Mångfaldens dilemman inom svensk polis och polisutbildning

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Mångfaldens dilemman inom svensk polis och polisutbildning"

Transkript

1 Mångfaldens dilemman inom svensk polis och polisutbildning Malin Wieslander Doktorand Pedagogiskt arbete Karlstads universitet Institutionen för pedagogiska studier Malin Wieslander Presentation 2014

2 Bakgrund Samhällets mångfald Mångfaldens varierade betydelser Polisen och mångfald - Utökat uppdrag - Skärpt lagstiftning - Diskriminerande praktiker, profilering - Bilder av polisen (yrke, uniform)

3 Syfte Att identifiera och beskriva diskurser om mångfald, med fokus på kultur, religion och etnicitet, bland blivande poliser Med diskurs avses en uppsättning tal som styr hur vi uppfattar specifika fenomen i olika kontexter och tidsepoker (Wetherell, 2001) På vilka sätt upprätthålls och på vilka sätt utmanas olika diskurser om mångfald?

4 Material och dataproduktion Fältstudier på Polishögskolan 2010 (6 veckor, 4:e terminen, 2 klasser, 45 studenter) Deltagande observation, audioinspelningar (klassrum, rast-/lunchsamtal, grupparbeten, intervjuer) Fokusgruppintervjuer under utbildning och aspiranttjänstgöring Transkription av tal textmaterial för analys

5 Teori och analys Diskursiv psykologi (t.ex. Wetherell, Potter, Edwards, Edley) - Diskurs som social praktik, språk är handling - Språkliga resurser i vardagliga samtal - Språkets kontextuella villkorande - Språkets sociala konsekvenser Positionering (t.ex. Davies, Harré, Hall) - Representation och kategorisering ( vi och dom ) - Intersektionalitet (kategorier i samverkan, se t.ex. de los Reyes) Dilemman (t.ex. Billig) - Kamp mellan olika representationer av verkligheten - Motstånd och (om)förhandlingar

6 Hegemonisk olikhet Mångfald som konstaterad olikhet (alla är olika) Olikhet som naturligt En hierarkisk mångfald den andra som mer olik - Mångfald som den avvikande andra Mångfald som problem Mångfald som polisär resurs - Olikhet som likhet etnisk och religiös matchning Mångfald som ökat kunskapsbehov

7 Exempel: Etnisk (och religiös) matchning Isabelle: ( ) det finns ju jätte, områden där det bara är invandrare, då kan det ju va bra att faktiskt ha

8 Diskursiv kamp Två konkurrerande diskurser för att hantera mångfald: Mångfald som politiskt mål Bejakar mångfald, gruppers rättigheter, PK-diskurs Mångfald som möjlig att omvandla till likhet Likhetssträvan, neutralitet Begränsa olikhet, anpassning

9 Mångfald som politiskt mål den representativa polisen Det mångkulturella Sverige som ett politiskt projekt Mångfaldig poliskår som legitimitetsaspekt Mångfald som demokratisk rättighet Mångfald som moderniserings- /utvecklingsprojekt Fördomar som hot mot en politisk mångfaldssträvan Mångfald som det politiskt korrekta reglerar språkbruket, skapar tabu

10 Exempel: Tabu som reglerat av institutionen Felix: jag tror faktiskt att acceptansen är ganska låg..på skolan. Jag tror att det som gör att..att det flyter på så bra är att alla har fattat (varför) vi har kommit in..inom gränserna. Det tror jag det är. Jag tror inte..att..jag tror snarare att diskussionen på skolan speglas av en konformitet som dels är en rekryteringsbit, men även en formningsbit, alltså vi är så pass smarta att vi vet vad vi ska säga. Därmed inte sagt att alla tycker annorlunda. Men eh..men jag sitter här för att jag har förstått vad som är acceptabelt [Hanna: mm] och likadant det finns de som inte sitter här för att de inte (har greppat )=

11 Mångfald som möjlig att omvandla till likhet den neutrala polisen Universalism och likabehandling Mångfald och orättvisor som svenskt lyxproblem Gränser för kunskapande lag och sunt förnuft Att socialiseras från olikhet - assimilationsdiskurs Omvandla privat olikhet till professionell neutralitet Symbolfri uniform(itet) - Frihet från religion - Slöja som förtryck Fördomar som fakta och erfarenhet

12 Exempel: Symbolfri uniform(itet) Jon: men jag kan ändå tycka att det finns en vits med att polisen inte utstrålar nån nån..inte tar ställning till nån..nån kultur [Kalle eller David: Nej] vi tar inte ställning till den..västerländska och vi tar inte ställning till..nån annan heller. Vi är helt neutrala Det skulle va en ganska (bra) vits, för då är man som man är. Alltså om polisen är neutral och vi har inga kulturella eller vi utstrålar inte någon kulturell grej åt något håll. / / Så man gick hem i alla samhälls..skikt / / Kalle: nej för mig, jag menar, vart vart drar man gränsen i så fall en ehh svensk polis med ehh dreads ned till vaderna

13 Dilemman Mångfald som politiskt mål Mångfald som möjlig att omvandla till likhet Krav (t.ex. religiös rättighet - slöja) Krav (t.ex. symbolfri) DILEMMA (resurser handling konsekvens) Parallella diskurser ställer konkurrerande krav Synliggörs genom motstånd och omförhandlingar

14 Dilemman för praktiskt polisarbete Dilemma 1. En mångfaldig kår och en enhetlig kår Central position som förhandlas: Den synligt religiösa polisen. Vad står på spel: hur mycket mångfald och hur synlig ska den tillåtas vara? Dilemma 2. Att vara personlig och att vara neutral Central position som förhandlas: Den främlingsfientliga polisen Vad står på spel: vem ska få ingå i kollektivet, och påverkar enskilda polisers människosyn hur de utför sitt arbete?

15 Dilemma 3. Mångfald som kompetensgenererande och mångfald som skillnadsskapande Central position som förhandlas: Den lyckade invandrarrekryteringen Vad står på spel: efterfråga kunskap om olika grupper utan att tillskriva individer specifika beteenden och riskera att särbehandla dem. Dilemma 4. Att arbeta emot fördomar och att arbeta utifrån fördomar Centrala positioner som förhandlas: Den kriminella andra och Den fördomsfria polisen Vad står på spel: en fördomsfri eller fördomsfull polis. Dilemma 5. Att använda humor och att uttrycka sig politiskt korrekt Vad står på spel och vad förhandlas: hur mycket humor som ska tillåtas och vad som utgör en nedsättande och olämplig jargong inom polisen.

