Vad finns det för vetenskapligt stöd för val av insatser till vuxna personer med autismspektrumtillstånd?

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Vad finns det för vetenskapligt stöd för val av insatser till vuxna personer med autismspektrumtillstånd?"

Transkript

1 Vad finns det för vetenskapligt stöd för val av insatser till vuxna personer med autismspektrumtillstånd? Gunilla Bromark Enhetschef/psykolog och specialist i pedagogisk psykologi Samordnare för habiliteringens Mobila team Hälsa och Habilitering Uppsala läns landsting

2 Evidensbaserad habilitering Syfte Arbetet med evidensbaserad habilitering, redovisade i EBH-rapporter syftar till att på ett systematiskt sätt sammanställa och tillgängliggöra evidens och erfarenheter kring olika insatser som ges av habiliteringsverksamheter

3 AST - strategier för sökning: Sökning i aktuella databaser de som ingår i EIRA, OVID och EBSCO framför allt Medline och Psychinfo, Cochrane samt ERIC, IBSS, Sociological abstract, Social services abstract och CSA (linguistic and language abstract) P Howlins bok (2004) - forskningsgenomgång t o m 2004; utgångspunkt för indelning i sökområden Gemensamma sökord Specifika sökord per område Publicerades 2009

4 Patricia Howlin är professor i clinical Child Psychology vid Institute of Psychiatry i London och vars främsta forskningsintressen fokuserar på autism och utvecklingsstörning

5 AST i ett livsperspektiv Howlin har under åren bidragit till kompetensutveckling i Europa kring Autism och utvecklingsstörning Bl a genom boken Autism and Asperger syndrome : preparing for adulthood (2004).

6 Utgångspunkt - EBH rapporter Vad finns för vetenskapligt stöd för val av insatser vid autismspektrumtillstånd (AST) hos vuxna? (2009) Insatser för barn med autism i förskoleåldern (2012) Samt avstämning från Behandlingsinsatser för personer med intellektuell funktionsnedsättning och problemskapande beteende (2014)

7 Svårigheter kopplade till AST: Social Kommunikation och interaktion Problembeteende

8 EBH evidens för förskolebarn Insatser för barn med AST i förskoleålder Ett antal studier gjorda på modellprogram Ligger till grund för Gemensamma faktorer Fler studier kommer som bekräftar tidigare resultat Men fler studier behövs för att se hur enskilda faktorer samverkar för bästa resultat i förhållande till individen

9 EBH - vetenskapligt stöd för val av insatser till vuxna personer med AST? De grundläggande svårigheterna vid autism och påverkan på olika livsområden: Mycket få interventionsstudier Flera deskriptiva studier inom områdena Bäst beforskade områden: problembeteenden, kommunikation, arbete och social interaktion Inga interventioner fanns inom relationer, boende och anhörigperspektiv

10 Social interaktion Antal deltagare i studierna varierade och gällde inte personer på låg utvecklingsnivå Resultat: social träning i grupp mest studerat- som rollspel, gruppövningar osv även datorprogram används för social träning samtliga studier visar någon effekt effektmåtten varierar mellan olika studier

11 Social interaktion Slutsatser gruppträning i kombination med individuell träning har bäst effekt träning i virtuell/data miljö ger ökad kunskap generalisering till vardagssituationer är svårt att uppnå - ökad kunskap ger inte automatiskt förbättrad social interaktion verbal förmåga bör beaktas vid val av metod.

12 Färdighetsträning Väsentliga färdigheter både för individen med AST och för den som interagerar med personen alternativa och adaptiva beteenden som minskar eller mildrar problembeteenden färdigheter i att lära ut och träna kommunikation och socialt samspel

13 Kommunikation Förmågan att kommunicera på ett funktionellt sätt är av avgörande betydelse för hur en individs liv skall gestalta sig. Kommunikativ förmåga är betydelsefullt för samspel med omgivning, allmän anpassning, delaktighet och livskvalitet. Problembeteenden hänger ihop med brister i kommunikationsförmågan Viktigt med tidig strävan att främja barns kommunikationsförmåga genom intervention och pedagogiska program,

14 Kommunikation Det finns forskning som pekar på att bristerna i kommunikationsförmåga hos barn med autism är särskilt påtagliga inom områdena delad uppmärksamhet (joint attention) och symbolanvändning är kärnområden i språkutvecklingen. Delad uppmärksamhet är prediktor för senare språkutveckling. Symbolanvändning är förståelse av och förmågan att hantera förstå och uttrycka symbolers betydelse, både verbalt och ickeverbalt (kroppsspråk)

15 Kommunikation Det finns starkt stöd för att brister i kommunikationsförmåga spelar en viktig roll i uppkomsten av problembeteenden. Strategier är viktiga - som syftar till att förbättra den receptiva kommunikationen t ex genom att använda scheman, arbetssystem och uppgiftsorganisering

16 Kommunikation Tal- och språkutveckling är komplext och kan delas upp i många olika beståndsdelar: Avvikelser, försening och olika typer av brister inom kommunikationsområdet är ett av kriterierna för autism. Alla med autism har alltså svårigheter inom området kommunikation men de individuella skillnaderna är stora, från total avsaknad av funktionellt tal till försenat och/eller udda tal eller svårigheter med språkets sociala aspekter. (DSM5) Nivån på tal- och språkfärdigheter är förknippad med livskvalitet och förekomst av problembeteenden. Även små förbättringar av kommunikationsförmågan kan innebära påtagligt förbättrad livskvalitet och färre problembeteenden.

17 Kommunikation De inkluderade artiklarna visade: att personal kan lära personer med autism att använda PECS att genomförande av modellprogrammet TEACCH ökar kommunikativ förmåga vid jämförelse av AKK - att PECS och tecken som stöd var viktiga för utvecklandet av förmågan att begära saker Vid inlärning och träning viktigt med TBA-strategier

18 Kommunikation Slutsatser från studier av vuxna: Träning av kommunikativ färdighet bygger på TBA-baserade principer AKK går att lära till vuxna med AST Breda modellprogram riktade till vuxna ger utvecklad kommunikativ förmåga Nätverket kan bli effektiva tränare för användandet av bildkommunikation Fungerande kommunikation ger ökad livskvalité

19 Kommunikation evidens hos barn Träna kommunikationsstrategier tidigt Träna dessa med nätverket Nätverket skall upprätthålla strategier för kommunikation över tid

20 Kommunikation barn Kommunikationsinterventioner för barn med autism kräver ett helhetsgrepp och noggrann planering Individualisering utifrån barnet och dess omgivning. Att funktionella förstärkare finns tillgängliga i barnets naturliga miljö. Att man tillhandahåller olika typer av stöd i barnets vardag. Att barnet kontinuerligt ges många tillfällen till övning under hela dagarna. Att man utvärderar och dokumenterar vad och hur man gör och vad det resulterar i.

21 Problembeteende Stort antal artiklar om problembeteende, men inte direkt till gruppen med AST. Repetitivt beteende art och behandling Sammanställning av single-subject design studier om problembeteende hos personer med autism Litteraturgenomgång av problembeteende och behandling med TBA och PBS

22 Vad är problembeteende? Problembeteenden kan definieras som: beteenden som gör att personer går miste om viktiga inlärnings- och utvecklingstillfällen utestänger dem från att delta i olika miljöer och sammanhang begränsar vardagen

23 PBS vad är det? PBS positive behavioral support - positivt beteendestöd är tillämpad beteendeanalys för problemskapande beteende, på samma sätt som OBM "Organizational Behavior Management är beteendeanalys när det gäller system och organisationer PBS kräver tillämpning av modellen som helhet och inte bara enskilda tillämpningar av linjär analys eller inlärningspsykologiska aspekter.

