Begrepp och språkande
|
|
|
- Sven Hermansson
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 BW Några reflektioner om bruksvärden, bytesvärden, ekonomi och krematistik inför Föreningen Forskarbyn Ölsdalens möte i Bålsta den 23 mars 2012 Bengt ÅkeWennberg IsambandmedPersberättelseomVindkraftenochuttagsskattenvidOpen2011kom jagatttänkapåaristotelesdistinktionermellan"oikosnomos"ochkremastitikoch mellan"bruksvärden"och"bytesvärden".hänvisningarnatillaristotelesharjagförstås hämtatfrånjoséramírez.oikosnomosbetyderenligthonomursprungligenhushållning ochknyterantillbruksvärdetmellankrematistikhandlarompenninghanteringoch knyterantill"bytesvärdet". JagtrorinteattAristoteleskansäganågotomvårmodernaekonomi.Ävenomsåvore, såriskerarjagattmissförståhonom.jaganvänderiställethansbegreppsomenhjälpatt bättrebeskrivaenvardagsverklighetdärspråketinteverkarräckatill. EnutgångspunktförminareflektionerärJoséRamírezpåpekandeattdepolitiska resonemangenomfrågorivilkavimedborgareharanledningattvaraengageradeblir vilseledandeochmotsägelsefullapågrundavattdetskerenbetydelseförskjutning genomdetsominomretorikenkallasmetonymiskaprocesser. MetonymierärenligtRamírezenspråkligvanasominnebärattviersätterdetvitänker på(ochdeordvivanligenharanväntfördet)mednågotannatochnärliggandemen ändåintesammasak.vadaristotelesbetecknadesom"krematistitik"harsåledesivår tidblivit"ekonomi".dengrundläggandemeningenmedhansbegrepp"ekonomi"har uppgåttifråganompenninghanteringsnarareänresursförvaltning. Bengt-Åke Wennberg Deleted: detanvänderför Metonymiskaförskjutningaridetpolitiskasamtaletinnebärattvikankommaattmena ochtalaomsammasak,menmedolikaord,elleromolikasakermedsammaord. Precisioneniargumentationengårdåförlorad.Ytlighetibegreppsbildningenochbrist påspråkligförankringgörocksåattresonemang,argumentationochsamtalkanbli förvirrandeochmissledande.jagskallsenareiartikelnargumenteraförhurdetta påverkarsamtalenomvindkraften. Metonymiskförskjutningärdessutomenmaktstrategisomgörpolitiskmanipulation möjlig.denkanledainigodtyckligaochoftaauktoritäraochintressestyrdabeslutoch åtgärderochdärmedrentdestruktivaochtotalitärautvecklingslinjersommanmåstese uppmed.persförsökattfåtillståndkonstruktivasamtalomvindkraftoch vindkraftskollektivärenpraktiskdemonstrationavdennariskdärdenpolitiska demokratinsättsifara. FÖRENINGENFORSKARBYN Ölsdalen134,69391Degerfors,telefon
2 Begreppochspråkande Mankanfrågasigvarförmanskalldiskuteravindkraftochvindkraftskollektivsomen språkligfråga.dettahängersammanmedattviidagintelängreslavisktkanlutaoss motschematiskaregelsystemochlösningar.vimåsteiställetvarochenläraossatt användademmedomdöme.förattdettaskallvaramöjligtmåstevårapolitiskasamtal ochdiskussionervaraillustrativaochinformativaochintebelamrasmedmissförstånd ochmotsägelser. Dethandlarsåledesinteomattdenpolitiskadiskussioneniförstahandskall"fåossatt" röstapådenenaellerandralösningen.denskalliställetgöradetmöjligtföross medborgareattförståochtillämpasådanaprincipersomgörattvi,varochenavoss, medvårahandlingarkanmedverkatillattskapaettgottsamhälle. Vitroroftaattdetspråkviredanlärtossochbehärskarräckertillförattbelysade frågordetgäller.vitrorattspråketärsammaföralla.detäremellertidbarainom matematikenochdenformellafilosofinsommansträvarefterochanvändersigav tidlösa,absoluta,precistdefinieradeochentydigabegreppsomskallvaramöjligaatt inkluderaigivnalogiskasystem.ivardagsspråketssamtalochivåragemensamma övervägandenärordochbegreppaldrigentydiga ochskallhellerintegörasentydiga. Dåskullespråketförlorasinkommunikativakraft. 1 Språketärrekursivt.Meddettamenasattordochfraserkanrefereratillandraordoch frasersomisinturkanrefereratillytterligareordochfraserienoändligkedja.därmed fårordenständigtnymeningochennyanvändning.språketblirdåocksåytterligt flexibelt,ochständigtnyutvecklat. Vårtspråkärdärmedsärskiltlämpatattbeskrivadenframväxandekomplexaverklighet somlöpandeskapasavossmänniskor.språketgördärmedmänniskoartenöverlägsen allaandradjurarternärdetgällersamarbete.dennakompetensfinnsiindividenmenär enegenskaphosarten.förmåganharutvecklatsochförfinatshosdemänskliga individernaunderhelaevolutionen.densocialitetsomevolutionenlämnatiarvtilloss ärempati somärenkänslomässigkomponent ochsociokognitivaförmågorsomhar medtänkandetochsamtalandetattgöra. Tillägnandetavspråkochbegrepp Vårsocialitet,detvillsägavårempatiochvårasociokognitivaförmågor,geross förutsättningaratttillägnaossdetspråksomisinurgördetmöjligtförossattfungera samordnat,varesigdetrörsigomsmågrupperingar,samhällenelleriglobala sammanhang.viskiljerosshärvidfrånandradjurarter.viharexempelvisintesom bisamhällenfastainformativastrukturersomärnedärvdautanvåraordochbegrepp 1WennbergB Å(2011):Språkbruketsrollförsjälvbild,demokratiochverksamhetsutveckling, roll foersjaelvbild demokrati och verksamhetsutveckling &catid=97:sprakets foersvarsmurar&itemid=128 2
3 formasochförändrasövertid.ordochbegreppstårintehellerensammaochärinte entydiga. Ordochbegreppdefinierasavsittsammanhangochvadderefererartill.Inomretoriken talarmanomattspråkanvändningenlutarsigmoten"topik",ellerdenplatsvarifrån argumentenhämtas.andrabeskrivningaravsammasakärattmänskligaresonemang utgårfrånförgivettagandenoch/ellerväsensförklaringarsomformarlogikenidem. Dettabetyderattsamtalochargumentationeravgränsasavjustdentopikellerden väsensförklaringsomdeltagarnaanvändersombasförsamtalet. GeorgeLakoff,denamerikanskesemantikern,talaromattvarjesamtalharsin"frame" eller"ram"inomvilkenvissaanalyserblirrimligamedanandratänkbara argumentationsmönsterblirtystade,ologiskaochobegripliga.sådana"frames"är vanemässigtinövadeinomdenkulturkretsdärmanvistas.destyrsavdetkollektivi vilkadetillämpas. 2 Dessaspråkligamönsterharmedtidenblivitinprogrammeradeihjärnan,deaktiveras omedvetetochvihardärförsvårtattsläppademnärviengångfastnatidem.ettviktigt skältillattmanintekankommaöverensellerförståvarandraliggerdärföriattman saknarförmågaattseochanalyseraochöverskridadessaetableradespråkligamönster. Problemetförnutidsmänniskan ochförekonomeriallmänhet ärenligtenrapport fråncarnegiefoundationfortheadvancementofteaching bristenpåenbred humanistiskutbildningsomövarossattisamtalochöverläggningarhållafleraolika typeravframesochlogikerihuvudet.dennaoförmågaäralldelesuppenbarnärdet gällerdiskussionenomvindkraften. 3 JagmenarattdetärdennaoförmågasomgjortPersdiskussionermedolikapolitikerom vindkraftochvidkraftskollektivobegripligaochmissvisande. Förattlösauppdemissförståndsomdykeruppisamtalenomvindkraftmåstedet därförenligtminmeningskapasspråkligaalternativsomkanförändraochutveckla samtaletsgrundlägganderetorikochlogiksåattdenverklighetvigemensamtmöter, ochskallhantera,blirbegripligochmöjligattgemensamtanalysera.därförblirsamtal somdeibålstaden23marsviktigaförvarochenavoss. 2LakoffG(2008):Thepoliticalmind.WhyYoucan tunderstand21st CenturyPoliticswithan18th CenturyBrain. 3SeBengtKristenssonUgglasartikel"Barahumaniorakanfårekonominpårättvägigen"iSvDKultur21 december
