Bildbaserad information till personer med utvecklingsstörning Hur utformar man den?

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Bildbaserad information till personer med utvecklingsstörning Hur utformar man den?"

Transkript

1 Bildbaserad information till personer med utvecklingsstörning Hur utformar man den? Frågor och reflexioner under arbetet med Klara Meras bildbaserade broschyr. Sammanställd av: Elisabet Lindström och Birgitta Wennberg 1

2 INLEDNING...3 BAKGRUND...3 SÅ HÄR ARBETADE VI:...5 VILKET FORMAT?...5 VILKEN FÄRG?...5 VILKET INNEHÅLL?...6 HUR FÖRMEDLA ETT INNEHÅLL?...6 VARFÖR BILDBROSCHYREN SER UT SOM DEN FÖR NÄRVARANDE GÖR:...10 TEKNISK FRAMSTÄLLNING...12 ERFARENHETER AV ANVÄNDNING...12 KONTAKTA OSS...14 Text: Elisabet Lindström och Birgitta Wennberg 2000 Klara Mera, Handikapp & Habilitering, Stockholms läns landsting 2

3 Inledning Den här skriften riktar sig till Dig som är intresserad av att utforma bildbaserad information till personer som har mycket begränsad läsförmåga. Vi beskriver här vårt arbete med att ta fram en broschyr om Klara Meras verksamhet. Broschyren är riktad till personer med utvecklingsstörning som inte kan läsa. Vi vill gärna dela med oss av våra frågor och reflexioner under den process som arbetet med broschyren har varit. Vi hoppas att våra erfarenheter kan inspirera Dig till att utforma, använda och utvärdera bildbaserad information. Hur man utformar bra bildbaserad information till personer med utvecklingsstörning är en angelägen fråga som kräver kunskap. Vi hoppas att detta område på sikt vidareutvecklas, så att fler personer inom målgruppen får tillgång till information på sina villkor. Denna skrift har möjliggjorts med hjälp av medel från Hjälpmedelsinstitutet och FoUUavdelningen inom Handikapp & Habilitering, Stockholms läns landsting. Bakgrund Klara Mera - center för begåvningsstöd arbetar för att ge ökad tillgång till och ökad kunskap om begåvningsstödjande hjälpmedel. Vi vänder oss till vuxna personer med måttlig och lindrig utvecklingsstörning, deras anhöriga och personal. Verksamheten bedrivs i en lägenhet som är utrustad med hjälpmedel och anpassningar, för att konkret visa olika möjligheter och lösningar som förenklar, gör det lättare att förstå och komma ihåg. Klara Mera drivs av Handikapp & Habilitering inom Stockholm läns landsting. 3

4 När Klara Mera startade gjorde vi ett trevikt informationsblad om verksamheten. Bladet kopierades upp på aprikosfärgat papper. På bladet finns Klara Meras logotyp, en karta och foto på medarbetarna. All övrig information är i text. 4

5 En stor del av Klara Meras målgrupp är personer som har begränsad läsförmåga eller som inte kan läsa alls på grund av de begränsningar i abstraktionsförmåga som deras funktionsnedsättning ger. Vi såg därför ett stort behov av att göra en informationsbroschyr om vår verksamhet som gick att förstå även av personer som inte kan läsa. Arbetet med att ta fram en bildbaserad broschyr blev mer omfattande och tidskrävande än vi från början kunde ana. Vid utformningen av broschyren försökte vi använda våra teoretiska kunskaper om begåvnings-nedsättning, bildtolkning och informationsdesign i kombination med våra praktiska erfarenheter. Vi samlade och studerade de exempel som vi kunde hitta på bildstödd information om verksamheter liknande vår. Många frågor uppstod under arbetets gång och det blev tydligt för oss hur lite det finns dokumenterat om hur personer med utvecklingsstörning tolkar bilder och uppfattar information. Så här arbetade vi: Vilket format? Vi började arbetet med att fundera kring vilket format som skulle vara lämpligt för den bildbaserade informationsbroschyren. Klara Meras text-baserade broschyr är ett trevikt, aprikosfärgat A4-blad. Om den bildbaserade versionen hade en likadan yttre form borde det vara lättare att förstå att de hör ihop, handlar om samma sak. Men är ett trevikt blad svårare att förstå och hantera än ett dubbelvikt blad? I de informationsskrifter vi gick igenom såg vi, att i ett trevikt blad är det svårt att förstå i vilken ordning man ska läsa sidorna och vilken information som hör ihop. Vi valde därför att arbeta vidare med dubbelvikt A4-format, där man lättare ser vad som är början och slut, och åt vilket håll man ska bläddra. Det liknar mer vanliga böcker och tidningar, som de flesta har erfarenhet av. Vilken färg? Färgmarkeringar av olika slag används ofta som begåvningsstöd. Vi försöker att konsekvent använda det aprikosfärgade papperet för all information från Klara Mera. Detta för att personer med utvecklingsstörning och andra lätt ska känna igen och hitta vår information, och associera färgen med oss. Vår önskan var därför att den bildbaserade broschyren också skulle ha denna färg. 5

6 Vilket innehåll? Vi ville förmedla samma innehåll som i den textbaserade broschyren, det vill säga vilka som får komma till Klara Mera vad man kan ha Klara Mera till inom vilka områden man kan ha problem och hitta exempel på lösningar på Klara Mera Hur förmedla ett innehåll? Vi försökte först hitta ett sätt att komplettera texten med bilder; att översätta texten i den trevikta broschyren till bilder. Men hur skulle bild och text förhålla sig till varandra? Om bilderna skulle komplettera texten, borde de läsas på samma sätt som texten, d v s från vänster till höger. Men hur skulle bilderna egentligen placeras? Över eller under texten? Eller kanske i texten? Före eller efter det ord vi ville illustrera? Vi gick igenom olika informationsmaterial som bygger på att bilden ska komplettera texten och göra den lättare att förstå. Bildernas placering i relation till texten var olika i alla material vi studerade. Vi hittade inget riktigt övertygande exempel att använda som förebild, men vi upptäckte en fälla: Risken är stor att man använder de bilder som råkar finnas i ett lätt tillgängligt system, t ex Pictogram, i anslutning till att motsvarande ord dyker upp i texten. Resultatet blir då en text där ganska begripliga ord som pengar, laga mat är översatta. Andra ord som hjälpmedel, vardag, självständig finns ingen Pictogrambild för. Orden lämnas då oöversatta trots att de många gånger är mer generella och svårare att förstå. Orden är också viktiga för att man ska förstå sammanhanget. En risk är då att en person som läser bilderna får fel uppfattning om innehållet och inte tycker att informationen berör honom / henne, eller missförstår informationen helt. Kanske begreppen i sig är alltför abstrakta att förstå för en person med utvecklingsstörning, och då kan ingen bild göra dem konkretare. Vi började då att fundera på att informationen i stället skulle bestå huvudsakligen av bilder, där texten fick komplettera bilden. På vilket sätt skulle vi då placera bilderna? Vi ville på något sätt hålla samman de bilder, d v s den information, som hörde ihop. Att använda sekvenser med läsriktningen från vänster till höger var inte längre självklart. Vi gjorde olika skisser för att få en uppfattning om hur resultatet skulle bli: 6

7 svårighet lösning Exempel på skiss: Läsriktning från vänster till höger. vad insatserna kan bestå av vilka som får komma till Klara Mera Bilderna som hörde ihop kunde kanske lika gärna placeras under varandra och läsas uppifrån och ner? Ett annat förslag var att placera bilder i små grupper med ring eller ram runt: Exempel på skiss: Bilderna placerade i grupper. Vi undrade om text över huvud taget skulle finnas med. Varför skulle det finnas text i information till personer som inte kan läsa? Till vem vände sig egentligen texten? Vi bestämde oss för att försöka utforma broschyren så att all nödvändig information förmedlades med bilderna. 7

