Vetenskaplighet och forskningse2k VT Föreläsning 5: Mening 19 februari

Storlek: px

Starta visningen från sidan:

Download "Vetenskaplighet och forskningse2k VT Föreläsning 5: Mening 19 februari"

David Lundgren
för 5 år sedan
Visningar:

1 Vetenskaplighet och forskningse2k VT 2016 Föreläsning 5: Mening 19 februari 1

2 Vad utmärker kulturvetenskap? Vanlig uppfadning: gränsen kan dras med hänvisning 2ll begrepp som mening, förståelse och tolkning. Men det finns flera olika begrepp som går under vart och ed av dessa namn. Kan något av dessa användas för ad dra gränsen? 2

3 Fakta vs. tolkning YOUR INTERPRETATION, MAN. 3

4 Naturlig mening 4

5 Icke-naturlig mening Konven2onellt bestämd mening? För snävt Agent/handling-centrerat perspek2v: Mening kons2tueras av mänsklig ak4vitet, vad människor gör, i en vid bemärkelse som även innefadar mentala 2llstånd och akter 5

6 Kommunika2on Mjölken var slut! Avsändare Språk MoDagare 6

7 Inten2onalitet En inten4onal akt, t ex. en tanke eller en percep2on, är riktad mot ed inten4onalt objekt. Inten2onala objekt behöver inte all2d motsvaras av något verkligt existerande objekt. Man kan längta eyer tomten, vara rädd för spöken, osv. Men vad är de då riktade mot? 7

8 Begrepp Parallell 2ll språk: mening referens Språkliga udryck kan vara meningsfulla även om de saknar referens. Inten2onala akter kan ha ed begreppsligt innehåll även om de inte är riktade mot något verkligt existerande objekt. Husserl: inten2onala akter är riktade mot noema. 8

9 AD se (eller tänka på) något som något 9

10 Begrepp För ad kunna se något som något behöver vi begrepp. I deda avseende kan vi bara se och tänka på det som vi har begrepp för. Begrepp spelar en central roll i allt tänkande och således i allt vetenskapligt tänkande. Kan du komma på några begrepp som är särskilt centrala för did eget ämne? 10

11 Inbäddad inten2onalitet En inten2onal akt vara riktad mot en inten2onal akt. Man kan t ex. tänka på percep2oner, önskningar, övertygelser, osv. 1:a ordningens inten2onala 2llstånd: ej riktade mot inten2onala 2llstånd. 2:a ordningens inten2onala 2llstånd: riktade 1:a ordningens inten2onala 2llstånd. osv 11

12 AD förstå handlingar 12

13 AD förstå handlingar En handling förstås i termer av: agentens avsikter hur agenten själv ser på sin handling hur den mo2veras av vad agenten tror och vill Föståelse av en handling innebär alltså inten2onalitet av 2:a ordningen: Vi ser 1 handlingen som sedd 2 (på ed visst säd) som något; Bl.a. ser 1 vi handlingen som avsiktlig 2. 13

14 Vad utmärker kulturvetenskap? All vetenskap involverar inten4onalitet, och vilar på användning av begrepp. Men endast kulturvetenskaperna involverar högre ordningar av inten4onalitet än den 1:a, och har begrepp och dylikt som studieobjekt. Kulturvetenskaper, 2ll skillnad från naturvetenskaper, handlar om mänsklig subjek2vitet. 14

15 Beskrivningar av handlingar 15

16 Beskrivningstjocklek En handling kan ges en tunnare eller tjockare beskrivning, på olika säd: medel och mål (göra x genom ad göra y) konven2on (vad räknas som ad slå en hörna?) delar och helhet (skriva ord som delar av en bok) exemplifiering (x är ed säd ad göra y) Genom tjockare beskrivningar får vi ökad förståelse 16

17 Vad gör de på bilden? 17

18 Meningshandlingar Förståelse av en handling med vilken agenten menar något involverar 3:e ordningens inten2onalitet: Vi ser 1 handlingen som avsedd 2 ad bli sedd 3 som något. En sådan handling är en form av manipula2on : målet är ad påverka andras mentala 2llstånd. DeDa kan göras på en mängd olika säd 18

19 Manipula2on med dold avsikt 19

20 Manipula2on utan dold avsikt 20

21 Öppen kommunika2on Förståelse av en öppen kommunika2v handling involverar ännu högre ordningar av inten2onalitet: Vi ser 1 den som avsedd 2 ad bli sedd 3 som avsedd 4 ad bli sedd 5 som något. H.P. Grice: T menade något genom ad ydra y omm T ydrade y med avsikten ad: i. Framkalla en viss effekt hos Å ii. Få Å ad tro (eller inse) ad Y avser (i) iii. Uppfylla (i) genom ad uppfylla (ii) 21

22 Öppen kommunika2on T Mjölken var slut! Avsikt: AD förmedla 2ll Å ad ad mjölken var slut, genom ad få Å ad inse ad T avser ad förmedla 2ll Å ad mjölken var slut. y Å 22

23 Kommunika2onsmedel Grices defini2on fokuserar på talarens avsikter, men det är vik2gt ad också ta hänsyn 2ll de medel som används för ad kommunicera: ord, gester, och dylikt. Dessa medel måste vara kopplade 2ll talarens avsikter, och det som kommuniceras på ed adekvat säd, t ex genom konven2oner. Men även andra sorters kopplingar kan vara adekvata. 23

24 SammanfaDning I dag har vi ägnat oss åt mening. Vi har (bland annat): Skiljt ut olika meningsbegrepp. Dragit en gräns mellan natur- och kulturvetenskap i termer av inbäddad inten2onalitet. Visat hur olika typer av handlingar kan förstås i termer av olika nivåer av inten2onalitet. Nästa gång 2Dar vi närmare på tolkning. 24

Relevanta dokument

Vetenskaplighet och forskningse2k HT Föreläsning 6: Tolkning 9 oktober

Vetenskaplighet och forskningse2k HT 2015 Föreläsning 6: Tolkning 9 oktober Mening och tolkning Vi har (bland annat): Skilt ut olika meningsbegrepp. Dragit en gräns mellan natur- och kulturvetenskap i