4 Vindkraftskollektivet Vibrukaruppfattaett"kollektiv"somensammanslutningavmänniskorsomengagerar sigiattframställaennyttighetsomallamedlemmarnaikollektivetharanvändningför. Andrabegreppavliknandeslagär"skördelag"eller"allmänning". BegreppentäckerdelvisAristotelesbegrepp"ekonomi"somomfattadedetenskilda hushålletsresursanvändningochhusbondensskyldighetermotdessmedlemmar. Aristotelessåghusbondensomdensomskullesetillattresursernafördeladesoch användesklokt,medanviidagalltmermenarattdettaocksåkanskegenom"sociala kontrakt"mellanmedlemmarnasjälvamedhjälpavenslagssjälvregleringdär medlemmarnagemensamtsertillattkontraktenhålls. Isådanakollektivharvarjedeltagaresåledesettansvarförresurshushållningenochatt detskerenrättvisfördelningmellanmedlemmarnaavderesursermanförvaltarochav detsomproduceras.dettainnebärocksåattenskildamedlemmarintekantillåtas missbrukaresursernapåbekostnadavdegemensammatillgångarnaellertillförfångför andramedlemmar.justfråganom"allmänning"hardärförstorbetydelsefördagens klimatdiskussion.denharingåendediskuteratsavnobelpristagarenelinorostrom. 4 Allafårinteutsammasakuturenallmänning.Varochendrarnyttaav sammanslutningenpåolikasätt.allmänningenharsåledesettunikt"bruksvärde"för varjedeltagare.allmänningarfinnsiolikagestalter.iexempelvisbostadsrättsföreningar kanmanbehövabetalaeninträdesavgiftochlöpandeservice ochdriftskostnaderföratt fåvaramed.manbetalarinteettprisför"varan"utanförattbostadsrättengerenett bruksvärde.dettabruksvärdeharingentingmedenprissättningpå"marknad"attgöra. Resurshushållningenskötsinternt. Resurshushållninggenomenmarknad Resurshushållninginomramenförenkollektivbruksprincipärnågotheltannatänden resursfördelningsommantänkersigskegenomenmarknad.resurshushållningenpå enmarknaduppstårenligtteorinmedautomatikutifrånolikaformeravobjektiva fördelningsnycklar "denosynligahanden". Skälettilldettaärattdeltagarnaien"marknad"sträckersiglångtutanfördet"vi"som definierasavettkollektiv.iettsådantomfattande"vi"kanmanintehasammaansvar förvarandra,förresursanvändningenochförresursfördelningensommanharinomett kollektiv.mantvingasanpassasigtillettyttreregelsystemsometablerarspelreglerna förmarknaden. Tankeninomdenklassiskanationalekonominärdåattekonominfungerarbästomvar ochenagerarutifrånsitt"egenintresse".varochenbetalarförvaranellerprodukten utifrånvadmanärvilligochkanbetalaochprisetsättsgenomdeöverenskommelser somdågörs.ursådanaöverenskommelserskapasbytesvärdet. 4OstromE(2009):Allmänningensomsamhällsinstitution.Kristianstad:Arkivförlag 4
5 Vinstuppstårnärproducentenkanåstadkommaproduktenellervarantillenlägre kostnadänvaddenkansäljasför.denklassiskanationalekonominförutsätterdåatt vinstenstimulerartillenökadochbilligareproduktiongenomattansamlassomkapital ochsedaninvesterasisådantsomkanåstadkommaenfortsattförbilligadproduktion. Konkurrensen,ochdenfriarörligheten,görsedanattproduktionenautomatiskt"flyttas" ditdärdenärbilligast. Omkonkurrensenfungeraridealtsåkanköparendärföralltidräknamedattkunnavälja denbilligastevaran.enligtdenklassiskanationalekonominblirdåresursfördelningen optimal.mendennaföreställningharemellertidipraktikenvisatsighamångafelkällor. Någonidealmarknadfungerarförvissointe.Konkurrensenlederiblandtillhögrepriser äntilllägre.fråganärdärföromdenklassiskanationalekonominfortfarandeärrelevant idagenssamhälle. Närdetgällerdiskussionenomdenvindkraftsommansomdelägareerhållerfrånett vindkraftskollektivsådelarjagpersuppfattningattbytesvärdenoch marknadsresonemangärirrelevantaavtvåskäl.delsförattdeleveransermanfår genomkollektivetintefrittkanbytasmedandrautanförkollektivetdådeocksåär knutnatillmedlemmensegetengagemangikollektivetochdelsförattelmarknadenär avregleradochattprissättningendärförärfri. Andratolkningaravbegreppetkollektiv Genominfluenseravdenklassiskanationalekonominhardetmedtidensketten metonymiskförskjutningavinnebördenavbegreppetkollektiv.kollektivharkommit attbetecknaenägandeformsomihöggradliknaraktiebolag detvillsägaen sammanslutningavägareavenproducerandeenhetsomagerarpåenmarknad. Mantänkersigattägarnadåärmediproduktionenistörreellermindreomfattning. Ekonomisktfungeraremellertidverksamhetensomvilketvinstdrivandeföretagsom helstsomsäljersinaprodukterpåenmarknad.skillnadenäratthandelnmedandelar vanligeninteärlikafrisomhandelnmedaktier. Annarsärskillnadernaintesåstora.Andelensomsådananseshaettvisstvärdeochkan sessomeninvestering.denkansäljasochköpaspåfinansmarknaden.enuttagsskattpå deprodukterdelägarnatarutblirdånaturligeftersomdeltagarnaikollektivet"tjänar på"attinteköpadempåöppnamarknaden.denvinstmansomdelägaregörgenom uttagenkandåbetraktassomnaturaförmån. GrundproblemetiPersfallärattdennaspecifikatolkningavbegreppetkollektivinteär giltigeftersomkollektivetinteproducerarströmfördenöppnamarknadenutanbaraför dessmedlemmar. 5