24 PBS - värdegrund God livskvalitet försäkrad genom: Materiellt välbefinnande/ god ekonomi Hälsa, trygghet och säkerhet Socialt välbefinnande Emotionellt välbefinnande Sträva mot självständighet för individen Varaktiga förändringar i livsperspektiv

25 PBS Positiva beteendeinterventioner och stöd inkluderar: Systemförändringar på organisatorisk nivå dvs kring praktik, personal, organisation osv.. att människor i personens omgivning ändrar sina beteenden så att de optimalt tjänar utveckling av alternativa beteenden att bygga på styrkor och preferenser verka för att personen får ta del av olika former av samhällsstöd förbättra den fysiska miljön t ex införa schema och att ge instruktioner på alternativa sätt

26 Positive Programming, färdighetsinlärning Riktlinjer: Allmänna: Roliga och funktionella. Funktionellt Ekvivalenta: T ex, säga nej, eller jag förstår inte Funktionellt Relaterade: T ex kunna välja, diskriminera mellan passande och opassande beteende Copingstrategier för oönskade aktiviteter, t ex att behöva vänta.

27 PBS Strategier skall vara proaktiva snarare än reaktiva Bemöta personen på dennes villkor Träna in funktionella aktiviteter och färdigheter Coacha mot uppsatta mål Reaktiva strategier skall vara beskrivna som rutin för en uppkommen nödsituation

28 Förebyggande strategier Upprätta en individuell plan med individuellt satta mål Sätt mål inom viktiga områden som: Kommunikation vad är möjligt socialt samspel - färdighetsträning ADL - självständighet Aktivitet - fritid

29 Räkneexempel Arbete Fritid Sömn = 24 tim AST?

30 PBS Vid identifikation av problembeteende bör funktionell eller tillämpad beteendeanalys tillämpas Systemnivån dvs miljö- och färdighetsträningsaspekter skall beaktas, problembeteendet visar att något i sammanhanget behöver åtgärdas och inte något som måste förändras direkt hos individen en omgivningsfaktor

31 PBS När den funktionella bedömningen genomförts utformas en beteendeintervention som betonar kontrollen av de faktorer som utlöser (antecendenterna /sd) problembeteendet erbjuder regelbunden tillgång till omtyckta aktiviteter lär ut och tränar in socialt lämpliga beteenden som både ökar kompetens och/eller ger samma konsekvens som problembeteendet gav från omgivningen

32 Problembeteende slutsats: Förhindra uppkomst genom: Effektiv kommunikation Hög grad av aktivering System för vardaglig struktur Vid uppkomst använda TBA och PBS

33 PBS Litteraturgenomgången talar för att man bör inta en preventiv och proaktiv hållning till problembeteenden, alltså att utifrån en helhetssyn genomföra en individuell övergripande plan för varje barn med barnets individuella program som exempelvis anger hur inlärning ska gå till, vad barnet skall träna och hur miljön behöver anpassas.

34 Kognition Svårigheterna kan beskrivas inom områdena: Theory of mind Central koherens Exekutiva funktioner

35 Kognition 5 inkluderade studier av varierande kvalitet Inga säkra slutsatser För effekt på kognitionen krävs en kombination av teoretisk och praktisk träning

36 Arbete Syfte att underlätta ingång och upprätthållande av arbete på öppna marknaden. 4 studier med kontrollgrupp har inkluderats. Supported employment - mest utvärderade metoden. Effektmått: antal personer som fått jobb; antal timmar i arbete arbetstillfredsställelse; upplevd livskvalitet; påverkan på exekutiva funktioner servicekostnad studier i USA och Europa

37 Arbete - slutsatser De studier som gjort ger visst stöd för Supported employment Gjorda studier visar att en relativt stor andel får arbete, kan behålla det över tid, arbetar flera veckotimmar, upplever högre arbetstillfredsställelse och ökad livskvalitet samt förbättrade exekutiva funktioner. Kostnaden som är hög minskar över tid. Hittills främst rekommenderad för mera högfungerande personer med AST.

38 Grundläggande svårigheter vid ASTresultat av sökning Social interaktion Social träning i grupp + individ träning av specifika förmågor har bäst effekt Kommunikation Problembeteenden Kognition Sensorik Tillgång till AKK bidrar till ökad livskvalitet Effektiv kommunikation och hög grad av aktivering motverkar utveckling av problembeteenden Träning av specifika förmågor har effekt, men generaliseras i låg grad Svagt stöd för träning/behandling

39 EBH rapport vuxna Generella slutsatser Tillämpa och utvärdera väldokumenterade metoder från andra målgrupper tex. från barn och andra diagnosgrupper Använd kunskap från deskriptiva studier som grund för att utveckla interventioner t ex psykoedukation och tillämpning av coping-strategier för anhöriga Tillämpa och publicera systematisk dokumentation och utvärdering av insatser i klinisk vardag t ex av fallstudier och gruppverksamhet. Det är troligt att det finns mycket gjort i praktiken som är värt att sprida och som skulle bidra till effektiva interventioner.

40 Stöd finns för följande slutsatser i klinisk praktik Individualisera insatser. Ta hänsyn till begåvning, grad av autistiska svårigheter och allmän funktionsnivå. Ta hänsyn till grundläggande svårigheter som förmågan till funktionell kommunikation, social funktion, stereotypa och ritualistiska tendenser. Förebygg problembeteende genom att öka förmågor främst till fungerande kommunikation. Strukturera miljön så att den blir förutsägbar och förståelig. Visuellt stöd underlättar ofta.

41 slutsatser i klinisk praktik fortsättning Utveckla metoder med aktiv coachning som i supported employment för att underlätta deltagande i arbete och sociala sammanhang på fritid liksom för ett så självständigt boende som möjligt. Rikta insatserna till hela nätverket. Närstående behöver engageras för att underlätta generalisering av inlärda färdigheter och öka chansen att de vidmakthålls.

