VAD MENAR VI MED KOMMUNIKATION? Möjligheter för Kommunikation. Vad betyder kommunikation för livskvalitet i vardagen?

Transkript

1 Social kommunikation Föreläsning av susanne jessen Utbildningscenter Autism Vad betyder kommunikation för livskvalitet i vardagen? Alla människor har behov av att påverka sina livsvillkor utifrån sina egna förutsättningar. Oavsätt grad och art av funktionsnedsättning är det en grundläggande rättighet. Därför är det av stor vikt att ge stöd i att utveckla: Möjligheter för Kommunikation. 2 VAD MENAR VI MED KOMMUNIKATION? Hur vet vi vilka ord vi ska använda? Hur vet vi när vi ska förmedla något? Hur vet vi vem vi ska förmedla något till? Hur anpassar vi vår kommunikation? Hur vet vi vad som är viktigt att förmedla och vad vi inte bör förmedla? Vilka hjälpmedel använder vi när vi kommunicerar med andra? 1

2 Kommunikation - Att överföra känslor och information mellan människor Sker hela tiden På olika sätt Förmedling av känslor, avsikter, kunskap. BARNETS SPRÅKUTVECKLING ü Vid 6 månaders ålder börjar barnet svara på föräldrarnas prat med att jollra, både med vokaler och konsonanter ü Vid ca 9 månader svarar barnet med i former av långa kedjor som innehåller både konsonanter och vokaler, blir mer ordlikt, börjar förstå att ordet har betydelse genom våra reaktioner ü Vid ca 1-årsålder börjar barnet förstå vad som sägs, de hör och förstår skillnaden mellan frågor tillrättavisningar, men behöver stöd av gester. BARNETS SPRÅKUTVECKLING ü Vid ca 1 år börjar de peka på olika föremål, ü Pratar i ett-ordsmening, ett ord innehåller för barnet en hel mening ü I slutet av 2:a levnadsåret exploderar ordförrådet, ca hundratals ord ü Två- ords meningar ü Vid 4 års ålder ca ord som de aktivt använder 2

3 BARNETS SPRÅKUTVECKLING ü Vid ca 6-års ålder är barnets språk fullt utvecklat grammatisk och uttalsmässigt, med vissa småfel ü Svårigheter att berätta olika händelser på ett sätt som gör att omgivningen förstår vad som hänt Kommunikation kan vara: Expressivt: (Det man säger och förmedlar till någon annan). 1. Riktar till rätt person. 2. Påbörjar och avslutar. 3. Rätt sammanhang situation. 4. Språk användning - röststyrka Bedöm!!!!! Receptivt (Det man tar emot och förstår) 1. Lyssnar och förstår. 2. Väntar på sin tur. 3. Svarar relevant. Bedöm!!!!! Mål Skapa förutsättningar för att personen ska kunna förmedla sina behov Skapa förutsättningar för att personen ska kunna Ta emot och förstå information 9 3

4 EN ANNORLUNDA KOMMUNIKATIV GRUND Att förstå pekning och peka för att visa. Att förstå att om jag gör något, riktat mot dig, så kommer jag att påverka dig att göra något. Att förstå att någon annan kan uppleva samma sak som jag, om jag uppmärksammar hen på det. Att man kan avläsa känslor och intentioner I ansiktet hos personer Överföra/uttrycka ta emot och tolka budskap samt svara i sociala situationer Kommunikationssvårigheter vid autismspektrumtillstånd Förstår inget missuppfattar Talar inte talar ekotalar Begränsad kommunikativ användning av språket Tar sällan initiativ till kommunikation Vissa begrepp särskilt svåra Specifik betydelse av ord Konkret tolkning Svårt tolka/använda feedback-signaler i samtal Svårt förstå/reparera missförstånd 4

