Rapport, Utveckling av vårdkedja för diagnostik och behandlingsinsatser för små barn med autism och andra utvecklingsavvikelser.
|
|
- Fredrik Fransson
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Investera i framtiden Rapport, Utveckling av vårdkedja för diagnostik och behandlingsinsatser för små barn med autism och andra utvecklingsavvikelser. Arbetsgrupp: Leif Ranemo, rektor elevhälsan, Katrineholms kommun. Marie Myrbeck, ekonom, Habiliteringsverksamheten, Landstinget Sörmland Suzanne Freimanis, enhetschef, Barnhälsovården, Landstinget Sörmland Eva Charlotte Bernthson, verksamhetschef, Habiliteringsverksamheten, Landstinget Sörmland Katarina Granroth, verksamhetschef, Barn och ungdomspsykiatriska kliniken, Landstinget Sörmland Sara Hellblom Gustafsson, projektledare, Landstingets ledningsstab, Landstinget Sörmland
2 Innehållsförteckning 1. Bakgrund Nuläge Kopplingar till andra projekt Utveckling av vårdkedja för upptäckt, utredning, behandling och uppföljning Mål Syfte Delmål Projektfokus och samverkan Omfattning och avgränsningar Kostnadskalkyl och socioekonomisk kalkyl på införande av vårdkedja för upptäckt, utredning, behandling och uppföljning Slutdiskussion Bilagor Referenser
3 1. Bakgrund I projektet Förbättra vårdkedjan för barn och ungdomar med neuropsykiatrisk problematik är en, av flera målsättningar, att barn med neuropsykiatrisk problematik ska upptäckas i ett tidigare skede för att minska lidande och kunna ge rätt insatser i rätt tid. Den projektarbetsgrupp som arbetar med att förbättra första delen av vårdkedjan, upptäckt och ingång, har efter problemanalys föreslagit att införa screening för autism och andra utvecklingsavvikelser i samband med det generella hälsobesöket på BVC som samtliga barn erbjuds vid 2 ½-års ålder, samt att vidareutveckla efterföljande vårdkedja för utredning, behandling och uppföljning för de barn som avviker vid screening. I den här rapporten ger vi förslag på hur en sådan vårdkedja skulle kunna se ut och vi redovisar också en kostnadskalkyl och en socioekonomisk kalkyl på förslaget. Arbetet med kalkylerna har genomförts inom utbildningssatsningen Investera i framtiden. Arbetsgruppen har bestått av deltagare från landstinget Sörmland och Katrineholm kommun. 2. Nuläge Tidiga insatser anses mycket viktiga för att ge barn med utvecklingsavvikelser goda utvecklingsmöjligheter. Flera forskningsstudier har visat evidens för att tidig upptäckt och tidiga behandlingsinsatser för barn med utvecklingsavvikelser har stor betydelse för barnets utveckling och prognos (Howlin, 2005). När det gäller autismspektrumstörningar finns det evidensbaserade metoder för att upptäcka och behandla barn med autism i tidig ålder och därmed kunna ge hjälp i tidigt skede och minska svårigheterna. Enligt aktuell forskning angående förekomst av autism i befolkningen, har ca 1 % av samtliga barn 0-17 år någon form av autismspektrumtillstånd. I Sörmland föds ca 3000 barn/år, vilket teoretiskt skulle innebära att ca 30 barn per årskull har någon form av autismspektrumtillstånd. Under 2010 diagnosticerades sju barn, 0-6 år med någon form av neuropsykiatrisk diagnos i Sörmland och motsvarande siffra för 2011 var åtta barn. Detta innebär att det idag är ca ett till två barn av varje åldersgrupp som upptäcks i tidig ålder. De barn som diagnosticeras tidigt får intensivträning under två år, i samarbete mellan Habiliteringsverksamheten, förskola och föräldrar i form av intensiv beteendeterapi, (IBT). Det är den behandlingsmetod som används mest i Sverige och som har bäst stöd i forskningen (Bohlin m.fl. version 2012). Träningen fokuserar på socialt samspel, inlärning, funktionell kommunikation, problembeteenden och adaptiva färdigheter och den anpassas utifrån varje barns problembild. Barn med autism är en differentierad grupp. Utvecklingsnivå och andra förutsättningar kan se mycket olika ut, vilket också medför att det blir individuella variationer i resultat efter genomgången träning. I Göteborg där man infört screening sedan 2010, har 0,8 % av de barn som undersökts med de aktuella screeningmetoderna fått diagnos inom autismspektrumområdet och har i och med det erbjudits tidiga insatser (Nygren m.fl. 2012). 