16 Dilemma 2 Att vara personlig och att vara neutral Poliser ska vara personliga individer och agera utifrån egna erfarenheter samtidigt som de ska lägga det privata åt sidan och agera neutralt Skilda diskurser medför skilda krav Kamp om vad som utgör professionellt polisarbete

17 Kontexten reglerar vad som är tabu Hemma, skolan, arbetet som skilda kontexter - Isabelle: man hamnar ju i disciplinärende här i skolan om man har rasistiska åsikter, det har ju visat sig. Och det är ju, då har ju skolan sagt ifrån nej det är inte okej och då lär inte poliskåren heller tycka det - Elin: men de [en person ur skolans ledning] sa ju till mig att du får tänka precis vad du vill hemma men bara du inte säger det på skolan

18 Gränsdragningar Vem som är lämplig som polis, hur det personliga hanteras i yrket Motstånd mot dold rasism i polisarbete - Tara: skillnaden är, det jag vill säga är att man kan säga sina åsikter och hata folk hit och dit och att man kan uttrycka sig på ett väldigt klumpigt sätt, men det jag är rädd för är att den här personen, inom sitt polis..eh när den är som polis inte är objektiv mot invandrare [Lukas: jojo mm] inte sköter, inte kanske tar upp anmälan, alltså gör inte saker objektivt så att, sätta dit invandrarna bara för att han har såna åsikter i roten, det är jag rädd för, att det ska finnas en dold rasism i utredningsfasen. Sen om han uttrycker sig det är ju bara dumt för honom, men att det drabbar andra när [Lukas: mm] det kommer till..verket

19 Förhandlingar och motstånd Förhandlingar om vad neutral innebär Förhandlingar om privat människosyn i offentlig brottsutredning Motstånd mot skolans officiella diskurs - Jonas: och framför allt i och med att man vill ju inte bli kallad rasist heller, så kan ju [Martin: nej det vill man ju inte] och det därför är den diskussionen kanske inte..alltså känns så tabulagt likadant som vi sitter på seminarier och sånt. Det känns som att [Martin: ja] Jag tycker det enda sakerna vi gör som känns som att det inte förs en riktigt objektiv diskussion om utan det styrs mer åt ett håll - Martin: det var väl det jag tyckte när jag läste igenom den där Lasermannenboken också, att den var styrd lite åt det..men, ja..men det är väl lika det här med homosexuella. Det är väl inte egentligen. Man kan ju tycka en viss sak, fast man behandlar dem exakt lika - Tara: men handen på hjärtat, gör man verkligen det då, när man har sina fördomar i botten?

20 Riskabla positioner Disciplinerande och självreglerande positioner - Att hålla det som anses oacceptabelt för sig själv Riskabla positioner: rasist, sverigedemokrat, främlingsfientlig, kvinnofientlig, för synligt avvikande utseende

21 Att undvika en riskabel position Åtskillnad mellan den politiskt främlingsfientliga och den naturliga rasisten Göra rasisten till en extremist Rasism alltid hos andra grupper och på andra platser Jag är inte rasist, men

22 Avslutande kommentarer Dilemmats relevans för: - Individers tillträde till yrket - Vad som anses professionellt polisarbete - Vilka individer (grupper) som kan tillskriva sig neutralitet - Om polisers människosyn påverkar dem i arbetet - Kritik mot dold rasism/särbehandling i polisarbete - Samhällspolitisk kontext

Läroplanens värdegrund. Att arbeta normkritiskt

Läroplanens värdegrund. Att arbeta normkritiskt Läroplanens värdegrund Att arbeta normkritiskt Ett av skolans uppdrag Att arbeta med jämlikhetsfrågor för jämställdhet mot rasism mot mobbning och kränkningar mot diskriminering Hur gör vi för att förverkliga

Läs mer

Några tankar om intersektionalitet... Stockholm 12 januari 2017 Lotta Eek-Karlsson

Några tankar om intersektionalitet... Stockholm 12 januari 2017 Lotta Eek-Karlsson Några tankar om intersektionalitet... Stockholm 12 januari 2017 Lotta Eek-Karlsson Intersektionalitet = skärningspunkt Vad innebär det att ha ett intersektionellt perspektiv? Ett konkret exempel Grundläggande

Läs mer

Hur definieras ett jämställt samhälle? (vad krävs för att nå dit? På vilket sätt har vi ett jämställt/ojämställt samhälle?)

Hur definieras ett jämställt samhälle? (vad krävs för att nå dit? På vilket sätt har vi ett jämställt/ojämställt samhälle?) BILAGA 1 INTERVJUGUIDE Vad är jämställdhet? Hur viktigt är det med jämställdhet? Hur definieras ett jämställt samhälle? (vad krävs för att nå dit? På vilket sätt har vi ett jämställt/ojämställt samhälle?)

Läs mer

Ordningsmakter inom ordningsmakten

Ordningsmakter inom ordningsmakten Ordningsmakter inom ordningsmakten Diskurskamp, dilemman och motstånd i blivande polisers samtal om mångfald Malin Wieslander Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap Pedagogiskt arbete DOKTORSAVHANDLING

Läs mer

Makt, normkritik och normkreativitet 1. mångfald, etnicitet och föreställningar om ras. Makt och normkritik 2/5/2017

Makt, normkritik och normkreativitet 1. mångfald, etnicitet och föreställningar om ras. Makt och normkritik 2/5/2017 Makt, normkritik och normkreativitet 1 mångfald, etnicitet och föreställningar om ras I Normkritik II Inkludering - tolerans, respekt eller erkännande III Etnicitet och svensk etnicitet IV Maktordningar

Läs mer

och moral inom Polisen har diskuterats flitigt i media, i olika debatter, på möten och säkerligen hemma vid köksborden de senaste veckorna. Det är nog många med mig som har känt sig bestörta och besvikna

Läs mer

Intervju med Anders Bergman

Intervju med Anders Bergman Sida 1 av 5 Intervju med Anders Bergman 1. Inom vilka samhällsområden upplever du att det förekommer störst problem med främlingsfientlighet? Ett område där det förekommer stora problem med diskriminering

Läs mer

Likabehandling och trygghet 2015

Likabehandling och trygghet 2015 Likabehandling och trygghet 2015 1 Jag är Man 58 48,3 Kvinna 58 48,3 Jag avstår från att definiera 4 3,3 mig Total 120 100 100% (120/120) 2 Det känns bra att gå i skolan Alltid 46 38,3 Oftast 55 45,8 Ibland

Läs mer

Kategoriseringar, identiteter och språk

Kategoriseringar, identiteter och språk Kategoriseringar, identiteter och språk Fil dr. René León Rosales 2012-10-19 1 Vid framtidens hitersta gräns om maskulina elevpostioner i en multietnisk skola 2010 2012-10-19 2 Syfte: att synliggöra centrala

Läs mer

Ur sammanställning av delprojektet Organisationen som inkluderande eller exkluderande. Linnea Lundin. Del två, Verktyg för en öppnare organisation.

