Råd till dig som möter personer med kommunikationssvårigheter

Transkript

1 Råd till dig som möter personer med kommunikationssvårigheter

2 Tänk dig att du befinner dig på resa i ett land där du inte talar språket. Du blir plötsligt sjuk och är hänvisad till ett lokalt sjukhus. Ingen talar svenska, såklart. Du kan lite engelska, men det kan inte sjukhuspersonalen. Hur gör du för att beskriva ditt problem och för att förstå de råd du får? Den här situationen är verklighet för människor som av olika anledningar har nedsatt förmåga att kommunicera. Här i Sverige. Och varje dag. Den här skriften är till för dig som möter personer med kommunikationssvårigheter. Den innehåller konkreta tips och råd som överbryggar hinder och underlättar i samtalet. Och kom ihåg: Även den som inte kan tala har alltid något att säga. 2

3 Att kommunicera är en grundläggande mänsklig rättighet Fungerande kommunikation är en förutsättning för att vara delaktig i allt som rör vardagsliv och samhällskontakter. Därför är det viktigt att människor med kommunikationssvårigheter får möjlighet att uttrycka sig och att förstå vad som sägs. Ett sätt att underlätta är att anpassa omgivningen och skapa en kommunikativ miljö. Vardagen och livet blir smidigare om många platser i samhället kan erbjuda alternativa sätt att kommunicera. I den här skriften kan du som möter personer med komunikationssvårigheter läsa mer om vad du kan använda när orden inte räcker till. 3

4 AKK, kommunikation på flera sätt glad höger vänster tecken vänster höger människor pekkarta Fungerande AKK innefattar flera delar: Brukare, personen med kommunikationssvårigheter Redskap, olika kommunikationssätt och hjälpmedel Omgivning, personer som brukaren möter Delarna utgör en BRO som bär kommunikationen. } AKK är en förkortning av Alternativ och Kompletterande Kommunikation. } AKK är kommunikation som ersätter eller kompletterar när talat språk inte räcker till för att vi ska förstå varandra. } Inom AKK pratar man om olika sätt att kommunicera. Ett kommunikationssätt kan vara: icke hjälpmedelsberoende att använda mimik, gester eller tecken hjälpmedelsberoende att använda föremål att använda grafisk AKK som kan bestå av foton, tecknade bilder och symboler. Grafisk AKK kan presenteras på olika sätt, till exempel som en kommunikationskarta eller i en samtalsapparat. 4

5 Om AKK Alla har rätt att kommunicera men alla har inte samma möjlighet att utöva denna rättighet. Att ha kommunikationssvårigheter kan innebära att det är svårt att: } göra sig förstådd, uttrycka åsikter och delta i samtal } uppfatta och förstå det som sägs i ett möte Svårigheterna kan bero på: } tal- och språkstörning, till exempel afasi } utvecklingsstörning } autismspektrumtillstånd } rörelsehinder, till exempel cerebral pares Fungerande kommunikation är ett samarbete. Att använda AKK ger större förutsättningar för att kommunikationen ska lyckas. 5

6 Att tänka på innan ert möte } Förbered dig på att kommunicera direkt med den person du ska möta. } Det är bra om du i förväg tar reda på hur personen kan kommunicera. } Ta fram papper och penna så att du kan rita bildstöd under ert samtal. } Gör en samtalsplanering i förväg, gärna med bilder eller symboler som stöd, så blir det enklare för er båda att följa strukturen i samtalet. } Fundera igenom vad du vill veta så att det blir ett bra möte. 6

7 Vid mötet } Fråga efter kommunikationshjälpmedel. } Uttryck dig på ett sätt som är lätt att förstå. } Undvik svåra ord. } Försök att återanvända de ord som personen själv använder. } Prata inte för mycket. } Ge god tid för svar. } Erbjud minnesanteckningar, till exempel att du i punktform skriver ner vad ni har pratat om. } Spela gärna in viktig information. Fråga efter mobiltelefon eller annan utrustning med inspelningsfunktion. Samtala 7

8 Om tolkhjälp } En person som har stora svårigheter att kommunicera behöver ofta tolkhjälp i samtal med obekanta personer. } Ofta är det en anhörig, vän, personlig assistent eller någon annan i personens omgivning som tolkar via tal eller AKK. } Om ni känner varandra väl kanske det är du själv som tolkar för personen. } Ett bra tips! Personer med kommunikationssvårigheter kan kostnadsfritt boka in och ta med tolk från Tolkcentralens Taltjänst till mötet. Här handlar det om tolkhjälp från någon som är bra på just kommunikationssvårigheter, inte om tecken- eller språktolkning. 8