8 Vi diskuterade vilken typ av bilder som skulle användas. Vi valde att om möjligt använda Pictogram, eftersom detta bildsystem har stor spridning och är välkänt för många personer med utvecklingsstörning. Därför skulle läsaren av bildbroschyren kunna känna igen Pictogrambilderna och uppleva att informationen riktar sig till honom / henne. Men alla de hjälpmedel och anpassningar vi ville ha med fanns inte som Pictogram. Skulle det då vara förvirrande att visa några hjälpmedel som Pictogram och andra med någon annan typ av bild, t ex som foto? Vi behövde också på något sätt i bild visa vilka hjälpmedel som hörde ihop i grupper och sätta någon sorts rubriker på grupperna. Rubriken skulle tala om vad bilderna i gruppen hade gemensamt. Att på det viset kunna använda överordnade och underordnade begrepp / symboler i hierarkiska system kräver att man kan abstrahera och generalisera, och är därför svårt för personer med utvecklingsstörning Bland de informationsmaterial vi tittade på fanns en broschyr från dåvarande Omsorgsnämnden i Stockholms läns landsting. Där har man valt att visa några konkreta, praktiska exempel på hur personer med utvecklingsstörning kan ha användning av Habiliteringscentren. Händelseförloppet illustreras i bildserier om tre bilder. I varje serie finns en person att identifiera sig med, en person med ett problem som blir löst. I en av serierna visas en person som kan gå och handla själv med hjälp av bildstöd. I en annan serie kan en person visa vad hon menar genom att peka på en bild av dansa. En annan person ser gladare ut när hon fått hjälp av sjukgymnasten att sitta bättre i rullstolen. Vi undrade om personer med utvecklingsstörning lättare kan generalisera ( Det här är någonting för mej ) utifrån ett sådant konkret exempel - även om personen inte har just det problemet själv? Eller är det lättare att generalisera utifrån en mer allmän beskrivning av ett problemområde, t ex att gå och handla, att tala om vad man menar. Hur upplever en person med utvecklingsstörning svårigheter i vardagslivet? Hur kategoriserar man, d v s ordnar i grupper som på något sätt hör ihop? Kan man uttrycka att man har tidsproblem? Eller kategoriserar man mer utifrån situationer? åka-bussen-problem? I den textbaserade broshyren hade vi skrivit rubriker som planera, komma ihåg, kommunicera. Det är exempel på funktioner som kan underlättas med hjälpmedel och anpassningar. Men planerar, kommer ihåg och kommunicerar gör man ju i många olika situationer i vardagen. Den här indelningen kanske inte alls var användbar för de personer vi ville informera? Det finns inte mycket dokumenterad kunskap om hur personer med utvecklingsstörning delar in begrepp i kategorier; grupper som på något sätt hör ihop. Vi funderade nu på om vi kunde använda olika storlek på bilderna för att konkret visa att innehållet ordnats i olika nivåer? 8

9 Vi skissade på större bilder som rubriker och lite mindre bilder för att visa exempel under rubrikerna. Ett annat förslag var att i stället markera olika typ eller nivå av innehåll med olika typ av bild. T ex att visa på funktion ( laga mat ) med Pictogram, som är en mer generell bild. Man kunde då visa de enskilda hjälpmedlen (timer, receptbok, microvågs-ugn osv) med mer konkreta bilder som innehåller mer detaljer, t ex teckningar eller fotografiska bilder. Vi bestämde oss för att prova detta och började leta lämpliga bilder för funktioner bland Pictogram. För att illustrera en funktion; skulle vi välja bild på en aktivitet eller på ett föremål som förknippas med aktiviteten? Det var svårt att hålla enhetligt eftersom: Vissa aktiviteter inte finns som Pictogram. Man är hänvisad till att använda bild på föremål, t ex: armbandsur ringa - telefon använda/titta på klockan - klocka, armbandsur Vissa aktivitetsbilder är svåra att generalisera, t ex: skriva skriva - det är svårt för många förknippa detta med att skriva på datorn, kanske skriva med bilder. En annan svårighet med bilder kan vara om läsaren förväntas byta roll / agera olika utifrån olika bilder. Vi funderade t ex på vilka Pictogrambilder som skulle kunna illustrera frasen Kom och titta! : Här blir man uppmanad, personen på bilden pratar till mej se Men här ska jag identifiera mej, göra likadant som personen på bilden. 9

10 Hittills hade vi varit inriktade på att ganska direkt försöka översätta textbaserad information till bildbaserad information. Vi förstod dock vid det här laget att detta inte var så alldeles enkelt. Vi började nu undra om det var möjligt att förmedla innehållet i en text till en person med utvecklingsstörning, utan att använda så abstrakta begrepp. Vad var det vi ville förmedla till den som läser broschyren? Var det i första hand fakta om Klara Meras verksamhet? Eller var det en upplevelse av hur det skulle kunna vara att besöka Klara Mera? Eller kanske att läsaren skulle kunna identifiera sig med de problem och lösningar som vi visar på Klara Mera; Det här skulle kunna vara något för mej. Varför Bildbroschyren ser ut som den för närvarande gör: Med alla dessa funderingar som bakgrund, tog vi som utgångspunkt frågan: Vad är unikt för Klara Mera, vad vill vi förmedla? Vi bestämde oss för att försöka förmedla en upplevelse av hjälpmedel i naturlig miljö I broschyren använder vi metaforen Gå runt och titta på Klara Mera. Vi vill ge den som tittar i broschyren en illusion av att befinna sig på Klara Mera och kunna se hur det ser ut där. Illusionen börjar på första sidan, som består av en bild på ytterdörren. Läsaren går in genom dörren (se omslaget) och besöker sedan de olika rummen. Exempel på sidor i broschyren. Vi försöker ha minimalt med text. All väsentlig information ska finnas i bild. Miljöerna är diskret färgsatta, medan hjälpmedel och anpassningar har starka färger. Färgskalorna används som begåvningsstöd. De ger hjälp att fokusera på det viktiga. 10

11 Vi har valt att bryta illusionen med överskrifter till varje miljö. Dessa är konsekvent i Pictogram-bilder. Överskrifterna ska ge ytterligare information, förklara genom att visa aktiviteter som är möjliga att göra med hjälp av föremålen i bilderna. På sista sidan bryts också illusionen, där finns mer generell information om Klara Mera och hur man kommer i kontakt med oss. Detta finns med även som en service till den stödperson som eventuellt läser broschyren tillsammans med personen med utvecklingsstörning. Denna sida har en diskret grå bakgrund som skiljer sig från de övriga sidornas vita, för att visuellt markera att det är en annan typ av information. På sista sidan finns förutom Pictogram, foton, och logotype också information i text. Den här typen av allmän information brukar ofta komma först i ett informationsmaterial, men vi har valt att lägga den sist. Det som är viktigast för läsaren kommer först: Vad är det här för ett ställe? Vad kan jag se och göra här? Om personen blir intresserad får han / hon sedan information om Hur kan jag komma dit?. På sista sidan har vi försökt välja ut den information som är relevant. T ex har vi bara med ett sätt att ta kontakt med Klara Mera, nämligen att ringa. Vi tror att de flesta personer med utvecklingsstörning är mer vana vid att ringa än att faxa eller använda e-post. Vi tror också att det är lättare för en person med utvecklingsstörning att förstå och använda en mer generell information, om man först genom miljöbilderna får en upplevelse av vad ett besök på Klara Mera kan innebära. Under arbetets gång visade det sig att utrymmet med en dubbelvikt A4-sida inte räckte till innehållet; vi insåg att bildbaserad information tar plats. Materialet utökades med en dubbelvikt A4-sida till. Det visade sig att eftersom bildinnehållet var i många färger, var det inte lämpligt eller ens möjligt att använda ett färgat blad som bakgrund. 11