5 Hinder i miljön Bristande empati hos omgivningen Rörig/stökig miljö Otydlig, oförberedd information Hög-affektivt bemötande För höga krav i förhållande till förmåga Meningslösa uppgifter Stress Brister i mentalisering (theory of mind) Vad kan det innebära och få för konsekvenser för lärande och förståelse Att inte kunna föreställa sig vad andra vet och inte vet Frågar inte Ber inte om hjälp Delar inte med sig av information Förstå vad som är viktigt att berätta.. Andra konsekvenser. Sociala regler kan blir fullkomligt onödiga, obegripliga. Varför ska jag vänta på andra personer? Varför ska jag anpassa mig till gruppen? Samtal med andra kan bli ointressanta och svåra att förstå. Det blir intressantare med aktiviteter än vänner. Provokationer, egna eller andras, går inte att uppfatta. Det blir svårt att byta perspektiv. Att inte förstå eller kunna föreställa sig något man inte varit med om, ger en osäkerhet. Nej, jag vill inte blir då det tryggaste valet 5

6 Konsekvenser Olika personer har olika grad av central koherens. En person som har svag central koherens analyserar varje detalj för sig. Svårt att generalisera Att förstå sammanhanget i det som sägs Tänker konkret Svårt att förstå skämt och ironi vilket kan leda till missförstånd Att förlora undermeningen, det bakomliggande i kommunikationen Att välja Svåra kommunikativa situationer för personer med AST Att hälsa på folk. Att påbörja ett samtal. Att småprata. Att be om hjälp och tala om vad man vill ha. Att berätta och ställa frågor. Att anpassa sig till samtalspartnern. Att förstå utifrån sammanhanget. Att förstå och använda kroppsspråk, mimik och gester. Att svara på öppna frågor. Att avsluta ett samtal. SOCIALT SAMSPEL Två eller fler människor som ömsesidigt och samtidigt: tar hänsyn till varandra, föreställer sig sina roller, och utövar sin interaktion enligt en uppsättning regler. Sammanhangsförståelse Föreställningsförmåga 6

7 Olika kommunikationssätt Skriker Drar i handen Pekar Ger föremål eller bild Tecknar Talar Skriver Kommunikativa funktioner- Varför kommunicera personen? Funktion Begära föremål Begära aktivitet Begära hjälp Protestera Kommentera, berätta Besvara frågor Ställa frågor Konsekvens Få tillgång till föremål Få göra aktivitet Få hjälp Slippa obehag Få social reaktion Få social reaktion Få information Begära Ser film på hylla pekar Får film 7

8 Vad säger han/hon? Kom hit!/ Hjälp mig! Jag har ont!/ Jag orkar inte! Jag vill ha Jag vill göra Jag vill inte/ Jag är färdig! När?, Var? Hur?, Varför? Autism och sammanhangsblindhet Hur hälsar man på en annan person? Hur säger man när man inte vill vara med? Det beror på Vad förstår han/hon? Lite/enstaka ord? Mer än vi tror? Ingenting? Allt? 8

9 Att tala eller inte tala? Tala I en aktivitet för att dela upplevelse För att bekräfta/sätta ord på en upplevelse/ erfarenhet/känsla I en tal eller språkövningssituation Men ställ inte frågor - använd ifyllnadsstrategi! Tala inte När personen själv försöker förstå vad han/hon ska göra För att korrigera eller förklara missförstånd eller reda ut svåra situationer När du märker att personen är stressad eller orolig Fungerande stöd förutsätter: Kunskap förståelse Empati självinsikt Nyfikenhet intresse Fantasi kreativa lösningar Samarbete ödmjukhet Se över utformningen av dagens aktiviteter lockar de till kommunikation? 9

10 Vad tittar vi efter? Innehåll Funktion Varför? Form Sammanhang Form = Hur? Ljud/skrik/utbrott/ Kroppsspråk/gester/Mimik/förem ål/bilder/teckenspråkskrivet/tala de ord Innehåll Vad? Finns ord, gester, föremål, bilder för: situationer, personer, platser, kvaliteter, känslor. Funktion Varför? Begära/avvisa/påkalla uppmärksamhet/kommentera/inform era/uttrycka känslor/sociala fraser Sammanhang = Var? När? Vem?I vilka situationer? Ex. måltid, rast, fritid, arbete, aktiviteter 30 Motivera till kommunikation Skapa anledningar Planera för motivation Kommunikativa frestelser Skapa en kommunikativ miljö Placera önskade föremål inom synhåll men inte nåbara Ge lite i taget sabotera 10