9 Vad du ska tänka på om det är du själv som tolkar: } Tolka enbart det du kan avläsa. } Om du utvecklar det som personen säger, sök bekräftelse hos honom eller henne för att kolla att det blev rätt. } Tillrättalägg inte det som sägs. } Lägg inte till egna värderingar till det som sägs. om det är någon annan som tolkar: } Ha fokus på personen, inte på den som tolkar. } Vänd dig direkt till personen, prata inte över huvudet på honom eller henne. } Var medveten om att det är möjligt att personen blir feltolkad. } Sök bekräftelse och förtydliganden om du är osäker på att personen tolkades rätt. Tolka 9

10 Om en kommunikativ miljö Med en kommunikativ miljö menas både lokaler och de människor som arbetar där. } I en kommunikativ miljö har personalen kännedom/kunskap om AKK. } I en kommunikativ miljö är lokaler utformade så att de underlättar för människor med kommunikativa svårigheter i mötet med andra. } Det innebär att det i korridorer, väntrum, besöks- och behandlingsrum, toaletter m.m. finns bilder, symboler och fotografier som gör det möjligt för personen, medföljare och personal att kommunicera med varandra. 10

11 Tips på hur du skapar en kommunikativ miljö: } Var uppmärksam på alla initiativ till kommunikation, till exempel ljud, mimik och gester. } Ge tid för kommunikation och visa att du har tid att vänta. } Använd rikligt med kroppsspråk och gester för att förtydliga ditt tal. } Visa eller peka på det du pratar om. } Använd papper och penna och rita stödbilder till det du säger. Bilderna kan också tjäna som minnesstöd för personen. } Utrusta rum med lämpliga bilder, symboler eller foton. Tänk igenom vad som brukar vara viktigt att prata om i olika situationer, till exempel i receptionen, vid behandling eller vårdplanering. } Tänk på att bilder, symboler eller foton också är bra för att: uttrycka åsikter, till exempel med hjälp av en graderingsskala informera om vad som kommer att hända under besöket anpassa och förtydliga textbaserad information märka upp lokaler Kommunikativ miljö 11

12 Vad tycker personen? Människor med kommunikativa svårigheter har ofta svårt att beskriva känslor, åsikter och önskemål, dvs. sådant som är viktigt för att han eller hon ska kunna vara delaktig i både samtalet och i sin vårdplanering. Ett sätt att få fram åsikter är att ställa frågor och att använda skattningsskalor. Genom att ställa frågor kan du få personen att berätta vad han eller hon verkligen tycker. Exempel på frågor att ställa } Hur sitter du i din rullstol? } Hur motiverad är du att träna på? } Hur känns det i handen efter operationen? 12

13 Skattningsskalor Många kan tycka att det är lättare att förstå ansiktsuttryck och färgskalor än text och siffror. Använd gärna en sådan här skattningsskala för att få fram mer detaljerade åsikter som hjälper er vidare i samtalet. mycket Mycket bra bra Bra bra helt Helt OK OK inte så bra Inte så bra ganska Ganska dåligt dåligt mycket Mycket dåligt dåligt 13 Vad tycker personen

14 Örebro läns landstings värdegrund Vi skapar förtroende genom att vara lyhörda, öppna, samspelta och engagerade i en utveckling för människors bästa. Vi visar respekt för allas lika värde och delaktighet. Vi finns nära medborgarna genom hela livet. Vi ser behoven hos varje person. Örebro läns landsting Box 1613, Örebro, Läs- och hjälpmedelstips: Hjälpmedelsinstitutet, sök i Publikationer efter pdf Vad är AKK Referenser: Heister Trygg, B., Andersson, I. (2009). Alternativ och kompletterande kommunikation (AKK) i teori och praktik. Hjälpmedelsinstitutet och SÖK Heister Trygg, B. (2008). Tidig AKK. Stöd för stora och små. Malmö: SÖK Widgitsymboler Widgit Software 2013, (sid. 4 och 10), Produktion: Tammerman/Koubek. Foto: Petter Koubek. Tryckning: Trio Tryck AB, Örebro. Februari 2013