Innehållsanalys och diskursanalys
|
|
- Lars Gustafsson
- för 5 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Innehållsanalys och diskursanalys Fördjupad forskningsmetodik, allmän del Vt, 2018
2 Vad är det centrala i dessa metoder? Handlar om analyser och förståelse av mening, oftast uttryckt i form av olika texter (textanalys) Mål: att analysera texters innehåll, mening, avsikter, eller maktstrukturer Detta görs oftast genom att läsa, tolka, koda och kategorisera innehållet i texterna Bygger på en humanvetenskaplig vetenskapsfilosofisk tradition, men även i viss mån på en empiristisk (kvantitativ innehållsanalys) samt kritisk tradition (diskursanalys)
3 Texters och språkets funktioner Enligt Bergström & Boréus (2000) har texter, och språket, två huvudfunktioner: en innebördsfunktion (de uttrycker något) en interpersonell funktion (de används för att påverka någon eller något) Innehållsanalyser och diskursanalyser handlar om att analysera sådana funktioner (men på olika sätt)
4 Innehållsanalys Metod som analyserar av innehållet i olika typer av texter, språkutbyten, debatter, medieinslag, protokoll, böcker etc. Handlar enkelt uttryckt om att tolka budskap, avsikter eller meningsstrukturer i olika språkliga (textuella) källor Kan i grovt indelas i två huvudtyper: Kvantitativ innehållsanalys Kvalitativ innehållsanalys
5 Kvantitativ innehållsanalys Kvantifiering av ( man räknar ) förekomsten av olika enheter eller teman i skriftliga källor, t.ex. genom att mäta hur ofta en politiker använder begrepp som frihet, demokrati eller rättvisa Bygger på antagandet att mängden eller förekomsten av en viss egenskap i texten säger något om styrkan i budskapet Resultaten kan presenteras i frekvenstabeller, procenttal, figurer och hjälp av olika icke-parametriska statistiska mått (t.ex. Spearman s R s ), t.ex. Nygård, 2000
6 Principer för kvantitativ innehållsanalys Förhållandevis enkelt att anpassa analysen till en viss teorimodell (knepigare att göra induktiva analyser) Hög grad av systematik, allt från val av analysenheter till kodningsinstruktioner Följder strikta regler för vad (analysenheter) som ska kodas (t.ex. meningar, stycken) samt hur dessa ska tolkas (kodbok, kodningsinstruktioner) Kvantifiering av textinnehåll: möjliggör enklare former av statistisk beräkning Hög grad av interreliabilitet (mellan forskare) och intrareliabilitet (stabilitet)
7 Exempel på kvantitativ innehållsanalys (Nygård, 2000) Finländska partiers ideologiska inställning till ekonomiska värden i sina partiprogram från talet (% av totala antalet meningar): Värde Saml Sfp Lib Cen SDP Vän Samband med ideologisk vänsterhögerskala Planhushållning 0,0 1,2 0,0 0,6 9,4 2,0 -,66 Marknadsekonomi 8,5 4,2 15,6 1,7 0,9 0,4,83* Ekonomisk tillväxt 5,1 10,2 14,2 4,5 4,3 2,3,77 Miljövård 15,4 13,7 11,7 16,3 11,2 18,2 -,20 Regional balans 2,1 6,7 0,0 6,7 0,9 2,7,08 Social jämlikhet 8,5 9,0 16,5 10,1 21,5 21,1 -,88* N
8 Kvalitativ innehållsanalys Tolkning av innehållet i texter eller andra verbala uttryck genom systematisk kategorisering av teman och mönster Subjektiv och holistiskt tolkning av textens delar, helhet och dess kontext (t.ex. samhällsutvecklingen, historien etc.) Beaktar både det manifesta och det latenta innehållet Bygger på subjektiv tolkning samtidigt som man tillämpar vissa regler för själva kodningen av texten
9 Exempel på kvalitativ innehållsanalys (Palmu et al.) Hur upplever österbottniska föräldrar risker i vardagen och vilka strategier används för att hantera dessa? 22 halvstrukturerade intervjuer med svensk- och finskspråkiga föräldrar i Österbotten ( ) Byggde på teorier om risk (t.ex. Beck) och copingstrategier (t.ex. Antonovsky) Intervjuerna transkriberades, sedan gjordes en första genomläsning varefter texten kodades och kategoriserades för att finna meningsstrukturer Dessa kopplades sedan samman med teorin och kondenserades i form av studiens resultat
10
11 Skillnaden mellan kvantitativ och kvalitativ innehållsanalys? Krippendorff (2004, s. 87) gör ingen större åtskillnad mellan kvantitativ och kvalitativ innehållsanalys. I bägge fallen använder man ett (på förhand) bestämt system för kodning och följer liknande regler för validitet och reliabilitet. Tolkning och mätning går oftast hand i hand ( Ingen mätning utan tolkning, ingen tolkning utan bedömning av förekomst ) Den kvalitativa innehållsanalysen lutar dock mer åt hermeneutiken, dvs. sätter större vikt vid den subjektiva förståelsen av texten (del, helhet och kontext)
12 Närliggande metoder till kvalitativ innehållsanalys Innehållsanalyser har mycket gemensamt med: Diskursanalys (finns olika varianter) Idéanalys, Etnografi, etnometodologi (samtalsanalys) Lingvistisk analys (psykolingvistik, sociolingvistik) Grounded Theory Narrativ metod Argumentations- och retorikanalys Qualitative Comparative Analysis (utvecklad av C. Ragin) Meta-analyser och forskningsöversikter (dvs. forskning om forskning)