Ur sammanställning av delprojektet Organisationen som inkluderande eller exkluderande. Linnea Lundin. Del två, Verktyg för en öppnare organisation. Ur sammanställning av delprojektet Organisationen som inkluderande eller exkluderande. Linnea Lundin. Del två, Verktyg för en öppnare organisation. För att kunna arbeta med mångfald i organisationen är

Läs mer

Samhällskunskap. Ett häfte om. -familjen. -skolan. -kompisar och kamratskap

Samhällskunskap. Ett häfte om. -familjen. -skolan. -kompisar och kamratskap Samhällskunskap Ett häfte om -familjen -skolan -kompisar och kamratskap 1 I det här häftet kommer du att få lära dig: Vad samhällskunskap är Hur olika familjer och olika slags vänskap kan se ut Hur barn

Läs mer

MÅNGKULTURELLT PERSPEKTIV I SOCIALT ARBETE EN VIKTIGT KOMPETENS

MÅNGKULTURELLT PERSPEKTIV I SOCIALT ARBETE EN VIKTIGT KOMPETENS MÅNGKULTURELLT PERSPEKTIV I SOCIALT ARBETE EN VIKTIGT KOMPETENS Socialpedagog med särskild kompetens inom KBT och mångkulturalitet Jonas Alwall Universitetslektor i Internationell migration och etniska

Läs mer

Beskriv, resonera och reflektera kring ovanstående fråga med hänsyn taget till social bakgrund, etnicitet och kön.

Beskriv, resonera och reflektera kring ovanstående fråga med hänsyn taget till social bakgrund, etnicitet och kön. Möjligheter Uppgiften Har alla människor i Sverige likvärdiga möjligheter att skaffa sig en utbildning, välja bostad, få ett jobb samt att lyckas inom de områden i livet som är viktiga? Beskriv, resonera

Läs mer

VILLKORAD TILLHÖRIGHET: Ensamkommande barns röster om sin situation

VILLKORAD TILLHÖRIGHET: Ensamkommande barns röster om sin situation VILLKORAD TILLHÖRIGHET: Ensamkommande barns röster om sin situation Ulrika Wernesjö, fil.dr., Linköpings universitet ulrika.wernesjo@liu.se Symposium om ensamkommande barn, Barnskyddsrådet i Uppsala, 2015

Läs mer

Inledning. Om besöket

Inledning. Om besöket Inledning Vi är mycket glada att du valt att se föreställningen Hatets Röst. Redan nu får du ett material från oss som vi hoppas kan ge dig verktygen för att kombinera styrkan i pjäsen med våra övningar.

Läs mer

Flickors sätt att orientera sig i vardagen

Flickors sätt att orientera sig i vardagen Flickors sätt att orientera sig i vardagen av Emily Broström Flickor och pojkar konstruerar sina identiteter både med och mot varandra. Man försöker förstå sig själv i förhållande till andra, men under

Läs mer

Religion, kön och etnicitet. Religionsbeteendevetenskap B1 Föreläsning 9 februari Marta Axner

Religion, kön och etnicitet. Religionsbeteendevetenskap B1 Föreläsning 9 februari Marta Axner Religion, kön och etnicitet Religionsbeteendevetenskap B1 Föreläsning 9 februari Marta Axner Varför kön och etnicitet? Olika perspektiv på religion mäns och kvinnors, olika gruppers religion, minoritet

Läs mer

Utbildningsplan för Polisprogrammet

Utbildningsplan för Polisprogrammet Utbildningsplan för Polisprogrammet Polishögskolan 2014-06-18 UTBILDNINGSPLAN 2 (6) Polisutbildningsförordningen (1999:740) anger ramarna för Polisprogrammet. Med stöd av 2 polisutbildningsförordningen

Läs mer

MOT RASISM OCH FRÄMLINGSFIENTLIGHET

MOT RASISM OCH FRÄMLINGSFIENTLIGHET ABF MOT RASISM OCH FRÄMLINGSFIENTLIGHET rollspel Upplägget: Det finns 4 roller i varje scen, en roll som uttrycker sig främlingsfientligt, en cirkelledare/föreningsledare och en som ger stöd åt respektive

Läs mer

Martin Koch-gymnasiets plan mot diskriminering och kränkande behandling. Trygghetsplan

Martin Koch-gymnasiets plan mot diskriminering och kränkande behandling. Trygghetsplan Martin Koch-gymnasiets plan mot diskriminering och kränkande behandling Trygghetsplan VT 2015 Innehållsförteckning 1. Martin Koch-gymnasiets vision och mål 3 2. Trygghetsplanens syfte 3 3. Arbetsgrupp

Läs mer

Barn i familjer med knapp ekonomi. 2009-04-07 Anne Harju 1

Barn i familjer med knapp ekonomi. 2009-04-07 Anne Harju 1 Barn i familjer med knapp ekonomi 2009-04-07 Anne Harju 1 Bakgrund - Samhällelig debatt om barnfattigdom. - Studier talar ofta om barn, inte med. - Omfattning och riskgrupper i fokus. - År 2005: Malmö

Läs mer

Göteborgs nations likabehandlingsplan

Göteborgs nations likabehandlingsplan Göteborgs nations likabehandlingsplan 1 Policy för likabehandling Göteborgs nation har värdeorden Gemenskap, Hjärta och Fest. Detta innebär att vi är en nation med ett stort hjärta där alla välkomnas in

Läs mer

Metod. Narrativ analys och diskursanalys

Metod. Narrativ analys och diskursanalys Metod Narrativ analys och diskursanalys Narrativ analys Berättande Som en metafor för människans liv Som en grundläggande form för tänkande och meningsskapande Handlingar som del av berättelser Berättande

Läs mer

Årlig plan för lika behandling

Årlig plan för lika behandling Årlig plan för lika behandling Ålberga förskola Nyköpings kommun 2012-2013 Postadress Ålberga förskola Mossvägen 2-4 61190 Ålberga Telefon 0155-72265 sida Innehållsförteckning 1 1. Inledning och syfte

Läs mer

Möt världen. Bli utbytesstudent. Åk på AFS Skolprogram och välj mellan 50 länder!

