Språkets uppkomst och språken idag Varför uppstod språket? Protospråk

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Språkets uppkomst och språken idag Varför uppstod språket? Protospråk"

Transkript

1 Varför uppstod språket? Protospråk Varför uppstod språket? Vad är syftet med språket? Lieberman (2003a) it is difficult to identify any aspect of human behavior [ ] that would not profit from [ ] language men om det nu är så bra, varför är det bara människor som har språk?

2 Vad är syftet med språket? (2) Szathmáry (2001) identifierar två möjliga förklaringar till varför något så användbart som språk kan vara så unikt variationsbegränsning de nödvändiga kombinationerna av mutationer har en väldigt låg sannolikhet att inträffa detta skulle dock innebära att det är en ren slump att människor, istället för t.ex. sengångare eller harkrankar, har språk urvalsbegränsning egenskaperna ger en selektiv fördel endast under väldigt sällsynta förhållanden detta skulle betyda att människan redan hade en mängd andra unika egenskaper som gjorde det möjligt språk att utvecklas frågan blir då att förklara varför vi har språk men inte våra närmsta släktingar Vad är syftet med språket? (3) man måste komma ihåg att språkets utveckling inte kan förklaras med att vi behöver språket för vissa saker framtida användning kan aldrig förklara uppkomsten av egenskaper istället måste frågan vara vad varje individ i varje steg i utvecklingen hade för (liten) reproduktiv fördel av att ha lite mer/bättre språkfärdighet än andra fördelen med de språkrelaterade egenskaperna måste alltså ha orsakat att vissa spred sina gener mer än andra Kontexten för språkutvecklingen kontexten för språkutvecklingen är viktig innan jordbruket (vilket utvecklades långt efter språket) var alla människor jägaresamlare alla levde i relativt små grupper livsstilen var antagligen inte så olik den för moderna jägare-samlaresamhällen schimpanser har också en livsstil som kan sägas vara ett slags jägare-samlareliv även om det är väldigt annorlunda från människors det tycks mycket troligt att språket uppstod i en jägare-samlarekontex, med en social struktur som är någonstans halvägs mellan schimpanser och moderna jägare-samlare detta är Environment of Evolutionary Adapedness (EEA), d.v.s. det stenåldersliv som format moderna människor (tiden efter stenåldern är för kort för att ha påverkat oss i något väsentlig grad)

3 Vilka var de avgörande faktorerna för språkutvecklingen? det är naturligt att tänka sig att språket uppkom för kommunikation och att den selektiva fördelen är kopplad till ökad koordinering inom grupper mer specifikt finns det flera hypoteser om vilken typ av koordinering (eller dyl.) som var avgörande, t.ex. jakt verktygstillverkning sexuell selektion barnuppfostran och utbildning (andra) sociala relationer Jakt jakten blev allt viktigare för överlevnaden (3-2 miljoner år sedan) - med hur viktig är omdebatterat kött ger mer energi än andra tillgängliga födokällor det är dock oklart hur viktigt språket skulle vara för denna ändring i livsstilen för det mesta är mänsklig jakt en ganska tyst aktivitet (jmf. teorin om klickljud) och alla rovdjur, inklusive det som jagar i grupp, klarar sig väl utan språk Verktygstillverkning inte bara människor använder eller ens tillverkar verktyg det är vanligt att verktygstillverkning ges som en förklaring till människans kognitiva utveckling, men återigen är det inte klart varför språket skulle vara avgörande för detta inlärning (undervisning) av verktygstillverkning går i huvudsak ut på att härma och öva

4 Barnuppfostran och utbildning primatbarn utvecklas långsamt och tar flera år på sig att bli vuxna under denna tid finns också en viktig utbildningsperiod människor är extrema i detta avseende, även i jämförelse med andra primater c:a 15 år till (fysisk) vuxen ålder och ibland längre för att bli socialt vuxen vid födseln är vi dock lika andra apor den utdragna perioden innan slutspurten (i puberteten) använd i huvudsak till inlärning människors sociala levnadsätt är, även om det på många sätt liknar andra apors, mycket mer komplext detta är troligtvis orsaken till den långa utbildningsperioden Sociala relationer människors sociala levnadssätt skiljer sig från alla andra apor de sociala grupperna är mycket större och har mer komplexa sociala relationer mellan individer sociopolitiska faktorer är betydligt mer viktiga än t.ex. strikt hierarki/dominans personliga relationer (jmf. putsning grooming ) Protospråk

5 Proto-något det finns många aspekter av språket som måste ha haft stegvis utveckling man kan tänka sig att det behövs: prototal protogester (om språket uppstod som teckenspråk) protosyntax protosemantik Prototal talperception är den enklaste delen, eftersom schimpansers talperception är tillräcklig för detta ändamål talproduktion är mer komplicerad talorganen hos schimpanser etc. är inte tillräckligt avancerade för detta dessutom saknas den neurologiska kontrollen över talorganen Prototal (2) MacNeilage (1994, 1998) har utvecklat en hypotes för ursprunget för de första språkljuden vilken tar hänsyn till evolutionen hos den neurologiska kontrollen av käkmusklerna data från joller och universella fonologiska/fonetiska mönster ligger också till grund för detta ursprache tre CV-stavelser: /te/, /ba/ och /go/; och en CVC-stavelse CV-stavelserna följer enkla rörelser (sluten-öppen) hos käken, med tungan i tre fixerade positioner den nödvändiga neurologiska kontrollen fanns redan långt innan språket eftersom den är kopplad till att tugga och bita (> evolution)

6 Protogester uppkomsten av gester är huvudsakligen trivial eftersom dessa system redan funnits tillgängliga ursprunget är ikoniskt spontan övergång från ikoniskt icke-språk till teckenspråk (kreol) har observerats hos döva barn som saknar kontakt med vuxna teckenspråkare Protosemantik semantiken är starkt kopplad till användningen av symboler och symboliskt tänkande och kommunikation Peirce ( ) typologi över lingvistiska tecken ( signs ): ikonisk - icke-arbiträr koppling mellan tecknet och referenten, t.ex. härmning/ mim indexering - omedelbar koppling mellan tecknet och referenten, t.ex. att peka på ngt symbolisk - konventionell betydelse; kopplingen mellan tecken och referent är genom en arbiträr, social överenskommelse dessa kan också frånkopplas närvaron av en referent ( detached representation ) ikoner och indexering är relativ enkla att tolka, men kan vara krävande att producera, medan symboler är lättare att producera men kräver mycket inlärning och är kognitivt krävande Protosemantik (2) lingvistiska uttryck i sig själva saknar betydelse - de triggar lyssnaren att konstruera betydelsen utifrån kontexten, sin kognition och kunskap (Turner & Fauconnier 1999) här i finns en stor (grad)skillnad mellan människor och schimpanser Johansson In conclusion, the change from a chimpanzee-level proto-symbolic system to a full symbolic system does not appear to entail any insurmountable difficulties [ ] The remaining requirements that apes lack, notably higher order value systems and mental space acrobatics, need not be impossible hurdles, and need not be present from the start. The cognitive bootstrapping setting off the explosion of cultural and cognitive growth in human beings may even generate them as a byproduct but a byproduct that then becomes a central part of the process of cultural and linguistic growth