13 Centrala begrepp inom kvalitativ innehållsanalys Manifest innehåll: det synliga, explicita innehållet Latent innehåll: det underförstådda, implicita, innehållet Analysenhet (unit of analysis): den enhet man vill uttala sig om, t.ex. personer, ett program, ett land, en artikel m.m. Meningsenhet (meaning unit, content unit, coding unit): den del av text som man väljer att analysera/koda, t.ex. ord, meningar, textstycken eller hela artiklar Kod: den egenskap/etikett som ges en viss meningsenhet (t.ex. ett visst ord/begrepp/en viss betydelse)
14 Centrala begrepp..., forts. Kategori: ett kluster av koder som till sitt innehåll liknar varandra. Kategorierna är ska vara internt sett homogena och externt sett heterogena samt bör helst (om möjligt) vara varandra uteslutande Tema: ett övergripande tema bestående av kategorier Kondensering: den process varigenom meningsenheter sammanfattas/komprimeras i av kategorier/teman Abstrahering: den process varigenom den kondenserade texten abstraheras, dvs. beskrivs och tolkas på en högre abstraktionsnivå (t.ex. i förhållande till en teori)
15 Exempel på tema, kategori, underkategori och koder (Graneheim & Lundman, 2004)
16 Olika strategier inom den kvalitativa innehållsanalysen Hsieh and Shannon (2005) skiljer mellan tre strategier för kvalitativ innehållsanalys: 1. Konventionell (induktiv) ansats: texten tillåts tala fritt och generera teman och kategorier som beskriver innehållet (detta är svårare med kvantitativ innehållsanalys) 2. Styrd (deduktiv) ansats: texten tolkas utifrån ett på förhand bestämt (teoretiskt) kodningsschema 3. Summerande ansats : kartläggning av ordanvändning för att få en överblick av texten
17 1) Konventionell (induktiv) ansats Forskaren undviker att använda förbestämda (teoristyrda) kategorier, låter istället texten tala Först görs närläsningar för att få överblick, sedan kondenseras de delar av texten som uttrycker identifierbara tankar, idéer eller ställningstaganden (meningsenheter) genom kodning Dessa koder organiseras (samlas upp) i kategorier, ev. subkategorier och övergripande teman samt abstraheras (t.ex. genom att koppla dem till teorier eller tidigare forskning) För att göra analysen transparent bör kodningen och kategoriseringen beskrivas (gärna med någon form av schema) I resultatdelen tolkas och presenteras dessa kategorier och teman tillsammans med textexempel (citat)
18 2) Styrd (deduktiv) ansats Teori och tidigare forskning ligger till grund för de förbestämda koder och kategorier varmed analysen görs (kodningsschema och anvisningar görs på förhand) tvåvägskondensering Efter att ha testat kodningsschemat görs en första inläsning, sedan kodas alla de passager där koderna/kategorierna förekommer (meningsenheter). Sådana delar som inte kan kodas utifrån schemat registreras och analyseras skilt Kategoriseringen tolkas och abstraheras (kopplas till teori) för att därefter presenteras tematiskt tillsammans med textutdrag (citat) för att stärka tillförlitligheten Man kan ifall det behövs presentera resultaten även kvantitativ t.ex. i form av frekvenstabeller (%)
19 3) Summerande ansats Inleds vanligen med en första överblick och kvantifiering av centrala ord/meningsenheter för att förstå textens struktur i en text ser ut (det manifesta innehållet) Går till så att man mäter förekomsten av vissa ord för hand eller med hjälp av dator för att kunna urskilja mönster i datamaterialet. Det är dock svårt att göra några slutsatser om textens mening på basis av detta Dessa mönster kan dock tolkas närmare utifrån kontexten och det latenta innehållet samt utifrån interpersonella aspekter, t.ex. vem som sagt vad, hur olika textuella skillnader sammanhänger med faktorer i omgivningen etc. Detta kan göras med konventionell (1) eller styrd (2) ansats
20 Hur bedöma kvaliteten i kvalitativa analyser? Fyra centrala kriterier att överväga: Trovärdighet (credibility): hur trovärdiga är resultaten och hur bra beskriver de textens budskap? Transparens (transparency): hur genomskinliga och replikerbara är sättet på vilket resultaten fötts? Pålitlighet/stabilitet (dependability): hur pålitliga är resultaten, skulle andra forskare uppnå samma resultat? Överförbarhet (transferability): kan resultaten överföras till/jämföras med andra sammanhang eller grupper?
21 Diskursanalys Utgör både en teori och en metod för textanalys Liknar på många sätt kvalitativ innehållsanalys, men sätter större vikt vid kommunikationens handlingsaspekt (dvs. vad gör man när man säger något?) Bygger på ett postmodernt förhållningssätt till både språk och kunskap Analyserar hur texter eller samtal formar synen på verkligheten och medverkar till att skapa/upprätthålla en viss social ordning, t.ex. hur skapas normativa föreställningar om arbetslösa i olika politiska diskurser?