Möt världen. Bli utbytesstudent. Åk på AFS Skolprogram och välj mellan 50 länder! Möt världen. Bli utbytesstudent med AFS. Åk på AFS Skolprogram och välj mellan 50 länder! AFS ger dig möjligheten att lära känna dig själv samtidigt som du får vänner från hela världen. Som utbytesstudent

Läs mer

RASISMFRÅGELEK FOTO: EEVA ANUNDI/ PROJEKTET MOT RASISM!

RASISMFRÅGELEK FOTO: EEVA ANUNDI/ PROJEKTET MOT RASISM! RASISMFRÅGELEK FOTO: EEVA ANUNDI/ PROJEKTET MOT RASISM! 1. FRÅGA Vad innebär rasism? A C D Nedvärdering av människovärdet Storhetsvansinne Eremitnatur Stor egenkärlek 1. SVAR A Nedvärdering av människovärdet

Läs mer

Textning av avsnitt 4, Skolverkets poddradio 2016

Textning av avsnitt 4, Skolverkets poddradio 2016 1 (5) Textning av avsnitt 4, Skolverkets poddradio 2016 Temat för avsnittet är arbetet mot rasism i skolan. Samtalet utgår från ett scenario som handlar om hat på nätet. Medverkande är Johnny Lindqvist

Läs mer

Gärna jämställdhet men hur och varför?

Gärna jämställdhet men hur och varför? Gärna jämställdhet men hur och varför? U L R I K A J A N S S O N, F I L. D R. L E N A G R I P, F I L. D R. K A R L S T A D S U N I V E R S I T E T ( G E R D ) E R I K F L I N K M A R C U S S J Ö H O L

Läs mer

Syfte och mål med kursen

Syfte och mål med kursen Arbetsområde: Världskrigens tid åk 9 Under vecka 34-40 kommer vi att arbeta med Världskrigens tid. Genom att ha kunskap om vår historia skapar vi förståelse om det samhälle vi lever i idag. Första och

Läs mer

Att bemöta vardagsrasism på arbetsplatser

Att bemöta vardagsrasism på arbetsplatser Att bemöta vardagsrasism på arbetsplatser 160413 Kort om mig Marie Brynolfsson, arbetar som enhetschef i äldreomsorg. Arbetat som biträdande enhetschef samt enhetschef sedan 2007. Just nu fackligt uppdrag

Läs mer

Ad Acta Fritid AB LIKABEHANDLINGSPLAN. Handlingsplan med syfte att förebygga och motverka alla former av kränkande behandling och trakasserier.

Ad Acta Fritid AB LIKABEHANDLINGSPLAN. Handlingsplan med syfte att förebygga och motverka alla former av kränkande behandling och trakasserier. 1 Ad Acta Fritid AB LIKABEHANDLINGSPLAN Handlingsplan med syfte att förebygga och motverka alla former av kränkande behandling och trakasserier. Denna handlingsplan ska verka som styrdokument för träffpunkterna

Läs mer

Maj 2017 LIKABEHANDLINGSPLAN OCH PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING. Eneryda förskola Enelyckan

Maj 2017 LIKABEHANDLINGSPLAN OCH PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING. Eneryda förskola Enelyckan Maj 2017 LIKABEHANDLINGSPLAN OCH PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING Eneryda förskola Enelyckan INLEDNING Krav på likabehandling Enligt likabehandlingslagen, som började gälla fr.o.m 1 april 2006, ska varje

Läs mer

2014-09-01. www.newconnexion.se. info@newconnexion.se

2014-09-01. www.newconnexion.se. info@newconnexion.se www.newconnexion.se Birgitta Hägg 070-672 80 39 Ulrica Tackerudh 070-672 80 31 info@newconnexion.se www.newconnexion.se Om du kommer till en öde ö och du bara har med dig en konservburk, hur skulle du

Läs mer

Dialogmöte mellan unga och polis i Malmö

Dialogmöte mellan unga och polis i Malmö Dialogmöte mellan unga och polis i Malmö Ungdomsgruppen Ungdomar ur Malmös Unga och Mångfaldsgruppen inledde ett samarbete kring hur man kan förbättra dialogen mellan unga och polisen i Malmö. Ungdomsgruppen

Läs mer

Regeringsformen 1 kap.

Regeringsformen 1 kap. Regeringsformen 1 kap. 2 Den offentliga makten skall utövas med respekt för alla människors lika värde och för den enskilda människans frihet och värdighet. [ ] [ ] [ ] Det allmänna skall verka för att

Läs mer

Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling. förskolorna, Boxholms kommun

Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling. förskolorna, Boxholms kommun Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling förskolorna, Boxholms kommun November 2014 Innehållsförteckning Vår vision sid. 2 Planens giltighetstid sid. 2 Ansvarig för denna plan sid. 2 Bakgrund

Läs mer

I do for money sattes upp i regi av Åsa Olsson på Dramalabbet under Teater Scenario 2008.

I do for money sattes upp i regi av Åsa Olsson på Dramalabbet under Teater Scenario 2008. I do for money sattes upp i regi av Åsa Olsson på Dramalabbet under Teater Scenario 2008. (journalist) och (sexsäljare) befinner sig i en bar i Pattaya, Thailand. En intervjusituation. och det va som om

Läs mer

Förskolans plan mot kränkande behandling och

Förskolans plan mot kränkande behandling och Förskolechef BARN- OCH UNGDOMSFÖRVALTNINGENS VERKSAMHETSHANDBOK Fastställt av Dokumentansvarig Datum Förskolechef Ann-Charlotte Nilsson Mångfald och jämställdhetsgruppen 2014-09-29 1 (6) Förskolans plan

Läs mer

Empirisk positivism/behaviorism ----------------------------------------postmoderna teorier. metod. Lärande/kunskap. Människosyn

Empirisk positivism/behaviorism ----------------------------------------postmoderna teorier. metod. Lärande/kunskap. Människosyn Lärandeteorier och specialpedagogisk verksamhet Föreläsningen finns på kursportalen. Ann-Charlotte Lindgren Vad är en teori? En provisorisk, obekräftad förklaring Tankemässig förklaring, i motsats till

