Vetenskaplighet och forskningse2k HT Föreläsning 6: Tolkning 9 oktober

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Vetenskaplighet och forskningse2k HT Föreläsning 6: Tolkning 9 oktober"

Transkript

1 Vetenskaplighet och forskningse2k HT 2015 Föreläsning 6: Tolkning 9 oktober

2 Mening och tolkning Vi har (bland annat): Skilt ut olika meningsbegrepp. Dragit en gräns mellan natur- och kulturvetenskap i termer av inbäddad inten2onalitet. Visat hur olika typer av handlingar kan förstås i termer av olika nivåer av inten2onalitet. Tolkning är utrönandet av mening. Olika typer av mening kräver olika typer av tolkning.

3 Olika former av tolkning Process vs. Produkt Naturlig tolkning vs. Icke- naturlig tolkning Olika typer av tolkning för olika inten2onalitetsnivåer: Den grundläggande inten2onalitetsnivån Handlingar: olika beskrivningstjocklek Meningshandlingar: manipula2on, öppen kommunika2on

4 Tolkningsobjekt och mening Manifesterat Streck på papper Bokstavssekvens Ord UVryck/Begrepp Loku2onärt innehåll Explicit innehåll Bokstavlig mening Del Exempel Generalisering Regel Tillämpning Dolt Bokstavssekvens Ord UVryck/Begrepp Referent Illoku2onärt innehåll Implicit innehåll Figura2v mening Helhet Generalisering Exempel Tillämpning Regel

5 Tolkning i olika steg "#$% &'()*%+%& Lori senvich is Skinkmacka Krumelurer Bokstäver Bokstavssekvens Ord UVryck Begrepp Mening Referent Skinkmacka skär sig med kaffe. Skinkmacka smakar illa med kaffe. Varning: Skinkmacka smakar illa med kaffe. Jag vill inte ha kaffe 2ll min skinkmacka. Bokstavligt innehåll Figura2vt innehåll Loku2onär akt Illoku2onär akt Explicit innehåll Implicit innehåll

6 Från delar 2ll helhet och 2llbaka???????????? Skinkmackan gick utan av betala. Skinkmackan

7 Icke- språklig tolkning 1. Iden2fiera en viss form 2. Känna igen formen som bulldog som Churchill 3. SäVa i ev sammanhang 4. FaVa poängen

8 Vad är en bra tolkning? Tolkning kräver av vi söker informa2on bortom själva tolkningsobjektet, t ex.: Generell bakgrundsinforma2on Specifik historisk informa2on Informa2on om upphovsmannens avsikter Vi kan behöva röra oss fram och 2llbaka mellan olika tolkningsnivåer. Flera olika nivåer kan vara lika vik2ga.

9 Fakta vs. Tolkning Egentligen en falsk dikotomi: en tolkning kan ha fullständigt klara korrekthetsvillkor. Men: Dessa varierar mellan olika fall. För vissa typer av tolkning är det inte meningsfullt av tala om korrekt tolkning. Vilken sorts informa2on som är relevant beror också på vilken typ av tolkning det är fråga om.

10 Läsning vs. Påstående En text eller ev verk kan ges olika läsningar : En text kan förstås på olika säv. En pjäs kan uppföras på olika säv. osv Man kan sedan påstå av en viss läsning: motsvarar en viss epoks förståelse eller tradi2on. är intressant för vissa syhen. är este2skt 2lltalande. osv

11 Läsning vs. Påstående Det är inte meningsfullt av utvärdera en läsning förrän vi vet vad vi ska ha den 2ll. Först när ev påstående görs om läsningen kan vi bedöma tolkningen. Huruvida tolkningen meningsfullt kan sägas vara korrekt eller inte beror på vilken typ av påstående som görs.

12 Olika typer av påståenden En viss läsning av Platons dialoger kan påstås: 1. Vara den som Platon själv avsåg. DeVa är an2ngen korrekt eller ej, även om vi inte kan ta reda på vilket. 2. Vara den mest intressanta, den mest värdefulla, för vissa syhen. Osv I deva fall är korrekthetsvillkoren inte lika klara.

13 Olika typer av påståenden EV visst uppförande av en pjäs kan påstås: 1. Vara exakt i enlighet med ev visst historiskt uppförande, i vissa väldefinierade avseenden. DeVa är an2ngen korrekt eller ej, även om vi inte kan ta reda på vilket. 2. Vara este2skt 2lltalande eller ha ev visst konstnärligt värde. I dessa fall är det (kanske) inte meningsfullt av tala om korrekthet. Osv

14 Tolkning och Fakta En tolkning förstådd som läsning+påstående kan alltså innefava olika typer av påståenden: Faktapåståenden Värdepåståenden Även värdepåståenden kan ha bestämda korrekthetsvillkor, t ex. om det finns en etablerad standard eller prak2k inom den relevanta disciplinen.

15 SammanfaVning I dag har vi ägnat oss åt tolkning. Vi har (bland annat): Undersökt olika typer av tolkning och tolkningsobjekt. Granskat rela2onen mellan fakta och tolkning. Urskilt olika typer av kriterier för vad som är en bra tolkning. Nästa gång fokuserar vi på ramar och rela7vism.

Vetenskaplighet och forskningse2k VT Föreläsning 5: Mening 19 februari

Vetenskaplighet och forskningse2k VT Föreläsning 5: Mening 19 februari Vetenskaplighet och forskningse2k VT 2016 Föreläsning 5: Mening 19 februari 1 Vad utmärker kulturvetenskap? Vanlig uppfadning: gränsen kan dras med hänvisning 2ll begrepp som mening, förståelse och tolkning.