22 Diskursanalysens utgångspunkter Diskurser förenar kommunikativa handlingar med sociala verkligheten, dvs. vår förståelse av världen formas genom språket (social konstruktionism) Diskurser är inte självklara eller spontana, utan innehåller regelsystem för vad som kan sägas och av vem (utestängningsmekanismer) Språk är makt, dvs. den som kan påverka språkets betydelser, kan också påverka vår världsbild Det centrala i diskursanalysen blir därför att dekonstruera dessa processer och att avslöja språkliga maktstrukturer som påverkar hur vi talar och tänker
23 Skillnaden mellan kvalitativ innehållsanalys och diskursanalys Tanken bakom vanlig innehållsanalys är att våra föreställningar har en direkt kontakt till och avspeglar verkligheten runt om oss Diskursanalysen utgår oftast istället från att det är via språket som våra föreställningar om verkligheten skapas, dvs. språket återger inte bara verkligheten utan bidrar även till att forma denna Kvalitativ innehållsanalys bygger främst på humanvetenskapliga och hermeneutiska grunder, diskursanalysen kombinerar detta med kritisk vetenskapsfilosofi
24 Begreppet diskurs På ett vardagligt plan avser diskurs (lat. discursus) närmast ett vardagligt tal eller samtal Inom diskursanalysen ges dock begreppet en djupare innebörd. Enligt Jørgensen &Phillips (1999) avser diskurs ett bestämt sätt att tala om och förstå världen (eller en del av världen) på Diskursanalysen är mångvetenskaplig till sin karaktär, vilket gör att diskursbegreppet ges lite olika betydelse inom olika discipliner
25 Olika tolkningar av diskursbegreppet Foucault: hela den praktik som frambringar en viss typ av yttranden Van Dijk: diskurs är tal och text i kontext Fairclough & Wodak: the use of language in speech and writing as a form of social practice. Describing discourse as a social practice implies a dialectical relationship between a particular discursive event and the situation, institution and social structure that frame it: the discursive event is shaped by them, but it also shapes them
26 Diskursanalytiska huvudriktningar Enligt Bergström och Boréus (2000) kan man urskilja fyra huvudtyper av diskursanalys: a) Diskurspsykologi (t.ex. Potter & Wetherell) b) Kontextuell diskursanalys (Foucault) c) Antagonistisk diskursanalys (Laclau & Mouffe) d) Kritisk diskursanalys (Fairclough & Wodak)
27 Diskurspsykologisk analys Fokuserar främst på vardagliga samtal (kommunikation) och den effekt dessa har på skapandet av olika identiteter, roller, betydelser och maktförhållanden (t.ex. Potter & Wetherell, Goffman, Shotter, Sacks m.fl.) Vanligen studeras dessa kommunikativa processer inom ett visst institutionellt perspektiv, t.ex. de diskurser som förs inom ämbetsverk, skolor, arbetskraftsbyråer m.m. Exempel: Mäkitalo (2005) - studerar hur samtalet mellan handledare och arbetssökande kategoriserar arbetssökanden (t.ex. möjliga och omöjliga fall)
28 Kontextuell diskursanalys Bygger i huvudsak på Michel Foucaults idéer Studerar de gemensamma regelsystem (diskurser) i språket som legitimerar vissa kunskaper och vissa aktörers anspråk, t.ex. rationalitet vs vansinne Dessa textuella konventioner formar inte bara vår bild av världen utan kontrollerar även oss Exempel: Halldén (1997) - studerar hur skolförvaltningen i Sverige konstruerats och hur detta historiskt påverkat synen på olika ideal och konflikter i den svenska skolförvaltningens utveckling
29 Antagonistisk diskursanalys Anglosaxisk tradition (Laclau & Mouffe) Ser diskurser som krig mellan olika tolkningar av verkligheten Studerar speciellt hur olika distinktioner, identitetskonstruktioner) och språkliga element (noder) formar vår bild av världen Exempel: Mörkenstam (1999) - studerar hur samer konstruerats som grupp och vilka politiska åtgärder dessa konstruktioner gett upphov till
30 Kritisk diskursanalys Kopplas oftast ihop med N. Fairclough och R. Wodak Förenar textanalys med social analys Kritisk forskning strävar efter att avslöja dolda maktstrukturer och att emancipera de som undertrycks Intresserar sig speciellt för diskursiv förändring (interdiskursivitet) samt diskursernas ideologiska funktion (dvs. vilka maktförhållanden de försöker upprätthålla och legitimera) Exempel: Wodak (1996) studerar hur strukturella faktorer i wienskolor förfördelar och gynnar vissa grupper av elever och lärare
31 Förhållandet mellan olika diskursanalytiska inriktningar Vardagsdiskurser Verkligheten är konsensus Diskurspsykologi Kontextuell diskursanalys Kritisk diskursanalys Antagonistisk diskursanalys Verkligheten är konflikt Abstrakta diskurser
32 Sammanfattning Innehållsanalyser och diskursanalyser är användbara metoder inom samhällsvetenskapen Största skillnaden mellan dessa två ligger kanske i att den ena främst handlar om att förstå (innehållsanalys) medan den andra även handlar om att ifrågasätta och bidra till förändring (diskursanalys)
Innehållsanalys och diskursanalys
Innehållsanalys och diskursanalys Fördjupad forskningsmetodik, allmän del 13.2.2017 Föreläsare: Josefine Nyby Jonyby@abo.fi Vad är det centrala i dessa metoder? Handlar om analyser och förståelse av mening,
Läs merInnehållsanalys och diskursanalys
Innehållsanalys och diskursanalys 9.4.2015 Mikael Nygård, ÅA Vad är det centrala i fråga om dessa metoder? Följer en humanvetenskaplig, inte positivistisk eller empiristisk, tradition (innehållsanalys)
Läs merK V A L I T AT I V I N N E H Å L L S A N A LY S J O S E F I N E N Y B Y
K V A L I T AT I V I N N E H Å L L S A N A LY S J O S E F I N E N Y B Y Qualitative Content Analysis (QCA) En analysmetod för subjektiv tolkning av innehållet i texter eller andra verbala uttryck genom
Läs merExperimentell design. Kvasiexperimentell design. Sambandsstudier
Experimentell design Definieras som en undersökning: där man mäter de studerade variablerna orsaksvariabeln och effektvariablerna i en bestämd tidsordning där andra variabler hålls under kontroll kunskapen
Läs merKvalitativ metod. Varför kvalitativ forskning?
06/04/16 Kvalitativ metod PIA HOVBRANDT, HÄLSOVETENSKAPER Varför kvalitativ forskning? För att studera mening Återge människors uppfattningar/åsikter om ett visst fenomen Täcker in de sammanhang som människor
Läs merAnalys av kvalitativ data Kvalitativ innehållsanalys som ett exempel. Introduktion Bakgrund Syfte Metod Resultat Diskussion Slutsats
KVALITATIV ANALYS Analys av kvalitativ data Kvalitativ innehållsanalys som ett exempel Övning i att analysera Therese Wirback, adjunkt Introduktion Bakgrund Syfte Metod Resultat Diskussion Slutsats Fånga
Läs merVAD ÄR KVALITATIV METOD?