Läs mer

Politisk teori 1 Föreläsning 7: Liberalism, demokrati och mångfald. Jörgen Ödalen

Politisk teori 1 Föreläsning 7: Liberalism, demokrati och mångfald. Jörgen Ödalen Politisk teori 1 Föreläsning 7: Liberalism, demokrati och mångfald Jörgen Ödalen jorgen.odalen@liu.se 1 Liberal distributiv rättvisa Rawls två principer: 1. Alla ska ha samma rätt till det mest omfattande

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling Utbildning i svenska för invandrare (sfi)

Plan mot diskriminering och kränkande behandling Utbildning i svenska för invandrare (sfi) HANDLINGSPLAN 1(6) 2012-08-14 Plan mot diskriminering och kränkande behandling Utbildning i svenska för invandrare (sfi) På sfi ska ingen känna sig diskriminerad eller kränkt. Personal och studerande på

Läs mer

Lärarhandledning: Sluta tafsa. Författad av Jenny Karlsson

Lärarhandledning: Sluta tafsa. Författad av Jenny Karlsson Lärarhandledning: Sluta tafsa Författad av Jenny Karlsson Artikelnummer: T42516 Ämnen: Religion, Samhällskunskap Målgrupp: Grundskola 7-9, Gymnasium Speltid: 20 min Produktionsår: 2016 INNEHÅLL: Skolans

Läs mer

Policy och handlingsplan vid kränkande särbehandling

Policy och handlingsplan vid kränkande särbehandling VALDEMARSVIKS 2002-06-13 Sid. 1 (5) Inledning Det är omöjligt att säga exakt hur många som blir utsatta för kränkande särbehandling i arbetslivet, men de ärenden som kommer upp hos försäkringskassan, företagshälsovården,

Läs mer

Arbete mot rasism i skolan. Emma Arneback & Jan Jämte verksamma vid Örebro universitet

Arbete mot rasism i skolan. Emma Arneback & Jan Jämte verksamma vid Örebro universitet Arbete mot rasism i skolan Emma Arneback & Jan Jämte verksamma vid Örebro universitet Källor och mer informa;on Arneback (2012) Med kräkningen som må/stock Arneback (2013) Bemötande av främlingsfientlighet

Läs mer

Varför är jag här? Vad är vad? Rimliga förväntningar/krav på mig. Rättighetscentrum Norrbotten

Varför är jag här? Vad är vad? Rimliga förväntningar/krav på mig. Rättighetscentrum Norrbotten Rättighetscentrum Norrbotten För mångfald mot diskriminering Social hållbarhet för alla? Jan-Olov Madeleine Ågren Lisa Välitalo Jan-Olov.Madeleine.Agren@sensus.se Lisa.Valitalo@sensus.se 0920-25 99 81

Läs mer

Lärarnas Riksförbund Studie- och Yrkesvägledarna

Lärarnas Riksförbund Studie- och Yrkesvägledarna Lärarnas Riksförbund Studie- och Yrkesvägledarna Studie- och yrkesvägledares yrkesetik Studie- och yrkesvägledare har en allt viktigare roll i samhället. Behovet av professionell vägledning är stort i

Läs mer

Den mångkulturella Norden utmaningar för utbildning och delaktighet

Den mångkulturella Norden utmaningar för utbildning och delaktighet Den mångkulturella Norden utmaningar för utbildning och delaktighet Delaktighet i ett mångkulturellt Norden arbetsseminarium om utbildningspolicy Den 1 december 2011, Vasa i Finland Professor Pirjo Lahdenperä

Läs mer

Polis i Norrbotten. Polismyndigheten i Norrbotten

Polis i Norrbotten. Polismyndigheten i Norrbotten Polis i Norrbotten Polismyndigheten i Norrbotten Polisens uppdrag Polisens uppdrag är att minska brottsligheten och öka tryggheten. Det innebär bland annat att polisen ska förebygga brott, övervaka den

Läs mer

Lika rätt ett Sverige för alla. integrationsprogram

Lika rätt ett Sverige för alla. integrationsprogram Lika rätt ett Sverige för alla integrationsprogram Vi är alla olika men har lika värde och rätt 3 En lagstiftning 5 Sveriges officiella inställning till mångfald och integration 6 Lika värde lika rätt

Läs mer

Isberget är en modell som är användbar för att diskutera vad vi menar med mångfald.

Isberget är en modell som är användbar för att diskutera vad vi menar med mångfald. Mångfaldsövningar Isberget När vi möter en människa skapar vi oss först en uppfattning av henne utifrån det som är synligt och hörbart. Ofta drar vi då slutsatser om hur denna människa är, och vi tror

Läs mer

Diskriminering och fördomar. Alla skall ha rätt att bli behandlade lika.

Diskriminering och fördomar. Alla skall ha rätt att bli behandlade lika. Diskriminering och fördomar Alla skall ha rätt att bli behandlade lika. Om arbetet Vi är två ungdomar som har sommarjobbat med Agenda 21 och folkhälsofrågor under fyra veckor. Som eget arbete valde vi

Läs mer

Interkulturellt förhållningssätt

Interkulturellt förhållningssätt Interkulturellt förhållningssätt Professor Pirjo Lahdenperä Eskilstuna 1 Två sanningar Närmar sig varann. En kommer inifrån, en kommer utifrån och där de möts har man en chans att få se sig själv. (Tomas

Läs mer

En undersökning om Pitebors attityder kring invandring och invandrare

En undersökning om Pitebors attityder kring invandring och invandrare En undersökning om Pitebors attityder kring invandring och invandrare Ungdomarna i STOPP ett projekt mot rasism, främlingsfientlighet och diskriminering Inledning Under våren 2010 beslutade Inga Johansson

Läs mer

Likabehandlingsplan/ Plan mot kränkande behandling. Granbacka förskoleområde Förskolan Påfågeln. Upprättad 100521

Likabehandlingsplan/ Plan mot kränkande behandling. Granbacka förskoleområde Förskolan Påfågeln. Upprättad 100521 Likabehandlingsplan/ Plan mot kränkande behandling Granbacka förskoleområde Förskolan Påfågeln Upprättad 100521 Inledning Sedan 1 januari 2009 regleras likabehandlingsarbetet i två regelverk, diskrimineringslagen

Läs mer

Sensus inkluderingspolicy

Sensus inkluderingspolicy Sensus inkluderingspolicy inklusive handlingsplan och begreppsguide fastställd av sensus förbundsstyrelse 2009-05-27 reviderad 2011-12-14/15 sensus inkluderingspolicy 1 Sensus inkluderingspolicy Sensus

Läs mer

Kommunal och Vision tillsammans för mångfald. En arbetsplats för alla

Kommunal och Vision tillsammans för mångfald. En arbetsplats för alla Kommunal och Vision tillsammans för mångfald En arbetsplats för alla Varför är det här en viktig facklig fråga för Kommunal och Vision? Min övertygelse är att mångfald, olikheter och solidaritet gör vårt

Läs mer

Götgatans plan mot diskriminering och kränkande behandling

Götgatans plan mot diskriminering och kränkande behandling Götgatans plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleverksamhet 1/12 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleverksamhet a

Läs mer

Villkorad tillhörighet om ensamkommande barn och ungas situation i Sverige. Ulrika Wernesjö, FD i sociologi, ulrika.wernesjo@mdh.