7 Protosyntax kommunikation är möjlig utan syntax (t.ex. ett-ordsyttranden) men frånvaron av syntax begränsar starkt den möjliga komplexiteten och flexibiliteten syntax kräver en kognitiv förmåga att hantera relationella koncept Savage-Rumbaugh m.fl. (1986) prior to the emergence of syntax must be the emergence of the concept that one can request that A act on B, where the speaker is neither A nor B mänskliga språk tycks vara: strukturerade - kombinationen av enheter är inte slumpmässig, strukturen är betydelsefull (på något sätt) hierarkiska strukturer innehåller andra strukturer rekursiva samma regler/strukturer fungerar på olika nivåer flexibla det finns många sätt att uttrycka samma sak Protosyntax (2) följande sekvens är en möjlig beskrivning av evolutionen av syntax ettordsstadium semantik utan syntax tvåordsstadium struktur (men utan hierarki, rekursivitet och flexibilitet) hierarkisk struktur (men utan rekursivitet, t.ex. bisatser) rekursiv struktur (ev. efter flexibilitet) modern grammatik detta påminner även om förloppet i språkinlärning rekursivitet och flexibilitet kommer sent i utvecklingen (apropå rekusivitet: The rat the cat the dog the man hit chased caught squeaked ) Hur kan man kombinera de olika protosystemen? två saker är grundläggande åtminstone en modalitet för produktion och perception måste vara tillgänglig innan språket utvecklas (annars kan ingen kommunikation ske) semantiken måste komma innan syntax de konceptuella och protosymboliska förmågorna som krävs för ettordsstadiet är tillgängliga för schimpanser efter det utvecklas semantik och syntax i tandem evolutionen av syntax drivs av allt större behov av komplex sociopolitisk kommunikation samma drivkrafter finns för semantiken ett allt större ordförråd kräver fler distinkta språkljud/tecken vilket leder till ett selektivt tryck för förändringar av talorganen

8 Sammanfattning gradvis plötslig tal gester tal gester anpassning biprodukt tidig sen tidig sen medfödd möjlig Nej nej Nej inlärd möjlig nej osannolik nej medfödd möjlig Nej nej NEJ inlärd möjlig nej tänkbar Nej medfödd Nej NEJ Nej NEJ inlärd nej Nej nej Nej medfödd nej Nej Nej NEJ inlärd osannolik Nej nej Nej

Tänkande och kommunikation hos andra djurarter än människa

Tänkande och kommunikation hos andra djurarter än människa Tänkande och kommunikation hos andra djurarter än människa Elisabeth Ahlsén Institutionen för lingvistik Kollegium SSKKII (Kognitionsvetenskap) Innehåll Vad är mänskligt språk och hur utvecklas det? Förutsättningar

Läs mer

Språkets uppkomst och språken idag Språk, medvetande och jaget; Teorier om språkets ursprung

Språkets uppkomst och språken idag Språk, medvetande och jaget; Teorier om språkets ursprung Språk, medvetande och jaget; Teorier om språkets ursprung Språk, medvetande och jaget Vad är medvetande och vad innebär det att vara självmedveten? det har föreslagits att språk och medvetande är intimt

Läs mer

Språket, individen och samhället VT08

Språket, individen och samhället VT08 Språket, individen och samhället VT08 Barns och vuxnas andraspråksinlärning Tvåspråkighet, kognition, m.m. Ellen Breitholtz 1. Barns och vuxnas andraspråksinlärning Vem är bäst? Vem är bäst på att lära

Läs mer

Centralt innehåll: Andra typer av språk och kommunikation, till exempel kroppsspråk, teckenspråk och konstgjorda språk E C A

Centralt innehåll: Andra typer av språk och kommunikation, till exempel kroppsspråk, teckenspråk och konstgjorda språk E C A PN G032 Betygsmatriser för Människans språk av Hanna Nordlander, 2011 Kroppsspråk, teckenspråk, konstruerade språk... Andra typer av språk och kommunikation, till exempel kroppsspråk, teckenspråk och konstgjorda

Läs mer

Grundläggande begrepp inom lexikal semantik. Hanna Seppälä Uppsala universitet 1

Grundläggande begrepp inom lexikal semantik. Hanna Seppälä Uppsala universitet 1 Grundläggande begrepp inom lexikal semantik Föreläsning 2 Uppsala universitet 1 Teman idag Semiotik Lexikal semantik kompositionell semantik Teorier om hur man kan beskriva betydelse Språklig relativism

Läs mer

Om AKK och modersmål. Kommunikation och språk

Om AKK och modersmål. Kommunikation och språk Om AKK och modersmål Kommunikation och språk Ordet kommunikation kommer från latinets communicare och betyder att göra gemensam. Kommunikation betyder att föra över ett budskap. För att kommunikation ska

Läs mer

Språkets uppkomst och språken idag Djurkommunikation & språkinlärning hos djur

Språkets uppkomst och språken idag Djurkommunikation & språkinlärning hos djur Djurkommunikation & språkinlärning hos djur Djurkommunikation the infinite use of finite means är även en egenskap hos vissa fåglars och sång valars - åtminstone i den bemärkelsen att de har en uppsättning

Läs mer

Ljud i joller förekommer inte alltid i meningsfullt tal, t ex /x/, /k/, /g/, /l/ Ofta diskontiunitet mellan joller och meningsfullt tal.

Ljud i joller förekommer inte alltid i meningsfullt tal, t ex /x/, /k/, /g/, /l/ Ofta diskontiunitet mellan joller och meningsfullt tal. SIS del 1 Viktiga frågeställningar: Hur barn lär sig (sitt första) språk. Kiritsk ålder för språkinlärning? Kan djur lära sig språk? Relationen mellan tal och skrift. Hur lär sig vuxna ett nytt språk?