Läs mer

Vetenskaplighet och forskningse2k HT 2015. Föreläsning 7: Ramar och rela+vism (och social konstruk+on)

Vetenskaplighet och forskningse2k HT 2015. Föreläsning 7: Ramar och rela+vism (och social konstruk+on) Vetenskaplighet och forskningse2k HT 2015 Föreläsning 7: Ramar och rela+vism (och social konstruk+on) Ontologi, rela2vism, konstruk2vism Ontologi: läran om vad som finns, och hur det är beskaffat X- rela2vism:

Läs mer

Anpassning av problem

Anpassning av problem Modul: Problemlösning Del 7: Anpassning av problem Anpassning av problem Kerstin Hagland och Eva Taflin Detta är en något omarbetad text från boken: Hagland, K., Hedrén R., & Taflin, E. (2005). Rika matematiska

Läs mer

Kunskap, vetenskap och forskning. Eva Lindh 27 Februari 2014

Kunskap, vetenskap och forskning. Eva Lindh 27 Februari 2014 Kunskap, vetenskap och forskning Eva Lindh Waterworth(eva@informa4k.umu.se) 27 Februari 2014 Dagens agenda Vad är kunskap? Vad är vetenskap? Krav på vetenskaplig kunskap Skillnad mellan forskning och utredning

Läs mer

Kritiskt tänkande HTXF04:3 FTEB05. Grundläggande semantik II

Kritiskt tänkande HTXF04:3 FTEB05. Grundläggande semantik II Kritiskt tänkande HTXF04:3 FTEB05 Grundläggande semantik II Deskriptiv vs. värderande/känslomässig mening Ords betydelser kan ha både deskriptiva och värderande/känslomässiga komponenter. Det blir tydligt

Läs mer

FTEA21:3 Spr akfilosofi F orel asning III Martin J onsson

FTEA21:3 Spr akfilosofi F orel asning III Martin J onsson FTEA21:3 Språkfilosofi Föreläsning III Martin Jönsson En metodologisk poäng Frågan om vad x är och vad som bestämmer x är två olika frågor. Det är frågorna i fetstilt som är i fokus på den här kursen:

Läs mer

Ledarskap, medarbetarskap och. Maria Nordin Ins4tu4onen för psykologi

Ledarskap, medarbetarskap och. Maria Nordin Ins4tu4onen för psykologi Ledarskap, medarbetarskap och kommunika4on- förutsä9ningar för goda rela4oner på jobbet Maria Nordin Ins4tu4onen för psykologi Denna föreläsning Hälsopromo4on Goda rela4oner Individen Organisa4onen Hur

Läs mer

Språk och kommunika/on på Matema/sk orientering (MVE235) ht- 15

Språk och kommunika/on på Matema/sk orientering (MVE235) ht- 15 Språk och kommunika/on på Matema/sk orientering (MVE235) ht- 15 Hans Malmström Avdelningen för fackspråk och kommunika/on Chalmers tekniska högskola mahans@chalmers.se Avdelningen för fackspråk och kommunika/on

Läs mer

Naturalism. Föreläsning Naturalismen (tolkad som en rent värdesemantisk teori) är en form av kognitivism

Naturalism. Föreläsning Naturalismen (tolkad som en rent värdesemantisk teori) är en form av kognitivism Naturalism Föreläsning 5 Naturalismen (tolkad som en rent värdesemantisk teori) är en form av kognitivism Som säger att värdesatser är påståenden om empiriska fakta Värdeomdömen kan (i princip) testas

Läs mer

Övningshäfte 2: Induktion och rekursion

Övningshäfte 2: Induktion och rekursion GÖTEBORGS UNIVERSITET MATEMATIK 1, MMG200, HT2017 INLEDANDE ALGEBRA Övningshäfte 2: Induktion och rekursion Övning D Syftet är att öva förmågan att utgående från enkla samband, aritmetiska och geometriska,

Läs mer

TDDD52 Databas. Databas. Databas 1/3/13

TDDD52 Databas. Databas. Databas 1/3/13 /3/3 Varje gång jag vill lägga 5ll en film så måste jag ändra i min PHP kod och ladda upp 5ll servern Mina kollegor vill också kunna lägga 5ll filmer, men jag vill inte ge de access 5ll min FTP eller PHP

Läs mer

FTEA21:3 Spr akfilosofi F orel asning III Martin J onsson

FTEA21:3 Spr akfilosofi F orel asning III Martin J onsson FTEA21:3 Språkfilosofi Föreläsning III Martin Jönsson Att lära Fyra argument mot tanken att mening är någonting mentalt. En semantisk princip (principen att mening fixerar referens) En ny filosofisk fråga

Läs mer

FPRA21, delkurs 1 Metae3k. Magnus Jiborn

FPRA21, delkurs 1 Metae3k. Magnus Jiborn FPRA21, delkurs 1 Metae3k Magnus Jiborn magnus.jiborn@fil.lu.se 072-3132270 Vad är metae3k? Vad är metae3k? Tillämpad e3k: Vad är moraliskt räi/fel i konkreta fall? Vad är metae3k? Tillämpad e3k: Vad är

Läs mer

Kulturmiljökompensa1on eller retorisk negligering? Värden och kompensa1onsåtgärder u1från yrkesbaserade tolkningar. Exempel: Folkparken Linköping

Kulturmiljökompensa1on eller retorisk negligering? Värden och kompensa1onsåtgärder u1från yrkesbaserade tolkningar. Exempel: Folkparken Linköping Kulturmiljökompensa1on eller retorisk negligering? Värden och kompensa1onsåtgärder u1från yrkesbaserade tolkningar. Exempel: Folkparken Linköping Maria Håkansson, Urbana och regionala studier, KTH Kulturmiljökompensa=on

Läs mer

Ladok en vik+g del av universitetens/högskolornas verksamhetskommunika+on och e- infrastruktur

Ladok en vik+g del av universitetens/högskolornas verksamhetskommunika+on och e- infrastruktur Ladok en vik+g del av universitetens/högskolornas verksamhetskommunika+on och e- infrastruktur Owen Eriksson Docent i Informa+onssystem (Informa+k) Ins+tu+onen för Informa+k och Media Uppsala Universitet