6 Enförvirraddiskussion Redaniovanståenderesonemangåterfinnervisåledesomfattande betydelseförskjutningarsomförvirrarochförsvårardenpolitiskadiskussionenom dessafrågor.vindkraftkollektivetingåriprincipinteienmarknadförelkraft.detär endastvidtillfällenavöverskottellerunderskottsommanknyterantillelmarknaden. Gränsdragningarnaäremellertidsvåra.Liknandemotsägelserfinnspåenmängdandra områden,exempelvisvårdbolag,friskolor,bostadsrätteretc.därdetrenakollektiva engagemangetsannoliktärmerfruktbartförattskapaenbraverksamhetänförsöken attetableraenfabriksliknandeverksamhetdärmanvändersigmoten"marknad"och därvinstenärrättesnöret. Villmanökavinstenmåstenämligenkostnadernareducerasochvinsternainvesterasi enökadproduktivitetsåattmarknadenförägarkonstellationenständigtökar.dettastår istarkmotsättningtilldenkollektivatankenivilkenenåterinvesteringavvinstenskall gemedlemmarnaalltbättreutbyteavderasinsats. Vindkraft varaellertjänst? Denmetonymiskaförskjutningenhandlarocksåomattdeklassiskaekonomiska teoriernatarutgångspunktiproduktionochprissättningavvarorochprodukter.många sådanaresonemangbliremellertidmotsägelsefullanärdetillämpaspåtjänster.den grundläggandeskillnadenmellanenvara/produktochtjänstärattproduktenfysiskt kanlagrasmedantjänstenkonsumerassamtidigtsomdenproduceras.elenergiäri dettafallettmellantingmenuppfyllerändåmångaavdesärskildaegenhetersom vidlåterentjänst. Tjänstenmåsteexempelvisvaratillängligjustnärdenbehövsförattdenskallhanågot värde.atterbjudadenförtidigtellerförsentgördenvärdelös.vadsombetydernågot ärsåledesbruksvärdetförenenskildavnämaresnarareänbytesvärdetpåenmarknad. Dennaegenhetgörattdetsomkallas"serviceleveranssystemet"förentjänstharen särskildbetydelse. Serviceleveranssystemetmåstevaraavensådankaraktärattdetäravstämttill avnämarensbehovochsituationbådeitidochkvalitetförattvärdetföravnämarenskall varahögt.dettagörenorganisationsformsomärbaseradpåproduktionavvaror mindrelämplig.dennabyggerpåenstyckstillverkning,standardiseringoch rationaliseringmedanetttjänsterbjudandemåstekaraktäriserasavhögtillgänglighet, multifunktionalitet,variationochflexibilitet.mångatjänsterkräverdessutomett fördjupatsamarbetemellangivareochmottagareföratthaettvärde. Iprincipkanmandärförsägaattproduktionavtjänsteerbjudandenärmerlämpadeför enkollektivsamarbetsformändeproduktionsformersomidagtillämpas. Tjänsteerbjudandenkräverdessutomennärhetochensamhörighetinomett"vi"som vanligproduktionochdistributionavvarorochprodukterinteärberoendeav.av 6
7 ovanståendeskälärocksåmanagementfrågornaheltannorlundavilketblandannat visatsavrickardnorman. 5 Okunnighetenomdettafaktumhargjortattkvalitetsdiskussionernablivitmissvisande ochattmanintelyckatsfinnatillräckligtbrakriteriermedvilkatjänstekvalitetenkan observeras.manöverföriställetoftaokritisktetttänkandehämtatfrånproduktionav varorochproduktertillserviceleveranssystemet. Elproduktionärförståsettspecialfall.Närdetgällerelproduktionkanmankonstatera attdencentralafråganföravnämaren,ochossandramedborgare,ärartenav serviceleveranssystemet,snarareänpriset.serviceleveranssystemetharnämligen betydelseförklimatet.valetavsystemavgörvarifrånenerginkanhämtasochdärförom denkankallas"ren"eller"smutsig"energi. Bytesvärdesprincipenbliridettafalldestruktiveftersom"marknadskrafterna" uppfattarenergisomenergi.demedverkardåintetillglobalresurshushållningutanstyr produktionenditdenär"billigast"oberoendeavomdethandlarom"ren"och förnyelsebareller"oren"ochändligenergi. Marknadskrafterna,såsomdeidagfungerar,kansåledesidettafallintepåettrelevant sättoptimeraochfördelaresursanvändningen.resursoptimeringenkaninteordnasav konsumentensjälvgenomattbytaelleverantörgenomattsneglapåpriset.enda chansenförkonsumentenattsjälvpåverkaförloppetäriställetattväljaett serviceleveranssystemsomuppfyllerklimatkraven idettafallettvindkraftverk. Försökenattstyramarknadenmed"utsläppsrätter"blirettslagilufteneftersomdet inteärsjälvaproduktionsprisetsomärproblemetutanhurenergingenereras.såsom Pernoteratsåinnebärutsläppsrätterattmanspärpådenpenningmängdsomfinnsi systemetvilketparadoxaltnoginteminskarprisetförkonsumentenutansnarare stimulerardeexisterandeproducenternaattgenereraänmersmutsigenergitillallt högrepris. Lösningenpåproblemetverkarjustnuvaraattdeolämpligaserviceleveranssystemen fårkonkurrensavenstormängdsmålokala,självständigaochegenfinansierade kraftverksomdrivssomkollektivochsomkanplacerasdärförutsättningarnaär gynnsamma. Krematistik Ettkomplicerandeproblemidagensklassiskanationalekonomiärattävenpengarhar kommitattbetraktassom"varor".marknadsbegreppetharmetonymisktkommitatt tillämpaspåhandelnmedpengarochkapital.förvaltningenavpengarskallgeen avkastningpåsammasättsomenfabrik.därmedfrikopplasbruksvärdetänmerfrånde ekonomiskadiskussionersomförs.mankanutanvidarepåståattbruksvärdetnumera 5NormannR.(1983):Servicemanagement.Ledningochstrategiitjänsteproduktion.BättreLedarskap. Stockholm:Liber. 7
8 ärheltutraderatfråndeekonomiskpolitiskadiskussionersomförs.därmedblirde politiskasamtalenomekonominbarasamtalompenningadministration krematistik ochdärmedirrelevantaförmedborgarna. Sålängesamtalenförtsmellan"experter"påförvaltningsplanetharsådanaoklarheter ochmotsägelsersomjaghärnämnttidigareintespelatsåstorrolleftersomsådana samtaldåhandlatomattkommaframtill"spelregler"somtillfredsställerdeolika intressensomärinblandade.utgångspunktenförvårdemokratiharjusedanlängevarit attintressentgrupperochsamhällsaktörerskallknytassammanmedhjälpavolika reglerings ochuppföljningssystemutformadeavrepresentanterfördessaintressen. Dettavarenrelevantinställningvidindustrisamhälletsbegynnelse.Tidernahar emellertidförändrats.människanssocialitetharalltmerutvecklatsmotdetsom ChristianWelzelmedflerakallar"Individualmodernity".Dennanyaochalltmerspridda inställninginnebärattdenenskildamänniskanvilltaökatansvarförsigochsin situation. 6 Dåblirövergripandeochkollektivalösningaralltmerointressanta.Detäristället principernadebyggerpåsombetydernågot.omdessainteuppfattasbegripliga, trovärdiga,rättvisaochrimligakandeintetillämpasavdesomberörsavdemoch resultatetuteblir. Omdeunderligganderesonemangenintehållerstreckuppståroftaondacirklar.Jumer obegripligabeslutenär,destomermåstedebasalaresonemangsomdebyggerpådöljas fördemsomberörs.destomermåstemananvändasigavhyckleriochförskönande omskrivningar.därförärdenspråkligabehandlingenavdessafrågorviktigocksåför demokratin. 7 6WelzelC(2007):IndividualModernity,kapiteltioiDalton&Klingman,TheOxfordHandbookofPolitical Behaviour.NewYork:OxfordUniversityPress. 7FishkinJ(2011):Närfolkettalar.Deliberativdemokrati&konsultationavallmänheten.Göteborg: BokförlagetDaidalosAB. 8
Finns det verkligen inga alternativ till medarbetarenkäter?