12 Det var svårt att få bra kontraster och färger, och den färgade bakgrunden gjorde det svårare att skilja ut vad som var viktig information på sidan. Vi bestämde oss för att använda vitt papper. Av vår strävan efter yttre likhet i form och färg mellan de två informations-broschyrerna blev alltså inte mycket kvar. Den återstående likheten är att båda broschyrerna har Klara Meras logotyp på framsidan. Teknisk framställning För att göra miljöbilderna i bildbroschyren började vi med att ta foton i lokalen med digital kamera. Fotona bearbetade vi sedan i ett bildredigerings-program där vi ritade in konturerna på de delar vi ville ha med, både miljöer och enskilda hjälpmedel. Sedan kunde vi anpassa storlek och färglägga delarna på det sätt som vi önskade. Till sist använde vi ett layout-program för att kombinera bakgrunder, hjälpmedel, Pictogrambilder, foton och text till färdiga sidor. Erfarenheter av användning Den bildbaserade broschyren har använts i Klara Meras verksamhet under ca ett år. Bildbroschyren har tagits emot positivt. Alla som kommit i kontakt med den har tyckt att den ser trevligt ut och är rolig att bläddra i. Broschyren har huvudsakligen använts för att informera personer med utvecklingsstörning inför besök på Klara Mera. Målsättningen har varit att skicka ut broschyren i god tid före inbokat besök, så att personen på ett konkret sätt får information om att besöket ska ske, hur miljön på Klara Mera ser ut och hur vi som jobbar här ser ut. I de flesta fall har besöket initierats av en arbetsterapeut eller logoped som personen redan har kontakt med. De har då använt broschyren för att tillsammans med personen förbereda besöket. Personen har sedan kunnat använda broschyren som minnesstöd, för att komma ihåg var han varit och vad han tittat på. Den har också fungerat som stöd för att berätta för andra i omgivningen om besöket. 12

13 Broschyren har väckt intresse och nyfikenhet hos personerna. Vi har bett arbetsterapeuten alt. logopeden anteckna exempel på spontana kommentarer om broschyren som sådan: Vad är det här för någonting? Vad fin den är! Det här skulle jag vilja gå på, åka och kolla på i morgon Och om enskilda bilder i broschyren: En sån skulle jag vilja ha, så att jag inte blir så trött Inte en sån! Det blir bra när jag får egen lägenhet En person hade med sig en väl tummad broschyr till besöket och jämförde; letade upp hjälpmedel i lokalen och pekade på motsvarande bild i broschyren. Några arbetsterapeuter och logopeder har kommenterat formatet: - På A5-sidorna blir bilderna små och många personer med utvecklingsstörning har synsvårigheter. - Det blir också mycket information på ett uppslag där det ryms två miljöbilder. Trots att innehållet är anpassat för att rikta fokus mot det viktiga, kan det finnas risk för att bilderna upplevas som röriga. Vi har fått förslag på att i stället använda A4-format med en miljöbild på varje sida. Ingen av de personer med utvecklingsstörning som använt materialet har direkt uttryckt problem med att se eller uppfatta bilderna. Men det kan ju bero på att funktionsnedsättnigen ger svårigheter att komma på att det skulle kunna se ut på ett annat sätt. En informell utvärdering av broschyren har gjorts i samarbete med Klippan (FUB, Stockholm län). En grupp av personer med måttlig och lindrig utvecklingsstörning fick titta på broschyren och berätta vad de tyckte. De flesta av dessa personer kan läsa, men har svårt att tillgodogöra sig innehållet i texter. Gruppen blev mycket intresserad av bildbroschyren. De tittade noga på miljöbilderna och hittade saker som de kände igen. Broschyren väckte också frågor: Vad är det där för något? Några i gruppen som hade erfarenhet av hjälpmedlet kunde då berätta för de andra: Det är en sorts klocka. Flera tyckte att det vore bra om det fanns mer skrivet i broschyren! Rubrikraden med Pictogrambilder tyckte de inte gav så mycket ledning. Vi fick förslag om att komplettera med en rubrikrad som i LättLäst text berättar om bilden. Gruppen önskade alltså mer text, trots att flera av dem inte har så stor användning av det. Vi tolkade detta som att personerna inte var vana vid helt bildbaserad information. Det viktiga brukar vara skrivet med bokstäver och ord. Att använda bilder som informationskälla är troligen också något man måste öva på, skaffa sig erfarenheter av. Många i gruppen hade också kommentarer om den karta som finns på baksidan av broschyren, för att visa hur man hittar till Klara Mera. 13

14 De som provat att hitta med hjälp av kartan tyckte att det var svårt. Vi fick förslag på hur kartan kunde förbättras genom att man ritade in några hus som är lätta att känna igen. Ett annat förslag var att göra en vägbeskrivning i ord, där vi talar om var man ska svänga osv. Vi fick här bekräftat att användandet av kartor är svårt för personer med utvecklingssstörning. Det ställer stora krav på abstraktionsförmåga vad gäller rumsuppfatt-ning. Kartan i den bildbaserade broschyren fungerar möjligen som service till den stödperson som eventuellt följer med. En vägbeskrivning för personen med utvecklings-störning borde i stället vara en serie bilder tagna längs den väg personen ska gå. Speciellt viktigt är det då att i bild visa hur det ser ut där man ska svänga och åt vilket håll man ska svänga. Det måste finnas olika vägbeskrivningar beroende på varifrån besökaren kommer och med vilket färdmedel. Av de förslag till förändringar vi fick såg vi som mest angeläget att komplettera broschyren med bra bildbaserade vägbeskrivningar. När vi nu sänder ut broschyren skickar vi med en vägbeskrivning som är aktuell för besökaren. Med dessa erfarenheter som grund ser vi att bildbroschyren fyller en funktion, och vi vill fortsätta använda den för att informera om Klara Meras verksamhet. Kontakta oss Om Du som har läst denna skrift om arbetet med bildbroschyren har kommentarer, frågor eller funderingar, är Du välkommen att ta kontakt med oss. Klara Mera Tjustgatan Stockholm Tel: Fax: e-post: 14

15 15

Checklista för kognitiv tillgänglighet

Checklista för kognitiv tillgänglighet Checklista för kognitiv tillgänglighet Handledning Checklistan är gjord för att underlätta arbetet med kognitiv tillgänglighet på din enhet. Checklistan består av två delar: denna handledning och ett formulär.

Läs mer

Råd till dig som möter personer med kommunikationssvårigheter

Råd till dig som möter personer med kommunikationssvårigheter Råd till dig som möter personer med kommunikationssvårigheter Tänk dig att du befinner dig på resa i ett land där du inte talar språket. Du blir plötsligt sjuk och är hänvisad till ett lokalt sjukhus.

Läs mer

Läsnyckel Anna och Simon. Solresan av Bente Bratlund

Läsnyckel Anna och Simon. Solresan av Bente Bratlund Läsnyckel Anna och Simon. Solresan av Bente Bratlund Hegas arbetsmaterial heter nu Läsnycklar med mer fokus på samtal och bearbetning. Vi vill att böckerna ska räcka länge och att läsaren ska aktiveras

Läs mer

Ett informationsmaterial om kognitivt stöd för personer med utvecklingsstörning

Ett informationsmaterial om kognitivt stöd för personer med utvecklingsstörning Ett informationsmaterial om kognitivt stöd för personer med utvecklingsstörning Klara Mera Center för kognitivt stöd Ryggsäcken - ett informationsmaterial om kognitivt stöd. Ryggsäcken är ett informationsmaterial

Läs mer

StoCKK, Daglig verksamhet konferens

StoCKK, Daglig verksamhet konferens StoCKK, Ökad självständighet och förståelse med kognitivt stöd StoCKK Stockholm Center för Kommunikativt och Kognitivt stöd Logoped Elisabet Lindström Arbetsterapeut Åsa Wettborn Hjälpmedel och metoder

Läs mer

Messa med symboler. Hur har vi gjort och vad tycker de som provat?

