Språkets uppkomst och språken idag Språk, medvetande och jaget; Teorier om språkets ursprung

Transkript

1 Språk, medvetande och jaget; Teorier om språkets ursprung Språk, medvetande och jaget Vad är medvetande och vad innebär det att vara självmedveten? det har föreslagits att språk och medvetande är intimt förknippade: antigen med språket som en förutsättning för medvetna tankar eller självmedvetenhet och intention som nödvändiga för ett symboliskt tankesätt och språk Carruthers (2002a) identifierar följande typer av möjliga relationer starka påståenden språk är konceptuellt nödvändig för tankeförmågan språk används de facto för alla konceptuella tankar svaga påståenden språket är nödvändigt för inlärning av (avancerade?) koncept språket används för att bygga upp tankeförmågan

2 Hönan och ägget kom tankeförmågan/medvetandet före språket eller tvärtom? att vi har tankar som inte är språkliga är uppenbara vi kan ju t.ex. skapa nya begrepp/ord/konstruktioner vid behov språket fungerar som ett verktyg för konceptualisering och tanke - Bowerman & Levinson (2001) Language invades our thinking because languages are good to think with en stark koppling mellan medvetande och språk skulle innebära att små barn och afasipatienter skulle sakna tankeförmåga, vilket inte är fallet Einstein Words and language, whether written or spoken, do not seem to play any part in my thought processes. The psychological entities that serve as building blocks for my thoughts are certain signs and images, more or less clear, that I reproduce at will. Johansson Still, there are reasonable grounds for suspecting some kind of connection between language and mind, at least in the direction from mind to language Vad är medvetandet ( mind ) - det svåra problemet Lindahl (1997) diskuterar evolutionära implikationer av olika synsätt på relationer mellan: mentala förlopp ( mind/mental events ) - medvetna tankar och beslut som de uppfattas genom introspektion och neurologiska förlopp ( brain/neural events ) Lindahl hittar tre huvudtyper: epifenomen - neurologiska förlopp är riktiga, medan mentala förlopp endast är en (upplevd) biprodukt av dessa neurologiska förlopp interaktion - mentala förlopp är verkliga och interagerar med neurologiska förlopp aristotelisk syn - medvetandet är det primära - alla funktioner i hjärnan orsakas av medvetandet ( mind ) kartesisk dualism - medvetande och kropp är symbiotiska system identitet - mentala förlopp är neurologiska Evolutionen av medvetandet Lindahl (1977) och Århem & Liljenström (1998) försöker sig på ett evolutionärt synsätt: människor har medvetande ( minds ) - hur de än ser ut inte alla varelser har medvetande, så medvetandet måste ha uppstått (sent) i evolutionen medvetandet är ett komplext system - sådana uppstår inte av en slump, utan måste ge en selektiv fördel system som inte gör något kan inte ge en selektiv fördel medvetandet måste då göra något som ger en fördel i ett interaktivt perspektiv där medvetandet är något reellt och påverkar kroppen fysiskt

3 Theory of mind i vardagen utgår vi ifrån att människor runtomkring oss har ett medvetande och handlar utefter samma/liknande mentala processer som vi själva - a theory of mind några har postulerat en medfödd theory of mind -modul ett argument mot detta är friska barn som förvägras social och språklig interaktion uppvisar störningar i deras theory of mind theory of mind är viktig för språket, då många hävdar att språkinlärning inte skulle vara möjlig utan en förståelse för den kommunikativa viljan hos andra theory of mind utvecklas stegvis på samma sätt som språket Självmedvetenhet självmedvetenhet förutsätter en theory of mind självmedvetenhet är svårt att testa, men Gallup (1985) föreslår följande: 1. ett subjekt placeras i ett rum med en spegel och får tid på sig att komma på hur spegeln fungerar 2. subjektet sövs 3. en markering som inte känns placeras på kroppen så att den inte syns direkt (t.ex. en färgklick i pannan) 4. när subjektet vaknar är enda sättet att upptäcka pricken att använda spegeln - man noterar om subjektet försöker gnida bort fläcken före eller efter att de har tittat i spegeln och om användningen av spegel ökar efter att fläcken upptäckts 5. försök att gnida bort fläcken efter att de har tittat i spegeln antyder att subjektet vet att det är en spegelbild av den själv - detta förutsätter att subjektet förstår att den har ett själv Självmedvetenhet (2) människor klarar Gallups test (ovan) från c:a 2 år för schimpanser är det ungefär 50 % som klarar testet för gorillor och orangutanger är resultaten betydligt sämre de enda gorillorna som klarat testet är gorillor som fostrats av människor