Läs mer

Moralfilosofi. Föreläsning 4

Moralfilosofi. Föreläsning 4 Moralfilosofi Föreläsning 4 Subjektivism & emotivism Enligt Rachels så är grundtanken bakom etisk subjektivism att våra moraliska åsikter grundar sig på våra känslor Samt att det inte finns någonting sådant

Läs mer

Fackspråksinslag på TM år 1

Fackspråksinslag på TM år 1 Kommunika)onsinslaget Matema)sk orientering (MVE235) ht-18 Hans Malmström Ins)tu)onen för vetenskapens kommunika)on och lärande Chalmers tekniska högskola mahans@chalmers.se Fackspråksinslag på TM år 1

Läs mer

Samlad översyn av formkrav i lagar och förordningar i syfte att undanröja onödiga hinder för elektronisk kommunikation och elektronisk dokument- och

Samlad översyn av formkrav i lagar och förordningar i syfte att undanröja onödiga hinder för elektronisk kommunikation och elektronisk dokument- och Samlad översyn av formkrav i lagar och förordningar i syfte att undanröja onödiga hinder för elektronisk kommunikation och elektronisk dokument- och ärendehantering FORMEL Uppdrag reg.beslut 2002-01-24

Läs mer

www.kennedyandersson.com

www.kennedyandersson.com www.kennedyandersson.com 7x step to inbound marke2ng paradise. Inboundmarke9ng check-list A?raherar du e? ökande antal besökare 9ll din hemsida? 1. Hur nöjd är du med antal besökare 9ll din hemsida? a)

Läs mer

Avdelningen för fackspråk och kommunika5on på Chalmers

Avdelningen för fackspråk och kommunika5on på Chalmers Språk och kommunika5on på Matema5k 1 (MMG200) ht- 14 Claes Ohlsson Avdelningen för fackspråk och kommunika5on Chalmers tekniska högskola claeso@chalmers.se Avdelningen för fackspråk och kommunika5on på

Läs mer

Det svåra samtalet. A- ge sådana nyheter som på e- dras5skt och nega5vt sä- förändrar pa5entens bild av sin fram5d. Sara Sundén-Cullberg

Det svåra samtalet. A- ge sådana nyheter som på e- dras5skt och nega5vt sä- förändrar pa5entens bild av sin fram5d. Sara Sundén-Cullberg Det svåra samtalet A- ge sådana nyheter som på e- dras5skt och nega5vt sä- förändrar pa5entens bild av sin fram5d. Sara Sundén-Cullberg 180308 Allians light Redan vid handslaget I dörren på vägen ut Tredje

Läs mer

Moralfilosofi. Föreläsning 4

Moralfilosofi. Föreläsning 4 Moralfilosofi Föreläsning 4 Subjektivism & emotivism Enligt Rachels så är grundtanken bakom etisk subjektivism att våra moraliska åsikter grundar sig på våra känslor Samt att det inte finns någonting sådant

Läs mer

Skriv vetenskap! Några 1ps och modeller. Suzanne Parmenius- Swärd, IKK, LiU

Skriv vetenskap! Några 1ps och modeller. Suzanne Parmenius- Swärd, IKK, LiU Skriv vetenskap! Några 1ps och modeller Suzanne Parmenius- Swärd, IKK, LiU Allmänt om språket i naturvetenskapliga ar1klar En objektstyrd beskrivning. Tillstånd, förändringar, processer beskrivs och redogörs

Läs mer

Hur utvecklar vi fram/dens livsmedel. Eldrimner. Bodil Cornell verksamhetschef NATIONELLT RESURSCENTRUM FÖR MATHANTVERK

Hur utvecklar vi fram/dens livsmedel. Eldrimner. Bodil Cornell verksamhetschef NATIONELLT RESURSCENTRUM FÖR MATHANTVERK Hur utvecklar vi fram/dens livsmedel Bodil Cornell verksamhetschef Eldrimner NATIONELLT RESURSCENTRUM FÖR MATHANTVERK Det är vik/gt med förädling! Ingen förädling, ingen primärproduk/on! Samarbete mellan

Läs mer

kärnämnen Bim ah.se Riddersporre

kärnämnen Bim ah.se Riddersporre ri d bim. e ah.s orre p s r de @m kärnämnen Bim Ridder sporre varför kärnämnen 0 Varför ska vi prata om det vi kallar kärnämnen i förskolan? 0 Vad är egentligen utveckling och lärande? 0 Vi ska 9:a på

Läs mer

Moralisk rela+vism. moraliska omdömen u2rycker trosföreställningar Kan vara bokstavligen sanna Sanningsvärde beroende av våra uppfa2ningar

Moralisk rela+vism. moraliska omdömen u2rycker trosföreställningar Kan vara bokstavligen sanna Sanningsvärde beroende av våra uppfa2ningar Moralisk rela+vism moraliska omdömen u2rycker trosföreställningar Kan vara bokstavligen sanna Sanningsvärde beroende av våra uppfa2ningar 1.Ger moraliska omdömen u2ryck för trosföreställningar? Ja: Kogni+vism

Läs mer

Marcus Angelin, Vetenskapens Hus, Jakob Gyllenpalm och Per-Olof Wickman, Stockholms universitet

Marcus Angelin, Vetenskapens Hus, Jakob Gyllenpalm och Per-Olof Wickman, Stockholms universitet Naturvetenskap Gymnasieskola Modul: Naturvetenskapens karaktär och arbetssätt Del 2: Experimentet som naturvetenskapligt arbetssätt Didaktiska modeller Marcus Angelin, Vetenskapens Hus, Jakob Gyllenpalm

Läs mer

De nya föreskrifterna och den nationella värdegrunden i genomförandeplanen

De nya föreskrifterna och den nationella värdegrunden i genomförandeplanen De nya föreskrifterna och Välkommen! De nya föreskrifterna och den nationella värdegrunden i genomförandeplanen Ann Nilsson och Thomas Carlsson Nationell värdegrund! ICF! ÄBIC/IBIC! SOSFS 2014:5! Genomförandeplaner!