3. Kopplingar till andra projekt De föreslagna förändringarna för att utveckla vårdkedjan för att upptäcka och behandla små barn med autism och andra utvecklingsavvikelser behöver samordnas med övrigt förändringsarbete av vårdkedjan för barn och unga med neuropsykiatrisk problematik som 2
4 pågår på de inblandade verksamheterna och i projektet Förbättra vårdkedjan för barn och unga med neuropsykiatrisk problematik. 4. Utveckling av vårdkedja för upptäckt, utredning, behandling och uppföljning 4.1. Mål Att ge barn med utvecklingsavvikelser goda utvecklingsmöjligheter till ett gott liv Syfte Att i tidig ålder upptäcka barn med utvecklingsavvikelser, när det gäller språk, kontakt och kommunikation, samt att utveckla en vårdkedja för att utreda, stödja, behandla och följa upp barnen Delmål Öka kunskapsnivån om tidig upptäckt och utvecklingsavvikelser hos små barn, för medarbetare inom kommun och landsting. Öka möjligheter till samverkan kring dessa barn. Effektivare resursutnyttjande och minskade samhällskostnader för utanförskap, på kort och lång sikt Projektfokus och samverkan Utveckla en vårdkedja med utgångspunkt från barnen och deras behov. Vårdkedjan löper över flera inblandade verksamheter och huvudmän. Vårdkedjans olika steg innebär: Utvecklingsscreening utförs för samtliga barn i länet i samband med deras hälsobesök på BVC vid 2½-års ålder. Utredning, diagnostisk bedömning, åtgärdsplanering. Då resultatet av screening ger misstanke om autism erbjuds remiss till multiprofessionellt team med kunskap om och fokus på att utreda eventuell förekomst av neuropsykiatrisk problematik, ESSENCE-team (Fernell m.fl ) Samma team ansvarar sedan för uppföljning vid ett respektive två år senare. Stöd och behandling. Barn som enligt utredning får diagnos inom autismspektrumområdet får sedan behandlingsinsatser på Habiliteringsverksamheten i form av IBT. Insatserna genomförs i samarbete med förskola och föräldrar. Barnet får träning på förskola med en eller flera pedagoger som fungerar som tränare. Även föräldrarna fungerar som tränare. Uppföljning och utvärdering av behandlingsinsatserna. Uppföljande utredning av samtliga barn görs av ESSENCE-teamet ett respektive två år efter att behandlingsinsatserna påbörjats. BVC-screening vid 2 1/2 årsålder Vid utfall: 1:a bedömning av personal BVC/BHV (och eventuellt elevhälsa/stödcentrum.) Utredning vid indikation om avvikelse vid screening. ESSENCEteam på LtS o (ev. elevhälsa.) Behandlingsinsatser för de barn som får diagnos el. i övrigt har behov av behandling. Insatser f barnen behöver genomföras i samverkan, landsting o kommun. Uppföljande utredning av barnen ett resp två år efter start av behandlingsinsatser. 3
5 4.5. Omfattning och avgränsningar Om bedömning på BVC istället ger misstanke om avvikelser av annan typ än autism, såsom medicinska problem, kognitiv utvecklingsstörning, språkstörning eller bedöms vara en följd av psykosociala orsaker, kommer planering av kompletterande bedömning och åtgärder behöva genomföras i samarbete mellan fler aktörer. I första hand Barnhälsovårdsenheten, men även en eller flera andra verksamheter, såsom Habiliteringsverksamheten, Barn- och ungdomsmedicin, Barn- och ungdomspsykiatrin och länets kommuner. Kostnadskalkylen beräknas endast utifrån barn som har utvecklingsavvikelser inom autismspektrumområdet. Ett eventuellt införande av förslaget kommer behöva planeras i ett gemensamt genomförandeprojekt