Språkets uppkomst och språken idag Djurkommunikation & språkinlärning hos djur

Transkript

1 Djurkommunikation & språkinlärning hos djur Djurkommunikation the infinite use of finite means är även en egenskap hos vissa fåglars och sång valars - åtminstone i den bemärkelsen att de har en uppsättning element som kan kombineras fritt rekursivitet tycks vara en egenskap hos vissa sånger så även möjligheten att skapa nya element man antar att majoriteten av djurläten inte är symboliska signaler Djurkommunikation - Fågelsång sången hos vissa fågelarter är kulturellt överförd geografiska variationer ( dialekter ) är vanliga många fågelarter måste höra fågelsång under en kritisk period i utvecklingen, annars kommer de inte att utveckla normal sång ev. har bengaliska finkar syntaxliknande mönster i sin sång (Okanoya 2002) trots ev. likheter mellan (viss) fågelsång och mänskligt tal måste de ha uppkommit genom skilda evolutionära processer strukturerna i hjärnan och ljudorganen är helt olika hos fåglar och människor ursprunget för mänskligt språk kan vi inte finna genom att studera fågelsång

2 Djurkommunikation - Däggdjur valsång och andra läten är också kulturellt överförda även här hävdar vissa att sången har grammatikliknande egenskaper strukturen hos valsång liknar dock mer fågelsång än mänskligt tal gibboners sång liknar också mer fågelsång än mänskligt tal, trots de relativt nära släktskapsbanden vissa hävdar dock att det finns paralleller mellan gibbonsång och mänskligt tal delfiners läten är mer språkliknande, men det finns inte så många studier det finns också praktiska svårigheter med att undersöka delfiners fonologi Djurkommunikation - Betyder djurläten något? den traditionella inställningen har varit att djurläten enbart är affektiva, d.v.s. att de endast uttrycker djurets känslor detta har dock ändrats under de senaste 30 åren mycket tyder på att i alla fall vissa djurläten är symboliska Djurkommunikation - Betyder djurläten något? (2) Seyfarth m.fl. (1980) studerade markattors varningsläten markattorna har tre distinkta varningsljud: ett för ormar, ett för leoparder och ett för örnar vid sådana läten agerar andra markattor på bästa sätt, beroende på läte: ställer sig upp och skannar av gräset ( ormläte ) klättrar uppåt ( leopardläte ) eller klättrar neråt ( örnläte ) Marler (1998) märkte att unga apor övergeneraliserar användningen av varningslätena, t.ex. användning av örnvarningen för allt som flyger eller rör sig ovan (inkl. fallande löv) vuxna kan däremot t.o.m. urskilja apätande örnar från andra rovfåglar och använder bara varningen när det är nödvändigt

3 Djurkommunikation - Referens och intention för att djurläten ska kunna klassas som symboliska krävs referentialitet och intention d.v.s. att t.ex. markattorna har intentionen att referera till en örn - inte helt lätt att ta reda på (!) Djurkommunikation - Referens och intention (2) termen funktionellt referentiell ( functionally referential ) används ofta i samband med djurkommunikationsstudier med detta menar man att lätena fungerar som om de var avsiktliga ( intentionella ) sådana studier har utförts på höns, småfåglar, murmeldjur, ekorrar, surikater, och många olika primater systemen ser olika ut: ekorrar har olika varningsläten beroende på hur stor faran är höns har olika varningsläten beroende på om hotet kommer från luften eller på marken oavsett vad det är (i ett experiment fick en uppstoppad tvättbjörn attackera från luften) Djurkommunikation - Sociala läten läten används lika ofta för sociala ändamål som för varningar dessa är kanske mer relevanta för språkets uppkomst sociala läten är dock svårare att analysera då funktion och avsikt inte är lika tydliga som hos varningsläten

4 Djurkommunikation - Mentala tillstånd hos djur? djurläten kan knappast sägas ha något med språk att göra om inte talaren har avsikten att kommunicera varningsläten skulle kunna vara fullt automatiserade (vilket säkert gäller de flesta djurläten), i vilket fall det svårligen kan sägas finnas någon avsikt avsikt förutsätter valmöjlighet, d.v.s. någon form av fri vilja att kommunicera kommunikation kan enbart finnas om djuret frivilligt väljer att kommunicera! Djurkommunikation - Affektiva och kommunikativa ljud ett sätt att skilja på affektiva och kommunikativa ljud är om det finns någon som lyssnar detta tycks spela roll hos vissa av de ovan nämnda djuren t.ex. hos schimpanser och orangutanger där även blick och gester används samtidigt schimpanser kommunicerar med ljud oavsett om någon tittar på dem eller inte, men använder gester endast när mottagaren ser på dem de anpassar också gesterna så de ska vara tydliga från mottagarens synvinkel Johansson Is it possible to explain such an audience effect without communicative intent? schimpanser använder dessutom endast varningsljud när faran är dold för den hotade individen, men inte när faran är helt synlig Djurkommunikation - Talarens eller lyssnarens perspektiv? Martin (1998a) What does it mean to claim that a word (or alarm call) is representational? han menar att ett ljud är kommunikativt och referetiellt om t.ex. en apa som hör ett varningsläten för en örn aktiverar en metal bild av en örn på samma sätt som om apan själv sett örnen detta kontrasterar mot triggning av ett automatiserat (instinktivt) svarsbeteende, där ingen mental bearbetning av symboler förekommer