VAD ÄR KVALITATIV METOD? Paraplybegrepp Lång bakgrund, runt 1920-talet mer tydliga metoder Rötter i filosofi, antropologi, sociologi Syftar till att utforska och beskriva Vill hitta resultat som grundar
Läs merN VIVO SOM REDSKAP FÖR KVALITATIVA INNEHÅLLSANALYSER
N VIVO SOM REDSKAP FÖR KVALITATIVA INNEHÅLLSANALYSER Fördjupad forskningsmetodik, allmän del 16.2.2017 Elisabeth Hästbacka INTRODUKTION Vid analyserande av olika typer av kvalitativt datamaterial, genom
Läs merN VIVO SOM REDSKAP FÖR KVALITATIVA INNEHÅLLSANALYSER
N VIVO SOM REDSKAP FÖR KVALITATIVA INNEHÅLLSANALYSER Fördjupad forskningsmetodik, allmän del 15.2.2018 Elisabeth Hästbacka INTRODUKTION Vid analyserande av olika typer av kvalitativt datamaterial, genom
Läs merKvalitativa metoder II
Kvalitativa metoder II Forskningsansatser Gunilla Eklund Rum F 625, e-mail: geklund@abo.fi/tel. 3247354 http://www.vasa.abo.fi/users/geklund Disposition för ett vetenskapligt arbete Abstrakt Inledning
Läs merBedömning av trovärdighet, tillförlitlighet och överförbarhet av resultaten i kvalitativa studier. Gerd Ahlström, professor
Bedömning av trovärdighet, tillförlitlighet och överförbarhet av resultaten i kvalitativa studier Gerd Ahlström, professor Bedömning av kvaliteten En välskriven artikel the EQUATOR Network website - the
Läs merKvalitativa metoder I
Kvalitativa metoder I PeD Gunilla Eklund Rum F 625, tel. 3247354 E-post: geklund@abo.fi http://www.vasa.abo.fi/users/geklund/default.htm Forskningsmetodik - kandidatnivå Forskningsmetodik I Informationssökning
Läs merMetod. Narrativ analys och diskursanalys
Metod Narrativ analys och diskursanalys Narrativ analys Berättande Som en metafor för människans liv Som en grundläggande form för tänkande och meningsskapande Handlingar som del av berättelser Berättande
Läs merKvalitativa metoder I Gunilla Eklund
Kvalitativa metoder I Gunilla Eklund Fakulteten för pedagogik och välfärdsstudier, Åbo akademi geklund@abo.fi http://www.vasa.abo.fi/users/geklund/default.htm Syfte och forskningsfrågor Datainsamlingsmetod
Läs merForskningens grunder, inriktningar och grundläggande kvalitetskriterier
Forskningens grunder, inriktningar och grundläggande kvalitetskriterier Introduktionsföreläsning i kursen Fördjupad forskningsmetodik, allmän del, 5 sp Mikael Nygård, våren 2017 Några centrala grundbegrepp
Läs merKvalitativ innehållsanalys
Kvalitativ innehållsanalys Kurs: Att studera sociala fenomen, Socionomprogrammet, T3 Föreläsare: Joakim Isaksson Institutionen för Socialt arbete Umeå universitet Vad är en innehållsanalys? Kvalitativ
Läs merför att komma fram till resultat och slutsatser
för att komma fram till resultat och slutsatser Bearbetning & kvalitetssäkring 6:1 E. Bearbetning av materialet Analys och tolkning inleds med sortering och kodning av materialet 1) Kvalitativ hermeneutisk
Läs merBibliotekarieyrket i förändring: en text- och diskursanalys
[Detta nummers förstasida] [Om HumaNetten] [Institutionen för humaniora] Bibliotekarieyrket i förändring: en text- och diskursanalys Av Pernilla Ragnarsson och Malin Svensson studerande på programmet för
Läs merForskningens vetenskapsfilosofiska grunder, grundläggande kvalitetskriterier och forskningsinriktningar. Mikael Nygård Åbo Akademi
Forskningens vetenskapsfilosofiska grunder, grundläggande kvalitetskriterier och forskningsinriktningar Mikael Nygård Åbo Akademi Vetenskaplig forskning kopplas vanligen med processer varigenom vi söker
Läs merLADDA NER LÄSA. Beskrivning. Diskursanalys som teori och metod PDF LÄSA ladda ner
Diskursanalys som teori och metod PDF LÄSA ladda ner LADDA NER LÄSA Beskrivning Författare: Marianne Winther Jörgensen. I den här boken vill författarna visa diskursanalysens bredd genom att ta upp tre
Läs merStatsvetenskap G02 Statsvetenskapliga metoder Metoduppgift
METOD-PM PROBLEM Snabb förändring, total omdaning av en stat. Detta kan kallas revolution vilket förekommit i den politiska sfären så långt vi kan minnas. En av de stora totala omdaningarna av en stat
Läs merTDDC72 Kvalitativ Medod Seminarie 2
1 2 Vad händer idag? TDDC72 Kvalitativ Medod Seminarie 2 Lärare: Jonatan Wentzel jonwe@ida.liu.se Presentation av grundläggande begrepp och datainsamlingsmetoder Observation Att selektera och hantera data
Läs merForsknings och utvecklingsprocessen
Forsknings och utvecklingsprocessen Forsknings och utvecklingsprocessen Projektidé Redovisning och rapportering Skaffa kunskap Analys och bearbetning Vad ska man undersöka? Genomförande Hur ska man undersöka?
Läs merForskningsprocessens olika faser
Forskningsprocessens olika faser JOSEFINE NYBY JOSEFINE.NYBY@ABO.FI Steg i en undersökning 1. Problemformulering 2. Planering 3. Datainsamling 4. Analys 5. Rapportering 1. Problemformulering: intresseområde
Läs merBusiness research methods, Bryman & Bell 2007
Business research methods, Bryman & Bell 2007 Introduktion Kapitlet behandlar analys av kvalitativ data och analysen beskrivs som komplex då kvalitativ data ofta består av en stor mängd ostrukturerad data
Läs merdiskursanalys värderingar, världsbilder och visioner 20130211 petra.hansson@edu.uu.se
diskursanalys värderingar, världsbilder och visioner 20130211 petra.hansson@edu.uu.se Foto: Petra Hansson Utgångspunkter Vad är en text? RelaGonen mellan text och verklighet /kontext? Var finns textens
Läs merKVALITATIVA INTERVJUER
KVALITATIVA INTERVJUER EN INBLICK I ATT GENOMFÖRA OCH ANALYSERA 7.4.2015 Elisabeth Hästbacka VARFÖR FORSKA OCH I VAD? Samhällsvetenskaplig forskning står ofta som grund för olika politiska beslut Genom
Läs merAnnette Lennerling. med dr, sjuksköterska
Annette Lennerling med dr, sjuksköterska Forskning och Utvecklingsarbete Forskning - söker ny kunskap (upptäcker) Utvecklingsarbete - använder man kunskap för att utveckla eller förbättra (uppfinner) Empirisk-atomistisk
Läs merTextforskningen och dess metoder idag
Textforskningen och dess metoder idag Forum for textforskning 9 Göteborg, 12-13/6 2014 Orla Vigsø JMG Finns textforskningen? Vad är det vi gör när vi håller på med textforskning? I praktiken två huvudspår:
Läs merKVALITATIV DESIGN C A R I T A H Å K A N S S O N
KVALITATIV DESIGN C A R I T A H Å K A N S S O N KVALITATIV DESIGN Svarar på frågor som börjar med Hur? Vad? Syftet är att Identifiera Beskriva Karaktärisera Förstå EXEMPEL 1. Beskriva hälsofrämjande faktorer
Läs merKvalitativ metodik. Varför. Vad är det? Vad är det? Varför och när använda? Hur gör man? För- och nackdelar?