Läs mer

Hinder och utmaningar med lågenergirenovering. Anna Jarnehammar

Hinder och utmaningar med lågenergirenovering. Anna Jarnehammar Hinder och utmaningar med lågenergirenovering Anna Jarnehammar Bakgrund Nyproduk;on av lågenergibyggnader ökar, men 2050 kommer ändå 80 % av EU:s bestånd bestå av befintliga, äldre byggnader Den största

Läs mer

Källkritik. - om att kritiskt granska och värdera information. Ted Gunnarsson 2014-04-10

Källkritik. - om att kritiskt granska och värdera information. Ted Gunnarsson 2014-04-10 Källkritik - om att kritiskt granska och värdera information Ted Gunnarsson 2014-04-10 Källkritik - Innehåll Vad är källkritik? Varför källkritik? De källkritiska kriterierna Exempel på källkritiska frågor

Läs mer

NATIONELLT KURSPROV I MATEMATIK KURS B VÅREN Del I, 9 uppgifter utan miniräknare 3. Del II, 8 uppgifter utan miniräknare 5

NATIONELLT KURSPROV I MATEMATIK KURS B VÅREN Del I, 9 uppgifter utan miniräknare 3. Del II, 8 uppgifter utan miniräknare 5 freeleaks NpMaB vt00 1(8) Innehåll Förord 1 NATIONELLT KURSPROV I MATEMATIK KURS B VÅREN 00 Del I, 9 uppgifter utan miniräknare 3 Del II, 8 uppgifter utan miniräknare 5 Förord Uppgifter till den äldre

Läs mer

Personal inom vård och omsorg minst nöjda. maria tullberg

Personal inom vård och omsorg minst nöjda. maria tullberg Personal inom vård och omsorg minst nöjda Privatanställda mer nöjda än offentliganställda Ledarskapet största anledningen =ll missnöje/bidrar minst =ll nöjdhet Regionförbundet i Örebro okt 09 Tyvärr så

Läs mer

Subjektivism & emotivism

Subjektivism & emotivism Subjektivism & emotivism Föreläsning 4 Enligt Rachels så är grundtanken bakom etisk subjektivism att våra moraliska åsikter grundar sig på våra känslor Samt att det inte finns någonting sådant som objektivt

Läs mer

Kritiskt tänkande HTXF04:3 FTEB05. Induktiv argumentation

Kritiskt tänkande HTXF04:3 FTEB05. Induktiv argumentation Kritiskt tänkande HTXF04:3 FTEB05 Induktiv argumentation En svaghet med deduktiv argumentation Vi har sagt att de bästa argumenten är de sunda argumenten, dvs de logiskt giltiga deduktiva argument med

Läs mer

FPRA21, delkurs 1 Metae3k. Magnus Jiborn magnus.jiborn@fil.lu.se 072-3132270

FPRA21, delkurs 1 Metae3k. Magnus Jiborn magnus.jiborn@fil.lu.se 072-3132270 FPRA21, delkurs 1 Metae3k Magnus Jiborn magnus.jiborn@fil.lu.se 072-3132270 Vad är metae3k? Vad är metae3k? Tillämpad e3k: vad är moraliskt räj/fel i konkreta fall (dödsstraff, äta djur, vårde3k, miljöe3k

Läs mer

Skolval. Effekter på kvalitet/effek1vitet, jämlikhet, social sammanhållning och valfrihet

Skolval. Effekter på kvalitet/effek1vitet, jämlikhet, social sammanhållning och valfrihet Skolval Effekter på kvalitet/effek1vitet, jämlikhet, social sammanhållning och valfrihet Hur bör effekterna av skolval utvärderas? Levin (2002) menar ag fyra uiallsvariabler är relevanta: l Effek1vitet

Läs mer

Svenska mål och kriterier

Svenska mål och kriterier Svenska mål och kriterier Mål att sträva mot Vi strävar mot att varje elev ska - utveckla sin fantasi och lust att lära genom att läsa litteratur samt gärna läser på egen hand och av eget intresse. - utveckla

Läs mer

FTEA21:3 Spr akfilosofi F orel asning I Martin J onsson

FTEA21:3 Spr akfilosofi F orel asning I Martin J onsson FTEA21:3 Språkfilosofi Föreläsning I Martin Jönsson Att lära Varför Frege varken tror att ett ords mening är dess referens eller något mentalt. Freges egen teori om mening Tre semantiska principer Kompositionalitetsprincipen,

Läs mer

Kommunikation - Att överföra känslor och information mellan människor

Kommunikation - Att överföra känslor och information mellan människor Social kommunikation Föreläsning av susanne jessen Utbildningscenter Autism Vad betyder kommunikation för livskvalitet i vardagen? Alla människor har behov av att påverka sina livsvillkor utifrån sina

Läs mer

Tolkning. Anna Petronella Foultier

Tolkning. Anna Petronella Foultier Vetenskaplighet och forskningsetik Tolkning Anna Petronella Foultier Mening och tolkning: Finns det en f0rm v tolkning som motsvarar varje typ av mening? Naturlig mening Mening i varseblivningen Lingvistisk

Läs mer

Skriva en central matema/kkompetens. Hans Malmström Avdelningen för fackspråk och kommunika/on

Skriva en central matema/kkompetens. Hans Malmström Avdelningen för fackspråk och kommunika/on Skriva en central matema/kkompetens Hans Malmström Avdelningen för fackspråk och kommunika/on Vad tar vi sikte på idag? Använda sig av skrivande för a@ analysera och redigera text för a@ (i) utveckla och

Läs mer

Kommunika)on och språk

Kommunika)on och språk Kommunika)on och språk Studier av språket Fonologi: Studiet av ljudet av vårt språk Syntax: Studiet av strukturen hos språk Seman)k: Studiet av våra u=rycks mening Pragma)k: Studiet av hur kontexten kan

