Kollegialt lärande i Matematiklyftet

Transkript

1 Kollegialt lärande i Matematiklyftet Oslo den 22 oktober 2015 Lena Apelthun Margareta Oscarsson lena.apelthun@skolverket.se margareta.oscarsson@skolverket.se

2 Dagens program DEL I Matematiklyftet Matematiklyftet bakgrund, forskning Matematiklyftet modell Matematiklyftet innehåll DEL II - Workshop Notera EPA DEL III Kollegialt samtal Kollegiala samtal med samtalsledare Utvärdering

3 Lärarutbildning Grundutbildning Fortbildning (Fortsatt utbildning) Kompetensutveckling Vidareutbildning

4 Lärarutbildning Grundutbildning Fortbildning (Fortsatt utbildning) Kompetensutveckling Vidareutbildning

5 Del I Matematiklyftet

6 Regeringsuppdraget Bakgrund Vikande resultat i matematik För mycket individuellt arbete Matematiska förmågor/kompetenser utvecklas inte Skolverkets uppdrag Utreda och ge förslag till fortbildning för samtliga matematiklärare modell samt innehåll

7 Skolverkets utredning Samråd Samråd Forskning Stark samstämmighet

8 Effektiv kompetensutveckling Aktiv och engagerad skolledning Längre tid Verksamhetsnära Extern handledning Kollegialt lärande

9 Effektiv kompetensutveckling Aktiv och engagerad skolledning Längre tid Verksamhetsnära Extern expertis Kollegialt lärande

10 PISA Skolvärlden 10/

11 Kollegialt lärande Tyskland SINUS projekt eye level and tandem cycling

12 Kollegialt lärande Japan Lesson study

13 Kollegialt lärande Vanliga missförstånd: planerar prov tillsammans byter uppgifter med varandra Kollegialt lärande är

14 Kollegialt lärande lärande som sker när kollegor genom strukturerat samarbete tillägnar sig kunskaper i den dagliga praktiken.

15 Kollegialt lärande analyserar och utvärderar diskuterar undervisningssituationer och didaktiska frågor lyfter problem och svårigheter granskar kritiskt

16 Vad ser ni?

17 Den stängda dörren Vad händer egentligen i klassrummet? Hur går undervisningen till?

18 måste öppnas Gå in i varandras klassrum Lära av varandra Lära tillsammans

19 Effektiv kompetensutveckling Aktiv och engagerad skolledning Längre tid Verksamhetsnära Extern handledning Kollegialt lärande

20 Matematiklyftets olika delar Stöd av rektor Stöd av matematikhandledare Fortbildningsmodell med kollegialt lärande Webbaserad lärplattform

21 Lärportalen för matematik Material för: Lärare Rektorer Handledare

22 Moduler på lärportalen Moduler åk 1-3 Moduler åk 4-6 Moduler åk 7-9 Moduler Gymnasieskolan Moduler övriga Taluppfattning och tals användning Taluppfattning och tals användning Taluppfattning och tals användning Undervisa matematik utifrån problemlösning Vuxenutbildning Algebra Algebra Algebra Undervisa matematik utifrån förmågorna Förskola Geometri Geometri Geometri Bedömning för lärande och undervisning i matematik Förskoleklass Sannolikhet och statistik Sannolikhet och statistik Sannolikhet och statistik Undervisa matematik på yrkesprogram Särskola I Samband och förändring Samband och förändring Samband och förändring Undervisa matematik på högskoleförberedande program Särskola II Problemlösning Problemlösning Problemlösning Matematikundervisning med IKT Problemlösning Matematikundervisning med IKT Matematikundervisning med IKT Matematikundervisning med IKT Språk i matematik Matematikundervisning med IKT prel ht15 Språk i matematik Språk i matematik Språk i matematik Språk i matematik prel ht-15 Språk i matematik prel ht-15

23 Fortbildningsmodell Modul Del 1 Del 2 Del 3 Del 4 Del 5 Del 6 Del 7 Del 8 Del 1 Moment A Moment B Moment C Moment D En modul tar sammanlagt 30 timmar att genomföra.

24 En Del fyra Moment Moment A Individuell förberedelse Moment B Kollegialt samtal med handledare Moment D Reflektion med handledare Moment C Genomförande av lektion/aktivitet

25 Innehållet i modulerna Skolverket och Skolinspektionens rapporter Internationella studier TIMSS, PISA Kurs- och ämnesplaner Matematikdidaktisk forskning

26 Vad är matematikdidaktik? Psykologi Pedagogik Vetenskapsteori Logik MATEMATIK Filosofi Historia Sociologi Antropologi

27 Didaktiska perspektiv Matematiklyftet ska hjälpa oss att nå en högre division! Normer Förmågor Bedömning Interaktion

28 Didaktiska perspektiv Matematiklyftet ska hjälpa oss att nå en högre division! Normer Förmågor Bedömning Interaktion

29 Varför normer? Normer Sociala normer Gemensam norm i klassen Införa nya arbetsmetoder Ex. kommunicera mer i klassrummet Sociomatematiska normer Normer i relation till det matematisk innehållet - Vad är en bra matematisk lösning? - Om det inte finns ett exakt svar så är det ingen riktig matematikuppgift. Exempel på forskning: Erna Yackel och Paul Cobb, Kilhamn, Stieg Mellin-Olsen

30 Didaktiska perspektiv Matematiklyftet ska hjälpa oss att nå en högre division! Normer Förmågor Bedömning Interaktion

31 Varför förmågor? Förmågor Forskning KOM-projektet (matematiska kompetenser) Mogens Niss NCTM Adding it up (matematiska färdigheter) Jeremy Kilpatrick NCTM Principles and standards - Process Standards Läroplan Begreppsförmåga Procedurförmåga Kommunikationsförmåga Resonemangsförmåga Modelleringsförmåga Problemlösningsförmåga Relevansförmåga