Villkorad tillhörighet om ensamkommande barn och ungas situation i Sverige. Ulrika Wernesjö, FD i sociologi, ulrika.wernesjo@mdh. Villkorad tillhörighet om ensamkommande barn och ungas situation i Sverige Ulrika Wernesjö, FD i sociologi, ulrika.wernesjo@mdh.se Avhandlingens syfte är att utforska förhandlingar av tillhörighet bland

Läs mer

Plan mot Diskriminering och Kränkande behandling

Plan mot Diskriminering och Kränkande behandling Plan mot Diskriminering och Kränkande behandling Inledning Likabehandlingsarbetet handlar om att skapa en förskola fri från diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. En trygg miljö i förskolan

Läs mer

Likabehandlingsplan.-Omarbetad februari 2013

Likabehandlingsplan.-Omarbetad februari 2013 Hammarskolan Surahammar Bakgrund - syfte: Likabehandlingsplan.-Omarbetad februari 2013 En grundläggande mänsklig rättighet är rätten till likabehandling. Denna plan utgår från lagen om förbud mot diskriminering

Läs mer

Öka kompetensen genom utbildning. Skapa sociala mötesplatser för hbtq-personer som är i, eller har varit i, asylprocessen.

Öka kompetensen genom utbildning. Skapa sociala mötesplatser för hbtq-personer som är i, eller har varit i, asylprocessen. Göra Plats! består av två delar men har det gemsamma målet att öka stödet och möjligheterna för nyanlända hbtq-personer att få sina rättigheter tillgodosedda, genom: Öka kompetensen genom utbildning. Skapa

Läs mer

Plan mot kränkande behandling för Spovens förskola 2016/17

Plan mot kränkande behandling för Spovens förskola 2016/17 Plan mot kränkande behandling för Spovens förskola 2016/17 Inledning Varje år ska förskolan upprätta två planer för likabehandlingsarbetet, en likabehandlingsplan (enligt 3 kap.16 diskrimineringslagen)

Läs mer

Smultronbackens förskola arbetsplan 2015-2016

Smultronbackens förskola arbetsplan 2015-2016 Smultronbackens förskola Förskolechef: Patricia Lea-Myhrberg Datum 2015-08-21 Sidan 1(7) Smultronbackens förskola arbetsplan 2015-2016 MEDBORGARE Kunskapsförvaltningens verksamheter lägger grunden för

Läs mer

Lidåkers skolområde DISKRIMINERINGSGRUNDERNA. Anna-Karin Florberger Rektor 150930

Lidåkers skolområde DISKRIMINERINGSGRUNDERNA. Anna-Karin Florberger Rektor 150930 Lidåkers skolområde DISKRIMINERINGSGRUNDERNA Anna-Karin Florberger Rektor 150930 Sidan 2 av 5 Bilaga till plan mot diskriminering och kränkande behandling 15/16 Begrepp Diskriminering Diskriminering är

Läs mer

Likabehandlingsplan läsåret 2014/2015. Handlingsplan mot diskriminering och kränkande behandling och för likabehandling. Björkhälls förskola

Likabehandlingsplan läsåret 2014/2015. Handlingsplan mot diskriminering och kränkande behandling och för likabehandling. Björkhälls förskola Datum 2015-04-29 Sida 1/10 Likabehandlingsplan läsåret 2014/2015 Handlingsplan mot diskriminering och kränkande behandling och för likabehandling Björkhälls förskola Karin Svensson Till förvaltningen senast

Läs mer

Lars Gårdfeldt - Hatar Gud bögar?

Lars Gårdfeldt - Hatar Gud bögar? Lars Gårdfeldt - Hatar Gud bögar? Gårdfeldt diskuterar utifrån 12 helgonberättelser förtryck och osynliggörande av HBTpersoner inom kyrkan, teologin och samhället. Avhandlingen har, enligt honom själv,

Läs mer

Ta ställning för sekulärt samhälle och mänskliga rättigheter!

Ta ställning för sekulärt samhälle och mänskliga rättigheter! EU-VAL 2014 Ta ställning för sekulärt samhälle och mänskliga rättigheter! EHF-manifest November 2013 E uropavalet i maj 2014 blir avgörande för humanister i Europa. De progressiva värden vi värnar står

Läs mer

Interkulturellt ledarskap

Interkulturellt ledarskap Interkulturellt ledarskap Professor Pirjo Lahdenperä Örebro 2012-05-25 1 Två sanningar Närmar sig varann. En kommer inifrån, en kommer utifrån och där de möts har man en chans att få se sig själv. (Tomas

Läs mer

Textning av avsnitt 3, Skolverkets poddradio 2016

Textning av avsnitt 3, Skolverkets poddradio 2016 1 (6) Textning av avsnitt 3, Skolverkets poddradio 2016 Temat för avsnittet är arbetet mot rasism i skolan. Samtalet utgår från ett scenario som handlar om modet att ta upp frågan om främlingsfientlighet

Läs mer

*Vidare kommer det att handla om rasism, nazism, fascism, främlingsfientlighet och fördomar, samt hur man motverkar det.

