupp - Syfte - förmågor och centralt innehåll - Språkligt - Antal tankesteg - Kontext - Uttrycksformer - Talområde 28

20 Anpassning av uppgifter a) Beräkna 6 0,5 b) Beräkna 6 0,5 0, Motivera ditt svar. och ringa in ditt svar c) Skriv en räknehändelse som leder till beräkningen 6 0,5 29

21 Anpassa öppna upp uppgifter Samband & förändring 5A Gr Problemlösning - Problembankerna Gr+Gy

22 Öppen uppgift S & F åk 7-9 1A Ellen deltar i en trestegstävling. Förhållandet mellan längden på första, andra och tredje steget är 3:2:4. Hur långt kan Ellen ha hoppat och hur långa var då varje steg? 31

23 Problembanken åk 4-6

24 Cykeltur Det brukar ta 12 min för Per att cykla till skolan som ligger 2 km bort. a) Hur lång tid tar det då för Per att cykla till biblioteket som är 3 km bort? b) Hur lång tid tar det då för Per att cykla till sin kompis som bor 4,5 km bort? c) Hur långt hinner Per cykla på en halvtimme? 33