Kvalitativ metodik Vad är det? Varför och när använda? Hur gör man? För- och nackdelar? Mats Foldevi 2009 Varför Komplement ej konkurrent Överbrygga klyftan mellan vetenskaplig upptäckt och realiserande
Läs merProvmoment: Ladokkod: Tentamen ges för: Tentamen VVT012 SSK05 VHB. TentamensKod: Tentamensdatum: Tid:
Vetenskaplig teori och metod Provmoment: Ladokkod: Tentamen ges för: Tentamen VVT012 SSK05 VHB 7,5 högskolepoäng TentamensKod: Tentamensdatum: 2012-02-17 Tid: 09-11 09.00-11.00 Hjälpmedel: Inga hjälpmedel
Läs merKameraövervakningens yttring i skolan på mikro och makro nivå
Mälardalens högskolan Akademin för hållbarsamhälls - och teknikutveckling. HST Statsvetenskap 61-90 Uppsats 15 hp, HT 2009 Kameraövervakningens yttring i skolan på mikro och makro nivå En studie om hur
Läs merForskningens grunder, kvalitetskriterier och inriktningar
Forskningens grunder, kvalitetskriterier och inriktningar Introduktionsföreläsning, Fördjupad forskningsmetodik, allmän del, 5 sp Mikael Nygård, våren 2018 Några centrala begrepp Problemställning: det
Läs merLi#eratur och empiriska studier kap 12, Rienecker & Jørgensson kap 8-9, 11-12, Robson STEFAN HRASTINSKI STEFANHR@KTH.SE
Li#eratur och empiriska studier kap 12, Rienecker & Jørgensson kap 8-9, 11-12, Robson STEFAN HRASTINSKI STEFANHR@KTH.SE Innehåll Vad är en bra uppsats? Söka, använda och refera till litteratur Insamling
Läs merIntervjumetodik. Fördjupad forskningsmetodik, allmän del, vt Mikael Nygård, Åbo Akademi
Intervjumetodik Fördjupad forskningsmetodik, allmän del, vt 2018 Mikael Nygård, Åbo Akademi Esaiasson et al., 2012 Enligt Esaiasson m.fl. kan undersökningar som bygger på frågor och samtal indelas i: 1.
Läs merAnvisningar till rapporter i psykologi på B-nivå
Anvisningar till rapporter i psykologi på B-nivå En rapport i psykologi är det enklaste formatet för att rapportera en vetenskaplig undersökning inom psykologins forskningsfält. Något som kännetecknar
Läs merSAMHÄLLSKUNSKAP. Ämnets syfte
SAMHÄLLSKUNSKAP Ämnet samhällskunskap är till sin karaktär tvärvetenskapligt. Det har sin bas inom statsvetenskap, sociologi och nationalekonomi, men även andra samhällsvetenskapliga och humanistiska discipliner
Läs merMetoduppgift 4 - PM. Barnfattigdom i Linköpings kommun. 2013-03-01 Pernilla Asp, 910119-3184 Statsvetenskapliga metoder: 733G02 Linköpings universitet
Metoduppgift 4 - PM Barnfattigdom i Linköpings kommun 2013-03-01 Pernilla Asp, 910119-3184 Statsvetenskapliga metoder: 733G02 Linköpings universitet Problem Barnfattigdom är ett allvarligt socialt problem
Läs mer! Syfte. ! Frågeställningar !!! Metoduppgift 3 - statsvetenskapliga metoder. Problem. Statsvetenskap 2 733G02: Statsvetenskapliga metoder
Metoduppgift 3 - statsvetenskapliga metoder Problem Centerpartiet säger sig vara det ledande partiet inom miljöfrågor en ledande kraft till att skapa möjligheter för hållbar utveckling. 1 Dock har de konkurrens
Läs merGrounded Theory (GT) Grundläggande antagande Kvalitativ forskning och vetenskapsteori
Kvalitativ forskning och vetenskapsteori EVA I PERSSON Hermeneutik Kvalitativa studier METODOLOGI Positivism Kvantitativa studier SUBJEKTIVT OBJEKTIVT Narrativ teori Fenomenologi Fen/herm Etnografi Fenomenograf
Läs merAtt välja metod efter sin forskningsfråga - två exempel inom kvalitativ forskning
Att välja metod efter sin forskningsfråga - två exempel inom kvalitativ forskning Katarina Lindstedt Beteendevetare/doktorand/steg 1-terapeut Maria Fogelkvist Leg psykolog/doktorand Sanna Aila Gustafsson
Läs merDet pedagogiska ledarskapets förändring och stabilitet. en kritisk policyanalys
Det pedagogiska ledarskapets förändring och stabilitet en kritisk policyanalys Rektorslyftet ett policyförslag i 2011 års budgetprop Satsa på det pedagogiska ledarskapet i skolan Ledarskapet är avgörande
Läs merTextens mening och makt : metodbok i samhällsvetenskaplig text- och diskursa PDF ladda ner
Textens mening och makt : metodbok i samhällsvetenskaplig text- och diskursa PDF ladda ner LADDA NER LÄSA Beskrivning Författare:. I moderna samhällen flödar texter och bilder. De är resultat av kommunikation
Läs merFöreläsning 6: Analys och tolkning från insamling till insikt
Föreläsning 6: Analys och tolkning från insamling till insikt FSR: 1, 5, 6, 7 Rogers et al. Kapitel 8 Översikt Kvalitativ och kvantitativ analys Enkel kvantitativ analys Enkel kvalitativ analys Presentera
Läs merKursplanen är fastställd av Styrelsen vid institutionen för psykologi att gälla från och med , höstterminen 2015.