Läs mer

Det sätt på vilket vuxna talar till barn. Även barn lär sig detta och talar så till yngre barn. - förlängning och betoning av semantiskt viktiga ord

Det sätt på vilket vuxna talar till barn. Även barn lär sig detta och talar så till yngre barn. - förlängning och betoning av semantiskt viktiga ord UPPSALA UNIVERSITET Institutionen för lingvistik och filologi SPRIND, HT 2006, Tillfälle 9 SPRÅKPSYKOLOGI SPRÅKINLÄRNING (de två artiklarna om barnspråk) TALET TAR FORM (Björn Lindblom) Förståelse kommer

Läs mer

Datorer och intelligens

Datorer och intelligens Datorer och intelligens (kapitel 4 och 8 av Winograd & Flores) Harko Verhagen Statement One cannot program computers to be intelligent Problem: vad är intelligens? Vad är intelligens? 1. Intelligens =

Läs mer

Studier med barn, fördelar. Kognitiv utveckling. Upplägg. Många aspekter. Generella aspekter. Barndomens kognitiva utveckling 2012-01-24

Studier med barn, fördelar. Kognitiv utveckling. Upplägg. Många aspekter. Generella aspekter. Barndomens kognitiva utveckling 2012-01-24 Kognitiv utveckling Pär Nyström www.babylab.se Studier med barn, fördelar Ordning av kognitiva processer Mindre försöksledareffekter Bra fysiologiska förutsättningar Kan testa sånt som är omöjligt på vuxna

Läs mer

Lexikal semantik & Kognitiv semantik. Semantik: Föreläsning 2 Lingvistik: 729G08 HT 2012 IKK, Linköpings universitet

Lexikal semantik & Kognitiv semantik. Semantik: Föreläsning 2 Lingvistik: 729G08 HT 2012 IKK, Linköpings universitet Lexikal semantik & Kognitiv semantik Semantik: Föreläsning 2 Lingvistik: 729G08 HT 2012 IKK, Linköpings universitet 1 Dagens föreläsning Saeed 2009, kap.3, 11 Lexikal semantik Lexikala relationer Kognitiv

Läs mer

2

2 Beskrivning av målgrupper och deras behov Parallellt med översynen har SPSM tagit fram beskrivningar av olika funktionsnedsättningar. Beskrivningarna ger exempel på de pedagogiska konsekvenser en funktionsnedsättning

Läs mer

Språkstörning och dyslexi i skolan - teori, strategi och verktyg. Välkommen! Maria Tsangari Sofia Grunér Logopeder på Logopedbyrån Dynamica

Språkstörning och dyslexi i skolan - teori, strategi och verktyg. Välkommen! Maria Tsangari Sofia Grunér Logopeder på Logopedbyrån Dynamica Språkstörning och dyslexi i skolan - teori, strategi och verktyg Välkommen! Maria Tsangari Sofia Grunér Logopeder på Logopedbyrån Dynamica Program 17:30-18:15 Språkstörning i skolåldern Logoped Maria Tsangari

Läs mer

Leg. Logoped/ fil. dr i handikappvetenskap Tfn:

Leg. Logoped/ fil. dr i handikappvetenskap   Tfn: Janna Ferreira, Leg. Logoped/ fil. dr i handikappvetenskap Email: janna.ferreira@liu.se Tfn: 013-228356 Välkomna med frågor om språkhandikapp, eller önskan om handledning av uppsatser som behandlar grupper

Läs mer

DÖVENHETEN. Nadia Saleh, kurator Sofia Hansdotter, leg. psykolog. Wibel- och SPAF-dagarna i Stockholm

DÖVENHETEN. Nadia Saleh, kurator Sofia Hansdotter, leg. psykolog. Wibel- och SPAF-dagarna i Stockholm DÖVENHETEN Nadia Saleh, kurator Sofia Hansdotter, leg. psykolog Wibel- och SPAF-dagarna i Stockholm 180426 INNEHÅLL Presentation Dövenheten som verksamhet - råd, stöd och service till vuxna teckenspråkiga

Läs mer

Föreläsning 5: Modellering av frasstruktur. 729G09 Språkvetenskaplig databehandling Lars Ahrenberg

Föreläsning 5: Modellering av frasstruktur. 729G09 Språkvetenskaplig databehandling Lars Ahrenberg Föreläsning 5: Modellering av frasstruktur 729G09 Språkvetenskaplig databehandling Lars Ahrenberg 2014-05-05 1 Översikt Introduktion generativ grammatik och annan syntaxforskning Att hitta mönster i satser

Läs mer

Dagens program. Återkoppling föregående seminarie Fika Språkstörning Symwriter, InPrint Hemuppgift

Dagens program. Återkoppling föregående seminarie Fika Språkstörning Symwriter, InPrint Hemuppgift Språkstörning Dagens program Återkoppling föregående seminarie Fika Språkstörning Symwriter, InPrint Hemuppgift Vad säger lagen? Ur Skolverkets kommentarmaterial, Få syn på språket: Språk, lärande och

Läs mer

Mångfald inom en art. Genotyp. Genpool. Olika populationer. Fig En art definieras som

Mångfald inom en art. Genotyp. Genpool. Olika populationer. Fig En art definieras som Mångfald inom en art Population och art. Vad är skillnaden? Vad är en art? Genetisk variation Genetiskt olika populationer Tillämpningar av genetisk variation Etiska problem En art En art definieras som

Läs mer

Kognitiv psykologi. Kognition / Tänkande. Tänkande

Kognitiv psykologi. Kognition / Tänkande. Tänkande Kognitiv psykologi Tänkande och resonerande som grund för problemlösning Anders Jansson Kognition / Tänkande Kognitionsmodeller IP-modellen, Konnektionistiska teorier, Prototypteori, Kognitiv semantik,

Läs mer

Linköpings universitet

Linköpings universitet 2016-08-24 Vad är kognition? tt ta in, lagra och bearbeta information: Kognitionsvetenskaplig introduktionskurs Perception Information tas in och flödar genom begränsade informationskanaler Föreläsning

Läs mer

Språkpsykologi/psykolingvistik

Språkpsykologi/psykolingvistik Kognitiv psykologi HT09 Språk Ingrid Björk Språkpsykologi/psykolingvistik Fokuserar på individers språkanvändning Språkprocessning Lagring och åtkomst, minnet Förståelse Språket och hjärnan Språk och tänkande

Läs mer

Kommunikation och Interaktion

Kommunikation och Interaktion Kommunikation och Interaktion Innehåll Kommunikation Vad är Kommunikation? Kommunikationsmodeller Interaktion Vad är interaktion? Interaktionsmodeller Vad är kommunikation? Överföring av information från

Läs mer

INFORMATION. Victor Hugo. Vad är det? Johan H Bendz FMV. Dennes svar. Korrespondens med förläggaren avseende publiceringen av Samhällets olycksbarn

