Autism en introduktion

Transkript

1 Autism en introduktion Diagnostic and Statistical Manual of Mental Disorders-5 (DSM-5) SvenOlof Dahlgren Ulrika Långh Det finns två huvudkriterier på Autism Varaktiga brister i förmågan till social kommunikation och social interaktion i ett flertal olika sammanhang, vilket visar sig i följande, aktuellt eller anamnestiskt belagt De tre symtomen under detta kriterium kännetecknas av: Brister i social och känslomässig ömsesidighet; Påtaglig bristande förmåga att använda icke-verbala beteenden som ett led i den sociala interaktionen; Brister i att utveckla, behålla och förstå relationer. Begränsade, repetitiva mönster i beteende, intressen eller aktiviteter vilket visar sig i minst av två av följande, aktuellt eller anamnestiskt belagt. Symtomen under detta kriterium kännetecknas av: Stereotypier (motoriska men även språkliga); Rutinbundenhet och/eller ritualer; Ensidigt intresse; Annorlunda reaktioner på/fascination av sinnesintryck. OLIKHETER Trots att olika individer har samma diagnos så finns det stora individuella skillnader beroende på: Kan ha olika symtom trots samma diagnos Antalet symtom individen har (man kan ha mellan fem till sju symtom) Vilka symtomen är Intensiteten symtomen har Även om två individer har samma symtom kan symtomen ta sig olika uttryck FÖREKOMST (BYGGER PÅ DATA FÖRE DSM-5) Autism förekommer knappt 2/1000 enligt den senaste sammanfattningen av alla studier gjorda från 2000 och framåt Fortfarande är det fler pojkar än flickor som fått diagnosen autism (ca 3 ggr fler) Man är relativt överens världen över att förekomsten av autismspektrumtillstånd ligger runt 1% Det finns ännu inga studier där man använt DSM-5 1

2 ORSAKER Även om vi inte generellt kan säga exakt vad som orsakar autism kan vi säga: Autism har en biologisk grund Ca 10% har en påvisbar kromosomavvikelse Anamnestiska data talar för en genetisk grund (finns studier som påvisar att åtminstone 50% har en genetisk grund) Andra orsaker kan t.ex. vara infektioner under graviditeten eller förlossningsskador Tvillingstudier (enäggstvillingar båda har oftast autism) Inga studier har påvisat psykologiska orsaker Sannolikt finns många samverkande faktorer leder till AST ORSAKER Hjärnan antas fungera på en dysfunktionellt sätt Många studier visas fysiologiska/neurologiska avvikelser t.ex.låg aktivitet i jämförelse med typisk utvecklade personer EXEMPEL PÅ ANDRA VANLIGT FÖREKOMMANDE FUNKTIONSNEDSÄTTNINGAR Mental retardation 80-90% Epilepsi 10-25% Hörselskada 10-30% Synnedsättning 50% (få studier) Vanliga infektioner/förkylningar/influensor Kroppsliga skador ENERGILÄCKAGE Kan förklara konflikter Kan orsaka att man drar sig undan mer än vanligt Orsakar mindre tålamod/stresstålighet Ger sämre förmåga att lösa problem Orkar inte tolka det som sägs - leder till ett kommunikativt sammanbrott 2

3 TYPISK UTVECKLING Förståelse Utvecklingsnivå Pubertet Typisk reaktion Personlighet Diagnos När är ett beteende ett symtom EXEMPEL PÅ KOMMUNIKATIVA SVÅRIGHETER Konkret språkförståelse Situationen mer avgörande för förståelse än språket Svårigheter att använda sig av språket eller kommunikativa hjälpmedel (sk AKK) Stereotypt och repetitivt språk ekolali Kompenserar sällan avsaknad av ord med gester 3

4 PERCEPTION Över/underkänslighet Tolkningssvårigheter Verklig över/underkänslighet eller svårigheter att kommunicera perceptuella upplevelser? THEORY OF MIND: DEFINITION En förmåga att förstå att man själv och andra människor har ett tanke- och känsloliv som styr beteendet i olika situationer Och att tanke- och känslolivet kan skilja sig mellan individer trots att de befinner sig i en och samma situation VAD VET VI? Personer med autism har stora svårigheter att lösa uppgifter som kräver en förmåga att byta perspektiv Detta gäller dock inte alla personer med autism Förmågan verkar dock endast befäst i experimentella eller stimulifattiga situationer Förefaller vara en medveten process lång processtid leder ofta till missförstånd och energiläckage Finns andra grupper som har svårigheter med ToM uppgifter, vuxna med schizofreni eller paranoid psykos, medfött döva barn som vistats i en icke tecknande miljö, icke talande barn med CP d.v.s. bristande ToM är inte specifikt för personer med autism KONSEKVENSER AV BRISTANDE TOM Mänskligt beteende blir obegripligt Sociala regler onödiga och svårförståeliga Kommunikation ointressant och obegripligt Aktivitet viktigare än gemenskap 4