4 Hypoteser om språkets ursprung Hypoteser om språkets ursprung - Inledning två fundamentala frågor: när uppstod de olika aspekterna av språkförmågan? vad orsakade uppkomsten av dessa? det finns mycket som vi inte vet om den mänskliga språkförmågan så länken mellan lingvistisk teori och neurologiska data är svag två frågor i fokus är (enl. Bickerton 2001): How did meaningful units (words and signs) evolve? How did syntax evolve? Hypoteser om språkets ursprung - Historisk bakgrund Epikuros ( f.v.t.) stimulus > respons externa händelser triggar människor att producera särskilda ljud varje enskild typ av stimulus triggar ett specifikt ljud Condillac (1749) först gester - i början var dessa inte avsedda för kommunikation, men var ikoniska och lätta att förstå t.ex. att sträcka sig efter ett objekt som är utanför räckvidden och få hjälp av någon annan eller att barn sträcker upp armarna mot en vuxen om de vill bli lyfta mottagarens respons kan sedan utnyttjas och gesterna konventionaliseras syntax uppstår ikoniskt från gester/mimik

5 Hypoteser om språkets ursprung - Historisk bakgrund (2) Rousseau (1781) första utvecklingsstadiet har både gester och läten gester - uppkommer ur behov läten/skrik ( cries ) - uppkommer ur passion ritualer och sång spelar roll för utvecklingen till mer språklika system Monboddo (1774) den första som uttrycker den sociala aspekten fyra typer av kommunikativt självförklarande tecken: ansiktsuttryck måleri emotionella läten ( cries ) imiterande, ikoniska ljud imitation är central vid språkinlärning Hypoteser om språkets ursprung - Historisk bakgrund (3) Herder (1772, 1784) djur är specialister, styrda av instinkter människor är generalister, med medvetande och framförallt förnuft förnuftet gör språket möjligt och t.o.m. oundvikligt! Lingvistiksällskapet i Paris förbjuder diskussioner om språkets ursprung det finns flera förklaringar till varför frågan om språkets evolution, tills nyligen, inte har diskuterats synen på språket som ett unikt mänskligt, inherent, slutet system (från Platon till Chomsky och vidare) synen på allt beteende som inlärt, där inget är medfött (från Lockes tabula rasa till Skinners behaviorism) Dimensioner hos hypoteser om språkets uppkomst det finns flera kontinuerliga dimensioner hos hypoteserna (mer om dessa nedan) 1. anpassning biprodukt 2. tidig sen 3. stegvis plötslig 4. tal först gester först 5. medfödd och genetiskt styrd inlärd och socialt/kulturellt styrd