INFORMATION. Victor Hugo. Vad är det? Johan H Bendz FMV. Dennes svar. Korrespondens med förläggaren avseende publiceringen av Samhällets olycksbarn INFORMATION Vad är det? Johan H Bendz FMV Victor Hugo? Dennes svar! Korrespondens med förläggaren avseende publiceringen av Samhällets olycksbarn Kunskap utanför huvudet Kunskap utanför huvudet -300.000-40.000-3000

Läs mer

Mångfald inom en art. Genotyp. Genpool. Olika populationer. Fig En art definieras som

Mångfald inom en art. Genotyp. Genpool. Olika populationer. Fig En art definieras som Mångfald inom en art Population och art. Vad är skillnaden? Vad är en art? Genetisk variation Genetiskt olika populationer Tillämpningar av genetisk variation Etiska problem En art En art definieras som

Läs mer

Att studera kognitiva förmågor

Att studera kognitiva förmågor Hur medvetna är djur? Viktoria Wiss Populärvetenskaplig sammanfattning av Självständigt arbete i biologi VT 2008 Institutionen för biologisk grundutbildning, Uppsala universitet Vi vet att djur har känslor

Läs mer

Linköpings universitet

Linköpings universitet Översikt Kognitionsvetenskaplig introduktionskurs Föreläsning 4 Informationsbearbetningsmodeller Vad är kognitionsvetenskap? Kort bakgrund/historik Representation och bearbetning av information Vetenskapliga

Läs mer

Språket, individen och samhället VT08

Språket, individen och samhället VT08 Språket, individen och samhället VT08 Döva och språk Skriftsystem och läsning Ellen Breitholtz Föreläsningens upplägg 1. Döva och språk 2. Skriftsystem och läsning 1. Döva och språk Internationell manifestation

Läs mer

Föreläsningens upplägg. Språket, individen och samhället HT07. 1. Döva och språk. Internationell manifestation för teckenspråket (29 september 2007)

Föreläsningens upplägg. Språket, individen och samhället HT07. 1. Döva och språk. Internationell manifestation för teckenspråket (29 september 2007) Föreläsningens upplägg Språket, individen och samhället HT07 Döva och språk Skriftsystem och läsning 1. Döva och språk 2. Skriftsystem och läsning Stina Ericsson Internationell manifestation för teckenspråket

Läs mer

EAL Support vid AISB

EAL Support vid AISB EAL Support vid AISB Träffa lärarna: Vera Angyal, Kathy Cromartie, Doug Gillis, Will Porter, Jane Russell Valezy, Heather Sinclair Praktikant: Bogi Kapin AISB Filosofi Vi tror att: Alla elever är kapabla

Läs mer

Organisationskultur. Organisationskulturer och kommunikation. Kultur (Schein 1985) företagskultur. Teori Z (Ouchi 1981)

Organisationskultur. Organisationskulturer och kommunikation. Kultur (Schein 1985) företagskultur. Teori Z (Ouchi 1981) Organisationskultur Organisationskulturer och kommunikation Jacobsen och Thorsvik kap. 4 & 8 Wahl kap 6 Medel för att förbättra resultat Förebild: Japanska företag Betonar Samarbete Medverkan Kommunikation

Läs mer

Utvärdering SFI, ht -13

Utvärdering SFI, ht -13 Utvärdering SFI, ht -13 Biblioteksbesöken 3% Ej svarat 3% 26% 68% Jag hoppas att gå till biblioteket en gång två veckor I think its important to come to library but maybe not every week I like because

Läs mer

Make a speech. How to make the perfect speech. söndag 6 oktober 13

Make a speech. How to make the perfect speech. söndag 6 oktober 13 Make a speech How to make the perfect speech FOPPA FOPPA Finding FOPPA Finding Organizing FOPPA Finding Organizing Phrasing FOPPA Finding Organizing Phrasing Preparing FOPPA Finding Organizing Phrasing

Läs mer

Språkstörning och pragmatiska svårigheter hos flerspråkiga barn. Eva-Kristina Salameh med dr och leg logoped

Språkstörning och pragmatiska svårigheter hos flerspråkiga barn. Eva-Kristina Salameh med dr och leg logoped Språkstörning och pragmatiska svårigheter hos flerspråkiga barn Eva-Kristina Salameh med dr och leg logoped Faktorer av betydelse för en flerspråkig utveckling Sociala faktorer brist på jämnåriga kompetenta

Läs mer

Neurovetenskap. Centrala teman med relevans för f kognitionsvetenskap

Neurovetenskap. Centrala teman med relevans för f kognitionsvetenskap Neurovetenskap Centrala teman med relevans för f kognitionsvetenskap Hjärnans evolution Hjärnstammen Mellanhjärnan Limbiska systemet Stora hjärnan (Cerebrum) Lilla hjärnan (Cerebellum) Cortex? Hjärnans

Läs mer

Om maskiner kunde tala

Om maskiner kunde tala Staffan Larsson, forskarassistent i lingvistik Ludwig Wittgenstein skriver i Filosofiska Undersökningar (1953): Om ett lejon kunde tala, så skulle vi inte förstå det. Varför inte? Enligt en tolkning vill

Läs mer

Lexikal semantik. Lingvistik 1. Hanna Seppälä Uppsala universitet 1

Lexikal semantik. Lingvistik 1. Hanna Seppälä Uppsala universitet 1 Lexikal semantik Lingvistik 1 Uppsala universitet 1 Nyckelord idag Semantiska egenskaper Komponentanalys Prototypteori Relationer mellan ord Kognitiv lexikal semantik Uppsala universitet 2 Semantiska egenskaper

Läs mer

Kognitiv Psykologi HT11 Språk, föreläsning 1

Kognitiv Psykologi HT11 Språk, föreläsning 1 Kognitiv Psykologi HT11 Språk, föreläsning 1 Mål för föreläsning 1 är att veta mer om: Vad språk är Vilken språklig kunskap vi behöver som språkanvändare Hur vårt mentala lexikon är uppbyggt Vilka processer

Läs mer

Om autism information för föräldrar

Om autism information för föräldrar Om autism information för föräldrar Välkommen till andra tillfället! INNEHÅLL Autism Information om diagnosen Föräldraperspektiv Kommunikation och socialt samspel Beteende Stress Mat/Sömn/Toa Tydliggörande

Läs mer

Språk - kommunikation

Språk - kommunikation Språk - kommunikation Är förmågan till språk art-specifik? Är den typisk för människan eller kan djur lära sig språk? Kan djurs kommunikation betraktas som språk? Språk - kommunikation Kommunikation Finns