med samtliga inblandade verksamheter Kostnadskalkyl och socioekonomisk kalkyl på införande av vårdkedja för upptäckt, utredning, behandling och uppföljning. Kostnader för ett eventuellt införande har beräknats för alla ingående aktörer i den vårdkedja, som föreslås, (Se bilagor, Processkarta och Sammanställning från kalkyl). Därefter har det gjorts en beräkning på hur stora kostnadsminskningar som det blir om delar av gruppen kommer att få ett fungerande liv, där de kommer i arbete och bidrar till produktion, samt att de får minskade behov av samhällsstöd. I den beräkningen har det tagits hänsyn till att det barn med autism är en differentierad grupp och att det inom gruppen finns barn som trots insatser kommer att ha fortsatt hjälpbehov p.g.a. låg utvecklingsnivå. Detta har sedan jämförts med de kostnader som uppstår om ingenting görs och en del av gruppen hamnar i utanförskap i samhället. Om barnen upptäcks tidigt och kan få evidensbaserad behandling som förändrar livsförutsättningarna för dem, så innebär det stora mänskliga vinster både för dem och deras familjer och det är också så att det skulle innebära stora ekonomiska samhällsvinster. Vid ett eventuellt införande av vårdkedjan blir det dessutom en kostnadsförskjutning för landstinget, eftersom utredning och behandling kommer att komma tidigare i barnens utveckling, vilket på sikt troligtvis innebär mindre kostnader för utredning och insatser för äldre barn och unga med autism. Nedan visas finansiering av de totala kostnaderna i processen som sträcker sig över 3 år (beräknat på 30 barn, en årskull). Synlig kostnad innebär ny tillkommande kostnad, medan osynlig kostnad innefattar kostnader som redan finns idag. Kostnader Synliga Osynliga Totalt Löner Lokaler Konsulter Övrigt Totalt
6 Fördelning av kostnader mellan kommuner och landsting Synliga Osynliga Totalt Kommunen Landstinget Totalt Kommunernas kostnad fördelad per kommun utifrån antalet barn 1-5 år (2011) Kommun Antal barn Kostnad %fördelning Eskilstuna % Flen % Gnesta % Katrineholm % Nyköping % Oxelösund % Strängnäs % Trosa % Vingåker % Totalt % Nedan visas fördelningen av kostnader över 3 år. 5
7 Fortsatt årlig kostnad för kommun och landsting om vårdkedjan införs: Då ca. 30 barn upptäcks varje år kommer kostnaden att fördelas enligt nedan för landsting respektive kommunerna. År 1 År 2 År 3, 4, 5 osv. Landsting 30 barn kr kr kr 30 barn kr kr 30 barn kr kr kr kr År 1 År 2 År 3, 4, 5 osv. Kommuner 30 barn kr kr 0 kr 30 barn kr kr 30 barn kr kr kr kr Vinst per aktör Nedan visas vinsten per aktör utifrån antal år, den socioekonomiska kalkylen som vi gjort visar på att den totala samhällsvinsten beräknat på 30 barn på 30 år hamnar på 141 Mkr. Vinst Grupp Antal år Vinst Netto per Aktör Grupp Antal år Arbetsförmedling Försäkringskassan Kommunen Landstinget Rättsväsendet Övriga Summa Produktionsvärde Grupp Antal år Produktionsvärde
8 5. Slutdiskussion Att utveckla och införa en vårdkedja för diagnostik och behandlingsinsatser för små barn med autism och andra utvecklingsavvikelser är i det första skedet en kostnad och en kostnad som till del redan finns idag. Det kan också ses som en social investering i vår framtid, genom att vi satsar på tidiga och förebyggande insatser. Att upptäcka barn med utvecklingsavvikelser tidigt och starta med insatser kan t.ex. för ett barn med högfungerande autism innebära en skillnad mellan att ha ett välfungerande liv med ett kvalificerat arbete inom ett specialområde till ett liv i utanförskap med missbruk, kriminalitet och psykisk ohälsa. (Se bilaga. Berättelser ur verkliga livet). Idag är det en stor del av personer med autism som diagnosticeras sent i livet eller inte alls. Det kan ha gått många år med svårigheter och misslyckanden innan man kan få hjälp med att förstå och i bästa fall lära sig att hantera sina svårigheter. Idag finns metoder för att upptäcka, diagnosticera och behandla små barn med autism och då kan vi ställa oss frågan om det finns något som talar emot en utveckling av en sådan vårdkedja? 