42

43 Tack!

stöd för val av insatser till vuxna autismspektrumtillstånd?

stöd för val av insatser till vuxna autismspektrumtillstånd? Vad finns det för vetenskapligt stöd för val av insatser till vuxna personer med autismspektrumtillstånd? EBH arbetsgrupp utsedd av Nätverket för Vuxenhabiliteringschefer Deltagare i arbetsgruppen Handledare,

Läs mer

1 Rekommendationer. Gunilla Bromark Tina Granat Nils Haglund Eva Sjöholm-Lif Eric Zander. Reviderad 2012 av Gunilla Bromark och Tina Granat

1 Rekommendationer. Gunilla Bromark Tina Granat Nils Haglund Eva Sjöholm-Lif Eric Zander. Reviderad 2012 av Gunilla Bromark och Tina Granat 1 Rekommendationer Gunilla Bromark Tina Granat Nils Haglund Eva Sjöholm-Lif Eric Zander Reviderad 2012 av Gunilla Bromark och Tina Granat 7 Inledning Det råder konsensus om att insatser bör erbjudas barn

Läs mer

Vuxenhabiliteringens program för vuxna personer med funktionshinder inom autismspektrum

Vuxenhabiliteringens program för vuxna personer med funktionshinder inom autismspektrum 050207 Vuxenhabiliteringens program för vuxna personer med funktionshinder inom autismspektrum VUXENHABILITERINGENS PROGRAM FÖR VUXNA PERSONER MED FUNKTIONSHINDER INOM AUTISMSPEKTRUM Bakgrund Vuxenhabiliteringen

Läs mer

Definition och beskrivning av insatser vid problemskapande beteenden hos vuxna med autism/autismliknande tillstånd och eller utvecklingsstörning

Definition och beskrivning av insatser vid problemskapande beteenden hos vuxna med autism/autismliknande tillstånd och eller utvecklingsstörning Definition och beskrivning av insatser vid problemskapande beteenden hos vuxna med autism/autismliknande tillstånd och eller utvecklingsstörning Denna del av HabQ omfattar habiliterande insatser riktade

Läs mer

Föreningen Sveriges Habiliteringschefer. Rikstäckande nätverk för barn- och ungdomshabiliteringen i Sverige. Grundad 1994. 1 Rekommendationer

Föreningen Sveriges Habiliteringschefer. Rikstäckande nätverk för barn- och ungdomshabiliteringen i Sverige. Grundad 1994. 1 Rekommendationer Föreningen Sveriges Habiliteringschefer Rikstäckande nätverk för barn- och ungdomshabiliteringen i Sverige. Grundad 1994 1 Rekommendationer Gunilla Bromark Tina Granat Nils Haglund Eva Sjöholm-Lif Eric

Läs mer

Definition och beskrivning av insatser vid problemskapande beteenden hos vuxna med autism och utvecklingsstörda med autismliknande tillstånd

Definition och beskrivning av insatser vid problemskapande beteenden hos vuxna med autism och utvecklingsstörda med autismliknande tillstånd Definition och beskrivning av insatser vid problemskapande beteenden hos vuxna med autism och utvecklingsstörda med autismliknande tillstånd Insatser vid problemskapande beteenden omfattar habiliterande

Läs mer

Dag 2 eftermiddag: Påverka beteendeproblem

Dag 2 eftermiddag: Påverka beteendeproblem VUB Skåne nätverksarbete för förbättrad hälsa hos vuxna med utvecklingsstörning Lena Nylander 1,4 Helene Ahnlund 1,2, Maria Larsson 1,2, Gunnar Sandström 1,3 och Anders Elmkvist 1 1 VUB-teamet, Region

Läs mer

Autism/Aspergers syndrom och unga rätt hjälp och stöd. Psykisk Ohälsa Barn 2013; Hannah Jakobsson, leg. psykolog

Autism/Aspergers syndrom och unga rätt hjälp och stöd. Psykisk Ohälsa Barn 2013; Hannah Jakobsson, leg. psykolog Autism/Aspergers syndrom och unga rätt hjälp och stöd Psykisk Ohälsa Barn 2013; Hannah Jakobsson, leg. psykolog 10.45-11.25 Autism/Aspergers syndrom Vilka diagnoser ingår i autismspektrumet? Vilka kriterier

Läs mer

Autism en introduktion

Autism en introduktion Autism en introduktion Diagnostic and Statistical Manual of Mental Disorders-5 (DSM-5) SvenOlof Dahlgren svenolof@huh.se Ulrika Långh ulrika.langh@sll.se Det finns två huvudkriterier på Autism Varaktiga

Läs mer

Vi blir också äldre 14 november 2013. Barry Karlsson Specialist i neuropsykologi och forskare, Uppsala

Vi blir också äldre 14 november 2013. Barry Karlsson Specialist i neuropsykologi och forskare, Uppsala Vi blir också äldre 14 november 2013 Barry Karlsson Specialist i neuropsykologi och forskare, Uppsala Aktuell forskning vid problemskapande beteende hos personer med utvecklingsstörning Barry Karlsson

Läs mer

Autism en introduktion

Autism en introduktion Autism en introduktion SvenOlof Dahlgren svenolof@huh.se Ulrika Långh ulrika.langh@sll.se DIAGNOSTIK Brytningstid: Två diagnostiska system ICD-10 (WHO:s) och DSM 5 (APA) som inte är matchade med varandra

Läs mer

Bemötande och beteendeanalys

Bemötande och beteendeanalys Bemötande och beteendeanalys Skoldagen 21 mars 2013 Christina Tysk Leg. Psykolog Agenda Beteendeanalys Förhållningssätt och bemötande - LUNCH Falldiskussion i grupper Beteendeanalys Situation ( gör att

Läs mer

Välkommen. till en serie föreläsningar om autismspektrumtillstånd. Habiliteringscentrum - www.ltv.se/habiliteringscentrum

Välkommen. till en serie föreläsningar om autismspektrumtillstånd. Habiliteringscentrum - www.ltv.se/habiliteringscentrum Välkommen till en serie föreläsningar om autismspektrumtillstånd Dagens föreläsare Kerstin Kwarnmark, leg psykolog Farhad Assadi, leg psykolog Christoffer Lord, leg psykolog Serie föreläsningar Vad är

Läs mer

Dagens innehåll. Om grundläggande kommunikation. Symptomtriaden (Wings triad) Autism (ASD) enligt DSM-5. Vad är kommunikation?

Dagens innehåll. Om grundläggande kommunikation. Symptomtriaden (Wings triad) Autism (ASD) enligt DSM-5. Vad är kommunikation? Om grundläggande kommunikation En introduktion till begäraträning Forum Funktionshinder, 21 september 2016 Dagens innehåll Autism och kommunikation Motivation och kommunikation Begäraträning med tal Begäraträning

Läs mer

Varför stannar bussen när jag inte ska gå av?

Varför stannar bussen när jag inte ska gå av? Varför stannar bussen när jag inte ska gå av? Autism Aspergers syndrom SvenOlof Dahlgren E-post: svenolof@huh.se 2012-02-28 1 Typisk utveckling Kognition Diagnos Perception Samtidigt förekommande funktionshinder

Läs mer

AUTISMSPEKTRUM- TILLSTÅND I SKOLAN. UMEÅ 2014-10-29 Barbro Ivars-Aroch Överläkare, BUP Umeå/ Umeå Universitet

AUTISMSPEKTRUM- TILLSTÅND I SKOLAN. UMEÅ 2014-10-29 Barbro Ivars-Aroch Överläkare, BUP Umeå/ Umeå Universitet AUTISMSPEKTRUM- TILLSTÅND I SKOLAN UMEÅ 2014-10-29 Barbro Ivars-Aroch Överläkare, BUP Umeå/ Umeå Universitet AST Neuropsykiatriskt tillstånd, där genetiska faktorer och miljöfaktorer under graviditet och

Läs mer

YH Stödpedagog, 200 poäng Utbildningsnummer: Utbildningsomgång 1 & 2 Ht 2016 tom. Vt 2019

YH Stödpedagog, 200 poäng Utbildningsnummer: Utbildningsomgång 1 & 2 Ht 2016 tom. Vt 2019 Kursplaner YH Stödpedagog, 200 poäng Utbildningsnummer: 201500540 Utbildningsomgång 1 & 2 Ht 2016 tom. Vt 2019 Utbildningen består av sju kurser om totalt 200 YH-poäng och genomförs som en distansutbildning