Läs mer

729G74 IT och programmering, grundkurs. Tema 2, Föreläsning 1 Jody Foo,

729G74 IT och programmering, grundkurs. Tema 2, Föreläsning 1 Jody Foo, 729G74 IT och programmering, grundkurs Tema 2, Föreläsning 1 Jody Foo, jody.foo@liu.se Föreläsningsöversikt "Muddy Cards" Tema 2: Kursinfo, uppgifter och grupper Tema 2: Informationsbearbetning - Maskinen

Läs mer

Att lära sig/ut språk. Teori under 50 år och praktik under 50 minuter Sofia Tingsell, Göteborgs universitet

Att lära sig/ut språk. Teori under 50 år och praktik under 50 minuter Sofia Tingsell, Göteborgs universitet Att lära sig/ut språk Teori under 50 år och praktik under 50 minuter Sofia Tingsell, Göteborgs universitet Teori och praktik Vår vardag är en del av ett större fält som vi utifrån erfarenhet kan ha synpunkter

Läs mer

Att läsa utan att förstå - läsförståelseproblem i tidig skolålder. Åsa Elwér

Att läsa utan att förstå - läsförståelseproblem i tidig skolålder. Åsa Elwér Att läsa utan att förstå - läsförståelseproblem i tidig skolålder Åsa Elwér Talat språk Har en tydlig funktion: Intonation, betoning, gester Personligt Uttrycks i en delad situation Skiljer sig från skrivet

Läs mer

Anhållan om ändrad ersättning för vissa HST

Anhållan om ändrad ersättning för vissa HST INSTITUTIONEN FÖR FILOSOFI, LINGVISTIK OCH VETENSKAPSTEORI Institutionen för filosofi, lingvistik och vetenskapsteori Martin Jacobsson Viceprefekt för utbildning på grundnivå och avancerad nivå 031-786

Läs mer

Chris von Borgstede

Chris von Borgstede 2010-11-02 Chris von Borgstede Psykologiska institutionen Göteborgs universitet Vänligen stäng av mobilen 1 Läsanvisning: Eagly & Kulesa: Attitudes, attitude structure, and resistance to change Biel, Larsson

Läs mer

LÅNGÖGON OCH GLASKALSONGER. Junibackens pedagogiska program för förskoleklass på temat språk och kommunikation

LÅNGÖGON OCH GLASKALSONGER. Junibackens pedagogiska program för förskoleklass på temat språk och kommunikation LÅNGÖGON OCH GLASKALSONGER Junibackens pedagogiska program för förskoleklass på temat språk och kommunikation INNEHÅLL Varmt välkomna till oss på Junibacken!... 3 Språkaktiviteter i förskoleklass... 4

Läs mer

Specialpedagogiska skolmyndigheten välkomnar en revidering av läroplan för förskolan och lämnar här synpunkter på valda delar.

Specialpedagogiska skolmyndigheten välkomnar en revidering av läroplan för förskolan och lämnar här synpunkter på valda delar. 2018-02-02 1 STY-2017/307 Ola Hendar 010-473 53 81 Fredrik Malmberg 010-473 50 00 Till Skolverket Svar på remiss gällande Skolverkets utkast till reviderad läroplan för förskolan, Dnr 2017:783 Specialpedagogiska

Läs mer

Språkets uppkomst och språken idag Evolutionsteori; Människans ursprung; Anatomiska och neurologiska förutsättningar för språk

Språkets uppkomst och språken idag Evolutionsteori; Människans ursprung; Anatomiska och neurologiska förutsättningar för språk Evolutionsteori; Människans ursprung; Anatomiska och neurologiska förutsättningar för språk Evolutionsteori Evolutionsteorins grunder idén om ett gemensamt ursprung för alla arter lades fram av Pierre

Läs mer

Annorlunda tänkande vid intellektuell funktionsnedsättning. Grundproblem. Grundproblem. SvenOlof Dahlgren E-post:

Annorlunda tänkande vid intellektuell funktionsnedsättning. Grundproblem. Grundproblem. SvenOlof Dahlgren E-post: Annorlunda tänkande vid intellektuell funktionsnedsättning SvenOlof Dahlgren E-post: svenolof@huh.se 2017-01-23 1 Grundproblem Många olika diagnoser forskning oftast utifrån specifika funktionsnedsättningar.

Läs mer

Åldrande och minne. Erika Jonsson Laukka, legitimerad psykolog, PhD Aging Research Center

Åldrande och minne. Erika Jonsson Laukka, legitimerad psykolog, PhD Aging Research Center Åldrande och minne, legitimerad psykolog, PhD Aging Research Center 1 Minnessystem Korttidsminne Långtidsminne Explicit minne Implicit minne Primärminne Arbetsminne PRS Procedur Semantiskt minne Episodiskt

Läs mer

Subitisering är förmågan att omedelbart, utan att räkna, identifiera antalet

Subitisering är förmågan att omedelbart, utan att räkna, identifiera antalet Judy Sayers & Anette de Ron Subitisering Subitisering är en viktig komponent i elevernas utveckling av taluppfattning. I den här artikeln ger författarna några idéer om hur lärare kan arbeta med subitisering

Läs mer

NIVÅSKALA FÖR SPRÅKKUNSKAP OCH SPRÅKUTVECKLING, DET ANDRA INHEMSKA SPRÅKET OCH FRÄMMANDE SPRÅK

NIVÅSKALA FÖR SPRÅKKUNSKAP OCH SPRÅKUTVECKLING, DET ANDRA INHEMSKA SPRÅKET OCH FRÄMMANDE SPRÅK De första grunderna i språket, DET ANDRA INHEMSKA SPRÅKET OCH FRÄMMANDE SPRÅK A1.1 Eleven klarar sporadiskt av, med stöd av sin samtalspartner, några ofta återkommande och rutinmässiga kommunikationssituationer.

Läs mer

Tips & knep för tidigt samspel och kommunikation.

Tips & knep för tidigt samspel och kommunikation. Tips & knep för tidigt samspel och kommunikation S Ö D E R TÖ R N S F O L K H Ö G S KO L A www.sodertorn.fhsk.se, www.spsm.se info@sodertorn.fhsk.se, info@tuffkurs.nu Små barn kan börja samspela och kommunicera

Läs mer

Kognitiva modeller för språkinlärning

Kognitiva modeller för språkinlärning Kognitiva modeller för språkinlärning Levelts talprocessmodell (Levelt, 1989) Krashens hypoteser The learning- acquisition hypothesis The monitor hypothesis The natural order hypothesis The input hypothesis

Läs mer

NIVÅSKALA FÖR SPRÅKKUNSKAP OCH SPRÅKUTVECKLING,

NIVÅSKALA FÖR SPRÅKKUNSKAP OCH SPRÅKUTVECKLING, , Det andra inhemska språket och främmande språk, Grunderna för läroplanen för den grundläggande utbildningen 2014 Kunskapsnivå A1.1 Eleven klarar sporadiskt av, med stöd av sin samtalspartner, några ofta