6. Referenser 1. Howlin, P. (2005). The effectiveness of interventions for children with autism. Neurodevelopmental Disorders, Bohlin, G. Bromark, G. Granat, T., Haglund, N., Sjöholm-Lif, E., Zander, E. (2004, rev. 2006, 2008, 2012) Mångsidiga intensiva insatser för barn med autism i förskoleåldern Nygren, G., Sandberg, E., Gillstedt, F., Ekeroth, G., Arvidsson, T., Gillberg, C.(2012). A new screening programme for autism in general population of Swedish toddlers. Elseviers 4. Fernell. E., Landgren, M., Gillberg, C. (2012). Organisatoriskt nytänkande för barn med kognitiva funktionsnedsättningar. Läkartidningen nr 36, 2012, volym Bilagor 1. Processkarta. 2. Sammanställning från kalkyl. 3. Berättelser ur verkliga livet. 7
Landstingsstyrelsen PROTOKOLLSUTDRAG SID 1(2) D A T U M D I A R I E N R 2013-09-03 LS-LED13-484-3 114/13 Förändring gällande ansvar och uppdrag för barn och unga med neuropsykiatrisk problematik, inom
Läs merI l Hållbarhetsnämnden ( 2013-05-2 1 (5 12/13 1
LANDSTINGET SORMLAND Hållbarhetsnämnden PROTOKOLL DATUM 20 13052 1 DIARIENR HBN13001 5 12/13 Utveckling av vårdkedja för diagnostik och behandlingsinsatser för små barn med autism och andra utvecklingsavvi
Läs mer72/13 Utveckling av vårdkedja för diagnostik och behandlingsinsatser för små barn med autism och andra utvecklingsavvikelser
Landstingsstyrelsens arbetsutskott PROTOKOLLSUTDRAG SID 1(2) D A T U M D I A R I E N R 2013-05-14 LS-LED13-327-2 72/13 Utveckling av vårdkedja för diagnostik och behandlingsinsatser för små barn med autism
Läs merLandstingsstyrelsen PROTOKOLLSUTDRAG SID 1(2) D A T U M D I A R I E N R 2013-09-03 LS-LED13-484-3 114/13 Förändring gällande ansvar och uppdrag för barn och unga med neuropsykiatrisk problematik, inom
Läs merChristina Edward Planeringschef
Planeringsenheten TJÄNSTESKRIVELSE Sida 1(1) Datum 2015-10-27 Diarienummer 150054 Landstingsstyrelsen Utredningsuppdrag 15/23 Att inleda en process för att lära från landstinget i Sörmlands erfarenheter
Läs merTidig upptäckt av utvecklingsavvikelser hos förskolebarn i Stockholm
Tidig upptäckt av utvecklingsavvikelser hos förskolebarn i Stockholm Aalborg, 4 maj 2011 Harald Sturm och Eric Zander Neuropsykiatriska resursteamet Sydost Barn- och ungdomspsykiatri www.barnsutveckling.se
Läs merTidig diagnostik av utvecklingsavvikelser hos småbarn
Tidig diagnostik av utvecklingsavvikelser hos småbarn ett utvecklingspsykiatriskt perspektiv Harald Sturm, barnpsykiater och barnneurolog Eric Zander, psykolog och doktorand Utvecklingspsykiatrisk enhet
Läs merAtt investera i framtiden
2013 Arbetsmarknads- och familjenämnden Datum Diarienummer 1 (5) Arbetsmarknads- och familjeförvaltningen Enheten för kvalitet Sofia Eriksson, 070-0866201 Att investera i framtiden -Rapport från utbildning
Läs merH A N D L Ä G G A R E D A T U M D I A R I E N R 2014-03-03 HU-HOH14-074 Nämnden för Habilitering och Utbildning Budget och planeringsunderlag för 2015-2017 Budgetunderlaget utgör Nämnden för Habilitering
Läs merLandstingsstyrelsens förslag till beslut
FÖRSLAG 2010:38 1 (8) Landstingsstyrelsens förslag till beslut Motion 2009:7 av Anna Kettner (S) om inrättande av familjemottagningar för neuropsykiatriska diagnoser Föredragande landstingsråd: Birgitta
Läs merHjällboSamverkan Små barn
HjällboSamverkan Små barn Barnets resa i vården sammanhållen vård av barn och samverkan mellan olika specialiteter Presentation för Södra Älvsborgs Delregionala politiska samråd 2017-01-19 Gudrun Nygren
Läs merBakgrund. Vi ville skapa ett gemensamt bedömningsteam kring de små barn som redan kommer till hab och bup på remiss från BVC och BUM.