Läs mer

Effekter av intervention för autismspektrumtillstånd utan utvecklingsstörning; en sammanställning av evidens

Effekter av intervention för autismspektrumtillstånd utan utvecklingsstörning; en sammanställning av evidens HABILITERINGENS SIDHUVUD Effekter av intervention för autismspektrumtillstånd utan utvecklingsstörning; en sammanställning av evidens Tatja Hirvikoski Med dr, leg psykolog, specialist i neuropsykologi

Läs mer

BARN MED AUTISM ATT FÖRA SAMTAL MED

BARN MED AUTISM ATT FÖRA SAMTAL MED ATT FÖRA SAMTAL MED BARN MED AUTISM Den här skriften beskriver de svårigheter barn med autism har och ger en vägledning för hur samtal och förhör behöver anpassas utifrån svårigheterna. Autism- och Aspergerförbundet

Läs mer

Annorlunda tänkande vid intellektuell funktionsnedsättning. Grundproblem. Grundproblem. SvenOlof Dahlgren E-post:

Annorlunda tänkande vid intellektuell funktionsnedsättning. Grundproblem. Grundproblem. SvenOlof Dahlgren E-post: Annorlunda tänkande vid intellektuell funktionsnedsättning SvenOlof Dahlgren E-post: svenolof@huh.se 2017-01-23 1 Grundproblem Många olika diagnoser forskning oftast utifrån specifika funktionsnedsättningar.

Läs mer

En introduk+on +ll +llämpad beteendeanalys

En introduk+on +ll +llämpad beteendeanalys En introduk+on +ll +llämpad beteendeanalys Au+smforum 10 september 2014 Dag Strömberg leg logoped, cert beteendeanaly+ker (BCBA) Au+smcenter för små barn, Stockholms läns lands+ng Dagens innehåll Beskrivning

Läs mer

Urval God Vård Vuxna med autism

Urval God Vård Vuxna med autism Urval God Vård Vuxna med autism 16 april 2015 Carina Folkesson Indikatorer på God Vård Kunskapsbaserad Ändamålsenlig ger önskad effekt Kvalitetsindikator grupp Syftet: Att ta fram indikatorer utifrån EBH

Läs mer

SUF Kunskapscentrum Samverkan Utveckling - Föräldraskap

SUF Kunskapscentrum Samverkan Utveckling - Föräldraskap SUF Kunskapscentrum Samverkan Utveckling - Föräldraskap Uppsala läns kommuner, Landstinget, Regionförbundet och FUB Stöd till barn och föräldrar i familjer där någon förälder har utvecklingsstörning eller

Läs mer

Autism hos barn och unga Anders Hermansson Psykolog och Helén Kindvall Kurator. Psykiatriveckan 2016, BUP

Autism hos barn och unga Anders Hermansson Psykolog och Helén Kindvall Kurator. Psykiatriveckan 2016, BUP Autism hos barn och unga Anders Hermansson Psykolog och Helén Kindvall Kurator Psykiatriveckan 2016, BUP 1 Upplägg 17.15 18.00 Föreläsning 18.00 18.15 Fika 18.15 18.45 Föreläsning 2 ANNORLUNDASKAP ELLER

Läs mer

BARN- OCH UNGDOMSHABILITERINGEN I DALARNA

BARN- OCH UNGDOMSHABILITERINGEN I DALARNA BARN- OCH UNGDOMSHABILITERINGEN I DALARNA HABILITERINGSPROGRAM för barn och ungdomar med Asperger syndrom Information till föräldrar www.ltdalarna.se/hab Barn- och ungdomshabiliteringen i Dalarna.. ger

Läs mer

FUNCTIONAL ASSESSMENT INTERVIEW (FAI)

FUNCTIONAL ASSESSMENT INTERVIEW (FAI) FUNCTIONAL ASSESSMENT INTERVIEW (FAI) Namn: Ålder: Kön: Intervjudatum: Intervjuare: Namn på de intervjuade A 1. Definiera topografi (hur det yttrar sig), frekvens (hur ofta) duration (hur länge beteendet

Läs mer

BARN- OCH UNGDOMSHABILITERINGEN I DALARNA

BARN- OCH UNGDOMSHABILITERINGEN I DALARNA BARN- OCH UNGDOMSHABILITERINGEN I DALARNA HABILITERINGSPROGRAM för barn och ungdomar med autism Information till föräldrar www.ltdalarna.se/hab Barn- och ungdomshabiliteringen i Dalarna.. ger stöd och

Läs mer

Slutrapport av projektet Internetbaserad habilitering för unga med Aspergers syndrom

Slutrapport av projektet Internetbaserad habilitering för unga med Aspergers syndrom Slutrapport av projektet Internetbaserad habilitering för unga med Aspergers syndrom Handläggare: Regnr: Gäller fr.o.m.: Gunilla Keith-Bodros 2013-10-30 Godkänd/Signatur: Ersätter tidigare dokument: Gäller

Läs mer

Registrering utifrån formulär Vuxna med autism

Registrering utifrån formulär Vuxna med autism Registrering utifrån formulär Vuxna med autism Marie Matérne Tina Granat Vad ska vi registrera i HabQ? Kvalitetsindikatorerna har omformulerats som variabler Variablerna har listats i några formulär som

Läs mer

Rapport, 13-03-22. Utveckling av vårdkedja för diagnostik och behandlingsinsatser för små barn med autism och andra utvecklingsavvikelser.

Rapport, 13-03-22. Utveckling av vårdkedja för diagnostik och behandlingsinsatser för små barn med autism och andra utvecklingsavvikelser. Investera i framtiden Rapport, 13-03-22 Utveckling av vårdkedja för diagnostik och behandlingsinsatser för små barn med autism och andra utvecklingsavvikelser. Arbetsgrupp: Leif Ranemo, rektor elevhälsan,

Läs mer

Kliniska riktlinjer för sjukgymnastinsatser för barn och ungdomar med ryggmärgsbråck 2011. 6 mars 2013 1

Kliniska riktlinjer för sjukgymnastinsatser för barn och ungdomar med ryggmärgsbråck 2011. 6 mars 2013 1 Kliniska riktlinjer för sjukgymnastinsatser för barn och ungdomar med ryggmärgsbråck 2011 6 mars 2013 1 Syfte ta fram vårdprogram med nationella riktlinjer för sjukgymnastisk bedömning och uppföljning

Läs mer

Tidiga interventioner ur ett ESSENCE-perspektiv

Tidiga interventioner ur ett ESSENCE-perspektiv Tidiga interventioner ur ett ESSENCE-perspektiv 26/8 2014 Ulrika Johansson Pedagog, Enheten för Barnneuropsykiatri, Drottning Silvias Barn- och ungdomssjukhus, Göteborg Innehåll Introduktion Vad säger

Läs mer

Annorlunda tänkande vid utvecklingsstörning. Grundproblem. Grundproblem. SvenOlof Dahlgren E-post:

Annorlunda tänkande vid utvecklingsstörning. Grundproblem. Grundproblem. SvenOlof Dahlgren E-post: Annorlunda tänkande vid utvecklingsstörning SvenOlof Dahlgren E-post: svenolof@huh.se 2014-02-27 1 Grundproblem Många olika diagnoser forskning oftast utifrån specifika funktionsnedsättningar. Olika syn