Läs mer

Teoretisk lingvistik och datalingvistik. Robin Cooper

Teoretisk lingvistik och datalingvistik. Robin Cooper Teoretisk lingvistik och datalingvistik Robin Cooper Syftet med dagens föreläsning Sammanfattning av lingvistisk teori och datalingvistik/språkteknologi Diskussion av teorins roll i olika språkteknologiska

Läs mer

Kroppens roll för tänkandet, samt barns kognitiva och kommunikativa utveckling

Kroppens roll för tänkandet, samt barns kognitiva och kommunikativa utveckling Kroppens roll för tänkandet, samt barns kognitiva och kommunikativa utveckling Kognitionsvetenskaplig Introduktionskurs (729G01) Mats Andrén, mats.andren@liu.se 1 Dagens två teman Kroppens roll för tänkandet

Läs mer

tal är en multimodal funktion.

tal är en multimodal funktion. Mänskligt tal är en multimodal funktion. Multimodalt tal är det primära sättet vid perception av tal, och inte en funktion som rider på hörbart tal. Sensoriska modaliteter är till stor del osynliga för

Läs mer

Beräkning med ord. -hur en dator hanterar perception. Linköpings universitet Artificiell intelligens 2 2010-10-03 Erik Claesson 880816-1692

Beräkning med ord. -hur en dator hanterar perception. Linköpings universitet Artificiell intelligens 2 2010-10-03 Erik Claesson 880816-1692 Beräkning med ord -hur en dator hanterar perception 2010-10-03 Erik Claesson 880816-1692 Innehåll Inledning... 3 Syfte... 3 Kan datorer hantera perception?... 4 Naturligt språk... 4 Fuzzy Granulation...

Läs mer

Perception och Språkutveckling. Kognitiv utveckling. Perception. Upptäcka världen. Metod. Förnimmelse till Varseblivning (Sensation to Perception)

Perception och Språkutveckling. Kognitiv utveckling. Perception. Upptäcka världen. Metod. Förnimmelse till Varseblivning (Sensation to Perception) Kognitiv utveckling Perception och Språkutveckling Perception Tolkning av sinnesintryck Aktivt process Urvalsprocess Föreställningar och begrepp Bottom-up top-down process Förnimmelse till Varseblivning

Läs mer

Linköpings universitet

Linköpings universitet 2014-09-08 Översikt Kognitionsvetenskaplig introduktionskurs Föreläsning 5 Integrationsutmaningen Vad är kognitionsvetenskap? Kort bakgrund/historik Representation och bearbetning av information Vetenskapliga

Läs mer

Språkstörning Agneta Bäck-Lilja, Carola Lindbom, Camilla Schmidt Gradin

Språkstörning Agneta Bäck-Lilja, Carola Lindbom, Camilla Schmidt Gradin Språkstörning 2017-11-23 Agneta Bäck-Lilja, Carola Lindbom, Camilla Schmidt Gradin Vad är språk? Kommunikation Tänkande Identitet Kultur Hur ser ditt eget språkhus ut? Skollagen kapitel 3, 5: Om det [...]

Läs mer

Språk. Språkets natur. Kreativt

Språk. Språkets natur. Kreativt Språk Iordanis Kavathatzopoulos Uppsala universitet Inst. för IT/MDI Språkets natur Språk bygger inte på associationer Språk är organiserat i strukturer Språk är inte så olika: Ord och satser för att uttrycka

Läs mer

Kognitiv semantik. Hanna Seppälä Uppsala universitet 1

Kognitiv semantik. Hanna Seppälä Uppsala universitet 1 Kognitiv semantik Föreläsning 3 Uppsala universitet 1 Kognitiv semantik det finns ingen skillnad mellan språklig kunskap och allmän n tänkandet alla språkliga nivåer är r sammankopplade Uppsala universitet

Läs mer

ORDEN I LÅDAN. Junibackens pedagogiska program för förskolan på temat språk och kommunikation

ORDEN I LÅDAN. Junibackens pedagogiska program för förskolan på temat språk och kommunikation ORDEN I LÅDAN Junibackens pedagogiska program för förskolan på temat språk och kommunikation INNEHÅLL Varmt välkomna till oss på Junibacken!... 3 Språkutveckling... 4 Läsa och skriva i förskolan... 4 Kopplingar

Läs mer

Fokus Yrkesutbildning VO

Fokus Yrkesutbildning VO www.vo-college.se/esf Fokus Yrkesutbildning VO Genomförandeprojekt i den nationella utlysningen "Effektivare strukturer för en bättre Yrkesutbildning Olga Orrit delprojektledare med ansvar för språk och

Läs mer

Kursen ges som en del av masterprogrammet i kognitionsvetenskap. Den ges även som fristående kurs.

Kursen ges som en del av masterprogrammet i kognitionsvetenskap. Den ges även som fristående kurs. Humanistiska och teologiska fakulteterna KOGP04, Kognitionsvetenskap: Kognition och kommunikation, 7,5 högskolepoäng Cognitive Science: Cognition and Communication, 7.5 credits Avancerad nivå / Second

Läs mer

VAD LÄR MAN SIG NÄR MAN TILLÄGNAR SIG ETT ANDRASPRÅK? ANDERS AGEBJÖRN DOKTORAND I SVENSKA SOM ANDRASPRÅK INSTITUTET FÖR SVENSKA SOM ANDRASPRÅK

VAD LÄR MAN SIG NÄR MAN TILLÄGNAR SIG ETT ANDRASPRÅK? ANDERS AGEBJÖRN DOKTORAND I SVENSKA SOM ANDRASPRÅK INSTITUTET FÖR SVENSKA SOM ANDRASPRÅK VAD LÄR MAN SIG NÄR MAN TILLÄGNAR SIG ETT ANDRASPRÅK? ANDERS AGEBJÖRN DOKTORAND I SVENSKA SOM ANDRASPRÅK INSTITUTET FÖR SVENSKA SOM ANDRASPRÅK C2 Bild: Wikipedia C1 B2 B1 A2 Bild: Wikipedia A1 inläraren

Läs mer

Bild 1 Språk och kognition. Bild 2 SPRÅK. Bild 3. Ett språk kännetecknas enligt Bjorklund av:

Bild 1 Språk och kognition. Bild 2 SPRÅK. Bild 3. Ett språk kännetecknas enligt Bjorklund av: Bild 1 Språk och kognition Stefan Gustafson, Lektor i utvecklingspsykologi/ Doktor i handikappvetenskap Email: stefan.gustafson@liu.se Tfn: 013-285896 Bild 2 SPRÅK Language is a code whereby ideas about

Läs mer

2012-05-10. Mekaniskt lexikon, patenterat av George Artsrouni på tidigt 1930 tal Perforerade pappersband och avläsningsnockar 1 ord per 3 sekunder

2012-05-10. Mekaniskt lexikon, patenterat av George Artsrouni på tidigt 1930 tal Perforerade pappersband och avläsningsnockar 1 ord per 3 sekunder Mekaniskt lexikon, patenterat av George Artsrouni på tidigt 1930 tal Perforerade pappersband och avläsningsnockar 1 ord per 3 sekunder 1 Leibniz, tidigt 1600 tal Descartes, tidigt 1600 tal Petr Smirnov

Läs mer

Vad du ska känna till om språk så här långt.