Läs mer

Amning & Jämställdhet Av: Mats Berggren

Amning & Jämställdhet Av: Mats Berggren Amning & Jämställdhet Av: Mats Berggren Mats Berggren www.mfj.se Män för Jämställdhet En ideell och partipolitisk obunden riksorganisation som verkar för jämställdhet och mot mäns våld. Jämt Föräldraskap

Läs mer

Föräldrastöd i Sverige och i Europa: E7 jämförande perspek=v ÅSA LUNDQVIST OCH LISA EKLUND

Föräldrastöd i Sverige och i Europa: E7 jämförande perspek=v ÅSA LUNDQVIST OCH LISA EKLUND Föräldrastöd i Sverige och i Europa: E7 jämförande perspek=v ÅSA LUNDQVIST OCH LISA EKLUND Innehåll Sammanhanget A7 förstå och förklara föräldrastöd Föräldrastödet i Sverige Föräldrastödet i: Frankrike

Läs mer

Chapter 3: Data, informa5on and knowledge. Paul Beynon- Davies: Business Informa5on Systems

Chapter 3: Data, informa5on and knowledge. Paul Beynon- Davies: Business Informa5on Systems Chapter 3: Data, informa5on and knowledge Disposi5on av föreläsningen 1. Data, informa.on och kommunika.on 2. Informa.onsmodellering ur e: systemperspek.v (avbildningsperspek.v) 1 Data, informa5on och

Läs mer

Kritiskt tänkande HTXF04:3 FTEB05. Rekonstruktion av argument

Kritiskt tänkande HTXF04:3 FTEB05. Rekonstruktion av argument Kritiskt tänkande HTXF04:3 FTEB05 Rekonstruktion av argument Utvärdering av definitioner Problem (generella) Cirkularitet (definiendum ingår i definiens) (i) Direkt cirkularitet Exempel: Frihet är rätten

Läs mer

Pedagogisk skicklighet och pedagogisk meritering vad betyder det och vem bedömer detta?

Pedagogisk skicklighet och pedagogisk meritering vad betyder det och vem bedömer detta? Pedagogisk skicklighet och pedagogisk meritering vad betyder det och vem bedömer detta? Elinor Edvardsson S-wne IBL/CUL E6 rundabordsamtal om vad pedagogisk skicklighet och pedagogisk meritering betyder

Läs mer

RAPPORT REKRYTERING OCH SOCIALA MEDIER

RAPPORT REKRYTERING OCH SOCIALA MEDIER RAPPORT REKRYTERING OCH SOCIALA MEDIER Kontakt: Elisabeth Thörnsten/ Anna Lindström Datum: 7 sept, 2012 Gun PeBersson Tel: 0739 403916 Gun.peBersson@novus.se Annelie Önnerud Åström Tel: 0739 40 37 61 Annelie.astrom@novus.se

Läs mer

Kap 8: Marknadsföring genom rela5oner

Kap 8: Marknadsföring genom rela5oner Kap 8: Marknadsföring genom rela5oner I takt med a) tjänstenäringarna växt sedan 1990- talet och kvaliteten jämnats ut mellan olika företag har service och goda rela>oner blivit allt vik>gare som konkurrensverktyg.

Läs mer

EAs krav vid ackreditering av flexibel omfattning

EAs krav vid ackreditering av flexibel omfattning SWEDAC DOC 12:1 2012-05-10 Utgåva 1 Inofficiell översättning av EA 2/15 M:2008 EAs krav vid ackreditering av flexibel omfattning Swedac, Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll, Box 878, 501 15

Läs mer

Kunskap. Evidens och argument. Kunskap. Goda skäl. Goda skäl. Två typer av argument a) deduktiva. b) induktiva

Kunskap. Evidens och argument. Kunskap. Goda skäl. Goda skäl. Två typer av argument a) deduktiva. b) induktiva Kunskap Evidens och argument Sören Häggqvist Stockholms universitet Den s k klassiska definitionen: Kunskap är sann, välgrundad tro. Ekvivalent: S vet att p om och endast om p S tror att p S har goda skäl

Läs mer

Kap 9: Kommunika-onskanaler

Kap 9: Kommunika-onskanaler Kap 9: Kommunika-onskanaler Konkurrenskra* handlar bl a om hur kunderna upplever våra produkter vår servicegrad hur företaget framställs i media a; vi syns på flera olika arenor a; vi lär känna vår målgrupp

Läs mer

Talhandlingsteori. Talhandlingar. Performativa yttranden. Semantikens fyrkantigt logiska syn på språket

Talhandlingsteori. Talhandlingar. Performativa yttranden. Semantikens fyrkantigt logiska syn på språket Talhandlingsteori Talhandlingar (talakter) analyserades i filosofiska teorier under 1950- och 1960-talet av filosoferna Austin och Searle. Talhandlingsteori betonar att språket används till mycket mer

Läs mer

Moralisk naturalism. Enklaste form: varje moralisk term är synonym med någon term som refererar ;ll en naturlig egenskap

Moralisk naturalism. Enklaste form: varje moralisk term är synonym med någon term som refererar ;ll en naturlig egenskap Moralisk realism Moraliska omdömen kan vara bokstavligen sanna, oberoende av människors uppfa8ningar, existerar objek;va moraliska fakta Ontologisk posi;on, u8alar sig om vad som existerar Moralisk realism

Läs mer

Föreläsning 5. Deduktion

Föreläsning 5. Deduktion Föreläsning 5 Deduktion Hur ett deduktivt system fungerar Komponenter - Vokabulär Ett deduktivt system använder ett visst slags språk som kan kallas för systemets vokabulär. I mindre formella fall är kanske

Läs mer

Kapitel 4. Scanlon svarar genom att förneka att han skulle mena något sådant. (Se också introduktionen.)