Läs mer

Utvärdering av VISA som arbetssätt Förvaltningen för funktionshindrade Örebro kommun

Utvärdering av VISA som arbetssätt Förvaltningen för funktionshindrade Örebro kommun 2011-03-18 Nf 451/2010 Regionförbundet Örebro Utvärderingsverkstad 2010 2011 Kursort: Örebro Utvärdering av VISA som arbetssätt Förvaltningen för funktionshindrade Örebro kommun Handledare: Kerstin Färm,

Läs mer

Patientens upplevelse av välmående och delaktighet vid terapeutisk utredning av autismspektrumtillstånd (AST) utan utvecklingsstörning

Patientens upplevelse av välmående och delaktighet vid terapeutisk utredning av autismspektrumtillstånd (AST) utan utvecklingsstörning Patientens upplevelse av välmående och delaktighet vid terapeutisk utredning av autismspektrumtillstånd (AST) utan utvecklingsstörning Specialistarbete, klinisk psykologi Sofia Irnell Inledning Val av

Läs mer

Insatser vid Autismspektrum tillstånd Hur vet man vad som är rätt. Göteborg 2012-03-29 Eva Nordin-Olson eva.nordin-olsson@ltdalarna.

Insatser vid Autismspektrum tillstånd Hur vet man vad som är rätt. Göteborg 2012-03-29 Eva Nordin-Olson eva.nordin-olsson@ltdalarna. Insatser vid Autismspektrum tillstånd Hur vet man vad som är rätt Göteborg 2012-03-29 Eva Nordin-Olson eva.nordin-olsson@ltdalarna.se Historik 1950-60 talet mytbildning 1970-talet ideologiska spänningsfält

Läs mer

Presentationsrunda. Vad uppskattar du mest hos ditt barn? Vad oroar du dig mest för?

Presentationsrunda. Vad uppskattar du mest hos ditt barn? Vad oroar du dig mest för? Vad är autism? Presentationsrunda Vad uppskattar du mest hos ditt barn? Vad oroar du dig mest för? Förstå Barnets diagnos och beteende Mitt eget beteende Förändra/Acceptera Autism samt en beskrivning av

Läs mer

Information till föräldrar. Habiliteringsmottagningens insatser för små barn med autism

Information till föräldrar. Habiliteringsmottagningens insatser för små barn med autism Information till föräldrar Habiliteringsmottagningens insatser för små barn med autism Insatser för små barn med autism Barn med autism har svårare än andra barn att lära utifrån sin vardagsmiljö De behöver

Läs mer

Välkommen till TAKK för Språket hösten MiM Kunskapscentrum

Välkommen till TAKK för Språket hösten MiM Kunskapscentrum Välkommen till TAKK för Språket hösten 2014 MiM Kunskapscentrum Ett flerspråkigt perspektiv på AKK Samarbetet mellan skolan och hemmet Luz Solano, 2014 Varför AKK på modersmålet? Modersmålet är viktigt

Läs mer

Autismspektrumstörningar Autism Spectrum Disorders (ASD) Mia Ramklint

Autismspektrumstörningar Autism Spectrum Disorders (ASD) Mia Ramklint Autismspektrumstörningar Autism Spectrum Disorders (ASD) Mia Ramklint Social interaktion Avvikelser inom: Utveckling av språk som syftar till kommunikation Autistiska triaden Beteende-, intresse- och fantasirepertoar

Läs mer

Familjehemsdagen Stockholm 22 maj 2017

Familjehemsdagen Stockholm 22 maj 2017 Familjehemsdagen Stockholm 22 maj 2017 Lydia Springer Leg psykolog, Specialist i klinisk psykologi SUF-Kunskapscentrum, Habiliteringen SUF Kunskapscentrum Samverkan Utveckling - Föräldraskap Uppsala läns

Läs mer

Effektiva insatser för barn med autism

Effektiva insatser för barn med autism Effektiva insatser för barn med autism -en fråga om kunskap, inställning och handledning? Leg Psykolog, Leg Psykoterapeut Medicine doktor Certifierad beteendeanalytiker ulrika.langh@sll.se 2 Early Intensive

Läs mer

Överenskommelse angående ansvarsfördelning mellan primärvårdsnivå i kommun och landsting och Habiliteringsverksamheten

Överenskommelse angående ansvarsfördelning mellan primärvårdsnivå i kommun och landsting och Habiliteringsverksamheten H A N D L Ä G G A R E D A T U M D I A R I E N R Eva-Charlotte Bernthson, verksamhetschef Habiliteringsverksamheten i Sörmland 2011-11-17 HH-HOH10-064 PVN-HSF12-048 Överenskommelse angående ansvarsfördelning

Läs mer

Föräldrar med kognitiva svårigheter och deras barn

Föräldrar med kognitiva svårigheter och deras barn Föräldrar med kognitiva svårigheter och deras barn Utbildningsdag Tierp 22 okt 2012 LYDIA SPRINGER SANDRA MELANDER lydia.springer@lul.se sandra.melander@lul.se Projektet finansieras av: SUF-Kunskapscentrum

Läs mer

Övergripande modell. Version

Övergripande modell. Version Övergripande modell Uppföljning av insatser med HabQ vid problemskapande beteenden hos vuxna med autism/autismliknande tillstånd och eller utvecklingsstörning Version 2016-09-02 HabQ: Uppföljning av insatser

Läs mer

Uppdragsföreläsningar

Uppdragsföreläsningar Barn som väcker funderingar i förskolan Målgrupp Personal och föräldrar till barn i förskoleåldern. Rektorer för förskoleverksamhet. Personal inom BVC. Föreläsare Ulrika Aspeflo, leg. logoped Pris/Information

Läs mer

Lidingö Specialförskola Arbetsplan

Lidingö Specialförskola Arbetsplan Lidingö Specialförskola Arbetsplan 2017 2018 Förskolans styrdokument Internationella styrdokument: FNs deklaration om mänskliga rättigheter FNs barnkonvention Nationella styrdokument Skollagen 2010:800

Läs mer

AUTISMFORUM. Ett kunskapscenter för autism, Aspergers syndrom och andra autismspektrumtillstånd. www.autismforum.se

AUTISMFORUM. Ett kunskapscenter för autism, Aspergers syndrom och andra autismspektrumtillstånd. www.autismforum.se AUTISMFORUM Ett kunskapscenter för autism, Aspergers syndrom och andra autismspektrumtillstånd www.autismforum.se Autism och Aspergers syndrom Autism och Aspergers syndrom är funktionsnedsättningar som

Läs mer

KOMPIS Kommunikation genom pekprat i skolmiljö

KOMPIS Kommunikation genom pekprat i skolmiljö KOMPIS Kommunikation genom pekprat i skolmiljö Ett projekt i samverkan mellan särskolor i Göteborg DART kommunikations och dataresurscenter Frölunda Data? Finansiering från Specialpedagogiska Skolmyndigheten

Läs mer

Förstärkt familje/jourhem, Uppsala kommun

Förstärkt familje/jourhem, Uppsala kommun Förstärkt familje/jourhem, Uppsala kommun 2017 12 05 Lydia Springer lydia.springer@regionuppsala.se Christine Mattsson christine.eriksson-mattsson@regionuppsala.se SUF Kunskapscentrum Samverkan Utveckling