Version 110530 Finns det verkligen inga alternativ till medarbetarenkäter? Arne Andersson SMHI I januari 2011 deltog jag i en utforskande dialog under rubriken Finns det verkligen inga alternativ till
Språkbrukets roll för självbild, demokrati och verksamhetsutveckling av Bengt Åke Wennberg och Monica Hane
Språkbrukets roll för självbild, demokrati och verksamhetsutveckling avbengt ÅkeWennbergochMonicaHane SåhärbeskrivsSemmelweisreaktionenavSemmelweisSocietyInternational(SSI)[1] SammareaktionkallasoftaförNIH
Att dra grisen i svansen
Att dra grisen i svansen Om kontrafinalitetens olika yttringar Gemensam inventering och utredning Forskarbyn Ölsdalen OPEN 13-16 augusti 2013 Bruksgården, Degerfors Välkommen! Tema: Kontrafinalitet Vad
Allmänningens grunder
Hämtat från www.kunskapsabonnemanget.se Allmänningens grunder Bengt-Åke Wennberg Det låter ofta som om planer och andra ekonomiska resonemang som ligger till grund för olika åtgärder skulle vara neutrala
MÅNSAGÅRDENS FÖRSKOLA. - vision, grundtanke & förhållningssätt
MÅNSAGÅRDENS FÖRSKOLA - vision, grundtanke & förhållningssätt MÅNSAGÅRDENS FÖRSKOLA För de allra flesta barn i Sverige är förskolan den första skolform de kommer i kontakt med. Det är i förskoleåldern
Utredning av ansökningar från landstingen i Norrbotten, Västerbotten, Västernorrland och Jämtland
Kommunstyrelsen 2009-09-28 184 478 Arbets- och personalutskottet 2009-09-28 207 456 Dnr 09.560 10 oktks18 Utredning av ansökningar från landstingen i Norrbotten, Västerbotten, Västernorrland och Jämtland
Bevittnar vi totalitarismens återkomst? av Bengt Åke Wennberg
111101 Version1 Reflektioner efter Forskarbyn Open 2011 Bevittnar vi totalitarismens återkomst? avbengt ÅkeWennberg Undermångaavvåradiskussioneriföreningenharjagförtframbildenavtermitstacken.Tillledatyckernogmånga.IefterdyningarnaavForskarbynOpen2011tyckerjagatt
Från lineär till cirkulär ekonomi - är det en möjlighet?
130928/BW Från lineär till cirkulär ekonomi - är det en möjlighet? Vi lever som om vi hade tillgång till tre jordklot, började Tobias Jansson sin föreläsning om cirkulär ekonomi på Ekocentrum i Göteborg
Att dra grisen i svansen
Att dra grisen i svansen Om kontrafinalitetens olika yttringar Gemensam inventering och utredning Forskarbyn Ölsdalen OPEN 13-16 augusti 2013 Bruksgården, Degerfors Välkommen! Tema: Kontrafinalitet Vad
Samhällskunskap Demokrati
Demokrati omfattar och praktiserar demokratins värdegrund, utvecklar kunskaper om skiftande samhällsförhållanden och deras relation till demokratiska principer, utvecklar kunskaper om rättigheter och skyldigheter
Samtal som medel för kunskapsintegration
Samtal som medel för kunskapsintegration av Bengt-Åke Wennberg I nästa vecka kommer mina bloggar om komplexitetens natur ut som en rapport. Jag utgår i dessa från begreppet doxa. Detta begrepp är inte
E-dialog. www.tidaholm.se
E-dialog Grund för (Tidaholm) att jobba med e-dialog Öka lokal demokrati Ökat engagemang och dialog Medborgare vill engagera sig Lokala mål i olika styrdokument Målområde Kommunstyrelse Lokal demokrati
,!$-.&%"'2## #####+!0*6!&#-33#
,!$-.&%"'2## #####+!0*6!&#-33#!""#$%"!&'%(# )*&#%&+!"!#$!,#,!$-.&%"'#-/0# $123.('4%#&1""'40!"!&# '#"&-33%$)52,!2# '22!07(( )89:9;#
Ungdomars förhållande till demokratin Mikael Persson
Ungdomars förhållande till demokratin Mikael Persson EN FORSKARÖVERSIKT, INVENTERING AV BEFINTLIGA DATA OCH ANALYS Ungdomars förhållande till demokratin FÖRFATTAD AV: STAFFAN I. LINDBERG OCH MIKAEL PERSSON
Redovisning av det systematiska kvalitetsarbetet
Redovisning av det systematiska kvalitetsarbetet Skogshyddans förskola Läsåret 2013/2014 2(5) Vad framkom vid analysen av verksamhetens resultat förra läsåret? Vi gjorde analysen utifrån följande underlag:
Basutbildning, dag 1 (Fm) Demokratisk organisation Kommunens styrmodell Ekonomistyrning
Basutbildning, dag 1 (Fm) Demokratisk organisation Kommunens styrmodell Ekonomistyrning Basutbildning, dag 1 (Fm) ge en övergripande bild av uppdraget och kommunens visionsstyrningsmodell, samt att ge
Norra förskoleområdet. Fokusområde verksamhetsåret "Mångsidig kommunikation i möjligheternas förskola "
Fokusområde verksamhetsåret 2018-2019 "Mångsidig kommunikation i möjligheternas förskola " Vision Förskolan har en viktig roll, att inge hopp och framtidstro. Barnen ska ingå i ett meningsfullt sammanhang,
10 november 2009 1. Plats: Kommunstyrelsens sessionssal, Palanderska gården tisdagen den 10 november 2009, kl 08.30 10.35
10 november 2009 1 Plats och tid Plats: Kommunstyrelsens sessionssal, Palanderska gården tisdagen den 10 november 2009, kl 08.30 10.35 Beslutande: Ordförande Mats Lindbom (C) Ledamöter Carl-Göran Svensson
Föreningen Forskarbyn Ölsdalens ekonomi
Föreningen Forskarbyn Ölsdalens ekonomi 2008-2009 Underlaget Kommentarer Föreningen Forskarbyn Ölsdalen bildades och fick organisationsnummer och bankkonto först vid årsskiftet 2008-2009. Detta innebär
Internationell strategi
Internationell strategi 1 Inledning Den globaliseringsprocess världen genomgår gör Sverige och Skellefteå allt mer beroende av omvärlden och dess utveckling. Eftersom Skellefteå kommun är en del av en
Motion om att skapa diskussionsforum på Sala kommuns hemsida
o/r~' ~~:~ :r SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 29 (44) KOMMUNSTYRELSEN SALA KOMMUN Sammanträdesdatum 2011-10-13 Y~F : s HANDLING NR 67 2011 202 Dnr 2011/111 Motion om att skapa diskussionsforum på Sala kommuns hemsida
Från brukssamhället till brukarsamhället
1802113/BW Från brukssamhället till brukarsamhället I höstas fick vi frågan: Hur har ambitioner och krav hos och på människor ändrats i arbetslivet under era femtio år som organisationskonsulter och forskare.