Messa med symboler. Hur har vi gjort och vad tycker de som provat? Messa med symboler Hur har vi gjort och vad tycker de som provat? Margret Buchholz, Specialist i arbetsterapi inom habilitering och handikappomsorg vid DART Kommunikationsoch dataresurscenter. margret.buchholz@vgregion.se,

Läs mer

tidningsveckan 2011 Samlade kopieringsunderlag

tidningsveckan 2011 Samlade kopieringsunderlag Samlade kopieringsunderlag tidningsveckan 2011 Här finner du de samlade kopieringsunderlagen till Lärarmaterial Tidningsveckan 2011 Tema nyheter. Alla kopieringsunderlag är fria att kopiera och sprida

Läs mer

StoCKK. Stockholm Center för Kommunikativt och Kognitivt stöd

StoCKK. Stockholm Center för Kommunikativt och Kognitivt stöd StoCKK Stockholm Center för Kommunikativt och Kognitivt stöd StoCKK - Stockholm Center för Kommunikativt och Kognitivt stöd StoCKK tillhör Habilitering & Hälsa och är ett komplement till habiliteringens

Läs mer

Tips på kognitivt stöd för barn

Tips på kognitivt stöd för barn Tips på kognitivt stöd för barn Tips på kognitivt stöd för barn Bildexemplen är hämtade ur Kappsäcken ett informationsmaterial om kognitivt stöd för barn. Kappsäcken har tagits fram av projektgruppen

Läs mer

Pictogram. för dem som behöver kommunicera med bilder

Pictogram. för dem som behöver kommunicera med bilder Pictogram för dem som behöver kommunicera med bilder Bilder kan se olika ut beroende på vad de ska ha för funktion i kommunikationen. Berättar man om när man varit i sin sommarstuga kan en fotografisk

Läs mer

Klockan och Kvarturet. en skrift om begåvningsstöd

Klockan och Kvarturet. en skrift om begåvningsstöd Klockan och Kvarturet en skrift om begåvningsstöd Text: Ingegärd Nicolaou Bearbetning: Ylva Killander Layout: Poul Westerberg Foto: Nestor Peixoto Noya SIH & HI Första upplagan Tryckeri ISBN nr Best nr

Läs mer

Att utveckla läromedel

Att utveckla läromedel Att utveckla läromedel för elever med lindrig utvecklingsstörning Att utveckla läromedel för elever med lindrig utvecklingsstörning Tillgänglighet Varje läromedel har en viss grad av tillgänglighet. Tillgängligheten

Läs mer

4 maj 2011. Nationell konf om personer med utvecklingsstörning som åldras - Kognitivt stöd

4 maj 2011. Nationell konf om personer med utvecklingsstörning som åldras - Kognitivt stöd Sidan 1 Sidan 2 hjälpmedel, anpassningar i miljön, förhållningssätt center för kognitivt stöd Alla använder stöd för tanke och minne - det kan bara se lite olika ut Elisabet Lindström, logoped Eva Oknemark,

Läs mer

Media Information och Produkter Daglig verksamhet Västerås Ett val- flera möjligheter

Media Information och Produkter Daglig verksamhet Västerås Ett val- flera möjligheter Media Information och Produkter Daglig verksamhet Västerås Ett val- flera möjligheter 2017-08 09 Media Daglig verksamhet är en rättighet enligt Lagen LSS. Vi är en grupp inom daglig verksamhet i Västerås

Läs mer

Stockholm Center för Kommunikativt och Kognitivt stöd

Stockholm Center för Kommunikativt och Kognitivt stöd StoCKK Stockholm Center för Kommunikativt och Kognitivt stöd StoCKK är ett kompletterande stöd till habiliteringens basverksamhet. Vi arbetar med information, utbildning och konsultation inom kommunikativt

Läs mer

Kommunicera hur svårt kan det vara?

Kommunicera hur svårt kan det vara? Kommunicera hur svårt kan det vara? Anna Drevsson Karolina Nilsson leg. logopeder Logopedbolaget Jönköping AB Uppdrag Personlig assistans ska göra det möjligt för alla, oavsett funktionsförmåga, att leva

Läs mer

RESAN. År 6. År 7. Målet i år 7 är att klara av nedanstående resa:

RESAN. År 6. År 7. Målet i år 7 är att klara av nedanstående resa: RESAN År 6 I år 6 är målet att du ska kunna kommunicera på mycket enkel franska. För att nå målet lär du dig ord och uttryck inom många olika områden, t.ex. familjen, djur, frukter, klockan, sporter och

Läs mer

Kom igång med SKETCHBOOK! FÖRST:

Kom igång med SKETCHBOOK! FÖRST: Kom igång med SKETCHBOOK! FÖRST: Längst upp hittar du menyn. Där finns olika symboler som du kan klicka på. Om du klickar på cirkeln med ett i i, hittar du information om hur programmet fungerar. Börja

Läs mer

Sidpanelen och gadgetar De är nya. De är smarta. Lär dig hur du använder dem.

Sidpanelen och gadgetar De är nya. De är smarta. Lär dig hur du använder dem. Kap 03.indd 444 KAPITEL TRE Sidpanelen och gadgetar De är nya. De är smarta. Lär dig hur du använder dem. Gadgetar och den nya Sidpanelen är nog mina favoriter bland de nya funktionerna i Windows Vista.

Läs mer

6. SVENSKA OCH BILD ÅK 5

6. SVENSKA OCH BILD ÅK 5 6. SVENSKA OCH BILD ÅK 5 6.1. Elevenkät, Svenska i skolan Vad tycker du? Sätt kryss i de rutor som stämmer med vad du tycker. Hur viktigt är det att (mycket viktigt, ganska viktigt, inte särskilt viktigt,

Läs mer

"Content is king" - Vacker Webbdesign & Effektiv Sökmotorsoptimering för företag

Content is king - Vacker Webbdesign & Effektiv Sökmotorsoptimering för företag "Content is king" Skapad den jul 20, Publicerad av Anders Sällstedt Kategori Webbutveckling Jag funderade ett tag på vad jag skulle kalla detta blogginlägg. Problemet som sådant är att många undrar varför

Läs mer

JÄRNVÄGEN ÄR ENDAST TILL FÖR TÅGEN

JÄRNVÄGEN ÄR ENDAST TILL FÖR TÅGEN Lektionsplanering 1 JÄRNVÄGEN ÄR ENDAST TILL FÖR TÅGEN JÄRNVÄGEN ÄR ENDAST TILL FÖR TÅGEN Läroämnen och lektioner där man kan gå igenom materialet: Miljö- och naturkunskap (biologi, hälsokunskap) Nivå:

Läs mer

Word Grunderna 1. Om du kan det allra enklaste i Word, hoppa över uppgifterna A-E.

Word Grunderna 1. Om du kan det allra enklaste i Word, hoppa över uppgifterna A-E. Word Grunderna 1 Om du kan det allra enklaste i Word, hoppa över uppgifterna A-E. A Starta programmet Word. Titta på skärmen efter en bild som det finns ett W på. Tryck med musknappen snabbt två gånger

Läs mer

BARN MED AUTISM ATT FÖRA SAMTAL MED

BARN MED AUTISM ATT FÖRA SAMTAL MED ATT FÖRA SAMTAL MED BARN MED AUTISM Den här skriften beskriver de svårigheter barn med autism har och ger en vägledning för hur samtal och förhör behöver anpassas utifrån svårigheterna. Autism- och Aspergerförbundet

Läs mer

Utvärdering att skriva för webben - Snabbrapport

Utvärdering att skriva för webben - Snabbrapport Utvärdering att skriva för webben Snabbrapport. Jag är 3 3 6 6 7 7 kvinna man egen definition. Befattning 3 3 assistent bibliotekarie chef annan 3. Hur nöjd är du medutbildningen som helhet? Inte alls

Läs mer

Studiestrategier för dig som är visuell

Studiestrategier för dig som är visuell Studiestrategier för dig som är visuell Om du har en visuell (V) lärstil är synen din starkaste kanal för att ta in ny kunskap. Prova att använda en del eller alla av följande metoder: Stryk under och

Läs mer

Om man googlar på coachande

Om man googlar på coachande Coachande ledarskap Låt medarbetaren Att coacha sina medarbetare är inte alltid lätt. Men det allra viktigaste är att låta medarbetaren finna lösningen själv, att inte ta över och utföra den åt denne.