5 Djurkommunikation - Mentala bilder Zuberbühler (2000a, b, c) har studerat och utfört en serie experiment på dianamarkattor som tycks ha mer än bara automatiserad, triggad respons till varningsläten de reagerar inte bara på den egna artens varningsläten utan också på pärlhöns, schimpansers och Campbells markattors läten Campbells markattor har olika varningsläten för leoparder och örnar som dianamarkattor reagerar olika på (som hos de vanliga markattorna) Djurkommunikation - Mentala bilder (2) pärlhönsens varningsläten är lika för leoparder och människor - dianamarkattorna reagerar på dessa som om en leopard närmar sig, men bara om de inte redan vet att det finns människor i närheten interaktionen med schimpanser och deras läten är mer komplext leoparder jagar både dianamarkattor och schimpanser och båda arterna har specifika varningsläten för leopard men schimpanser jagar och äter också dianamarkattor dianamarkattor varnar dock inte när schimpanser är i närheten, utan de gömmer sig i stället - kanske för att schimpanser är smarta nog att använda ett eventuellt läte för att lokalisera markattorna vad händer då om en schimpans varnar att en leopard närmar sig? experiment indikerar att vissa grupper av dianamarkattor reagerar som om de förstår schimpansernas leopardläte medan andra bara reagerar på att det finns schimpanser i närheten Djurkommunikation - Hjärnskador hos primater skador i Brocas område påverkar inte vokalisering eller gester vilket indikerar att den mänskliga användningen av Brocas är en senare utveckling delar av Brocas används hos apor för att kontrollera tuggande och andra munrörelser andra områden i hjärna som är homologa med mänskliga språkområden används för t.ex. auditiv bearbetning och kontroll över muskler i ansiktet (vilket också kan vara relaterat till språkförmågan)

6 Djurkommunikation - Evolutionen av djurkommunikation varför uppstod varningsläten? fördelen för den som mottar ett varningsläte är ju uppenbar men vad är fördelen för den som ger ifrån sig lätet? det borde öka risken att bli upptäckt och angripen beteenden uppstår normalt sett inte för att hjälpa andra om det samtidigt är skadligt för individen kommunikativa beteenden borde bara uppstå om de är till gagn för båda parter släktskap kan vara förklaringen - en viss risk för individen kan vara acceptabel om det ökar chansen för de närmaste släktingarna, som för generna vidare, att överleva Johansson Still, the evolutionary pressures behind communicative behaviours remain a non-trivial issue. Djurkommunikation - Evolutionen av djurkommunikation (2) ett annat problem med evolutionen av kommunikation har med ärligheten hos talaren att göra varför inte varnar man inte för att lura en artfrände som äter på något riktigt smaskigt? Djurkommunikation - Syntax i djurkommunikation? vilda schimpanser och delfiner lyckas koordinera sina beteenden på sofistikerade sätt, vilket borde vara svårt utan ett utvecklat kommunikationssystem men det finns inget som tyder på att schimpanser har någonting som påminner om mänskligt språk även om vissa tycker sig se en syntaxliknande struktur

7 Kan man lära djur språk? But the question whether [an ape] has a language faculty is a meaningless question and therefore nobody should talk about it - Noam Chomsky (citerad i Belsack m.fl. 1999) Kan man lära djur språk? att man kan lära djur beteenden som de normalt inte har i det vilda är välkänt försök att lära djur språk har en lång historia - med blandade resultat många fåglar kan härma mänskligt tal - men för det mesta tycks det inte vara mer än så det finns ingen anledning att tro att hundars reaktion är något annat än betingade reaktioner mer intressant är sentida, systematiska försök med apor, delfiner och papegojor Kan man lära djur språk? - Tidiga försök idén att lära apor språk går tillbaks till 1600-t men de första försöken genomfördes i början av 1900-t med en orangutang som tyvärr dog i unga år samt några schimpanser - utan några egentliga framsteg 1930-t: schimpansen Gua fostrades tillsammans med deras son, Donald, av familjen Kellog Guas utveckling höll överlag jämna steg med Donalds, men på vissa områden utvecklades Gua t.o.m. snabbare an Donald, t.ex. när det gällde talförståelse (men inte talproduktion) (Donald lär också ha lärt sig en del schimpansläten av Gua) experimentet avbröts dock innan två års ålder, innan någon grammatik hade manifesterat sig (varken hos Donald eller Gua)