Läs mer

Kommunikativ effektivitet (West Birmingham Speech & Language Therapy Service)

Kommunikativ effektivitet (West Birmingham Speech & Language Therapy Service) Skalan West Birmingham Speech & Language Therapy Service ingår som obligatorisk bedömning av kommunikativ förmåga i aktivitet. Skall göras före start av åtgärder och vid uppföljning efter 1 år och efter

Läs mer

Barbro Lagander verksamhetschef Handikapp & Habilitering Stockholms läns sjukvårdsområde barbro.lagander@sll.se

Barbro Lagander verksamhetschef Handikapp & Habilitering Stockholms läns sjukvårdsområde barbro.lagander@sll.se Gemensamma värderingar och strategier arbetssätt där delad kunskap och kompetens främjar barn med funktionsnedsättningars utveckling och levnadsvillkor Barbro Lagander verksamhetschef Handikapp & Habilitering

Läs mer

Välkommen till TAKK för Språket. september- oktober 2015

Välkommen till TAKK för Språket. september- oktober 2015 Välkommen till TAKK för Språket september- oktober 2015 Värdegrund för flerspråkighet Interkulturalitet Mänskliga rättigheter Nationell lagstiftning. AKK- Alternativ och kompletterande kommunikation Metoder

Läs mer

Välkommen till NPF och lösningsfokuserat förhållningssätt

Välkommen till NPF och lösningsfokuserat förhållningssätt Välkommen till NPF och lösningsfokuserat förhållningssätt 12 mars 2015 www.attention-utbildning.se 1 Dagens agenda 9.30 10.45 Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar från DSM-IV till DSM-5 Marie Adolfsson

Läs mer

Disposition. Vilka diagnoser? Paradigmskifte? Varför diagnosticera neuropsykiatriska funktionsnedsättningar? Autismspektrumtillstånd (AST)

Disposition. Vilka diagnoser? Paradigmskifte? Varför diagnosticera neuropsykiatriska funktionsnedsättningar? Autismspektrumtillstånd (AST) Disposition Varför diagnosticera neuropsykiatriska funktionsnedsättningar? Vilka diagnoser? Vad är diagnoserna? Hannah Jakobsson, leg. psykolog, Cereb Prevalens Behandlingsmöjligheter Vad kan primärvården

Läs mer

Autismspektrumtillstånd hos vuxna. Agneta Hell

Autismspektrumtillstånd hos vuxna. Agneta Hell Autismspektrumtillstånd hos vuxna Agneta Hell Autismspektrumtillstånd (AST) Under beteckningen AST samlas bl.a de tidigare diagnoserna autistiskt syndrom, aspergers syndrom och atypisk autism/autismliknande

Läs mer

Målgruppen. Stödet till familjer med föräldrar som har kognitiva svårigheter. Ann Nilsson, familjecoach

Målgruppen. Stödet till familjer med föräldrar som har kognitiva svårigheter. Ann Nilsson, familjecoach Stödet till familjer med föräldrar som har kognitiva svårigheter Målgruppen Föräldrar med kognitiva svårigheter som behöver stöd 1. Föräldrar med en utvecklingsstörning/ svagbegåvning 3. Föräldrar med

Läs mer

-Autism - Vad innebär det och hur kan jag som pedagog arbeta för att möta barnet?

-Autism - Vad innebär det och hur kan jag som pedagog arbeta för att möta barnet? -Autism - Vad innebär det och hur kan jag som pedagog arbeta för att möta barnet? Cecilia Ljungström Specialpedagog fördjupning NPF Centralt skolstöd, Lotsen Cecilia.ljungstrom@ DSM 5/diagnosmanual Autism

Läs mer

Tidigt stöd för barnet: Behov av stöd och sätt att stödja barnet i en barngrupp

Tidigt stöd för barnet: Behov av stöd och sätt att stödja barnet i en barngrupp Tidigt stöd för barnet: Behov av stöd och sätt att stödja barnet i en barngrupp För en bättre dagvård - utvecklande av specialdagvården inom småbarnsfostran i Västra och Mellersta Nyland Barnets behov

Läs mer

Stöd till vuxna med en autismspektrumdiagnos

Stöd till vuxna med en autismspektrumdiagnos Stöd till vuxna med en autismspektrumdiagnos Information om Habilitering & Hälsas stöd till dig som har en autismspektrumdiagnos (ASD) utan intellektuell funktionsnedsättning. Det kan vara autism, Aspergers

Läs mer

HabQ: Uppföljning av insatser vid problemskapande beteenden hos vuxna med autism eller utvecklingsstörning med autismlikande tillstånd

HabQ: Uppföljning av insatser vid problemskapande beteenden hos vuxna med autism eller utvecklingsstörning med autismlikande tillstånd Övergripande modell: Uppföljning av insatser vid problemskapande beteenden hos vuxna med autism eller utvecklingsstörning med autismlikande tillstånd HabQ Version 2015-12-21 HabQ: Uppföljning av insatser

Läs mer

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2016/2017 Förskolan Villekulla Avdelning Norrgården

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2016/2017 Förskolan Villekulla Avdelning Norrgården 2016 Barn och utbildningsförvaltningen Förskoleverksamheten Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2016/2017 Förskolan Villekulla Avdelning Norrgården Norrgårdens vision: Trygghet, glädje, utveckling! INNEHÅLLSFÖRTECKNING

Läs mer

Forskning pågår: Risk- och skyddsfaktorer. Närståendeinsatser

Forskning pågår: Risk- och skyddsfaktorer. Närståendeinsatser Forskning pågår: Risk- och skyddsfaktorer & Närståendeinsatser Tatja Hirvikoski Med dr, psykolog, specialist i neuropsykologi, KIND, Karolinska Institutet & FoUU-chef för Habilitering&Hälsa, Stockholm

Läs mer

Habilitering inom BUP. Maria Unenge Hallerbäck Överläkare, med dr Landstinget i Värmland

Habilitering inom BUP. Maria Unenge Hallerbäck Överläkare, med dr Landstinget i Värmland Habilitering inom BUP Överläkare, med dr Landstinget i Värmland Neuropsykiatrisk behandling och habilitering inom BUP i Värmland Att begränsa symtom och förebygga psykisk ohälsa vid ASD Psykiatrisk problematik

Läs mer

Tidig upptäckt av AUTISM på BVC

Tidig upptäckt av AUTISM på BVC Tidig upptäckt av AUTISM på BVC Autism/Autismspektrumtillstånd(AST) Debuterar tidigt, redan under barnets första levnadsår och har stor inverkan på barnets utveckling. Förekomst ca 1% (ca 25-30 barn/år

Läs mer

Föräldraskap och kognitiva svårigheter Gimo

Föräldraskap och kognitiva svårigheter Gimo Föräldraskap och kognitiva svårigheter Gimo 2016-11-28 Lydia Springer SUF Kunskapscentrum Samverkan Utveckling - Föräldraskap Uppsala läns kommuner, Landstinget & Regionförbundet Stöd till barn och föräldrar

Läs mer

Samverkansmodell vid utredningar av småbarn med oklara utvecklingsavvikelser

Samverkansmodell vid utredningar av småbarn med oklara utvecklingsavvikelser Samverkansmodell vid utredningar av småbarn med oklara utvecklingsavvikelser Ingrid Hansson & Rosalba Dall Arche BUP Stockholm-Sydost Utvecklingspsykiatriska enheten www.barnsutveckling.se Länk till intro:

Läs mer

Principiell samverkansöverenskommelse mellan kommunerna i Örebro län och Region Örebro län gällande tidiga insatser i förskolan s.k.