6 Dimensioner hos hypoteser om språkets uppkomst (2) 1. anpassning biprodukt många kroppsfunktioner har uppstått för en annan funktion än den nuvarande ( exaptation ) eller uppkommit som en biprodukt ( spandrel ) eller är en rest från en tidigare funktion ( vestigial ) för språk är skillnaden ointressant - alla innebär att funktionerna inte uppstått för språkets skull om vi har utvecklats från en med schimpanser gemensam anfader, som saknade de avancerade kognitiva och språkliga förmågorna som vi har, så måste dessa förmågor ha uppstått genom evolution från detta följer att innan språket uppstår kan inte de nödvändiga, språkrelaterade funktionerna selekteras tidiga språkfunktioner måste ha använt redan existerande system system som ursprungligen utvecklats för en annan funktion Dimensioner hos hypoteser om språkets uppkomst (3) 2. tidig sen vår språkförmåga kan inte vara yngre än år och troligtvis åtminstone år [Lefebvre et al. (red.) (2013) säger c:a år] om schimpanser inte har språkförmåga så kan språket inte vara äldre än c:a 5 milj. år det tycks som om neandertalarna var anpassade för språk/tal och i så fall fanns detta, i någon form, också hos gemensamma anfäder, vilket tar oss tillbaks c:a år tidig konst (t.ex. klippmålningar) har tagits som ett tecken på symbolisk förmåga - lämningar av färgpigment finns från c:a år även här kan neandertalarna ha haft liknande förmågor men även apor tycks ha någon form av symbolisk tankeförmåga Dimensioner hos hypoteser om språkets uppkomst (4) 3. stegvis plötslig det är inte lätt att definiera vad plötslig innebär för språkets evolution - är år plötsligt? år skulle verka ofattbart långt för enskilda människor, men inte långt i evolutionära termer generellt sett uppstår inte komplexa strukturer plötsligt Johansson The only context in which sudden single-step hypotheses are not totally ridiculous is if most of the bodily and cognitive features that we use for language evolved for some other purpose ärftlig variation hos språkförmågan hos individer är en förutsättning för ett naturligt urval (ett medfött språk måste vara genetiskt)

7 Dimensioner hos hypoteser om språkets uppkomst (5) 4. tal först gester först språk i sig är modalitetsneutral så längre modaliteten (tal, skrift, tecken, m.m.) är tillräckligt rik för att koda komplex struktur teckenspråk och talspråk har mycket stora likheter - det finns nästan ingen kognitiv skillnad hos språkanvändare (utom ev. beträffande motoriska system, etc.) tecken används ju också av talande människor (oavsett om man t.ex. pratar i telefon) schimpanser kommunicerar med gester medan de flesta av deras ljud är ofrivilliga anpassningen till bipedalism kan ha påverkat utvecklingen av gester Dimensioner hos hypoteser om språkets uppkomst (6) 4. tal först gester först (forts.) om gester kom före tal varför bytte vi modalitet? tal är mer effektivt (i tid och energi) man är inte beroende av att vara inom synhåll/i ljuset/i öppen terräng tal påkallar uppmärksamhet på ett annat sätt än gester (kan vara både bra och mindre bra) händerna är fria att göra annat Dimensioner hos hypoteser om språkets uppkomst (7) 5. medfödd och genetiskt styrd inlärd och kulturellt styrd I have no idea what the phrase [innateness hypothesis] is supposed to mean and correspondingly have never advocated any such hypothesis - beyond the truism that there is some language-relevant distinction between my granddaughter and her pet kitten (Chomsky) naturligtvis är det språkliga skillnad mellan ett barn och en katt och naturligtvis är språket inlärt det som främst debatteras är: i vilken utsträckning som våra medfödda förmågor är unika för språk och om, och i så fall i vilken utsträckning, dessa medfödda förmågor inkluderar kunskap om språklig struktur (t.ex. UG) - vad är inlärt?

8 Dimensioner hos hypoteser om språkets uppkomst (8) 5. medfödd och genetiskt styrd inlärd och kulturellt styrd (forts.) argument som lagts fram för UG (eller liknande): universalitet hos vissa språkliga (grammatiska) drag poverty of stimulus mönster i språkinlärning - i synnerhet potentiella fel som barn aldrig gör Dimensioner hos hypoteser om språkets uppkomst (9) 5. medfödd och genetiskt styrd inlärd och kulturellt styrd (forts.) argument mot UG (eller liknande): universalier, om de ens finns, kan bero på andra orsaker (t.ex. mönster i kognitionen) poverty of stimulus - är det verkligen sant? mönster i språkinlärning - ibland säger faktiskt barn och t.o.m. vuxna saker som bryter mot UG, d.v.s. som skulle vara omöjliga, t.ex. Am what I doing is worthwhile? lite förenklat: eftersom språkinlärning bl.a. skulle gå ut på att ställa in switchar skulle barn i tvåspråkiga situationer i princip behöva dubbla tiden för inlärning av båda språken - men så är inte fallet poverty of genes experiment på apor