Regional digitaliseringsstrategi. Från varför till hur
Regional digitaliseringsstrategi Från varför till hur Uppdrag Bakgrund Behov av revidering Tidplan 2 Bakgrund Digitalisering som omvälvande samhällskraft Transformation av samhället och verksamheter Möjligheter
MOTION 1 Svenska Brukshundklubbens kongress
MOTION 1 18 FÖRBUNDSSTYRELSENS YTTRANDE Angående hedersmedlemskap Motionären yrkar: Centralt fastställda kriterier för utnämning till hedersledamot Att den centrala förbundsavgiften tas bort. Förbundsstyrelsens
Verksamhetsberättelse för den ideella Föreningen Forskarbyn Ölsdalen
Verksamhetsberättelsefördenideella FöreningenForskarbynÖlsdalen Verksamhetsåret2010 07 01tillochmed2011 06 30 Föreningenssyfteärattstödjapersonerochgruppersomvillreflekteraöveroch dokumenterasinareflektionerkringolikaverksamheter(praktiker)iarbetsliv
Ledning i förskolan Villkor och uttryck. Almedalen 2 juli 2019
Ledning i förskolan Villkor och uttryck Almedalen 2 juli 2019 Är det skillnad på att leda en skola och förskola? Bakgrund Förändringar i ledningsfunktionen? Förskolans kunskapstradition? Stora variationer
Den nu obeaktade kollektiva kompetensen och intelligensen
Den nu obeaktade kollektiva kompetensen och intelligensen Av Bengt-Åke Wennberg Kraven på kompetens i arbetslivet har ökat dramatiskt under 1900-talet och början av 2000-talet. Därför måste många av de
Vem vill bli entreprenör?
Vem vill bli entreprenör? Kristina Nyström Ratio och KTH kristina.nystrom@ratio.se och Karl Wennberg Ratio och Handelshögskolan I Stockholm karl.wennberg@ratio.se Vi forskar om Företagandets villkor lagar,
Kommunkontoret, sessionssalen onsdag 12 januari 2005, klockan
1(9) 2005-01-12 Plats och tid: 13.00 14.00 Kommunkontoret, sessionssalen onsdag 12 januari 2005, klockan Beslutande: Zaid Långström (s) ordf Ann Marie Jakobsson (c) Eva Olsson(fp) ers för Kenneth Carlsson
Röster om folkbildning och demokrati
F olkbildningsrådet utvärderar No 3 2001 Röster om folkbildning och demokrati En rapport från projektet Folkbildingen och de demokratiska utmaningarna Röster om folkbildning och demokrati En rapport från
Skolverkets arbete med skolans digitalisering
Skolverkets arbete med skolans digitalisering Nationell strategi för skolans digitalisering Övergripande mål Det svenska skolväsendet ska vara ledande i att använda digitaliseringens möjligheter på bästa
Min syn på Optimal kommunikation i en PU-process
Min syn på Optimal kommunikation i en PU-process En essä i kursen Produktutveckling med formgivning, KN3060 Patrick Larsson, Mälardalens högskola, 2007-04-26 Inledning Kommunikation definieras som överföring
Förarbete, planering och förankring
Förarbete, planering och förankring Förarbete, planering och förankring Att arbeta med vilka etiska värden och normer som ska känneteckna den äldreomsorgsverksamhet vi arbetar i och hur vi konkret ska
Diskursens makt. Bengt-Åke Wennberg. - en presentation
Hämtat från www.kunskapsabonnemanget.se Diskursens makt - en presentation Bengt-Åke Wennberg Den typ av kunskaper det här är fråga om verkar inte spridas genom enkel förmedling av teorier och modeller.