Vad du ska känna till om språk så här långt. Vad du ska känna till om språk så här långt. Hur många språk finns det i världen? Det finns ingen exakt siffra, men någonstans mellan 6000 och 7000 språk talas i världen. Vissa språk saknar skriftspråk.

Läs mer

SPRÅKSTÖRNING UTREDNING HANDLEDNING UTBILDNING. Vi utreder också DYSLEXI OCH DYSKALKYLI

SPRÅKSTÖRNING UTREDNING HANDLEDNING UTBILDNING. Vi utreder också DYSLEXI OCH DYSKALKYLI SPRÅKSTÖRNING UTREDNING HANDLEDNING UTBILDNING Vi utreder också DYSLEXI OCH DYSKALKYLI Kyrkbacksgatan 13, 722 15 Västerås Tel 021-13 94 55, 070-546 11 46 Vad är språkstörning? Språkstörning eller specifika

Läs mer

Grammatiska metaforer i engelskan och hur de översätts till svenska. Lene Nordrum Engelska institutionen Göteborgs universitet

Grammatiska metaforer i engelskan och hur de översätts till svenska. Lene Nordrum Engelska institutionen Göteborgs universitet Grammatiska metaforer i engelskan och hur de översätts till svenska Lene Nordrum Engelska institutionen Göteborgs universitet Vad är r en nominalisering? Regeringens användning av lärosalar som flyktingläger

Läs mer

Övning 5 - Tillämpad datalogi 2013

Övning 5 - Tillämpad datalogi 2013 /afs/nada.kth.se/home/w/u1yxbcfw/teaching/13dd1320/exercise5/exercise5.py October 1, 2013 1 0 # coding : latin Övning 5 - Tillämpad datalogi 2013 Automater, reguljära uttryck, syntax Sammanfattning Idag

Läs mer

Annamaria Wendel KME- Pedagogiskt arbete i förskola och skola 2:1 Lärarutbildningen i Malmö Grupp C 4 den 5 maj 2011

Annamaria Wendel KME- Pedagogiskt arbete i förskola och skola 2:1 Lärarutbildningen i Malmö Grupp C 4 den 5 maj 2011 Inledning: Mitt problemområde handlar om hur vi skulle kunna få barn med annat modersmål än svenska att lära sig språket på ett enklare sätt? På min VFT är jag på en förskola där vi använder oss av takk

Läs mer

Emelie Cramér-Wolrath Fil. dr och rådgivare

Emelie Cramér-Wolrath Fil. dr och rådgivare Emelie Cramér-Wolrath Fil. dr och rådgivare Hur händer det? JO orsaken till min forskning var att ta reda på hur svenskt teckenspråk, som modersmål, tillägnas över tid men det resulterade i att jag tittade

Läs mer

Nannynu! kunskapsbank Om talsvårigheter

Nannynu! kunskapsbank Om talsvårigheter Nannynu! kunskapsbank Om talsvårigheter Denna kunskapsbank om talsvårigheter är till för våra barnvakter och kunder som vill ha mer information. Samtlig information är skrivna av experter på området, hämtade

Läs mer

KURSPLAN FÖR KOMMUNAL VUXENUTBILDNING I SVENSKA FÖR INVANDRARE

KURSPLAN FÖR KOMMUNAL VUXENUTBILDNING I SVENSKA FÖR INVANDRARE KURSPLAN FÖR KOMMUNAL VUXENUTBILDNING I SVENSKA FÖR INVANDRARE Kursplanens syfte Kommunal vuxenutbildning i svenska för invandrare är en kvalificerad språkutbildning som syftar till att ge vuxna invandrare

Läs mer

Språkliga uttrycks mening

Språkliga uttrycks mening Språkliga uttrycks mening Mysteriet med mening består i att den inte tycks ha någon lokalisering inte i världen, inte i medvetandet, inte i ett separat begrepp eller någon idé som svävar mellan ordet medvetandet

Läs mer

BOKSTAVSBAGERIET. Junibackens pedagogiska program för förskolan kring bokstavskunskap och fonologisk medvetenhet

BOKSTAVSBAGERIET. Junibackens pedagogiska program för förskolan kring bokstavskunskap och fonologisk medvetenhet BOKSTAVSBAGERIET Junibackens pedagogiska program för förskolan kring bokstavskunskap och fonologisk medvetenhet INNEHÅLL Varmt välkomna till oss på Junibacken!... 3 Förskolebarn och bokstäver... 4 Läsa

Läs mer

Språket, individen och samhället VT08

Språket, individen och samhället VT08 Språket, individen och samhället VT08 Språk, tanke och kultur Medfött - inlärt Ellen Breitholtz 1. Språk, tanke, kultur Övergripande frågor Hur hör språk, tanke och kultur ihop? Bestäms vår kultur av vårt

Läs mer

Ready for Academic Vocabulary?

Ready for Academic Vocabulary? Ready for Academic Vocabulary? Forskningsfrågor To what extent do students express that they are prepared for university studies? To what degree can students, at the end of English step 7, recognize vocabulary

Läs mer

Ramkursplan i teckenspråk som modersmål för hörande barn till döva och hörselskadade föräldrar (CODA)

Ramkursplan i teckenspråk som modersmål för hörande barn till döva och hörselskadade föräldrar (CODA) Ramkursplan 2013-06-24 ALL 2013/742 Fastställd av generaldirektör Greger Bååth den 24 juni 2013 Framtagen av Carin Lindgren, Malin Johansson och Helena Foss Ahldén Ramkursplan i teckenspråk som modersmål

Läs mer

Här växer människor och kunskap

Här växer människor och kunskap Jordens liv på ett år! Jorden är ca 4,500,000,000år gammal Tänk dig att jorden endast är 1 år gammalt då skulle vi kunna beskriva jorden som en kalender. 2 Det första livet uppstår (Postulerat) Det första