Samhällsvetenskapliga fakulteten PSPR12, Kurs 12: Vetenskapsteori, forskningsmetod och statistik, 15 högskolepoäng Course 12: Scientific Theory, Research Methods and Statistics, 15 credits Avancerad nivå
Läs merFörslag den 25 september Engelska
Engelska Det engelska språket omger oss i vardagen och används inom skilda områden som kultur, politik, utbildning och ekonomi. Kunskaper i engelska ökar individens möjligheter att ingå i olika sociala
Läs merInternationell politik 1
Internationell politik 1 Föreläsning 3. Teoretiska perspektiv: Konstruktivism och alternativa inriktningar Jörgen Ödalen jorgen.odalen@liu.se Konstruktivism Konstruktivismens centrala påståenden: 1. Värden
Läs merSTÖDMATERIAL Kunskaper som understiger vitsordet åtta
1 SVENSKA OCH LITTERATUR Stödmaterial till bedömningskriterierna för vitsordet 8 i slutbedömningen i svenska och litteratur Mål för undervisningen Innehåll Föremål för bedömningen i läroämnet Att kommunicera
Läs merINTRODUKTION TILL VETENSKAP I 2. KVALITATIV KUNSKAP KVALITATIV KUNSKAP VÅRD, OMSORG OCH SOCIALT ARBETE HELENA LINDSTEDT, UNIVERSITETSLEKTOR
INTRODUKTION TILL VETENSKAP I VÅRD, OMSORG OCH SOCIALT ARBETE HELENA LINDSTEDT, UNIVERSITETSLEKTOR Del 2. 1 Litteratur ThurénT, Vetenskapsteori för nybörjare, 2007. Thomassen M, Vetenskap, kunskap och
Läs merChecklista för systematiska litteraturstudier 3
Bilaga 1 Checklista för systematiska litteraturstudier 3 A. Syftet med studien? B. Litteraturval I vilka databaser har sökningen genomförts? Vilka sökord har använts? Har författaren gjort en heltäckande
Läs merStockholms Universitet Institutionen för pedagogik och didaktik Avancerad nivå Ht 14. Studiehandledning. Vårdpedagogik, AN.
Stockholms Universitet Institutionen för pedagogik och didaktik Avancerad nivå Ht 14 Studiehandledning Vårdpedagogik, AN 7,5 högskolepoäng Ht 2014 1 Kursens innehåll I kursen behandlas samhällsvetenskapliga
Läs merSAMHÄLLSKUNSKAP. Ämnets syfte. Kurser i ämnet
SAMHÄLLSKUNSKAP Ämnet samhällskunskap är till sin karaktär tvärvetenskapligt. Det har sin bas inom statsvetenskap, sociologi och nationalekonomi, men även andra samhällsvetenskapliga och humanistiska discipliner
Läs merKursbeskrivning utbud grundläggande kurser hösten Engelska
Kursbeskrivning utbud grundläggande kurser hösten 2016 E Engelska Undervisningen i kursen engelska inom kommunal vuxenutbildning på grundläggande nivå syftar till att eleven utvecklar kunskaper i engelska,
Läs merChecklista för systematiska litteraturstudier*
Bilaga 1 Checklista för systematiska litteraturstudier* A. Syftet med studien? B. Litteraturval I vilka databaser har sökningen genomförts? Vilka sökord har använts? Har författaren gjort en heltäckande
Läs merFöreläsning 5: Analys och tolkning från insamling till insikt. Rogers et al. Kapitel 8
Föreläsning 5: Analys och tolkning från insamling till insikt Rogers et al. Kapitel 8 Översikt Kvalitativ och kvantitativ analys Enkel kvantitativ analys Enkel kvalitativ analys Presentera resultat: noggrann
Läs merAnalysen syftar till att ge en god gestalt. Kontinuerlig växling mellan delar och helhet.
Beteendevetenskaplig metod Kvalitativ analys Eva-Lotta Sallnäs Ph.D. CSC, Kungliga Tekniska Högskolan evalotta@csc.kth.se Kvalitativ databearbetning Analysen syftar till att ge en god gestalt. Kontinuerlig
Läs merKUNSKAPSKRAV I ÄMNET SVENSKA
KUNSKAPSKRAV I ÄMNET SVENSKA Kunskapskrav för godtagbara kunskaper i slutet av årskurs 3 Eleven kan läsa bekanta och elevnära texter med flyt genom att använda lässtrategier på ett i huvudsak fungerande
Läs merSamhällskunskap. Ämnets syfte. Samhällskunskap
Ämnet samhällskunskap är till sin karaktär tvärvetenskapligt. Det har sin bas inom statsvetenskap, sociologi och nationalekonomi, men även andra samhällsvetenskapliga och humanistiska discipliner ingår.