Principiell samverkansöverenskommelse mellan kommunerna i Örebro län och Region Örebro län gällande tidiga insatser i förskolan s.k. Principiell samverkansöverenskommelse mellan kommunerna i Örebro län och gällande tidiga insatser i förskolan s.k. IBT för barn i förskoleåldern med autismspektrumtillstånd Rubrik specificerande dokument

Läs mer

Program för barn- och föräldragrupper på Habiliteringscenter Nacka

Program för barn- och föräldragrupper på Habiliteringscenter Nacka Hösten 2015 Program för barn- och föräldragrupper på Programmet presenterar vårt utbud för olika åldersgrupper. Vi planerar att regelbundet återkomma med ungefär samma utbud. Vissa grupper eller föräldrautbildningar

Läs mer

Förskolan Lejonkulans pedagogiska planering

Förskolan Lejonkulans pedagogiska planering 2016 Barn och utbildningsförvaltningen Förskoleverksamheten Förskolan Lejonkulans pedagogiska planering Lejonkulans vision: Trygghet, glädje, utveckling! INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. Inledning sid. 2 2. Normer

Läs mer

Vad är TEACCH? pedagogiskt perspektiv. Helene Tranquist. Bakgrund

Vad är TEACCH? pedagogiskt perspektiv. Helene Tranquist. Bakgrund Vad är TEACCH? Helene Tranquist Jag kommer ofta i kontakt med personal i verksamheter för barn, ungdomar och vuxna med autism som säger att de arbetar med TEACCH metoden. Vad menar de med det? Jag kan

Läs mer

Program för stöd till anhöriga

Program för stöd till anhöriga Program för stöd till anhöriga 2017-2020 stockholm.se Maj 2016 Dnr: 3.1.1 244/2016 och 540-244/2016 Utgivare: Socialförvaltningen och Äldreförvaltningen 3 (11) Introduktion Det här programmet ska fungera

Läs mer

ADHD. Vad vet man om tidsuppfattning och tidshantering hos personer med funktionsnedsättning? Vem kan ha kognitiva svårigheter?

ADHD. Vad vet man om tidsuppfattning och tidshantering hos personer med funktionsnedsättning? Vem kan ha kognitiva svårigheter? Vad vet man om tidsuppfattning och tidshantering hos personer med funktionsnedsättning? Del 2 2013 01 11 Vem kan ha kognitiva svårigheter? Intellektuell Funktionsnedsättning (IF); Utvecklingsstörning ADHD

Läs mer

Utbildningsdag 1 2010-03-16. Vård- och omsorgsförvaltningen. Utbildningsinnehåll dag 1

Utbildningsdag 1 2010-03-16. Vård- och omsorgsförvaltningen. Utbildningsinnehåll dag 1 Vård- och omsorgsförvaltningen Utbildningsdag 1 2010-03-16 Utifrån kunskap och beprövad erfarenhet ska vi belysa psykiska funktionshinder i samhället ur ett helhetsperspektiv - och vad som avgör rätten

Läs mer

pedagogiskt perspektiv Meningsfulla aktiviteter och kommunikation 2012-04-20 Språkets funktion och utveckling Människan söker efter mening

pedagogiskt perspektiv Meningsfulla aktiviteter och kommunikation 2012-04-20 Språkets funktion och utveckling Människan söker efter mening Meningsfulla aktiviteter och kommunikation ulrika@aspeflo.se www.aspeflo.se pedagogiskt perspektiv info@pedagogisktperspektiv.se 0708 282844 www.pedagogisktperspektiv.se Kommunikation - Att överföra känslor

Läs mer

Program för barn- och föräldragrupper på Habiliteringscenter Nacka

Program för barn- och föräldragrupper på Habiliteringscenter Nacka Våren 2016 Program för barn- och föräldragrupper på Programmet presenterar vårt utbud för olika åldersgrupper. Vi planerar att regelbundet återkomma med ungefär samma utbud. Vissa grupper eller föräldrautbildningar

Läs mer

Lärare med inriktning mot arbete i 7-9 samt gymnasieskolan

Lärare med inriktning mot arbete i 7-9 samt gymnasieskolan Lärare med inriktning mot arbete i 7-9 samt gymnasieskolan Översikt, kompetenser Relationell/ kommunikativ Ledarskap Didaktisk Reflektions över professionen Ämnesdidaktiska förmågor relationer med elever,

Läs mer

Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar

Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar Skoldagen 21 mars 2013 Sofia Cassel Leg. Psykolog Sofia Cassel legitimerad psykolog, Inside Team 2 Agenda Fakta om neuropsykiatriska funktionsnedsättningar Vanliga

Läs mer

Solgårdens förskola Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Solgårdens förskola Plan mot diskriminering och kränkande behandling Solgårdens förskola Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2015-2016 1 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen: Förskola Ansvarig för planen: Förskolechef Erja Svensson Vår vision:

Läs mer

ESSENCE Pedagogens arbete vid utredning 26/8 2014

ESSENCE Pedagogens arbete vid utredning 26/8 2014 ESSENCE Pedagogens arbete vid utredning 26/8 2014 Gunilla Westman Andersson Specialpedagog, PhD Gillbergcentrum, BNK Göteborg Innehåll Bakgrund Pedagogens olika uppgifter vid en utredning Observationer

Läs mer

NEUROPSYKIATRISKA SKOLFRÅNVARO FUNKTIONSNEDSÄTTNINGAR OCH. Malin Khoso Leg psykolog Leg psykoterapeut Magelungen Utveckling AB

NEUROPSYKIATRISKA SKOLFRÅNVARO FUNKTIONSNEDSÄTTNINGAR OCH. Malin Khoso Leg psykolog Leg psykoterapeut Magelungen Utveckling AB NEUROPSYKIATRISKA FUNKTIONSNEDSÄTTNINGAR OCH SKOLFRÅNVARO Malin Khoso Leg psykolog Leg psykoterapeut Magelungen Utveckling AB DAGENS FÖRELÄSNING Belysa några huvudsakliga svårigheter vid autismspektrum

Läs mer

Intellektuell funktionsnedsättning och problemskapande beteendevilka insatser fungerar?

Intellektuell funktionsnedsättning och problemskapande beteendevilka insatser fungerar? Intellektuell funktionsnedsättning och problemskapande beteendevilka insatser fungerar? Tove Lugnegård, överläkare, med dr Norra Stockholms psykiatri Svenska psykiatrikongressen 2015-03-12 Dagens innehåll

Läs mer

SPECIALPEDAGOGIK. Ämnets syfte

SPECIALPEDAGOGIK. Ämnets syfte SPECIALPEDAGOGIK Ämnet specialpedagogik är tvärvetenskapligt och har utvecklats ur pedagogik med nära kopplingar till filosofi, psykologi, sociologi och medicin. I ämnet behandlas människors olika villkor

Läs mer

När huvudet känns som en torktumlare

När huvudet känns som en torktumlare När huvudet känns som en torktumlare Hjälpmedelsinstitutet Nationellt kunskapscentrum Huvudmän Staten Sveriges Kommuner och Landsting Nordens största specialbibliotek Allmännyttig ideell förening Teknikstöd

Läs mer

Vad innebär det att ha Aspergers syndrom? Föreläsningen i Göteborg Susanne Jessen Utbildningscenter Autism.