Kapitel 4. Scanlon svarar genom att förneka att han skulle mena något sådant. (Se också introduktionen.) Kapitel 4 En viktig invändning mot kontraktualismen: det är orimligt att påstå att handlingar är fel därför att det inte går att rättfärdiga dem inför andra. Det är snarare tvärtom. (Se s. 391n21) Scanlon

Läs mer

Öppna frågans argument. Avser visa a2 godhet inte kan definieras Anses o9a som den moderna metae:kens startpunkt

Öppna frågans argument. Avser visa a2 godhet inte kan definieras Anses o9a som den moderna metae:kens startpunkt Öppna frågans argument Avser visa a2 godhet inte kan definieras Anses o9a som den moderna metae:kens startpunkt George Edward Moore 1873 1958 Professor i filosofi vid Cambridge 1925-39. Principia Ethica

Läs mer

Föreläsningar. Gruppövning, grupp A: Måndag 26/ sal 318 Gruppövning, grupp B: Måndag 26/ sal 318

Föreläsningar. Gruppövning, grupp A: Måndag 26/ sal 318 Gruppövning, grupp B: Måndag 26/ sal 318 Föreläsningar 1. Onsdag 14/11 13-15 sal 203 2. Torsdag 15/11 13-15 sal 203 3. Måndag 19/11 13-15 sal 203 4. Tisdag 20/11 13-15 sal 203 5. Onsdag 21/11 13-15 sal 203 6. Torsdag 22/11 13-15 sal 203 Gruppövning,

Läs mer

Chapter 3: Data, informa5on and knowledge. Paul Beynon- Davies: Business Informa5on Systems

Chapter 3: Data, informa5on and knowledge. Paul Beynon- Davies: Business Informa5on Systems Chapter 3: Data, informa5on and knowledge Disposi5on av föreläsningen 1. Data, informa.on och kommunika.on 2. Informa.onsmodellering ur e: systemperspek.v (avbildningsperspek.v) 1 Data, informa5on och

Läs mer

Kons6tuering av projektgrupp

Kons6tuering av projektgrupp Kons6tuering av projektgrupp 1. Utse projektledare Vem skall vara projektledare? Vad innebär de5a ledarskap? Hur skall vi kommunicera när vi inte träffas fysiskt? Vilken ambi6onsnivå skall vi ha? Vad skall

Läs mer

Grice, Logic and Conversation

Grice, Logic and Conversation Grice, Logic and Conversation Vi har flera gånger under kursen sett hur man inom vardagsspråksskolan velat säga att man kan förmedla en viss tanke på flera olika sätt. För det första kan man göra ett påstående:

Läs mer

Workshop ENKLA ÄRENDEN

Workshop ENKLA ÄRENDEN Workshop ENKLA ÄRENDEN Denna handledning kan användas som inspiration eller ramverk för att arrangera möten eller workshops i anslutning till webbseminariet om ENKLA ÄRENDEN som arrangeras av kommittén

Läs mer

Sanning och lögnare. Rasmus Blanck VT2017. FT1200, LC1510 och LGFI52

Sanning och lögnare. Rasmus Blanck VT2017. FT1200, LC1510 och LGFI52 rasmus.blanck@gu.se FT1200, LC1510 och LGFI52 VT2017 Vad är sanning? Vi verkar använda begreppet utan större problem till vardags. Det kanske vore intressant att ha en definition: P är sann om och endast

Läs mer

Kapitel 4. Scanlon tar också upp problemet om moralens omfång d.v.s. frågan om vilka varelser som vi har moraliska skyldigheter mot.

Kapitel 4. Scanlon tar också upp problemet om moralens omfång d.v.s. frågan om vilka varelser som vi har moraliska skyldigheter mot. Kapitel 4 Scanlon tar också upp problemet om moralens omfång d.v.s. frågan om vilka varelser som vi har moraliska skyldigheter mot. Han svarar: de är alla varelser som är förmögna att inta omdömeskänsliga

Läs mer

Metod i kandidatarbetet M3

Metod i kandidatarbetet M3 Metod i kandidatarbetet M3 Per Svensson Teknikens ekonomi och organisa

Läs mer

Per Hanning, Projektledare

Per Hanning, Projektledare Du ser nu tjugo utmaningskort från en designresearch i samarbete mellan Karlstads kommun och Landsnget i Värmland hösten 2015. Korten har tagits fram genom a" involvera seniorer, närstående och medarbetare

Läs mer

Matema&ksatsningen

Matema&ksatsningen www.kau.se/ruc www.kau.se/ruc Matema&ksatsningen 2009 2011 20 samverkanskommuner RUC Karlstads universitet 15 kommuner medel från Matema;ksatsningen 3 kommuner < 1 500 000 SEK Långsik;ghet Matema;kutvecklare

Läs mer

SVENSKA. Lokal kursplan för ämnet Svenska. Kungsmarksskolan Strävansmål år 9

SVENSKA. Lokal kursplan för ämnet Svenska. Kungsmarksskolan Strävansmål år 9 Kungsmarksskolan 2007-08-16 SVENSKA Lokal kursplan för ämnet Svenska. Strävansmål år 9 Skolan skall i sin undervisning i svenska sträva efter att eleven: - utvecklar sin fantasi och lust att lära genom

Läs mer

Vad har boken för teman? Kärlek, sorg, kamp, hat, sorg Hur kommer dessa teman fram i handlingen?

Vad har boken för teman? Kärlek, sorg, kamp, hat, sorg Hur kommer dessa teman fram i handlingen? 1 Bokanalysfrågor Handling Redogör kort för den konkreta handlingen i boken så här långt i läsningen (den så kallade fabeln). Varför tror du boken börjar som den gör? Vilken effekt ger det? Vad har du

Läs mer

PAEI-test. - fyra olika ledarroller

PAEI-test. - fyra olika ledarroller PAEI-test - fyra olika ledarroller PAEI - fyra olika ledarroller Ichak Adizes, professor i management vid University of California i Los Angeles har skrivit flera böcker om ledarskap och organisationsutveckling.