Läs merSamhällskunskap. Ämnets syfte
Samhällskunskap SAM Samhällskunskap Ämnet samhällskunskap är till sin karaktär tvärvetenskapligt. Det har sin bas inom statsvetenskap, sociologi och nationalekonomi, men även andra samhällsvetenskapliga
Läs merObservation. Beteendevetenskaplig metod 2D1630 ht Minna Räsänen Antropologi, systemutveckling,
Beteendevetenskaplig metod 2D1630 ht 2007 Observation Minna Räsänen mira@nada.kth.se Antropologi, systemutveckling, Skolan för datavetenskap och kommunikation MDI-gruppen Giltighet och värde Kvalitativa
Läs merTEORINS ROLL I DEN VETENSKAPLIGA KUNSKAPSPRODUKTIONEN
Disposition Motivering TEORINS ROLL I DEN VETENSKAPLIGA KUNSKAPSPRODUKTIONEN Kriterier för vad som bör kallas teori Exempel på definition Utveckling runt några begrepp Kriterier för god teori Lästips KJ
Läs merKvalitativ Analys. Utvärderingsmetoder inom MDI DH2408
Kvalitativ Analys Utvärderingsmetoder inom MDI DH2408 Inlämningsuppgift 2 Era gruppinlämningar ligger här framme, leta reda på er egen!!! Jag har godtyckligt gett er ett gruppnummer, referera till det
Läs merKvalitativ design Carita Håkansson
Kvalitativ design Carita Håkansson Designval Ert syfte styr o Kvantitativ design o Kvalitativ design Kvalitativ design Svarar på frågor som börjar med o Hur? o Vad? o Syftet är att Identifiera Beskriva
Läs merSAMHÄLLSKUNSKAP. Ämnets syfte
SAMHÄLLSKUNSKAP Ämnet samhällskunskap är till sin karaktär tvärvetenskapligt. Det har sin bas inom statsvetenskap, sociologi och nationalekonomi, men även andra samhällsvetenskapliga och humanistiska discipliner
Läs merSpårens koppling till gymnasieskolans gymnasiegemensamma ämnen
Spårens koppling till gymnasieskolans gymnasiegemensamma ämnen Tema: Hur vi fungerar i våra pedagogiska och fysiska lärmiljöer Spår: Vad vi behöver när vi kunskapar Spåret passar till gymnasieskolans samtliga
Läs merIndividuellt PM3 Metod del I
Individuellt PM3 Metod del I Företagsekonomiska Institutionen Stefan Loå A. Utifrån kurslitteraturen diskutera de två grundläggande ontologiska synsätten och deras kopplingar till epistemologi och metod.
Läs merKunskapsprojektering
Kunskapsprojektering Syftet är att planlägga: forskningsprojekt licentiat- och doktorsavhandlingar uppsatser och examensarbeten olika undersökningar, utredningar eller utvecklingsarbeten i icke-akademisk
Läs merENGELSKA. Ämnets syfte. Kurser i ämnet
ENGELSKA Det engelska språket omger oss i vardagen och används inom skilda områden som kultur, politik, utbildning och ekonomi. Kunskaper i engelska ökar individens möjligheter att ingå i olika sociala
Läs merSAMHÄLLSKUNSKAP. Ämnets syfte
SAMHÄLLSKUNSKAP Ämnet samhällskunskap är till sin karaktär tvärvetenskapligt. Det har sin bas inom statsvetenskap, sociologi och nationalekonomi, men även andra samhällsvetenskapliga och humanistiska discipliner
Läs merProvmoment: Tentamen 3 Ladokkod: 61ST01 Tentamen ges för: SSK06 VHB. TentamensKod: Tentamensdatum: 2012-12-14 Tid: 09.00-12.00
Vetenskaplig teori och metod Provmoment: Tentamen 3 Ladokkod: 61ST01 Tentamen ges för: SSK06 VHB 7,5 högskolepoäng TentamensKod: Tentamensdatum: 2012-12-14 Tid: 09.00-12.00 Hjälpmedel: Inga hjälpmedel
Läs merKunskap och intresse. Peter Gustavsson, Ph D. Företagsekonomi Ekonomiska institutionen Linköpings Universitet
Kunskap och intresse Peter Gustavsson, Ph D Företagsekonomi Ekonomiska institutionen Linköpings Universitet Kunskap Fakta Insikt om samband Förståelse Fakta kommer fram som ett resultat av observationer
Läs merÄmne - Engelska. Ämnets syfte
Ämne - Engelska Det engelska språket omger oss i vardagen och används inom skilda områden som kultur, politik, utbildning och ekonomi. Kunskaper i engelska ökar individens möjligheter att ingå i olika
Läs merKVALITATIVA METODER II
KVALITATIVA METODER II 28.10.2013, kl. 12.15 13.45, C201. Göran Björk 30.10.2013, kl. 12.15 13.45, C201. Gunilla Eklund 31.10.2013, kl. 12.15 13.45, C201. Gunilla Eklund 04.11.2013, kl. 12.15 13.45. C201.
Läs merKursplaner SAMHÄLLSKUNSKAP
Kursplaner SAMHÄLLSKUNSKAP Ämnets syfte Undervisningen i ämnet samhällskunskap ska syfta till att eleverna breddar, fördjupar och utvecklar kunskaper om människors livsvillkor med utgångspunkt i olika
Läs merKvalitativ design. Jenny Ericson Medicine doktor och barnsjuksköterska Centrum för klinisk forskning Dalarna
Kvalitativ design Jenny Ericson Medicine doktor och barnsjuksköterska Centrum för klinisk forskning Dalarna Kvalitativ forskning Svara på frågor som hur och vad Syftet är att Identifiera Beskriva Karaktärisera
Läs merFILOSOFI. Ämnets syfte. Kurser i ämnet
FILOSOFI Filosofi är ett humanistiskt ämne som har förgreningar i alla områden av mänsklig kunskap och verksamhet, eftersom det behandlar grundläggande frågor om verklighetens natur, kunskapens möjlighet
Läs merKvalitativ design. Jenny Ericson Doktorand och barnsjuksköterska Uppsala universitet Centrum för klinisk forskning Dalarna
Kvalitativ design Jenny Ericson Doktorand och barnsjuksköterska Uppsala universitet Centrum för klinisk forskning Dalarna Skillnad mellan kvalitativ och kvantitativ design Kvalitativ metod Ord, texter
Läs merintervju med bo lindensjö, professor i statsvetenskap vid stockholms universitet
politisk filosofi idag intervju med bo lindensjö, professor i statsvetenskap vid stockholms universitet 1. Vilka frågor anser du är de mest centrala inom den politiska filosofin? jag tror att det är bra
Läs merGodkänd examinationsuppgift. Lotta Jons, examinator
Anders & Ellen Jag ger er här min respons på ert metodpaper Metodologiska ansats och textanalys. Jag går från början till slutet av paperet och baserar mina kommentarer på de instruktioner och betygskriterier
Läs merPRÖVNINGSANVISNINGAR
Prövning i Samhällskunskap 2 PRÖVNINGSANVISNINGAR Kurskod SAMSAM02 Gymnasiepoäng 100 Läromedel Aktuellt läromedel för kursen. Vt 13 är detta: Almgren/Höjelid/Nilsson: Reflex 123 Gleerups Utbildning AB,
Läs merReligionsvetenskap II Delkurs 2: Teori och metod
Religionsvetenskap II Delkurs 2: Teori och metod Intervjuer: konsten att lyssna och fråga 2010-04-26 Ferdinando Sardella, Fil. dr., VT10 ferdinando.sardella@lir.gu.se Översikt Vad är en intervju Intervjuandets
Läs merKvantitativa metoder en introduktion. Mikael Nygård, Åbo Akademi, vt 2018
Kvantitativa metoder en introduktion Mikael Nygård, Åbo Akademi, vt 2018 Vad är kvantitativ metod? Kvantitativa (siffermässiga) analyser av verkligheten: beskrivning och förklaringar av fenomen i fokus!