Läs mer

Ökat personligt engagemang En studie om coachande förhållningssätt

Ökat personligt engagemang En studie om coachande förhållningssätt Lärarutbildningen Fakulteten för lärande och samhälle Individ och samhälle Uppsats 7,5 högskolepoäng Ökat personligt engagemang En studie om coachande förhållningssätt Increased personal involvement A

Läs mer

Lär dig engelska med bilder Mappia AB Facebook.se/mappia Twitter/mappiaab

Lär dig engelska med bilder Mappia AB  Facebook.se/mappia Twitter/mappiaab Lär dig engelska med bilder Mappia AB www.mappia.se Facebook.se/mappia Twitter/mappiaab Hur funkar metoden? Att lära sig ett nytt språk innebär alltid arbete. Vi behöver lära in och träna på en stor mängd

Läs mer

språkbyte Leg logoped Christina Lagergren 2009

språkbyte Leg logoped Christina Lagergren 2009 Adoptivbarn och språkbyte Leg logoped Christina Lagergren 2009 48.000 utlandsadopterade i Sverige 14.000 i Norge 12.000 i Danmark 1.000 i Finland Ett fåtal på Island 2009-02-12 1 SPRÅKET Är ett redskap

Läs mer

Design för användbarhet Designexempel, hur tänkte man vid designen?

Design för användbarhet Designexempel, hur tänkte man vid designen? Design för användbarhet Designexempel, hur tänkte man vid designen? Bengt Göransson :: Användbarhetsdesigner Guide Redina AB :: Bengt.Goransson@guide.se Varför? Bengt Göransson, Guide Redina AB, 2005 http://www.guide.se/

Läs mer

Platsar människan i morgondagens företag?

Platsar människan i morgondagens företag? Platsar människan i morgondagens företag? - att ta utgångspunkt i den mänskliga naturen Lasse Berg och Bo Rex HR-dagarna 2013-09-26 Hur människan blev människa om människans evolution Lasse Berg 1 Vad

Läs mer

Två föreläsningar januari 2012: Barnets tidiga språkutveckling och Språkstörningar

Två föreläsningar januari 2012: Barnets tidiga språkutveckling och Språkstörningar Två föreläsningar januari 2012: Barnets tidiga språkutveckling och Språkstörningar Barnets tidiga språkutveckling Vad är språk? flera modeller Förutsättningar som måste finnas: Kognitiva, oralmotorik,

Läs mer

FLERSPRÅKIGHET/ SPRÅKFÖRÄNDRING VT2014. Josefin Lindgren 2/4 2014

FLERSPRÅKIGHET/ SPRÅKFÖRÄNDRING VT2014. Josefin Lindgren 2/4 2014 SPRÅKKONTAKT OCH FLERSPRÅKIGHET/ SPRÅKFÖRÄNDRING VT2014 F2: FLERSPRÅKIGHET HOS NATIONER OCH INDIVIDER 1 Josefin Lindgren josefin.lindgren@lingfil.uu.se 2/4 2014 FOKUS IDAG: FLERSPRÅKIGHET HOS NATIONER

Läs mer

KURSPLAN FÖR KOMMUNAL VUXENUTBILDNING I SVENSKA FÖR INVANDRARE

KURSPLAN FÖR KOMMUNAL VUXENUTBILDNING I SVENSKA FÖR INVANDRARE KURSPLAN FÖR KOMMUNAL VUXENUTBILDNING I SVENSKA FÖR INVANDRARE Kursplanens syfte Kommunal vuxenutbildning i svenska för invandrare är en kvalificerad språkutbildning som syftar till att ge vuxna invandrare

Läs mer

Att stötta nyanlända elever

Att stötta nyanlända elever Att stötta nyanlända elever nyanlända elever och språkutveckling TORE OTTERUP FIL DR I SVENSKA SOM ANDRASPRÅK, F.D. LEKTOR I SVENSKA SOM ANDRASPRÅK, GÖTEBORGS UNIVERSITET STOCKHOLM DEN 23 MAJ 2016 Innehåll

Läs mer

FTEA21:3 Spr akfilosofi F orel asning II Martin J onsson

FTEA21:3 Spr akfilosofi F orel asning II Martin J onsson FTEA21:3 Språkfilosofi Föreläsning II Martin Jönsson Att lära Distinktionen mellan att säga och implikera ( antyda) Paul Grice analys av att säga och implikera M. Jönsson (Lund University) Språkfilosofi

Läs mer

MIT Press Med medfödd kan menas mer än en sak. Vad Joyce är intresserad av är. 1. Är moralen medfödd?

MIT Press Med medfödd kan menas mer än en sak. Vad Joyce är intresserad av är. 1. Är moralen medfödd? 1. Kursinledning - Boken två huvudfrågor - Vad är evolutionär psykologi? 2. Kursöversikt 3. Examination MIT Press 2006 Med medfödd kan menas mer än en sak 1. Är moralen medfödd? (kapitel 1-4) 2. Vilka

Läs mer

Semantik och pragmatik hos längre yttranden. Högerhemisfärskador, subtila språkstörningar - High Level Language

Semantik och pragmatik hos längre yttranden. Högerhemisfärskador, subtila språkstörningar - High Level Language Semantik och pragmatik hos längre yttranden Högerhemisfärskador, subtila språkstörningar - High Level Language Studieobjekt - fenomen & teorier Hela yttranden eller bidrag, meningar Meningssemantik - logik,

Läs mer

Britt Claesson. Kommunikation TAKK

Britt Claesson. Kommunikation TAKK Kommunikation TAKK 1!"#!$"% 2 Britt Claesson Förskollärare sedan 1982 Förskollärare, dagbarnvårdare, personlig assistent, lärare på särskola Talpedagog på habiliteringen 1991-2007 AKK-pedagog vid DART

Läs mer

SPRÅKDAG 18 april 2012 Ruc, GÖTEBORGS UNIVERSITET

SPRÅKDAG 18 april 2012 Ruc, GÖTEBORGS UNIVERSITET SPRÅKDAG 18 april 2012 Ruc, GÖTEBORGS UNIVERSITET Fortbildningssatsning för lärare i förskoleklass läsåret 2011-12 Margaretha Bengtsson och Fredrik Lund Språkutvecklare i Varbergs kommun Fortbildningssatsning

Läs mer

Disposition. En definition av språk. Att bygga ett språk en stor uppgift för en liten människa. Disposition DEFINITION. Språkets olika delar

Disposition. En definition av språk. Att bygga ett språk en stor uppgift för en liten människa. Disposition DEFINITION. Språkets olika delar Metaspråklig förmåga Att bygga ett språk en stor uppgift för en liten människa Astrid Frylmark Utveckling av språkets olika delar och något lite om svårigheter DEFINITION Språk är ett komplext och dynamiskt

Läs mer