Handlingsplan vid hot och våld riktat mot förtroendevalda i samband med offentliga sammanträden
Beslutad av kommunstyrelsen 2014-04-28, 187 Handlingsplan vid hot och våld riktat mot förtroendevalda i samband med offentliga sammanträden Bakgrund Arbetet inom kommunen ska präglas av demokrati, rättssäkerhet
Flens Golfklubb. Datum: , 12:00 Bana: Norrtorps Golfbana. Start: Hål: Förnamn: Efternamn: Klubb: HCP: Tee: S-HCP: Klass: ETH 12:00
Datum 04-07-6, 00 Bana Norrtorps Golfbana 00 0 0 Bengt Andersson 8,0 A X Bengt Andersson 9, Gul56 Bibbi Andersson,5 Röd47 Ann-Marie Björck 0,8 A X Ann-Marie Björck 6,0 Röd47 Karl Erik Björck,4 Gul56 Annika
Verksamhetsberättelse för den ideella Föreningen Forskarbyn Ölsdalen
Verksamhetsberättelse för den ideella Föreningen Forskarbyn Ölsdalen Verksamhetsåret 2011 07 01 till och med 2012 06 30 Föreningens syfte är att stödja personer och grupper som vill reflektera över och
Vad vill MSB? Information till alla medarbetare om verksamheten 2014 med utgångspunkt i det vi vill uppnå i samhället
Vad vill MSB? Information till alla medarbetare om verksamheten 2014 med utgångspunkt i det vi vill uppnå i samhället Vad vill MSB? Information till alla medarbetare om verksamheten 2014 med utgångspunkt
Reviderad 111001. Handlingsplan för värdegrundsarbete. Bara förskolor. Vi har alla ett gemensamt ansvar för framtiden, och framtiden är våra barn
Reviderad 111001 Handlingsplan för värdegrundsarbete Bara förskolor Vi har alla ett gemensamt ansvar för framtiden, och framtiden är våra barn 1 VÄRDEGRUNDSARBETE Förbud mot diskriminering Lagen om förbud
Utbildningsvetenskap, 20 poäng (21-40 p) Education Sciences, Intermediate level, (30 ECTS- credits)
Högskolan i Halmstad Enheten för lärarutbildning Kursplan Dnr512-2005-1899 Utbildningsvetenskap, 20 poäng (21-40 p) Education Sciences, Intermediate level, (30 ECTS- credits) Kurskod: LNY Kursplanen är
2013-03-11 NCC Construction Sverige AB 2
NCC är ett av de ledande nordiska bygg och fastighetsutvecklingsföretagen med en omsättning på 53 Mdr SEK och 17 500 anställda. Med Norden som hemmamarknad är NCC verksamt inom hela värdekedjan utvecklar
Verksamhetsberättelse för den ideella Föreningen Forskarbyn
Verksamhetsberättelsefördenideella FöreningenForskarbyn Verksamhetsåret2009 07 01tillochmed2010 06 30 Föreningenfullföljersittsyftegenomattpraktisktorganiseraochanordnasocialaoch fysiskamiljöersomstödjerutforskande,reflektionochskrivande.förattbidratillatt
SAMHÄLLSKUNSKAP. Ämnets syfte och roll i utbildningen
SAMHÄLLSKUNSKAP Ämnets syfte och roll i utbildningen Utbildningen i samhällskunskap skall ge grundläggande kunskaper om olika samhällen, förmedla demokratiska värden och stimulera till delaktighet i den
om demokrati och föreningskunskap
Lärgruppsplan Vår förening om demokrati och föreningskunskap Att lära är att ge sig ut på en upptäcktsresa. Med denna lärgruppsplan som guide vill vi underlätta för dig och dina kollegor att upptäcka innehållet
Preliminär aktivitetsplan
2018-2019 Preliminär aktivitetsplan HANDLEDARUTBILDNING LÄSLYFTET UTBILDNINGSORT STOCKHOLM KURSANSVARIGA: DÉSIRÉE VON AHLEFELD NISSER dva@du.se CARINA BÅÅTH cbt@du.se PROJEKTADMINISTRATÖR: FILIPPA BERGQVIST
Skolambassadör för EU
2018-10-18 Bengt Landfeldt Skolambassadör för EU Handlingsplaner i praktiken KOMMER DU IHÅG? I Bryssel enades vi om att du skulle genomföra 3 saker : Direkt när du kom hem efter din Bryssel-vecka Efter
PLANFÖRUTSÄTTNINGAR PLANFÖRUTSÄTTNINGAR SAMRÅDSHANDLING 2009-02-25 SVEDALA ÖVERSIKTSPLAN 2009
PLANFÖRUTSÄTTNINGAR På följande sidor redovisas riksintressen som gäller enligt Miljöbalken kap 3 och 4 samt länsstyrelsens beskrivningar av vad som är värdet i riksintresseområdena. Här redovisas också
Trygghet 9 Empati 6 Hänsyn 3 Bemötande 2 Tolerans 2 Förhållningssätt 2 Omsorg 2 Respekt 2 Kamrat 1 Ärlighet 1 Omtanke 1 Skyldighet 1 Rättighet 1
Sammanställning värdegrundsbegrepp personal. Trygghet 9 Empati 6 Hänsyn 3 Bemötande 2 Tolerans 2 Förhållningssätt 2 Omsorg 2 Respekt 2 Kamrat 1 Ärlighet 1 Omtanke 1 Skyldighet 1 Rättighet 1 Begrepp som
Kommunhuset, A-salen, Tierp kl. 09:00 11:00
Kommunhuset, A-salen, Tierp kl. 09:00 11:00 Lars-Peter Hållstrand (S), ordförande Catarina Deremar (C), 1:e vice ordförande Ulrika Löfgren (S) Håkan Thomsson (MP) Lars-Göran Wadström (V) Per Bergsten (M)
MÖTEN SOM BYGGER PÅ SYSTEMFÖRSTÅELSE OCH SENSEMAKING
MÖTEN SOM BYGGER PÅ SYSTEMFÖRSTÅELSE OCH SENSEMAKING av Bengt-Åke Wennberg och Monica Hane Möten blir meningslösa och improduktiva om vi använder en språkdräkt och ett samtalsmönster som inte är lämpat
Ramar för verksamheten vid Centrum för kommunstrategiska studier 2013 2015
Ramar för verksamheten vid Centrum för kommunstrategiska studier 2013 2015 Ramar för verksamheten vid Centrum för kommunstrategiska studier 2013 2015 Rapport 2013:1 ISSN 1402-876X Omslagsbild: CKS. Linköpings
KVALITET & STYRNING I VARA KOMMUN
KVALITET & STYRNING I VARA KOMMUN Principer Decentralisering Platt organisation Delegerat ansvar Mål- och visions styrning Styrdokument Decentralisering Platt ledningsstruktur; endast ett chefsled under
Med partnering når vi tillsammans bättre resultat.
Med partnering når vi tillsammans bättre resultat. Fördelarna med partnering. Partnering minskar riskerna i projektet. Partnering ger ökat fokus på den gemensamma projektekonomin. Partnering ökar utrymmet
Lean Healthcare. Program. - rapport från verkligheten. 2011-10-05/06 ST Forum
Lean Healthcare - rapport från verkligheten 2011-10-05/06 ST Forum Program Presentation Allmänt om Lean Exempel från verkligheten i Falköping Avrundning Vad är?? Vad är Lean? Eliminera förluster och slöseri!
Ingela Elfström. Malmö 2014-02-11
Uppföljning och utvärdering för förändring - pedagogisk dokumentation som grund för kontinuerlig verksamhetsutveckling och systematiskt kvalitetsarbete i förskolan Malmö 2014-02-11 Ingela Elfström Förskolans
Varför en Framtidsvecka?
Varför en Framtidsvecka? Vi lever och konsumerar som om vi bodde på tre planeter En entydig klimatforskning: mindre CO2-utsläpp uppvärmningen måste stoppas Peak Oil oljan blir allt dyrare Ekosystemen är
Ett samlat Riksarkiv - resan, vägen och målet. Gunilla Nordström
Ett samlat Riksarkiv - resan, vägen och målet Gunilla Nordström Presentationen Bakgrund Uppdraget Processen Organisationen Varför? Väg och mål Frågor? Bakgrund Riksarkivet och landsarkivet en myndighet
Meningsfullhet. Utmaning. Utmanande undervisning och formativ bedömning i praktiken Relevant kunskap. Inspiration.
Relevant kunskap Utmanande undervisning och formativ bedömning i praktiken Inspiration Utvecklingsidéer Simon Hjort www.effektivundervisning.se Utmaning Återkoppling Engagemang Problemlösning Ansträngning
Egen El för hållbar utveckling Finansieras av ELAN-programmet och Göteborgs Energi
Egen El för hållbar utveckling Finansieras av ELAN-programmet och Göteborgs Energi Jenny Palm & Per Gyberg Linköpings universitet Tema Teknik och social förändring Koncept att producera sin egna el: lanseras
Skolinspektionens verksamhet
Skolinspektionens verksamhet Regelbunden tillsyn av alla skolor. Kvalitetsgranskning inom avgränsade områden Anmälningar som gäller förhållandet för enskilda elever Fristående skolor kontroll av förutsättningar
Digitaliseringens transformerande kraft
Digitaliseringens transformerande kraft Vad innebär utvecklingen? Omvärldsanalys Vad bör staten göra? förslag till strategiska områden för digitaliseringspolitiken förslag inom sakområden Om Digitaliseringskommissionen
Demokrati på barns vis Hur? När? Varför?