Läs mer

Nästa vecka: Fredag: Gymnastik! Kom ihåg ombyteskläder, skor, handduk, tvål och egen hårborste om man vill ha det.

Nästa vecka: Fredag: Gymnastik! Kom ihåg ombyteskläder, skor, handduk, tvål och egen hårborste om man vill ha det. Veckobrev v. 3 Hej! Äntligen är vi tillbaka i vardagen och rutinerna igen. Nog för att det kan vara väldigt skönt med lite ledigt och göra det som faller en in, så är det ändå skönt när det väl är dags

Läs mer

Individuell plan LSS

Individuell plan LSS Individuell plan LSS Ett sätt för dig att påverka din situation Vad är en individuell plan? Du som har rätt att få insatser enligt LSS (lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade) har rätt

Läs mer

Den uttrycksfulla människan

Den uttrycksfulla människan Den uttrycksfulla människan Illustration: Ellen SYFTET MED TEMAT: att du bli bekant med olika tekniker, samt att få öva på använda dessa tekniker, att du öva på att skapa egna bilder med olika uttryck,

Läs mer

LÄRARHANDLEDNING EN NATT I FEBRUARI. Mittiprickteatern Box 6071, 102 31 Stockholm 08-15 33 12 info@mittiprickteatern.se www.mittiprickteatern.

LÄRARHANDLEDNING EN NATT I FEBRUARI. Mittiprickteatern Box 6071, 102 31 Stockholm 08-15 33 12 info@mittiprickteatern.se www.mittiprickteatern. LÄRARHANDLEDNING EN NATT I FEBRUARI Mittiprickteatern Box 6071, 102 31 Stockholm 08-15 33 12 info@mittiprickteatern.se www.mittiprickteatern. En natt i februari av Staffan Göthe Lärarhandledning Syftet

Läs mer

Barn och medier. En lättläst broschyr

Barn och medier. En lättläst broschyr Barn och medier En lättläst broschyr Innehåll Inledning 3 Åldersgränser 4 Internet 8 Spel 14 Använder ditt barn medier för mycket? 15 Läsning 16 Alla kan vara medieproducenter 18 2 Inledning Alla barn

Läs mer

En trevlig form av utskrift från Disgen är en grafisk antavla med foton.

En trevlig form av utskrift från Disgen är en grafisk antavla med foton. Antavla med foton 10 En trevlig form av utskrift från Disgen är en grafisk antavla med foton. Bild 10 1. Min dotter Cecilias antavla. Designa sidan Det underlättar om man tänker igenom hur man vill att

Läs mer

KOMPIS Kommunikation genom pekprat i skolmiljö

KOMPIS Kommunikation genom pekprat i skolmiljö KOMPIS Kommunikation genom pekprat i skolmiljö Ett projekt i samverkan mellan särskolor i Göteborg DART kommunikations och dataresurscenter Frölunda Data? Finansiering från Specialpedagogiska Skolmyndigheten

Läs mer

Första hjälpen år. Nyhetsrapportering s. 9 Enkätundersökning s. 10

Första hjälpen år. Nyhetsrapportering s. 9 Enkätundersökning s. 10 Första hjälpen år 7 Innehåller regler och mallar för: Muntligt framförande s. 2 Intervju s. 3 Datorskrivna arbeten s. 4 Bokrecension s. 5 Fördjupningsarbeten s. 6 Labbrapporter s. 7 Källor s. 8 Nyhetsrapportering

Läs mer

Hemuppgiften 2017 Stolen

Hemuppgiften 2017 Stolen Hemuppgiften 2017 Stolen Inledning Årets hemuppgift handlar om att studera en befintlig stol och sedan göra en egen tolkning av den. Vi vill att din tolkning fokuserar på en egenskap hos originalet som

Läs mer

Graärgning och kromatiska formler

Graärgning och kromatiska formler Graärgning och kromatiska formler Henrik Bäärnhielm, d98-hba 2 mars 2000 Sammanfattning I denna uppsats beskrivs, för en ickematematiker, färgning av grafer samt kromatiska formler för grafer. Det hela

Läs mer

Från lättläst till begripligt och klart

Från lättläst till begripligt och klart Från lättläst till begripligt och klart Magnus Korkala Riksdagens informationsenhet Det här ska det handla om Vad är det vi gör? Varför gör vi det? Hur gör vi det? Vad har vi uppnått? Vilka är våra erfarenheter?

Läs mer

En kort vägledning för vuxna. 2015 ConnectSafely.org

En kort vägledning för vuxna. 2015 ConnectSafely.org En kort vägledning för vuxna Ta del av mer råd och tips kring ungas användning av nätet på www.surfalugnt.se 2015 ConnectSafely.org Fem vanliga frågor från vuxna om Instagram 1. Varför gillar tonåringar

Läs mer

Läsnyckel Hallon, bäst av alla av Erika Eklund Wilson

Läsnyckel Hallon, bäst av alla av Erika Eklund Wilson Läsnyckel Hallon, bäst av alla av Erika Eklund Wilson Hegas arbetsmaterial heter nu Läsnycklar med lite mer fokus på samtal och bearbetning. Vi vill att böckerna ska räcka länge och att läsaren ska aktiveras

Läs mer

IBSE Ett självreflekterande(självkritiskt) verktyg för lärare. Riktlinjer för lärare

IBSE Ett självreflekterande(självkritiskt) verktyg för lärare. Riktlinjer för lärare Fibonacci / översättning från engelska IBSE Ett självreflekterande(självkritiskt) verktyg för lärare Riktlinjer för lärare Vad är det? Detta verktyg för självutvärdering sätter upp kriterier som gör det

Läs mer

Idéhäfte. MEMOdayplanner 3. Beskriver även användning av tillbehöret 508785 Anpassningsmaterial. Rev A SE

Idéhäfte. MEMOdayplanner 3. Beskriver även användning av tillbehöret 508785 Anpassningsmaterial. Rev A SE Idéhäfte Idéhäfte MEMOdayplanner 3 Beskriver även användning av tillbehöret 508785 Anpassningsmaterial Rev A SE 2 1. Inledning I detta idéhäfte vill vi ge tips om hur man kan använda tid- och planeringshjälpmedlet

Läs mer

Retorik - våra reflektioner. kring. Rätt sagt på rätt sätt, Berättarens handbok samt www.retorik.com

Retorik - våra reflektioner. kring. Rätt sagt på rätt sätt, Berättarens handbok samt www.retorik.com Berättare blir man genom att göra två saker så ofta som möjligt: 1. Lyssna. 2. Berätta. I den ordningen. Och omvänt. Om och om igen. Retorik - våra reflektioner kring Rätt sagt på rätt sätt, Berättarens

Läs mer

Berätta tillsammans. Astrid Frylmark

Berätta tillsammans. Astrid Frylmark Berätta tillsammans Det är nu mer än ett år sedan jag först såg boken The Story Maker av Francis Dickens och Kirstin Lewis. Med fokus på barn med engelska som andra språk inspirerar författarna sina elever

Läs mer

Vältalaren PROVLEKTION: BLI EN BÄTTRE LYSSNARE

Vältalaren PROVLEKTION: BLI EN BÄTTRE LYSSNARE Vältalaren Vältalaren är en handbok i den retoriska arbetsprocessen: hur man finner övertygande stoff och argument, hur man ger struktur och språklig dräkt åt sitt budskap och hur man memorerar och framför

Läs mer

Anpassa Handi5. En guide till de viktigaste anpassningarna och inställningarna i Handi5. 2014-10-01

Anpassa Handi5. En guide till de viktigaste anpassningarna och inställningarna i Handi5. 2014-10-01 Anpassa Handi5 En guide till de viktigaste anpassningarna och inställningarna i Handi5. 2014-10-01 Om den här guiden Handi har stora anpassningsmöjligheter, vilket både är en styrka och en svaghet. Det

Läs mer

Äventyrskväll hos Scouterna är skoj, ska vi gå tillsammans?