8 Kan man lära djur språk? - Moderna försök: apor schimpansen Washoe (1980-t) lärdes teckenspråk från tidig ålder hade tillslut ett stort teckenförråd tycktes använda tecknen kommunikativt intressant nog verkar Washoes adoptivson Loulis ha lärt sig teckenspråk från henne utan mänsklig medverkan andra samtida experiment gav liknande resultat experimenten fick dock hård kritik av Terrace m.fl. bl.a. för deras ovetenskapliga metodologi Terrace m.fl. gjorde även egna experiment med schimpansen Nim Chimpsky deras slutsats var att inlärningen i dessa experiment i själva verket var enkel imitation med efterföljande belöning och att de involverade gjorde en välvillig tolkning av resultaten Kan man lära djur språk? - Moderna försök: apor (2) schimpanserna Sherman och Austin för första gången levde djuren i experimenten i en social miljö med andra djur fokus i experimenten var att lära och att använda tecken - kommunikation var i fokus resultaten var lyckade ex. när schimpanserna fick en ny typ av föda valde en av dem ett nytt tecken för denna genom att peka fram och tillbaka mellan ett tecken (på ett keyboard) och maten de etablerade på detta sätt en gemensam korrespondens mellan referent och symbol som de efter detta alltid använde Sherman och Austin hade uppenbarligen en förmåga att hantera symboler, även om det inte kan likställas med språk Kan man lära djur språk? - Moderna försök: apor (3) experiment med bonobon Matata gav inga särskilda resultat men ungen Kanzi som hängt fast i mammans päls under experimenten började spontant visa tecken på språkinlärning Kanzis situation skiljde sig från andra främst hans unga ålder den informella miljön (eftersom ingen försökte lära Kanzi något) som resulterat i att Kanzi interagerar naturligt med människorna Kanzis uppvisar ett beteende som, hade han varit människa, skulle tolkas som att han förstår vad som sägs precis som för människor tycks det finnas en kritisk ålder vid språkinlärning hos schimpanser denna kritiska ålder har tolkats som ett attribut hos den chomskyanska medfödda språkförmågan

9 Kan man lära djur språk? - Moderna försök: apor (4) Varför skulle apor ha en medfödd språkförmåga när de aldrig tycks utveckla/ använda språk i det vilda? en tänkbar hypotes är att den gemensamma anfadern till människan, schimpansen och bonobon hade en speciell medfödd inlärningsförmåga det ger oss fyra möjligheter: 1. schimpanser och bonoboer lär sig och använder språk i det vilda 2. den gemensamma anfadern hade språk men detta har senare försvunnit hos schimpanser och bonoboer 3. språkinlärningsförmågan är egentligen en allmän inlärningsförmåga och alltså inte specifik för språket 4. den kritiska åldern är endast en konsekvens av en allmän plasticitet hos hjärnan under tidig utveckling enl. Johansson är, så länge det inte finns bevis för språkinlärning hos vilda apor, nr. 4 mest trolig Kan man lära djur språk? - Delfiner experimenten med delfiner fokuserar helt på förståelse, snarare än produktion som i experimenten med apor Phoenix och Akeakamai lärdes att reagera på meningar i var sitt artificiellt språk - det ena teckenspråk, det andra ett visselspråk språken var i imperativ Phoenix språk hade grundordföljden DO HANDLING IO Akeakamais språk hade IO DO HANDLING båda språken kunde skilja ut t.ex. pipa hämta ring Hämta pipan till ringen och ring hämta pipa Hämta ringen till pipan båda delfinerna utförde handlingarna korrekt framgången med båda delfinerna i olika språkmedium och olika grammatisk struktur indikerar att delfiner kan lära sig arbiträra symboler och regler detta oavsett om språkmediet är naturligt (visslingar) eller inte (tecken) Kan man lära djur språk? - Språkinlärning hos djur delfiners och papegojors förmågor har säkerligen uppstått genom parallell evolution, och kan inte säga oss särskilt mycket om den mänskliga språkförmågan man kan dock notera att alla djur som uppvisat språkliknande förmågor är djur med högt utvecklade sociala beteenden beträffande människoaporna är det mycket omstritt om deras språkförmågor är relaterade till den mänskliga experimenten med Kanzi och andra verkar tyda på att vissa aspekter av språkförmågan är gemensam för oss alla detta gäller i synnerhet för den symboliska förmågan

10 Kan man lära djur språk? - En rudimentär språkförmåga? Om apor har en rudimentär språkförmåga, eller inte, vad kan vi lära oss av detta? frånvaron en rudimentär språkförmåga skulle säga oss lite det skulle kunna ge oss en indikation om när språkförmågan tidigast kan ha uppstått/börjat utvecklas närvaron skulle kunna ge oss en mängd kunskaper om språkets evolutionära utveckling Kan man lära djur språk? - Sammanfattning systematisk träning av apor har funkat dåligt - men inlärning i en socialt kommunikativ kontext har varit mer framgångsrik vuxna apor har svårt att lära sig språk - unga är mer framgångsrika i början lär sig djur språk långsamt - men efter att en tröskel passerats ökar inlärningstakten när en apa (Kanzi) jämfördes med en språkligt och kognitiva jämförbart barn, var barnet bättre på listmeningar (t.ex. Hämta äpplet och apelsinen och bananen ) - men Kanzi var bättre på ordföljdsförändringar (där syntax spelar större roll)