32 Didaktiska perspektiv Matematiklyftet ska hjälpa oss att nå en högre division! Normer Förmågor Bedömning Interaktion

33 Varför bedömning? Forskning Bedömning för lärande och undervisning Bedömning Återkopplingens betydelse Kamratbedömning Läroplanen Fokus på formativ bedömning Bedömning för betygssättning endast för gymnasiet. Exempel på forskning: Hodgen & Wiliam, Hattie, Lundahl, Pettersson

34 Interaktion Matematiklyftet ska hjälpa oss att nå en högre division! Normer Förmågor Bedömning Interaktion

35 Varför interaktion? Lärare och elever bygger kunskaper tillsammans Interaktion Lära sig normer och tankesätt Redskap för språkutveckling Exempel på forskning: Clarke och Clarke, Dysthe, Smith och Stein

36 Övriga perspektiv Historiskt perspektiv IKT Matematiklyftet ska hjälpa oss att nå en högre division! Normer Förmågor Notera Variations- teorin Bedömning Interaktion

37 Modulmakarna Universitet och Högskolor i Sverige Luleå tekniska universitet Linköpings universitet Mittuniversitetet Göteborgs universitet Uppsala universitet Örebro universitet Stockholms universitet Linnéuniversitetet Umeå universitet Lunds universitet Högskolan i Dalarna Malmö Högskola Högskolan i Gävle Högskolan i Jönköping Mälardalens högskola Högskolan i Kristianstad Chalmers tekniska högskola Kungliga tekniska högskolan Blekinge tekniska högskola Nationellt Centrum för Matematik Universitet och Högskolor i Europa Åbo Akademi, Finland Århus universitet, Danmark King s College London, GB

38 Del II Workshop

39 Notera Moment A - Se film Du ska också se en lektionsfilm. Lektionen genomförs i en högstadieklass, men innehållet som behandlas är i detta sammanhang inte det väsentliga. När du ser filmen ska du göra korta notera om sådant som du lägger märke till beträffande undervisningen. Innan du ser filmen ska du alltså ha läst texten Kollegialt lärande, professionalitet och medvetenhet där notering beskrivs. De noteringar du gör kan handla om något i lärarrollen, sättet att ställa frågor, samspelet mellan lärare och elever osv. Du ska inte skriva något omfattande dokument, korta anteckningar för minnet räcker. Vid den gemensamma träffen ska ni sedan diskutera det ni har noterat

40 Vad ser du?

41 Notera Sannolikhet och statistik 1-3 Del 7 Catharina Eriksson lärare 1-3 ( )

42 Reflektera över lektionen Elevernas förslag driver Klargörande frågor. Kan någon förklara för de andra varför? Tystnad Dialog lärare elev, inför andra elever Noga utvalda kort, femman fattas, siktar på vissa begrepp Läraren struntar i en uppräckt hand när hon talar med en elevgrupp Halvklass Diskussion, grupparbete, helklassdiskussion

43 EPA Enskilt, Par, Alla Interaktion i klassrummet Formativ bedömning (Enskilt - STA, Självständigt tyst arbete)

44 En rekke kvadrater er malt i gult. Hvor mange flere kvadrater kan man male uten at det fargelagte områdets omkrets øker? Geometri och rumsuppfattning med Känguruproblem NCM

45 Lärarens reflektion för fortsatt undervisning? Vad behöver jag som lärare göra utifrån det som framkommer under lektionen? Vilket är det vanligaste problemet för eleverna? Vad beror det på? Hur lägger jag upp min undervisning framöver? Vilken feedback behöver eleverna? Vilka frågor kan jag ställa?

46 Del III Kollegialt samtal

47 Taluppfattning och tals användning åk 4-6 Del 2 - Problemlösning

48 Moment A individuell förberedelse Syfte med delen Ett syfte med den här delen är att visa på värdet av och nöjet med att engagera sig i problemlösning, både för lärare och elever. Läs Texten Problemlösning i matematik Lös problem Lösa några problem på egen hand. Hur tänker du? Se film Lektionsfilm där man vill illustrera lärarens roll.

49 Moment B Diskutera problemlösningsuppgifterna Diskutera era erfarenheter från problemlösningen.

50 Moment B Diskutera filmen

51 Former för samtalet Samtalsledare - Den som fyller år närmast 1 juli. Tidtagare - Den som fyller år närmast 1 november. Sekreterare - Den som fyller år närmast 1 mars. Tidsramar Diskutera matematikproblemen ca 30 minuter Diskutera filmen ca 30 minuter Läs igenom och reflektera Planera gemensamt en problemlösningslektion ca 15 min Sammanfatta dagen ca 15 min

52 Utvärdering Hur upplevde ni arbetet med modulen? Hur ser ni på lärarens roll vid problemlösning? Vilka nya erfarenheter har ni fått? Vad tar ni med er från arbetet med Matematiklyftet?

53 Intervju med läraren Film i Moment 2D Intervju med Cecilia Christenson

54 Lärares lärande Uppmärksamma sin egen undervisning Reflektera mer över undervisningsbeslut Få en bredare uppsättning metoder och förhållningssätt

55 Undervisningskultur

56 Fortbildningskultur

57 Matematiklyftet - utvärdering Ramböll Genomförande och förutsättningar Umeå Universitet Klassrumsstudier IFAU Elevers måluppfyllelse i matematik

58 Oj, vi har gjort fel Problemlösning Gy Del 4 ( ) Freddie Gillberg lärare Gy

59 Tack!