Läs mer

Omtentamen i Metod C-kurs

Omtentamen i Metod C-kurs Omtentamen i Metod C-kurs Kurskoder: PSGC20 och PSGCVA Datum: 2014-04-16 kl 08.15-13.15 Tillåtna hjälpmedel: Valfri modell av miniräknare Formelsamling med tillhörande tabeller (Sid 524-545 ur kursbok)

Läs mer

Pågående forskning Intervjuteknik

Pågående forskning Intervjuteknik Pågående forskning Intervjuteknik Ins7tu7onen för systemteknik Luleå tekniska universitet 1 På gång Denna vecka: Datahistorien klar (provet). BRA JOBBAT! Webben och HTML (Moment F): DL: Fredag 24 sep (kan

Läs mer

Fik$onalism. Två olika posi$oner: Inte två versioner av samma teori, utan två dis$nkta posi$oner

Fik$onalism. Två olika posi$oner: Inte två versioner av samma teori, utan två dis$nkta posi$oner Fik$onalism Två olika posi$oner: Hermeu$sk fik$onalism Försöker beskriva hur vi använder det moraliska språket Revolu$onär fik$onalism Vill ersä*a nuvarande moraliskt språk med moralisk fik$on Inte två

Läs mer

översikt som visar centralt innehåll i GY 11 i relation till innehåll Ämnets syfte 1 SVENSKA RUM 3

översikt som visar centralt innehåll i GY 11 i relation till innehåll Ämnets syfte 1 SVENSKA RUM 3 Tala & SAMTALA Ämnets syfte översikt som visar centralt innehåll i GY 11 i relation till innehåll i KURSLÄROMEDLET Svenska rum 3. Svenska rum 2, allt-i-ett-bok Kunskapskrav 1. Förmåga att tala inför andra

Läs mer

Riktlinjer för bedömning av examensarbeten

Riktlinjer för bedömning av examensarbeten Fastställda av Styrelsen för utbildning 2010-09-10 Dnr: 4603/10-300 Senast reviderade 2012-08-17 Riktlinjer för bedömning av Sedan 1 juli 2007 ska enligt högskoleförordningen samtliga yrkesutbildningar

Läs mer

Kapitel 1. Denna konflikt leder till frågan om vad en desire egentligen är för något. Det finns två gängse föreställningar:

Kapitel 1. Denna konflikt leder till frågan om vad en desire egentligen är för något. Det finns två gängse föreställningar: Denna konflikt leder till frågan om vad en desire egentligen är för något. Det finns två gängse föreställningar: (1) Dispositionell en desire är en disposition att handla på ett visst sätt i vissa omständigheter.

Läs mer

Ta kontroll över din presta7on. Ta kontroll över din presta7on. Presta7onens Psykologi. Presta7onens Psykologi. Presta7onens Psykologi

Ta kontroll över din presta7on. Ta kontroll över din presta7on. Presta7onens Psykologi. Presta7onens Psykologi. Presta7onens Psykologi Ta kontroll över din presta7on Thomas Fogdö, idro=spsykologisk rådgivare edvisor ab Ta kontroll över din pressta7on Thomas Fogdö, idro=spsykologisk rådgivare edvisor ab Presta7onens Psykologi Ta kontroll

Läs mer

NATIONELLT KURSPROV I MATEMATIK KURS D HÖSTEN Del I, 9 uppgifter utan miniräknare 3. Del II, 8 uppgifter med miniräknare 6

NATIONELLT KURSPROV I MATEMATIK KURS D HÖSTEN Del I, 9 uppgifter utan miniräknare 3. Del II, 8 uppgifter med miniräknare 6 freeleaks NpMaD ht2007 för Ma4 1(10) Innehåll Förord 1 NATIONELLT KURSPROV I MATEMATIK KURS D HÖSTEN 2007 2 Del I, 9 uppgifter utan miniräknare 3 Del II, 8 uppgifter med miniräknare 6 Förord Kom ihåg Matematik

Läs mer

FTEA21:3 Spr akfilosofi F orel asning I Martin J onsson

FTEA21:3 Spr akfilosofi F orel asning I Martin J onsson FTEA21:3 Språkfilosofi Föreläsning I Martin Jönsson mening subst. -en -ar Vad är meningen med livet? Vad är syftet med livet? Det var inte meningen att slå sönder koppen. Det var inte min avsikt att slå

Läs mer

för att komma fram till resultat och slutsatser

för att komma fram till resultat och slutsatser för att komma fram till resultat och slutsatser Bearbetning & kvalitetssäkring 6:1 E. Bearbetning av materialet Analys och tolkning inleds med sortering och kodning av materialet 1) Kvalitativ hermeneutisk

Läs mer

D. x 2 + y 2 ; E. Stockholm ligger i Sverige; F. Månen är en gul ost; G. 3 2 = 6; H. x 2 + y 2 = r 2.

D. x 2 + y 2 ; E. Stockholm ligger i Sverige; F. Månen är en gul ost; G. 3 2 = 6; H. x 2 + y 2 = r 2. Logik Vid alla matematiskt resonemang måste man vara säker på att man verkligen menar det man skriver ner på sitt papper. Därför måste man besinna hur man egentligen tänker. Den vetenskap, som sysslar

Läs mer

DIALOG HINDER STRATEGIER MÅL

DIALOG HINDER STRATEGIER MÅL DIALOG När vi märker a, åtagandet inte täcker förpliktelsen söker vi gärna e8er tekniska, ekonomiska eller organisatoriska brister och e8erlyser ökad kompetens Men den kompetens som är svårast a, öka är

Läs mer

Formell logik Föreläsning 1. Robin Stenwall

Formell logik Föreläsning 1. Robin Stenwall Formell logik Föreläsning 1 Robin Stenwall Vad ingår i kursen? Kapitel 1-14 i kursboken (Barwise och Etchemendy) De avsnitt i kapitel 1-14 som är markerade med optional läses dock kursivt och kommer inte

Läs mer

Beslutet. Bakgrund. Läsförståelse. Arbetsmaterial till. Skriven av: Hans Peterson

Beslutet. Bakgrund. Läsförståelse. Arbetsmaterial till. Skriven av: Hans Peterson Arbetsmaterial till Beslutet Skriven av: Hans Peterson Bakgrund Det här materialet kompletterar boken Beslutet. Det kan användas individuellt eller i grupp. Om rubriken följs av symbolen: (+) innebär det

Läs mer

Föräldramöte P09. December 2015

Föräldramöte P09. December 2015 Föräldramöte P09 December 2015 Välkomna Agenda Föreningsintroduk

Läs mer

Fackspråk föreläsning 4: Argumentation och retorik för kandidatuppsatsen. Varmt välkomna!