Vad innebär det att ha Aspergers syndrom? Föreläsningen i Göteborg Susanne Jessen Utbildningscenter Autism. Vad innebär det att ha Aspergers syndrom? Föreläsningen i Göteborg 2012-12- 03 Susanne Jessen Utbildningscenter Autism Målsättning Att öka förståelsen och kunskapen hos olika myndighetspersoner som möter

Läs mer

SPRÅKLIGA PROFILER HOS BARN MED AUTISMSPEKTRUMTILLSTÅND UTAN INTELLEKTUELL FUNKTIONSNEDSÄTTNING

SPRÅKLIGA PROFILER HOS BARN MED AUTISMSPEKTRUMTILLSTÅND UTAN INTELLEKTUELL FUNKTIONSNEDSÄTTNING SPRÅKLIGA PROFILER HOS BARN MED AUTISMSPEKTRUMTILLSTÅND UTAN INTELLEKTUELL FUNKTIONSNEDSÄTTNING Lisen Kjellmer, lektor, leg. logoped, Ph.D. Specialpedagogiska institutionen, Stockholms Universitet Specialpedagogikens

Läs mer

Presentationsrunda. Vad uppskattar du mest hos din son eller dotter med autism? Vad oroar du dig mest för?

Presentationsrunda. Vad uppskattar du mest hos din son eller dotter med autism? Vad oroar du dig mest för? Vad är autism? Presentationsrunda Vad uppskattar du mest hos din son eller dotter med autism? Vad oroar du dig mest för? Förstå Den unges diagnos och beteende Mitt eget beteende Förändra/Acceptera Biologiska

Läs mer

Inkludering. Möjlighet eller hinder? Hur kan fler klara målen i vuxenutbildningen? Kerstin Ekengren

Inkludering. Möjlighet eller hinder? Hur kan fler klara målen i vuxenutbildningen? Kerstin Ekengren Inkludering Möjlighet eller hinder? Hur kan fler klara målen i vuxenutbildningen? Kerstin Ekengren Specialpedagogiska skolmyndigheten Statens samlade stöd i specialpedagogiska frågor. Insatsernas syfte

Läs mer

UTVECKLINGSGUIDE FÖRSKOLLÄRARPROGRAMMET

UTVECKLINGSGUIDE FÖRSKOLLÄRARPROGRAMMET UTVECKLINGSGUIDE FÖRSKOLLÄRARPROGRAMMET För studenter antagna fr.o.m. H 11 Version augusti 2015 1 2 Utvecklingsguide och utvecklingsplan som redskap för lärande Utvecklingsguidens huvudsyfte är att erbjuda

Läs mer

Skolpsykologinsatser inom AcadeMedia

Skolpsykologinsatser inom AcadeMedia Skolpsykologinsatser inom AcadeMedia Skolpsykologinsatser på olika nivåer Psykologinsatser kan göras på elev- grupp- eller organisationsnivå med syfte att undanröja hinder för lärande. Skolpsykologen bör

Läs mer

Det här är autism. Autism i olika diagnosmanualer. Hur yttrar sig autism? 1(6)

Det här är autism. Autism i olika diagnosmanualer. Hur yttrar sig autism? 1(6) 1(6) Det här är autism Autism är en funktionsnedsättning. Den som har autism har svårigheter med att samspela och kommunicera med andra och har begränsade och upprepade mönster i beteenden, intressen och

Läs mer

Inkludering. Förhållningssätt Mångfald som grund Tillgänglighet. Delaktighet

Inkludering. Förhållningssätt Mångfald som grund Tillgänglighet. Delaktighet Inkludering Förhållningssätt Mångfald som grund Tillgänglighet Delaktighet Integrering är inte det samma som inkludering! Fysisk integrering kan leda till social exkludering Organisation Kunskap om de

Läs mer

Uppdragsutbildning. Våra föreläsningar kombinerar förståelse och praktiska strategier för att underlätta vardagen.

Uppdragsutbildning. Våra föreläsningar kombinerar förståelse och praktiska strategier för att underlätta vardagen. Uppdragsutbildning Provivus har en mängd olika föreläsningar och skräddarsyr gärna utifrån verksamhetens behov. Här nedan beskriver vi våra olika föreläsningar. Kolla även gärna in våra populära processutbildningar:

Läs mer

Vision för specialistområdet habilitering

Vision för specialistområdet habilitering Vision 2022 för specialistområdet habilitering Visionen är en beskrivning av vad som kommer att känneteckna svensk habilitering år 2022. Syftet är att den ska vara vägledande i utveckling av svensk habilitering

Läs mer

På väg mot en kommunikativ habiliteringsmiljö!

På väg mot en kommunikativ habiliteringsmiljö! På väg mot en kommunikativ habiliteringsmiljö! Kommunikationskarnevalen 5 juni 2012 Anna Fäldt leg. Logoped (anna.faldt@lul.se ) Helena Tegler leg. Logoped (helena.tegler@lul.se) Vi kommer presentera:

Läs mer

PEDAGOGIK. Ämnets syfte

PEDAGOGIK. Ämnets syfte PEDAGOGIK Pedagogik är ett tvärvetenskapligt kunskapsområde nära knutet till psykologi, sociologi och filosofi och har utvecklat en egen identitet som samhällsvetenskaplig disciplin. Ämnet pedagogik tar

Läs mer

Habiliteringsprogram Cerebral pares

Habiliteringsprogram Cerebral pares Hälso- och sjukvårdsförvaltningen 1(5) Habiliteringsprogram cerebral pares Habiliteringsprogram Syftet med programmet är att möta målgruppens specifika behov med ett anpassat utbud av insatser. Habiliteringsprogrammet

Läs mer

SKOLÖVERGRIPANDE BETEENDESTÖD. Arbeta evidensbaserat med trygghet, studiero och tillgänglighet i skolan!

SKOLÖVERGRIPANDE BETEENDESTÖD. Arbeta evidensbaserat med trygghet, studiero och tillgänglighet i skolan! SKOLÖVERGRIPANDE BETEENDESTÖD Arbeta evidensbaserat med trygghet, studiero och tillgänglighet i skolan! Svenska Dyslexiföreningen 2015-11-16 peter.karlsson@psykologpartners.se www.psykologpartners.se www.pedagogikochutveckling.se

Läs mer

Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar

Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar från DSM-IV till DSM-5 25 mars 2015 www.attention-utbildning.se 1 DSM 5 (Diagnostic and Statistical Manual of Mental Disorders) En handbok för psykiatrin, som innehåller

Läs mer

Erfarenhet av att möta föräldrar till barn med flerfunktionsnedsättning i en föräldrautbildning om kommunikation

Erfarenhet av att möta föräldrar till barn med flerfunktionsnedsättning i en föräldrautbildning om kommunikation Erfarenhet av att möta föräldrar till barn med flerfunktionsnedsättning i en föräldrautbildning om kommunikation Logoped Anna Rensfeldt Flink, Habilitering & Hälsa, Göteborg AKKtiv AKK tidig intervention

Läs mer