Läs merDet centrala innehållet i samhällskunskap i gymnasieskolan en översikt
Det centrala innehållet i samhällskunskap i gymnasieskolan en översikt Undervisa i samhällskunskap 47-11144-2 Liber AB Får kopieras 1 9 POLITIK EKONOMI SOCIALT Kurs 1 Kurs 2 Kurs 3 Gruppers och individers
Läs merKopplingar till kursplaner för grundskolan
Kopplingar till kursplaner, Riddersholm Bilaga 9:1 Kopplingar till kursplaner för grundskolan Här är en sammanställning av de kopplingar som finns mellan kursplaner och aktiviteter i materialet Utbildningsplats
Läs merPerspektiv på kunskap
Perspektiv på kunskap Alt. 1. Kunskap är något objektivt, som kan fastställas oberoende av den som söker. Alt. 2. Kunskap är relativ och subjektiv. Vad som betraktas som kunskap är beroende av sammanhanget
Läs merMetod-PM. Bakgrund. Syfte
Metod-PM Bakgrund Det är i dagens Sverige väldigt svårt att undkomma den ständiga debatt som råder kring Sverigedemokraternas framgångar inom den parlamentariska sfären. De flesta är väldigt kritiska till
Läs merMot alla odds hur maskrosbarn framställs i media
Mot alla odds hur maskrosbarn framställs i media Av: Caroline Lundström Socialhögskolan vid Lunds universitet SOPA 63 Ht-11 Handledare: Maria Bangura Arvidsson Abstract Author: Caroline Lundström Title:
Läs merMetodologier Forskningsdesign
Metodologier Forskningsdesign 1 Vetenskapsideal Paradigm Ansats Forskningsperspek6v Metodologi Metodik, även metod används Creswell Worldviews Postposi'vist Construc'vist Transforma've Pragma'c Research
Läs merKVALITATIV METOD. Innehåll
KVALITATIV METOD Innehåll Vad menas med kvalitativ metod? Finns det en speciell kvalitativ vetenskapsteori? Vad kan man få fram med kvalitativ metod? Vilka ämnen kan studeras med kvalitativ metod? Vilka
Läs mer3. Kvantitativa metoder
! Mediemetoder doktorandkurs, HT 2015 Prof. Pelle Snickars 3. Kvantitativa metoder MKV & kvantitativa metoder Jag är en humanistiskt orienterad medieforskare och har aldrig arbetat med kvantitativa metoder.
Läs merCentralt innehåll årskurs 7-9
SVENSKA Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Genom språket utvecklar människor sin identitet, uttrycker känslor och tankar och förstår hur andra känner och tänker. Att
Läs merGrupparbete: Diskursanalys för hållbar utveckling
Hållbar utveckling värderingar, världsbilder och visioner VT-15 Grupparbete: Diskursanalys för hållbar utveckling Kursmål identifiera maktstrukturer och dess relevans för hållbar utveckling kritiskt granska
Läs merVetenskaplig teori och metod Provmoment: Tentamen 1 Ladokkod:
Vetenskaplig teori och metod Provmoment: Tentamen 1 Ladokkod: 61ST01 Tentamen ges för: GSJUK12h SSK11 VHB 7,5 Hp (2hp) Tentamenskod: Tentamensdatum: 2015-02-20 Tid: 09-12 Hjälpmedel: Inga hjälpmedel Totalt
Läs merTerminsplanering i Svenska årskurs 9 Ärentunaskolan
På arbetar vi tematiskt med läromedlet Svenska Direkt. I årskurs 9 arbetar vi med arbetsområdena Konsten att påverka, Konsten att berätta, Konsten att söka och förmedla information, Praktisk svenska och
Läs merSociologisk analys, Sociologi III, 7,5 hp GN. Del II: Kvalitativ del (3 hp)
1(1) Sociologiska institutionen Sociologisk analys, Sociologi III, 7,5 hp GN (Sociological Analysis, Sociology III, 7,5 hp) Del II: Kvalitativ del (3 hp) Höstterminen 2010 BESKRIVNING AV KURSEN Detta delmoment
Läs merENGELSKA FÖR DÖVA. Ämnets syfte
ENGELSKA FÖR DÖVA Det engelska språket omger oss i vardagen och används inom skilda områden som kultur, politik, utbildning och ekonomi. Kunskaper i engelska ökar individens möjligheter att ingå i olika
Läs merIngemar Bohlin Sociologiska institutionen Göteborgs universitet
Är nya sätt att sammanfatta utbildningsvetenskaplig forskning bättre än traditionella? Epistemologiska och politiska aspekter av en pågående kontrovers Ingemar Bohlin Sociologiska institutionen Göteborgs
Läs merProvmoment: Tentamen 2 Ladokkod: 61ST01 Tentamen ges för: SSK06 VHB. TentamensKod: Tentamensdatum: Tid:
Vetenskaplig teori och metod Provmoment: Tentamen 2 Ladokkod: 61ST01 Tentamen ges för: SSK06 VHB 7,5 högskolepoäng TentamensKod: Tentamensdatum: 2012-11-09 Tid: 09.00-11.00 Hjälpmedel: Inga hjälpmedel
Läs merFallstudier. ü Ett teoretiskt ramverk kan vägleda i datainsamligen och analysen
Fallstudier Fallstudier Studieobjekt: Samtida fenomen/företeelser i deras verkliga miljö Djupgående undersökning Exempel på forskningsfrågor: Hur? Varför? Forskaren styr eller kontrollerar inte studieobjektet
Läs mer