Demokrati på barns vis Hur? När? Varför? Att lära demokrati och mänskliga rättigheter innebär att barnen får träna och utveckla sin demokratiska kompetens genom att exempelvis öva sig i att göra sin röst
Övergripande strategi för användning av Informations- och kommunikationsteknik (IKT*) inom Umeå kommun
Övergripande strategi för användning av Informations- och kommunikationsteknik (IKT*) inom Umeå kommun * Definition - Begreppen IT (informationsteknik) och IKT (informationsoch kommunikationsteknik) är
Kulturnämnden. Yttrande: Demokratins skattkammare förslag till en nationell biblioteksstrategi
Kulturnämnden Anna Åkerberg Utvecklare bibliotek 040-675 37 39 anna.u.akerberg@skane.se Yttrande Datum 2019-08-20 Dnr 2019-O001695 1 (5) Yttrande: Demokratins skattkammare förslag till en nationell biblioteksstrategi
SKB. Redovisning av enkäten till Köande medlemmar. 8 Oktober 2014
SKB Redovisning av enkäten till Köande medlemmar 8 Oktober 2014 Svarssammanställning Webb-svar 2014 När: 17/8 27/9?? Antal ut: 25 255 st (Returer 2 509) Antal svar: 6 798 st (30 %) Trevligt att bli tillfrågad,
Kursplan för Naturorienterande ämnen
Kursplan för Naturorienterande ämnen Inrättad 2000-07 SKOLFS: 2000:135 ÄMNEN: Biologi Fysik Kemi BIOLOGI, FYSIK, KEMI Den gemensamma kursplanetexten, utformad i ett naturorienterande perspektiv, utgör
Hitta rätt Ett material för ensamkommande ungdomar
Hitta rätt Ett material för ensamkommande ungdomar Louise Parbring Enhetschef Boende för ensamkommande ungdomar, Göteborgs stad Göteborgs stads mottagande Överenskommelse mellan Göteborgs stad och Migrationsverket
Årsprognos och periodbokslut per april 2011 för Kommunstyrelsens verksamheter KS-2011/645
Göran Nilsson FÖRSLAG TILL BESLUT Kommunstyrelsens ordförande 2011-08-09 Kommunstyrelsen Årsprognos och periodbokslut per april 2011 för Kommunstyrelsens verksamheter KS-2011/645 Förslag till beslut: att
PUBLIC ACCESS 2010 : 8 Nyhetsbrev om radio, TV, film och andra medier mediepolitik, yttrandefrihet och teknik
PUBLIC ACCESS 2010 : 8 Nyhetsbrevomradio,TV,filmochandramedier mediepolitik,yttrandefrihetochteknik 16september2010 www.publicaccess.se ledare Presstödetärenskamfläck Valrörelsen2010vartristochtråkig.Avsaknadenavideologi,visionerochhelhetssynsamt
Utbildningskatalog hösten 2008. Utbildningar inom ekonomi, budget och styrning
Utbildningskatalog hösten 2008 Utbildningar inom ekonomi, budget och styrning , mål, målgrupp och innehåll i alla kursbeskrivningar Budgetprocessen i Regeringskansliet blir alltmer omfattande och innefattar
Verksamhetsplan 2014-2016. Kompetens- och arbetslivsnämnden
Verksamhetsplan 2014-2016 Kompetens- och arbetslivsnämnden Kompetens- och arbetslivsnämnden, december 2013 Verksamhetsplan 2014 2016 Nämndens ordförande Förvaltningschef Ingvor Bergmann 070-648 35 77 ingvor.bergman@
Bengt-Åke Rehn (S), ordförande, Mora Marie Olsson (S), Orsa Kjell Tenn, (C), Älvdalen
Sammanträdesdatum Sida 1-10 Plats och tid IS/IT-enheten, Mora, kl. 13.00-16.40 ande Bengt-Åke Rehn (S), ordförande, Mora Marie Olsson (S), Orsa Kjell Tenn, (C), Älvdalen Övriga deltagare Leo Berndtson,
Redovisning av erhållet kommunalt partistöd avseende år 2016
TJÄNSTEUTLÅTANDE Stabsavdelningen Dnr KS/2017:212-104 2017-08-03 1/2 Handläggare Tobias Rundström 0152-29252 Redovisning av erhållet kommunalt partistöd avseende år 2016 Förslag till beslut Kommunstyrelsen
Styrelsemöte Dalby GIF
Styrelsemöte Dalby GIF Mötesdatum: 2012-06-07 Nästa möte: 2012-08-22 Närvarande: Patrik Persson, Tomas Nilsson, Carola Holm Mats Sjöström, Lars Andersson, Magnus Nilsson, Charlotta Falvin, Vendela Sjöström,
Den nordiska modellen - universalismens principer
Den nordiska modellen - universalismens principer Gysinge Akademin 7-8 november 2012 2012-11-16 Den nordiska modellen - universalismens principer /Kirsi-Marja Lehtelä 1 Universalismen En grundläggande
Uppgift 5 Mediernas innehåll och demokratin
Uppgift 5 Mediernas innehåll och demokratin Kurs: Medie- och kommunikationsvetenskap A, nät HT10 nr 5 Kursledare: Piotr Urniaz Institutionen för kultur- och medievetenskaper Umeå Universitet Oktober 2011
EMMABODA I VÅRA HJÄRTAN FÖRSKOLAN I BÖRJAN AV DET LIVSLÅNGA LÄRANDET. En broschyr om Emmaboda kommuns kommunala förskola
EMMABODA I VÅRA HJÄRTAN FÖRSKOLAN I BÖRJAN AV DET LIVSLÅNGA LÄRANDET En broschyr om Emmaboda kommuns kommunala förskola Emmaboda - Sydöstra Sveriges närmaste ort Från Emmaboda når du sydöstra Sveriges
KVALITET & STYRNING I VARA KOMMUN
KVALITET & STYRNING I VARA KOMMUN Principer Decentralisering Platt organisation Delegerat ansvar Mål- och visions styrning Styrdokument Decentralisering Platt ledningsstruktur; endast ett chefsled under
Plan för Överenskommelsen i Borås
Plan för Överenskommelsen i Borås Den lokala Överenskommelsen i Borås handlar om hur Borås Stad och de idéburna organisationerna ska utveckla och fördjupa sitt samarbete för att gemensamt upprätthålla
MIND THE GAP. Program. 14 15 december 2015 Uppsala Konsert & Kongresshus. Moderatorer: Matilda Amundsson Mikael Andersson Stina Wollter
Seminarium om makt, attityder, konst, demokrati och mänskliga rättigheter MIND THE GAP Program 14 15 december 2015 Uppsala Konsert & Kongresshus Moderatorer: Matilda Amundsson Mikael Andersson Stina Wollter
Varför, vad och hur?