5 CENTRAL KOHERENS Termen kommer från visuell perceptionsforskning Innebär en kognitiv stil som karaktäriseras av en normal tendens att koncentrera sig på innehållet-helheten Denna kognitiva stil varierar från svag central koherens (detaljer före helheten/innehållet) till stark (Helheten/meningen förstås men detaljerna missas) VAD VET VI? Trots få studier som alla varit koncentrerade på perception antar man att personer med autism har en generell svårighet att föra ihop stora informations mängder till en sammanhängande helhet, dvs. man har en svag central koherens. KONSEKVENSER SVAG CENTRAL KOHERENS Kan inte använda sammanhanget för att förstå och använda språket i ett socialt sammanhang (t.ex. utsagan: kvinnor får lättare förkylning än män kan innebära tre olika saker. Endast sammanhanget kan avgöra vilken som är den korrekta) Omvärlden blir fragmentarisk Kan inte använda sammanhanget för att förstå en annan människas intentioner Svårigheter att förstå konsekvenser av det egna beteendet Ökad risk för motstånd till förändringar i aktiviteter rutiner och miljö EXEKUTIVA FUNKTIONER Ett paraplybegrepp för många olika förmågor som samtliga har betydelse för hur man kan reglera det egna beteendet (dvs. analysera situationen, planera hur man ska agera i situationen, utvärdera det egna beteendet och om nödvändigt förändra det egna beteendet). Alla förmågor antas stå under frontallobens kontroll. EXEKUTIVA FUNKTIONER Har ingen större betydelse i vana kända situationer Har stor betydelse: I nya situationer I situationer där erfarenheter ska anpassas till en ny situation (t.ex. generalisering) Kompromisser Konflikter Problemlösningssituationer Stoppa pågående handlingar VAD VET VI? Vanligaste avvikelsen är att personer med autism tenderar att fastna i samma lösningsstrategi eller beteende. Svårigheter att planera ett handlande Svårigheter att stoppa impulser (inhibering) Svårigheter att skifta uppmärksamhetsfokus 5

6 KONSEKVENSER Svårigheter att använda inlärda kunskaper och anpassa dessa till nya situationer. Mycket av det som vi tar för givet, och som sker på ett automatiserat sätt måste ske på ett medvetet plan. Svårigheter att bryta invanda mönster, man får svårt att lösa konflikter och stoppa beteenden som inte är önskvärda, även om man har kunskapen (till exempel våldshandlingar). Man hamnar ofta i olösliga situationer p.g.a. att man inte har en förmåga att anpassa sig, utvärdera sitt handlande, och förändra beteendet i förhållande till situationen. Introduktion till Autism Habilitering vid autism HABILITERING OCH HÄLSA H&H HABILITERING - REHABILITERING Autismcenter för små barn Autismcenter för barn och ungdom Autismcenter för vuxna Habilitering Utvecklande av ny förmåga Rehabilitering Återvinna förlorad förmåga HABILITERING VID AUTISM Information och kunskap Hjälpmedel Färdighetsträning HABILITERING VID AUTISM Riktat till personen med autism Riktat till närstående Direkt till personen Via nätverket Föräldrastöd Syskongrupper 6

7 VIKTIGA OMRÅDEN Kommunikation Sociala färdigheter Vardagsfärdigheter Motorik Problemskapande beteende KOMMUNIKATION Kunna förmedla sig Kunna förstå andra Olika kommunikationssätt Tal Gester Tecken Beröring Bilder Symboler SOCIALA FÄRDIGHETER Samspel- ömsesidighet- delad uppmärksamhet Kontaktskapande beteenden Sociala regler VARDAGSFÄRDIGHETER Äta Sova Gå på toaletten Klä på sig Tvätta sig Duka Städa Röra sig i närområdet Åka kommunalt Handla Rutiner i förskola, skola, arbete 7

8 MOTORIK Grovmotorik Hoppa Snurra Klättra Sparka Kasta Gå balansgång Cykla Finmotorik Greppa Plocka Skruva Klippa 8

9 PROBLEMBETEENDE Hänger ihop med färdighetsbrister och svårigheter PROAKTIVA STRATEGIER Förebyggande och tydliggörande strategier Inlärning av nya beteenden Konsekvensbaserade strategier Uppstår ofta i ett socialt sammanhang Åtgärder på kort och lång sikt Förbereda Organisera miljön Använd visuellt stöd Ge val Ge uppmaningar som har hög sannolikhet att bli följda Funktionell kommunikation Sociala färdigheter Självhjälp Självständig sysselsättning Uppmärksamma alternativa beteenden Ändra eget bemötande/ förhållningssätt Tillämpa strategier såsom teckenekonomi REAKTIVA STRATEGIER Var uppmärksam så att du kan reagera tidigt Avledning skifta fokus Undvik diskussioner och förebråelser Fysisk kontroll krishantering. Skydda alla inblandade. SAMMANFATTNING HABILITERING Strukturerat stöd Information Färdighetsträning Hjälpmedel Kartlagd och analyserad Individanpassad Målinriktad Utvärderad TACK!