Äventyrskväll hos Scouterna är skoj, ska vi gå tillsammans? Äventyrskväll hos Scouterna är skoj, ska vi gå tillsammans? Det finns många spännande aktiviteter som scouterna kan bjuda in sina kompisar till. Att följas till scoutmötet känns kul och tryggt. Att ha

Läs mer

Kognitiv tillgänglighet - erfarenheter från ett projekt

Kognitiv tillgänglighet - erfarenheter från ett projekt Kognitiv tillgänglighet - erfarenheter från ett projekt Birgitta Wennberg Elisabet Lindström Klara Mera center för kognitivt stöd Vad vill den här skylten säga oss? Välj höger eller inte? Är jag tupp eller

Läs mer

Logotyp Grafiskt system Typografi Färger Sankt Erik Tillämpning Exempel

Logotyp Grafiskt system Typografi Färger Sankt Erik Tillämpning Exempel 1 Logotyp Grafiskt system Typografi Färger Sankt Erik Tillämpning Exempel 4 6 11 12 13 15 19 2 Grattis, du arbetar med Liljevalchs! I den här manualen berättar vi för dig hur du ska göra för att tillämpa

Läs mer

Grafisk manual. Arvsfondsdelegationen. Riktlinjer för dig som driver ett Arvsfondsprojekt. INNEHÅLL

Grafisk manual. Arvsfondsdelegationen. Riktlinjer för dig som driver ett Arvsfondsprojekt. INNEHÅLL INNEHÅLL Arvsfondsdelegationen Grafisk manual Riktlinjer för dig som driver ett Arvsfondsprojekt. ARVSFONDENS GRAFISKA MANUAL - FÖR DIG SOM DRIVER ARVSFONDSPROJEKT: 2011 1 INNEHÅLL INNEHÅLL 2 LÄTT ATT

Läs mer

Gekås-kläder gjort av plast: ett samarbete med Estet bild.

Gekås-kläder gjort av plast: ett samarbete med Estet bild. Medieproduktion Gekås-kläder gjort av plast: ett samarbete med Estet bild. Skolverket Projektets omfattning och innehåll styrs av skolverkets krav på det som kallas för "centrallt innehåll" dvs det du

Läs mer

Checklista för kognitiv tillgänglighet Formulär

Checklista för kognitiv tillgänglighet Formulär Checklista för kognitiv tillgänglighet Formulär Ska finnas Önskvärt Finns 1 Information om enheten på papper Svenska LättLäst I bild På andra språk 2 Information om enheten på webb Svenska LättLäst I bild,

Läs mer

Att skriva... Artikel. En tidningsartikel består av många olika delar. Alla artiklar behöver inte nödvändigtvis innehålla alla delar.

Att skriva... Artikel. En tidningsartikel består av många olika delar. Alla artiklar behöver inte nödvändigtvis innehålla alla delar. Göra tidning Att skriva... Artikel En tidningsartikel består av många olika delar. Alla artiklar behöver inte nödvändigtvis innehålla alla delar. Rubrik Rubriken skall berätta åt läsaren vad artikeln handlar

Läs mer

Brottsofferjourens policy för tillgänglighet ur ett funktionshinderperspektiv

Brottsofferjourens policy för tillgänglighet ur ett funktionshinderperspektiv Brottsofferjourens policy för tillgänglighet ur ett funktionshinderperspektiv Fastställd av Brottsofferjouren Sverige den 2 september 2014 Innehållsförteckning Alla människor har lika värde och lika rättigheter...

Läs mer

Mall för uppsatsskrivning 2013-2014

Mall för uppsatsskrivning 2013-2014 Mall för uppsatsskrivning 2013-2014 Exempel på framsida samt instruktioner Förnamn Efternamn Klass Entréskolan, Eskilstuna Datum Använd Infoga- menyn i Word och välj sidnummer för att lägga in sidnummer

Läs mer

UPPDRAG OCH YRKESROLL DAGLIG VERKSAMHET

UPPDRAG OCH YRKESROLL DAGLIG VERKSAMHET UPPDRAG & YRKESROLL UPPDRAG OCH YRKESROLL DAGLIG VERKSAMHET Läsanvisning och bakgrund Uppdrag och yrkesroll - daglig verksamhet är en beskrivning av vad det innebär att arbeta med stöd och service till

Läs mer

LATHUND FÖR FRAMGANGSRIKT PAVERKANSARBETE. 2. Möte med. att tänka på före, under och efter besöket

LATHUND FÖR FRAMGANGSRIKT PAVERKANSARBETE. 2. Möte med. att tänka på före, under och efter besöket LATHUND FÖR FRAMGANGSRIKT PAVERKANSARBETE 2. Möte med kommunen att tänka på före, under och efter besöket Att ridklubben har en bra dialog och ett gott samarbete med sin kommun är viktigt för ridklubbens

Läs mer

Hjälpmedel kvalitet ur ett brukarperspektiv

Hjälpmedel kvalitet ur ett brukarperspektiv Materialet är framtaget med stöd av Allmänna Arvsfonden Hjälpmedel kvalitet ur ett brukarperspektiv Tankar och idéer för dig som är i behov av och använder hjälpmedel Hjälpmedel kvalitet ur ett brukarperspektiv

Läs mer

Vanliga frågor kring hjälpmedel

Vanliga frågor kring hjälpmedel Vanliga frågor kring hjälpmedel 1. Vart vänder jag mig om jag behöver ett hjälpmedel? 2. Vad är en förskrivare? 3. Vad är ett funktionshinder? 4. Vad är ett hjälpmedel? 5. Jag behöver ett hjälpmedel. Hur

Läs mer

Handledning och checklista för klarspråk

Handledning och checklista för klarspråk Handledning och checklista för klarspråk i Brottsofferjouren 2015-02-24 Innehåll Vad är klarspråk?... 2 Varför ska vi skriva klarspråk?... 2 Hur du kan använda checklistan... 2 Innan du börjar skriva...

Läs mer

Tummen upp! Svenska ÅK 3

Tummen upp! Svenska ÅK 3 Tummen upp! Svenska ÅK 3 Tummen upp! är ett häfte som kartlägger elevernas kunskaper i förhållande till kunskapskraven i Lgr 11. PROVLEKTION: RESONERA OM BUDSKAP I EN TEXT Provlektion Följande provlektion

Läs mer

Presentationsteknik. Ökad försäljning Inspirerande ledarskap Starkare samarbeten

Presentationsteknik. Ökad försäljning Inspirerande ledarskap Starkare samarbeten Presentationsteknik Ökad försäljning Inspirerande ledarskap Starkare samarbeten Disposition för olika syften Målformulering Att planera en presentation utan att först sätta upp mål är som att kasta pil

Läs mer

Mål som eleverna skall ha uppnått i slutet av år 5 enligt nationella kursplanen

Mål som eleverna skall ha uppnått i slutet av år 5 enligt nationella kursplanen Engelska Mål att sträva mot enligt nationella kursplanen Skolan skall i sin undervisning i engelska sträva efter att eleven utvecklar sin förmåga att använda engelska för att kommunicera i tal och skrift,

Läs mer

Klipp ut denna del. www.speakbook.org. system för icke-verbal kommunikation. Klipp ut denna del. Klipp ut denna del.