11 Tillgodose behoven Form Utveckla hjälpmedel för kommunikation Innehåll Funktion Enkelt Sammanhang Finns tillgängligt Meningsfullt Individualiserat Kan användas I många situationer 33 Inlärning Bedöm Prova Alltid pågående process Anpassa 34 Inlärning Prova på nya ställen Öva många gånger Hur? Oåtkomliga föremål Skapa behov Lär in en sak I taget 35 11

12 Prompting Stöd vid inlärning Minskas successivt Fysiska Visuella Verbala Generalisering Lär in på olika platser Med olika personer Med olika material Kommunikation och samspel Arbeta med kommunikationsgrunderna: Delad positiv upplevelse, omvänd imitation, ömsesidig påverkan. Arbeta i naturliga situationer, gärna i rörelse-aktiviteter. Locka inte kräva! Uppmuntra all slags kommunikation. Var nära andra som gör positiva saker. Lyssna på protester. 12

13 Närhet till andra Miljö faktorer som gynnar kommunikation Material/saker som lockar till aktivitet Enkelt material Tillåtande atmosfär Observanta, förutseende och samtidigt inväntande personer i omgivningen Intresse är grunden för lärande vad väcker intresse? Perceptuell upplevelse det som känns, låter, syns, luktar, smakar Meningsfullhet, förutsägbarhet och hanterbarhet det man minns, förstår sig på och kan påverka Förändringar Det andra gör något med Att göra lika som andra Skapa en begriplig och kommunikativt lockande miljö Ge korta, enkla instruktioner verbalt. Använd röst, kroppsspråk och AKK. Skapa en kommunikativt lockande miljö. Förvänta, invänta och tillåt initiativ. Lyssna på protester. Tolka problembeteende som kommunikation. För en visuell dialog 13

14 Tänk på! Skillnaden mellan att LOCKA/KRÄVA kommunikation! Viktigt att tänka på: Personer med autism behöver visuella ledtrådar som stöd i att förstå: Stöd att se behovet av att kommunicera Stöd att se resultatet av sin kommunikation. Få stöd i idéer om vad man pratar om. Finna ett användbart verktyg 43 Några kommunikativa färdigheter att kartlägga: Förmedlar vad han/hon vill ha/göra? Säger nej? Ber om hjälp? Påkallar uppmärksamhet? Delar känsloupplevelser? Förmedlar hur han/hon mår? Svarar ja/nej? Påbörjar ett samtal? 14

15 Fortsättning att kartlägga: Svarar på frågor? Ställer frågor? Kan avsluta ett samtal? Berättar om sånt som har hänt/ska hända? Kan uttrycka Jag vet inte? Kan använda telefon/mobil för att ringa? Kan skriva/maila/chatta för hand/på dator? Kommunicerar med kända/okända människor? Kommunikation - pedagogiska strategier Ge Stöd i att: Ha något att prata om Ett sätt att förmedla sig med. Ett behov att förmedla. Förståelse för att kunna påverka andra. Rikta kommunikationen. Spontant och självständigt. Skapa tillfällen. Ge möjlighet att prova många gånger och i olika situationer Hur Anpassa? Utifrån Bedömning.. Individualisera formen, funktionen och sammanhanget. Lär in något som är användbart. Välj en intressant situation, skapa behov. Prova en sak i taget. Prova på flera ställen Stimulera till kommunikation genom förändringar i miljön. Mål Skapa förutsättningar för att personen ska kunna förmedla sina behov Skapa förutsättningar för att personen ska kunna Ta emot och förstå information 47 15

16 Glädje Ökar välbefinnandet, ger avspänning, aktiverar hjärnan samt ökar kreativiteten. Det är viktigt att kunna skratta åt sina misstag, samtidigt som man lär sig av dem. Skratt smittar! Referenser Svårighet med social kommunikation, OrdAF Den meningssökande människan, 2006, Lusten att förstå, 2010, Gärdenfors När tålamodsburken rinner över, Lundkvist, 2003, Sociala berättelser och seriesamtal, Andersson, 2001 Smarta tankar om starka känslor, Gothia Förlag Kat-kittet, cat-cit.com, Cortexutbildning.se Argument Förlag och Studentlitteratur, SAM-TAL m.fl. Gratis bildstöd och information om hjälpmedel och läromedel finns på: Social Thinking Mer information: 16