Fackspråk föreläsning 4: Argumentation och retorik för kandidatuppsatsen. Varmt välkomna! Fackspråk föreläsning 4: Argumentation och retorik för kandidatuppsatsen Varmt välkomna! Inst. för vetenskapens kommunikation och lärande Avd. för fackspråk och kommunikation Fia Börjeson Fackspråk föreläsning

Läs mer

TIDSMASKINEN svenska och SO i klass 7E februari och mars 2013 TIDSMASKINEN. Arbetområde i svenska och historia i klass 7E februari-mars 2013

TIDSMASKINEN svenska och SO i klass 7E februari och mars 2013 TIDSMASKINEN. Arbetområde i svenska och historia i klass 7E februari-mars 2013 TIDSMASKINEN Arbetområde i svenska och historia i klass 7E februari-mars 2013 Instruktioner och arbetsuppgifter Janne Ekström/Roger Hildenborg 1 Hur går det till? Först ser vi filmen Time Machine och arbetar

Läs mer

Kommunikation för utredare. 8 maj 2019

Kommunikation för utredare. 8 maj 2019 Kommunikation för utredare 8 maj 2019 Från 8.00 Frukostmacka och kaffe 8.30 Presenta6on av oss och dagens upplägg 9.00 10.30 Pass 1: AB skapa en plan för kommunika6on av en rapport 10.30 paus 10.40 11.20

Läs mer

Kvantfysikaliska koncept

Kvantfysikaliska koncept FAFA 55, Ht2016 Kvantfysikaliska koncept Heiner Linke, heiner.linke@ftf.lth.se Kvantfysik: Vad handlar kursen om? Kursprogram: inlärningsmål, betygsättning etc. Kvant -fysik: Alla former av energi och

Läs mer

0. Meta-etik Grunderna

0. Meta-etik Grunderna Vad är meta-etik? Vilka typer av frågor försöker man besvara inom metaetiken? 1. Semantiska. T. ex.: Vad betyder moraliska utsagor? 2. Metafysiska/ontologiska. T. ex.: Finns det moraliska fakta? 3. Kunskapsteoretiska.

Läs mer

Uppgift Endast svar krävs. Uppgift Fullständiga lösningar krävs. 120 minuter för Del B och Del C tillsammans.

Uppgift Endast svar krävs. Uppgift Fullständiga lösningar krävs. 120 minuter för Del B och Del C tillsammans. NpMab ht 01 Del B Del C Provtid Hjälpmedel Uppgift 1-10. Endast svar krävs. Uppgift 11-16. Fullständiga lösningar krävs. 10 minuter för Del B och Del C tillsammans. Formelblad och linjal. Kravgränser Provet

Läs mer

Labora&on 3 HTML och struktur övningar/uppgi:er

Labora&on 3 HTML och struktur övningar/uppgi:er Labora&on 3 HTML och struktur övningar/uppgi:er 1M321 Webbteknik 1, 7,5hp Medieteknik 2016 Rune Körnefors rune.kornefors@lnu.se 1. Skapa em nym HTML-dokument I denna labora&on ska du skapa tre sidor, som

Läs mer

RIKSSEMIFINAL 2018 LAGEN

RIKSSEMIFINAL 2018 LAGEN RIKSSEMIFINAL 2018 LAGEN 1. Optik Olika optiska föremål kan användas i olika sammanhang. Här ska ni para ihop några optiska föremål med rätt användningsområde. OBS! Samma föremål kan kanske användas för

Läs mer

Välkommen *ll Övertygande Kommunika*on

Välkommen *ll Övertygande Kommunika*on Välkommen *ll Övertygande Kommunika*on Urban Gavelin/Henrik Mannerstråle Hur vår hjärna kodar språket Om man är stark måste man vara snäll Använd vassa vapen med försik*ghet För aa fungera måste deaa vara

Läs mer

Välkommen *ll våra fem rum. Tryck pil på din dator när du vill gå vidare *ll nästa bild så får du själv bestämma takten

Välkommen *ll våra fem rum. Tryck pil på din dator när du vill gå vidare *ll nästa bild så får du själv bestämma takten Välkommen *ll våra fem rum Tryck pil på din dator när du vill gå vidare *ll nästa bild så får du själv bestämma takten Våra fem rum Varje dag har vi möjlighet a? öppna nya dörrar, både i det privata och

Läs mer

Försättsblad tentamen Fakulteten för hälsa och samhälle

Försättsblad tentamen Fakulteten för hälsa och samhälle Försättsblad tentamen Fakulteten för hälsa och samhälle Mobiltelefoner ska vara avstängda och förvaras åtskilda från studenten, liksom ytterkläder, väskor och liknande. Bläck eller kulspetspenna ska användas

Läs mer

Är det en myndighet? Är det en organisation? Är det ett företag? Är det en privatperson? Är det någon som kan ämnet? Är det någon du litar på?

Är det en myndighet? Är det en organisation? Är det ett företag? Är det en privatperson? Är det någon som kan ämnet? Är det någon du litar på? Källkritik Perspektiv - vem/vilka Vilka parter/personer är inblandade i ämnet/frågan? Dessa kan ha olika åsikt om innehållet. Vem/vilka är författaren? ex Är det en myndighet? Är det en organisation? Är

Läs mer