*Vidare kommer det att handla om rasism, nazism, fascism, främlingsfientlighet och fördomar, samt hur man motverkar det. Se människan Vi ska nu arbeta med ett tema de närmaste veckorna som kommer handla om människan, hur vi delat in människan i olika kategorier tidigare i historien och även nu. Vidare kommer det att handla

Läs mer

Studieguide HT Uppdaterad Polisen i samhället. polisens uppdrag och roll. Polisutbildningen Umeå universitet

Studieguide HT Uppdaterad Polisen i samhället. polisens uppdrag och roll. Polisutbildningen Umeå universitet Studieguide HT 2013 Uppdaterad 2013-08-20 Polisen i samhället polisens uppdrag och roll Polisutbildningen Umeå universitet STUDIEGUIDE Samordningsansvarig lärare: Elisabeth Åström e-post: elisabeth.astrom@polis.umu.se

Läs mer

SEX MOT ERSÄTTNING BLAND UNGA SOM BRYTER MOT HETERONORMEN. Mina Gäredal Edward Summanen

SEX MOT ERSÄTTNING BLAND UNGA SOM BRYTER MOT HETERONORMEN. Mina Gäredal Edward Summanen SEX MOT ERSÄTTNING BLAND UNGA SOM BRYTER MOT HETERONORMEN Mina Gäredal Edward Summanen Unga hbtq-personer som har sex mot ersättning Från Osynliga synliga aktörer 13 personer mellan 15 och 25 år som inte

Läs mer

Till Invandrar, Politiska, Religiösa, Solidaritets och andra intresseorganisationer.

Till Invandrar, Politiska, Religiösa, Solidaritets och andra intresseorganisationer. TILL i.;~ r :s ~ u H/1,t/,O~.HT/;,U 17/G;?,e~ l Till Invandrar, Politiska, Religiösa, Solidaritets och andra intresseorganisationer. KALLELSE Kallelse till möte den 8 november 1983 kl.18 för att diskutera

Läs mer

ÖVNINGSHÄFTE. Världen&Vi nr 1: 2015. Tema: Rasismen och jag

ÖVNINGSHÄFTE. Världen&Vi nr 1: 2015. Tema: Rasismen och jag ÖVNINGSHÄFTE Världen&Vi nr 1: 2015 Tema: Rasismen och jag 2 Sidan 2: LEDAREN Svara på frågorna: 1) Vad har Leylas text för rubrik? 2) Leyla berättar om en mycket otrevlig granne, som var rasist. Hon ger

Läs mer

LIKABEHANDLINGSPLAN OCH PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING

LIKABEHANDLINGSPLAN OCH PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING Augusti 2015 LIKABEHANDLINGSPLAN OCH PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING Eneryda förskola Enelyckan INLEDNING Krav på likabehandling Enligt likabehandlingslagen, som började gälla fr.o.m 1 april 2006, ska varje

Läs mer

VERKSAMHETSPROGRAM ArkitektStudenterna

VERKSAMHETSPROGRAM ArkitektStudenterna VERKSAMHETSPROGRAM ArkitektStudenterna 2015-2017 Vad är ArkitektStudenterna och varför finns vi? ArkitektStudenterna är Sveriges Arkitekters studentorganisation och det samlande organet för Sveriges Arkitekters

Läs mer

Utbildningsplan för Polisprogrammet

Utbildningsplan för Polisprogrammet Utbildningsplan för Polisprogrammet Utbildningsplan för Polisprogrammet 2 (6) Polisutbildningsförordningen (1999:740) anger ramarna för grundutbildningen till polis. Med stöd av 2 polisutbildningsförordningen

Läs mer

Demolektion moraliskt resonerande Lukas problemsituation

Demolektion moraliskt resonerande Lukas problemsituation Demolektion moraliskt resonerande Lukas problemsituation Huvudtränare: David: huvudtränare Medtränare: Emese Deltagare: David, Nathanael, Robert, Julia, Mujje, Hassan 1 Planering innan lektionen: David

Läs mer

en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska.

en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska. en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska. Centerpartiets idéprogram Det här idéprogrammet handlar om vad Centerpartiet tycker

Läs mer

Julia Nilsson Talmanus Demonstration Avgå 20150915 FINAL Version

Julia Nilsson Talmanus Demonstration Avgå 20150915 FINAL Version Idag är vi samlade här i Stockholm för att visa vår regering i Sverige att vi inte tänker stå och se på när Sverige håller på att sjunka som ett skepp i ett djupt hav. Jag är djupt oroad över den utveckling

Läs mer

Röda Korsets byrå mot diskriminering. Mänsklig mångfald - hur främja och varför. Mångfaldsarbete (mervärde)

Röda Korsets byrå mot diskriminering. Mänsklig mångfald - hur främja och varför. Mångfaldsarbete (mervärde) Röda Korsets byrå mot diskriminering Mänsklig mångfald - hur främja och varför Jan-Olov Madeleine Ågren 0920-23 72 30 Jan-Olov.Madeleine.Agren@redcross.se Röda Korsets byrå mot diskriminering Projektet

Läs mer

Ett steg framåt. Material Time Age C6 2x40 min 16-17. Nyckelord: Likabehandling, könsidentitet, hbt, normer/stereotyper. Innehåll

Ett steg framåt. Material Time Age C6 2x40 min 16-17. Nyckelord: Likabehandling, könsidentitet, hbt, normer/stereotyper. Innehåll 1 Ett steg framåt Nyckelord: Likabehandling, könsidentitet, hbt, normer/stereotyper Innehåll En reflektionsövning under vilken eleverna föreställer sig att de är någon annan person och reflekterar över

Läs mer

Tillsyn avseende arbetsgivares uniformspolicy samt arbete med aktiva åtgärder

Tillsyn avseende arbetsgivares uniformspolicy samt arbete med aktiva åtgärder Beslut 2017-12-19 Sida 1 (5) Ärende GRA 2017/76 handling 16 Scandinavian Airlines System Dept: STOIZ-L 195 87 Stockholm Tillsyn avseende arbetsgivares uniformspolicy samt arbete med aktiva åtgärder Diskrimineringsombudsmannen

Läs mer

Det händer på. Polishögskolan. www.polishogskolan.se. Nr 6 september 2010. Innehåll nr 6. Polisutbildning i storstadslänens förorter

Det händer på. Polishögskolan. www.polishogskolan.se. Nr 6 september 2010. Innehåll nr 6. Polisutbildning i storstadslänens förorter Det händer på Nr 6 september 2010 Polishögskolan Innehåll nr 6 Nu är skolan igång igen. Dialogpoliser - en modell för hela Europa! Seminarium om polisidentiteter. Utbildning i utlänningsrätt. Marcus är

Läs mer

Emigration betyder att man flyttar från sitt land. Vi säger, att man emigrerar från sitt land. Man kan också säga, att man utvandrar från sitt land.