Varför, vad och hur? 2.6 Uppföljning, utvärdering och utveckling Förskolans kvalitet ska kontinuerligt och systematiskt dokumenteras, följas upp, utvärderas och utvecklas. För att utvärdera förskolans
Demokratiutveckling och medborgardialog
Demokratiutveckling och medborgardialog Något om varför Valdeltagande 1994-2014 88 86 84 82 80 78 76 74 72 1994 1998 2002 2006 2010 2014 Riksdag Landsting Kommun Differens valdeltagande 2014 Kommun Högst
Demokratins mekanismer Peter Esaiasson & Jörgen Hermansson Vetenskapsrådet 7 december 2006
Demokratins mekanismer Peter Esaiasson & Jörgen Hermansson Vetenskapsrådet 7 december 2006.Projektets övergripande problem.projektets resultat.projektets publikationer och medarbetare .Grundidé: Få till
Spångbros förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling
Spångbros förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling 2015-2016 Ansvarig för planen Carina Hägglund, Nina Edgren och Rasha Karim Läroplanen för förskolan, Lpfö 98 Förskolan vilar på demokratins
Vårt Skellefteå Verksamhetsberättelse för demokratiberednigens arbete 2013 och handlingsplan 2014
-03-04 Vårt Skellefteå Verksamhetsberättelse för demokratiberednigens arbete 2013 och handlingsplan Innehållsförteckning 1 Inledning... 3 2 Demokratiberedningens uppdrag... 3 3 Mål och syfte... 3 4 Aktiviteter...
När strukturer och processer står i vägen Reflektioner och diskussioner om förutsättningar för övergripande förändringar
När strukturer och processer står i vägen Reflektioner och diskussioner om förutsättningar för övergripande förändringar Roland Almqvist, IKE, Stockholms universitet Ulf Ramberg, KEFU, Lunds universitet
Indelningskommittén, Fi 2015:09
, Fi 2015:09 En ny indelning av län och landsting Dagens länsindelning Väsentligt färre län och landsting medborgar- och näringslivsperspektiv utgå ifrån kommungränser och arbetsmarknadsregioner Ansvarskommittén
Islands President Ólafur Ragnar Grímssons tal på konferensen om handel och kultur i Vasa i Finland den 27 augusti 1997
Herr President Ärade gäster Islands President Ólafur Ragnar Grímssons tal på konferensen om handel och kultur i Vasa i Finland den 27 augusti 1997 De finska och isländska kulturerna har djupa rötter i
TILLITSBASERAD STYRNING
TILLITSBASERAD STYRNING NOMIE ERIKSSON 18 OCH 24 APRIL 2018 HÖGSKOLAN I SKÖVDE WWW.HIS.SE Bild 1 Bild 1 FÖRUTSÄTTNING FÖR SAMHÄLLET OCH GOTT LIV Tillit till nära vänner Tillit till dem vi inte känner Tillit
Om trafiksystemets karaktär
110528BW Om trafiksystemets karaktär FredrikLundqvist,HenriKinnunenochBengt ÅkeWennberg Attmedverkaitrafikenärenkomplexaktivitetsomaktivtmåstetränasommansjälvochandra trafikanterskallkunnakännasigsäkra.erfarenhetenvisarattlärandetintekangåfrånteoritill
Överenskommelse för samverkan mellan idéburen sektor i Malmö och Malmö stad. För ökad demokrati, delaktighet och jämlikhet i Malmö
Överenskommelse för samverkan mellan idéburen sektor i Malmö och Malmö stad För ökad demokrati, delaktighet och jämlikhet i Malmö Om överenskommelsen Den här överenskommelsen kan användas av den idéburna
Det politiska spelet. Studentlitteratur. Medborgare, medier och politiker i den representativa demokratin
Det politiska spelet Medborgare, medier och politiker i den representativa demokratin BENGT JOHANSSON STAFFAN KUMLIN ELIN NAURIN LENA WÄNGNERUD UNIVERSITÄTS8IBLI0THEK KIEL - ZEMTRAL8IBLI0THEK - Studentlitteratur
VALIDERING AV KUNSKAP OCH KOMPETENS SOM LÄNK MELLAN UTBILDNING OCH ARBETE
VALIDERING AV KUNSKAP OCH KOMPETENS SOM LÄNK MELLAN UTBILDNING OCH ARBETE A N D R E A S F E J E S P R O F E S S O R I V U X E N P E D A G O G I K L I N K Ö P I N G S U N I V E R S I T E T 1 PRESENTATIONENS
Kommunstyrelsens arbetsutskott 2008-09-30 210. Lennart Ohlsson (c) ordförande Micael Arnström (s) vice ordförande Bengt Mård (m) Tommy Edenholm (kv)
Kommunstyrelsens arbetsutskott 2008-09-30 210 Plats och tid Förvaltningsbyggnaden, Hyltebruk, klockan 08.30-11.45 Beslutande Lennart Ohlsson (c) ordförande Micael Arnström (s) vice ordförande Bengt Mård
Motion till riksdagen 1989/90:K605. av Bengt Silfverstrand och Birthe Sörestedt. (båda s) Ett enhetligt valsystem vid kommun- och landstingsvalen
Motion till riksdagen 1989/90:K605 av Bengt Silfverstrand och Birthe Sörestedt (båda s) Ett enhetligt valsystem vid kommun- och landstingsvalen Sett i ett helhetsperspektiv tillgodoser det svenska valsystemet
Skärgårdskommunernas upplevda styrka, svagheter, möjligheter och hot
Nu Styrka Svagheter Möjligheter Hot Skärgårdskommunernas upplevda styrka, svagheter, möjligheter och hot En uppdaterad enkel analys utförd i augusti 2008 som underlag för diskussion om skärgårdskommunernas
Kumlasjöns förskola 2014-2015
Verksamhetsplansystematiskt kvalitetsarbete- Kumlasjöns förskola 2014-2015 VERKSAMHETSPLAN 1 Inledning Det som ligger till grund för Kumlasjöns förskolas verksamhetsplan 2014-2015 är "Läroplan för förskolan,
HUR KAN DET KOMMUNALA STÖDET TILL UNGDOMSFÖRENINGAR UTFORMAS?
HUR KAN DET KOMMUNALA STÖDET TILL UNGDOMSFÖRENINGAR UTFORMAS? Mirjam Olsson LSU SVERIGES UNGDOMSORGANISATIONER Samlings- och intresseorganisationen för ungdomsorganisationer Samlar 83 nationella, självständiga
Lokal pedagogisk planering Levnadsvillkor i världen
Lokal pedagogisk planering Levnadsvillkor i världen (Geografi, religion och samhällskunskap) 2011-09-02 Förankring i övergripande mål i kursplanens syfte Från läroplanens andra del: Del 2.1 - kan leva
Märkestavla Upptäckare Termin: 1
Termin: 1 Vägen Andra repmärket Andra repmärket är en fortsättning på det första repmärket. Genom att jobba med aktiviteter kopplade övar du dig i att lösa problem och hur du kan få nytta av rep till olika