Klipp ut denna del. www.speakbook.org. system för icke-verbal kommunikation. Klipp ut denna del. Klipp ut denna del. Ring bind along this edge Ring bind along this edge Ring bind along this edge Ring bind along this edge Ring bind along this edge Färgblindsvänlig! system för icke-verbal kommunikation www.speakbook.org

Läs mer

Vi ger råd, stöd och behandling. Det här är en lättläst broschyr från habiliterings-verksamheten i Stockholms läns landsting

Vi ger råd, stöd och behandling. Det här är en lättläst broschyr från habiliterings-verksamheten i Stockholms läns landsting Vi ger råd, stöd och behandling Det här är en lättläst broschyr från habiliterings-verksamheten i Stockholms läns landsting Vi gör det lättare Habiliterings-verksamheten i Stockholms läns landsting ger

Läs mer

GRAFISK PROFIL TIDAHOLMS KOMMUN

GRAFISK PROFIL TIDAHOLMS KOMMUN GRAFISK PROFIL TIDAHOLMS KOMMUN INNEHÅLL 2 3 4 5 6 7 8 8 8 Varför grafisk profil? Övergripande riktlinjer Logotyper Kommunvapen Tidaholmslogotyp Verksamhetsspecifika symboler Skyltar Mallar Audiell profil

Läs mer

Resledaren Användarguide iphone Innehåll

Resledaren Användarguide iphone Innehåll Resledaren Användarguide iphone Innehåll Planera Ny Resa... 3 Visa Mina Resor... 13 Ta bort sparad resa... 14 Ändra planerad resa... 15 Påminnelser... 15 Under Resan... 17 Inaktivera Pågående Resa... 20

Läs mer

Idéhäfte VocaFlexibel Bärbar och tålig samtalsapparat med bra ljud

Idéhäfte VocaFlexibel Bärbar och tålig samtalsapparat med bra ljud Idéhäfte VocaFlexibel Bärbar och tålig samtalsapparat med bra ljud Version januari 2011 Innehåll Att tala med en talapparat... 3 Kom ihåg... 3 VocaFlexibel är en samtalsapparat!... 3 Varför är VocaFlexibel

Läs mer

Lgr 11 Centralt innehåll och förmågor som tränas:

Lgr 11 Centralt innehåll och förmågor som tränas: SIDAN 1 Författare: Christina Wahldén Vad handlar boken om? Boken handlar om Jojo, som är tillsammans med Ivar. Ivar gillar att ta bilder av Jojo, när hon är lättklädd eller naken. Han lovar Jojo, att

Läs mer

EN LITEN SKRIFT FÖR DIG SOM VILL ATT DITT BARN SKA GÅ LÅNGT

EN LITEN SKRIFT FÖR DIG SOM VILL ATT DITT BARN SKA GÅ LÅNGT EN LITEN SKRIFT FÖR DIG SOM VILL ATT DITT BARN SKA GÅ LÅNGT VILL DU ATT DINA BARN SKA GÅ LÅNGT? LÄS DÅ DET HÄR. Det är med resvanor precis som med matvanor, de grundläggs i tidig ålder. Både de goda och

Läs mer

ANVÄNDARBESKRIVNING FÖR PERSONAL

ANVÄNDARBESKRIVNING FÖR PERSONAL ANVÄNDARBESKRIVNING FÖR PERSONAL 1 INLEDNING Programmet ipool är ett system för att på ett effektivt sätt sköta bemanning och personalinformation via ett webbaserat gränssnitt som är enkelt att använda

Läs mer

Vad handlar boken om? Mål och förmågor som tränas: Eleverna tränar på följande förmågor: på tivoli Lärarmaterial. Författare: Kirsten Ahlburg

Vad handlar boken om? Mål och förmågor som tränas: Eleverna tränar på följande förmågor: på tivoli Lärarmaterial. Författare: Kirsten Ahlburg sidan 1 Författare: Kirsten Ahlburg Vad handlar boken om? Boken handlar om Noa som är på tivoli med sina föräldrar. Noa ser bilarna och vill gärna åka dem. Men efter att ha åkt bilarna blir han av med

Läs mer

Arbetslös men inte värdelös

Arbetslös men inte värdelös Nina Jansdotter & Beate Möller Arbetslös men inte värdelös Så behåller du din självkänsla som arbetssökande Karavan förlag Box 1206 221 05 Lund info@karavanforlag.se www.karavanforlag.se Karavan förlag

Läs mer

SMÅSAGOR LÄRARHANDLEDNING ARBETA MED SAGOR OCH BERÄTTELSER

SMÅSAGOR LÄRARHANDLEDNING ARBETA MED SAGOR OCH BERÄTTELSER SMÅSAGOR LÄRARHANDLEDNING ARBETA MED SAGOR OCH BERÄTTELSER SMÅSAGOR ARBETA MED SAGOR OCH BERÄTTELSER Att läsa högt för, eller att lyssna tillsammans med, barnen i förskolan eller skolan är förknippat med

Läs mer

Tipshandledning 6-årsboken: Måntornet av Per Gustavsson

Tipshandledning 6-årsboken: Måntornet av Per Gustavsson Tipshandledning 6-årsboken: Måntornet av Per Gustavsson Hej. Du håller en tipshandledning i din hand som satts ihop av barnbibliotekarierna på biblioteken i Kävlinge kommun. Tanken är att den ska ge uppslag

Läs mer

FEMSTEGSMODELLEN: ÖVNING & CHECKLISTA FÖR EN ÖPPEN OCH TILLGÄNGLIG VERKSAMHET

FEMSTEGSMODELLEN: ÖVNING & CHECKLISTA FÖR EN ÖPPEN OCH TILLGÄNGLIG VERKSAMHET FEMSTEGSMODELLEN: ÖVNING & CHECKLISTA FÖR EN ÖPPEN OCH TILLGÄNGLIG VERKSAMHET FEMSTEGSMODELLEN Att arbeta med tillgänglighet och inkludering är inte svårt. Genom att använda femstegsmodellen kan vi hitta

Läs mer

Utskrift av inspelat samtal hos Arbetsförmedlingen

Utskrift av inspelat samtal hos Arbetsförmedlingen BJÖRN L BERGLUND UTSKRIFT AV SAMTAL HOS AF 1 (9) Utskrift av inspelat samtal hos Arbetsförmedlingen Samtalet ägde rum hos Arbetsförmedlingen i Sollentuna tisdag 13 juni 2006 kl. 11.00 Inspelningen är cirka

Läs mer

NÖHRA MODELLEN Ö N. Återknyt Viktigast Handling. Aktiviteter. Ämne Mål med samtal. Resurser. Hinder

NÖHRA MODELLEN Ö N. Återknyt Viktigast Handling. Aktiviteter. Ämne Mål med samtal. Resurser. Hinder NÖHRA MODELLEN Ö N Start: Ämne Mål med samtal H R Resurser A Aktiviteter avslut: Återknyt Viktigast Handling Hinder NÖHRA I coaching utgår vi från en enkel och användbar sortering som vi kallar för NÖHRA.

Läs mer

LÄTTLÄST OM LSS. Det är kommunen och landstinget som ska ge den hjälp som behövs. Här får du veta mera om vad som gäller.

LÄTTLÄST OM LSS. Det är kommunen och landstinget som ska ge den hjälp som behövs. Här får du veta mera om vad som gäller. Stöd och service till vissa funktionshindrade Den här texten är lättläst. Det betyder att det inte finns svåra ord men allt som är viktigt finns med. Texten handlar om LSS. LSS betyder lagen om stöd och

Läs mer

Arbetsbeskrivning ÖN.notebook. February 05, 2015

Arbetsbeskrivning ÖN.notebook. February 05, 2015 Arbetsbeskrivning ÖN.notebook February 05, 2015 ön 1 Brevet 1. Inledning 2. Innehåll 3. Avslut Arbetsgång: Diskutera i basgruppen vilka argument man kan lägga fram för att få mer pengar. Sätt dig och skriv

Läs mer

Läs vad några förskolor som jobbat med EQ-dockan en tid tycker

Läs vad några förskolor som jobbat med EQ-dockan en tid tycker Läs vad några förskolor som jobbat med EQ-dockan en tid tycker Sagt av Ann Ahlström, Lilla Edet, Avdelning Pettson Dockan synliggör känslor och om kroppsspråket utan att vi personal behöver prata om det.