Emigration betyder att man flyttar från sitt land. Vi säger, att man emigrerar från sitt land. Man kan också säga, att man utvandrar från sitt land. Människor har flyttat i alla tider För två miljoner år sedan uppkom de första människorna i Afrika. Allt sedan dess har människor spritt sig över hela jorden. I alla tider har människor också flyttat från

Läs mer

En nationell handlingsplan för de mänskliga rättigheterna har bearbetats till lättläst svenska av Lena Falk, Centrum för lättläst. Stockholm 2002.

En nationell handlingsplan för de mänskliga rättigheterna har bearbetats till lättläst svenska av Lena Falk, Centrum för lättläst. Stockholm 2002. En nationell handlingsplan för de mänskliga rättigheterna har bearbetats till lättläst svenska av Lena Falk, Centrum för lättläst. Stockholm 2002. Mänskliga rättigheter i Sverige En lättläst sammanfattning

Läs mer

Sammanställning av studentutvärderingen för kursen Estetiska lärprocesser 15 hp, ht 2007

Sammanställning av studentutvärderingen för kursen Estetiska lärprocesser 15 hp, ht 2007 Sammanställning av studentutvärderingen för kursen Estetiska lärprocesser 15 hp, ht 2007 135 av 167 studenter (81%) har Lärare, tidigare år, förskola 39% besvarat utvärderingen Lärare, tidigare år, grundskola

Läs mer

Förskolans vision: På förskolan Sparven ska alla känna sig trygga och känna tillit till alla barn och vuxna.

Förskolans vision: På förskolan Sparven ska alla känna sig trygga och känna tillit till alla barn och vuxna. LIKABEHANDLINGSPLAN FÖR FÖRSKOLAN SPARVEN 2014-2015 Förskolans vision: På förskolan Sparven ska alla känna sig trygga och känna tillit till alla barn och vuxna. Förskolans allmänna förebyggande arbete:

Läs mer

MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER i vår egen verksamhet

MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER i vår egen verksamhet MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER i vår egen verksamhet Mänskliga rättigheters utgångspunkt Alla människor är lika i värdighet och rättigheter Alla människor har rätt till samtliga rättigheter utan någon diskriminering

Läs mer

Likabehandlingsplanen

Likabehandlingsplanen Likabehandlingsplanen Handlingsplan vid fall av kränkning Reviderad sept. 2014 Drakbergsskolans mål Varje elev och all personal på Drakbergsskolan skall kunna gå till skolan utan att vara orolig för att

Läs mer

Lättläst sammanfattning TOLERANSENS MEKANISMER: EN ANTOLOGI

Lättläst sammanfattning TOLERANSENS MEKANISMER: EN ANTOLOGI Lättläst sammanfattning TOLERANSENS MEKANISMER: EN ANTOLOGI 1 Kapitel 1 Tolerans: En introduktion till begreppet, forskningen och antologin Erik Lundberg Mer prat om tolerans År 2015 kom många flyktingar

Läs mer

Inslaget frias. Granskningsnämnden anser att det inte strider mot kraven på opartiskhet och saklighet.

Inslaget frias. Granskningsnämnden anser att det inte strider mot kraven på opartiskhet och saklighet. 1/5 BESLUT 2013-06-10 Dnr: 13/00495 SAKEN P4 Extra, 2013-02-25, programledaruttalande om Sverigedemokraterna; fråga om opartiskhet och saklighet BESLUT Inslaget frias. Granskningsnämnden anser att det

Läs mer

Ledarnas Chefsbarometer 2011. Chefen och mångfald

Ledarnas Chefsbarometer 2011. Chefen och mångfald Ledarnas Chefsbarometer 2011 Chefen och mångfald Innehåll Innehåll... 1 Inledning... 2 Sammanfattning... 3 Så jobbar chefen med mångfald... 4 Chefen och de sju diskrimineringsgrunderna... 8 Mångfald och

Läs mer

Björkens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Björkens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Björkens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Läsåret 2011-12 Vi vill genom denna plan förebygga och motverka alla former av kränkande behandling. Planen innehåller en översikt över

Läs mer

Vem blir man i Vård och omsorgsutbildningen? En studie om vuxenstuderandes erfarenheter. 2014-10-30 /Katarina Lagercrantz All 1

Vem blir man i Vård och omsorgsutbildningen? En studie om vuxenstuderandes erfarenheter. 2014-10-30 /Katarina Lagercrantz All 1 Vem blir man i Vård och omsorgsutbildningen? En studie om vuxenstuderandes erfarenheter 2014-10-30 /Katarina Lagercrantz All 1 Syfte Att undersöka och få en ökad förståelse för hur utbildningen påverkar

Läs mer

Poststrukturalism (giltigt för Foucault) Poststrukturalism. Poststrukturalism. Inspirerad av Sassure

Poststrukturalism (giltigt för Foucault) Poststrukturalism. Poststrukturalism. Inspirerad av Sassure (giltigt för ) Inspirerad av Sassure Språk: Langue & Parole Strukturer uppbyggda på distinktioner: bl.a. genom motsatspar (binära oppositioner) Strukturer aldrig slutgiltiga; samma ord kan sättas in i

Läs mer

Kommittédirektiv. En polisutbildning för framtiden. Dir. 2006:139. Beslut vid regeringssammanträde den 21 december 2006

Kommittédirektiv. En polisutbildning för framtiden. Dir. 2006:139. Beslut vid regeringssammanträde den 21 december 2006 Kommittédirektiv En polisutbildning för framtiden Dir. 2006:139 Beslut vid regeringssammanträde den 21 december 2006 Sammanfattning av uppdraget En särskild utredare skall lämna förslag till hur den nuvarande

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling Trollets förskola Läsåret 15/16

Plan mot diskriminering och kränkande behandling Trollets förskola Läsåret 15/16 Plan mot diskriminering och kränkande behandling Trollets förskola Läsåret 15/16 1 1. Skolans vision för likabehandlingsarbete 2. Inledning 2.1 Presentation av verksamheten Trollets fsk har 21 st barn.

Läs mer

Dilemman och utmaningar. Emma Arneback & Jan Jämte Örebro universitet

Dilemman och utmaningar. Emma Arneback & Jan Jämte Örebro universitet Dilemman och utmaningar Emma Arneback & Jan Jämte Örebro universitet Offentlighetens dilemma Fall 1: SDU på besök i skolan. Tisdagen den 25 mars 2014 blockerade en grupp elever vid Globala gymnasiet i

Läs mer