Läs mer

Har du funderat något på ditt möte...

Har du funderat något på ditt möte... Har du funderat något på ditt möte... med mig? Så vill jag bli bemött som patient inom psykiatrin. projektet Bättre psykosvård Har du sett rubriker som de här? troligen inte. De här rubrikerna är ovanligt

Läs mer

Till dig som är i behov av eller använder hjälpmedel

Till dig som är i behov av eller använder hjälpmedel Till dig som är i behov av eller använder hjälpmedel Alla människors lika värde är grunden för Handikappförbundens verksamhet I denna broschyr har vi sammanställt information som bygger på erfarenheter

Läs mer

Utskrift av karta. Skriv ut en karta. Skriv ut skärmområde

Utskrift av karta. Skriv ut en karta. Skriv ut skärmområde Skriv ut en karta Förutsättningar Kartan kan skrivas ut som den ser ut på skärmen, dvs. visas texter på fälten blir de också utskrivna. Vid utskrift öppnas alltid en förhandsgranskning där anpassning av

Läs mer

Del 4 Förtydligande kommentarer till de anpassade referensnivåerna: A1, A2, B1, B2

Del 4 Förtydligande kommentarer till de anpassade referensnivåerna: A1, A2, B1, B2 Anpassning av Europarådets språkliga referensnivåer för arbete inom äldreomsorg och omsorg om personer med funktionsnedsättning Del 4 Förtydligande kommentarer till de anpassade referensnivåerna: A1, A2,

Läs mer

Bildbaskontoret. Bruksanvisning. Handitek. anpassar tekniken till människan BRUX\...\809082 BILDBASKONTORET

Bildbaskontoret. Bruksanvisning. Handitek. anpassar tekniken till människan BRUX\...\809082 BILDBASKONTORET Bildbaskontoret Bruksanvisning Handitek BRUX\...\809082 BILDBASKONTORET anpassar tekniken till människan Innehållsförteckning Introduktion... 3 Datorkrav...3 Om bildbaser... 4 Vad är en bildbas?...4 Varför

Läs mer

Läsnyckel Smyga till Hallon av Erika Eklund Wilson

Läsnyckel Smyga till Hallon av Erika Eklund Wilson Läsnyckel Smyga till Hallon av Erika Eklund Wilson Hegas arbetsmaterial heter nu Läsnycklar med lite mer fokus på samtal och bearbetning. Vi vill att böckerna ska räcka länge och att läsaren ska aktiveras

Läs mer

Jag vill forma goda läsare

Jag vill forma goda läsare Fackuppsats Antonia von Etter Jag vill forma goda läsare Hur lätt är det att plocka ut det viktigaste ur en lärobokstext, som när man läser den inför ett prov till exempel? Jag minns att många av mina

Läs mer

Hur kan de som har LSS-stöd bestämma mer?

Hur kan de som har LSS-stöd bestämma mer? Hur kan de som har LSS-stöd bestämma mer? Författare: Kristina Bromark, utvecklingsledare Enheten för välfärd och FoU-stöd, funktionshinder Tfn: 0727-41 54 25 E-post: kristina.bromark@regionuppsala.se

Läs mer

Bilaga 1 Barnens avfallsplan

Bilaga 1 Barnens avfallsplan 34 Bilaga 1 Barnens avfallsplan Bakgrund Inför arbetet med avfallsplanen 2016-2019 bjöds ett antal referensgrupper in för att diskutera hur de berörs av avfallsfrågor. I en grupp träffade vi bland annat

Läs mer

T R Ä D G Å R D S D E S I G N E N M I N I K U R S

T R Ä D G Å R D S D E S I G N E N M I N I K U R S T R Ä D G Å R D S D E S I G N E N M I N I K U R S EN VACKER TRÄDGÅRD KRÄVER OMSORG När du har skapat en trädgård precis som du vill ha den ger det en riktigt skön känsla - känslan att kunna slappna av

Läs mer

EVALD manual. Evald version 2 2014-05-02

EVALD manual. Evald version 2 2014-05-02 EVALD manual Evald version 2 2014-05-02 Innehåll KURSVÄRDERING PÅ ENGELSKA... 1 Egna frågor på engelska...1 Sammanställning på engelska...1 KURSVÄRDERING GENERELLT... 2 Skapa kursvärdering...2 Ändra öppnings/stängningsdatum...5

Läs mer

Lgrs 11 Centralt innehåll och förmågor som tränas:

Lgrs 11 Centralt innehåll och förmågor som tränas: SIDAN 1 Boken handlar om: När morfar kommer på besök, får Viggo ett gevär av honom. Mamma är rädd. Hon tycker att Viggo är för liten, för att ha ett gevär. Mamma gömmer geväret, och Viggo blir jättesur.

Läs mer

Presentation. Helena Hörkeby Leg. Logoped. Kommunikationsenheten och IdéTorget

Presentation. Helena Hörkeby Leg. Logoped. Kommunikationsenheten och IdéTorget Presentation Helena Hörkeby Leg. Logoped Kommunikationsenheten och IdéTorget Kommunikationsenheten Enhet inom Handikapp & Habilitering Länscenter Barn och ungdomar upp till 18 år Med flerfunktionshinder

Läs mer

V.A.T lärstilstest och studieteknik

V.A.T lärstilstest och studieteknik Namn Mål och syfte V.A.T lärstilstest och studieteknik o Ökad motivation till skolarbete. o Ökad självinsikt o Ökad kunskap om studieteknik o Ökad insikt om egna behov för bäst lärande. Förslag till ämne

Läs mer

lättläst Ritteknik Stig Andersson

lättläst Ritteknik Stig Andersson lättläst Ritteknik Stig Andersson 1 2 Innehåll Att rita och skissa 4 Vyer 6 Linjer 9 Måttsättning 11 Formsymboler 14 Toleranser 15 Skalor 16 Delförstoringar 17 Snitt- och materialmarkering 18 Huvudfält

Läs mer

Allmänt om programvaror och filer i Windows.

Allmänt om programvaror och filer i Windows. Allmänt om programvaror och filer i Windows. Vart sparade du dokumentet? I Word. Jag har fått detta svar mer än en gång när jag försökt hjälpa någon att hitta ett dokument som de tappat bort i sin dator.

Läs mer

31 tips som gör din text lättare att förstå

31 tips som gör din text lättare att förstå 31 tips som gör din text lättare att förstå Innehållsförteckning Texten 1 Det enkla raka spåret 2 Nyhetsartikeln 3 Skriv rubriker inte överskrifter 3 Glöm inte bildtexten 4 Så börjar du din text 4 Tänk

Läs mer

Brandskyddsföreningen är en allmännyttig ideell förening som arbetar för ett brandsäkrare Sverige. Brandskydds föreningen är ett ledande

Brandskyddsföreningen är en allmännyttig ideell förening som arbetar för ett brandsäkrare Sverige. Brandskydds föreningen är ett ledande Vår grafiska manual Brandskyddsföreningen är en allmännyttig ideell förening som arbetar för ett brandsäkrare Sverige. Brandskydds föreningen är ett ledande kunskapscentrum som ökar fram tidens brandsäkerhet

Läs mer

Om att planera för sitt boende på äldre dagar

Om att planera för sitt boende på äldre dagar Om att planera för sitt boende på äldre dagar Marianne Abramsson Institutet för forskning om äldre och åldrande, NISAL Linköpings universitet marianne.abramsson@liu.se Kunskapsläget äldres boende Vanligt

Läs mer