Småbarnsteam Bakgrund 2012-08-30 samlades enhetschefer och medarbetare i HSF; BUP, BUM, HAB, LOG, BVC som regelbundet kommer i kontakt med små barn med försenad utveckling. Vi ville skapa ett gemensamt
Läs merKartläggning gällande personliga ombuds samverkan i länet
Kartläggning gällande personliga ombuds samverkan i länet Bakgrund Nämnden för vård, omsorg och hjälpmedel har 2014-05-23 efterfrågat en kartläggning om hur det ser ut gällande kommunernas och landstingets
Läs merVerksamhetsplan RAR 2012 Dnr RAR12-04
Samordningsförbundet RAR i Sörmland 1. Inledning RAR:s verksamhetsidé är att löpande erbjuda samverkansaktiviteter, processtöd samt utvärderingar som utarbetas gemensamt med medlemmarna. Omfattningen styrs
Läs merKvalitetsbokslut 2011 BUP NLN, KSK
Kvalitetsbokslut 2011 BUP NLN, KSK Innehållsförteckning Inledning... 3 Faktaruta... 4 Organisation / Kompetens... 5 Verksamhetens uppdrag... 7 Måluppfyllelse... 9 Tillgänglighet... 10 Medicinska resultat...
Läs merHjälpredan. Ansvarsfördelning kring barn och ungdomar med funktionsnedsättning
Hjälpredan Ansvarsfördelning kring barn och ungdomar med funktionsnedsättning * Med under skoltiden avses barn i fritidshem, förskoleklass, grundskola, grundsärskola, gymnasiesärskola och gymnasieskola.
Läs merRapport avseende samverkan kring barn och unga med psykisk ohälsa
1(6) Hälso- och sjukvårdsnämnden Landstinget Sörmland Rapport avseende samverkan kring barn och unga med psykisk ohälsa Arbetsforum för samverkan i västra och södra länsdelarna där Barn- och ungdomspsykiatriska
Läs mer1 Rekommendationer. Gunilla Bromark Tina Granat Nils Haglund Eva Sjöholm-Lif Eric Zander. Reviderad 2012 av Gunilla Bromark och Tina Granat
1 Rekommendationer Gunilla Bromark Tina Granat Nils Haglund Eva Sjöholm-Lif Eric Zander Reviderad 2012 av Gunilla Bromark och Tina Granat 7 Inledning Det råder konsensus om att insatser bör erbjudas barn
Läs merPrincipiell samverkansöverenskommelse mellan kommunerna i Örebro län och Region Örebro län gällande tidiga insatser i förskolan s.k.
Principiell samverkansöverenskommelse mellan kommunerna i Örebro län och gällande tidiga insatser i förskolan s.k. IBT för barn i förskoleåldern med autismspektrumtillstånd Rubrik specificerande dokument
Läs merPsykologansvaret för utredning av barn och unga med misstänkt intellektuell och/eller neuropsykiatrisk funktionsnedsättning
RJL 2015/1897 Psykologansvaret för utredning av barn och unga med misstänkt intellektuell och/eller neuropsykiatrisk funktionsnedsättning Bilaga till Överenskommelse om samverkan mellan kommunerna i Jönköpings
Läs merMål - sjukpenningtal 9,0 2020
TRIS-dag KFV 2017-03-01 Mål - sjukpenningtal 9,0 2020 Sid 1 Mars 2017 TRIS-dag 9,0 Regeringens åtgärdsprogram för ökad hälsa och minskad sjukfrånvaro november 2015 Sedan år 2010 har sjukpenningtalet ökat
Läs merLindrig utvecklingsstörning
Lindrig utvecklingsstörning Barnläkarveckan i Karlstad 2013-04-23 /Elisabeth Fernell Utvecklingsneurologiska enheten, Skaraborgs sjukhus i Mariestad och Gillbergcentrum, Sahlgrenska Akademin, Göteborgs
Läs merFjärilseffekten. Socioekonomisk analys av Dansa utan krav!
Fjärilseffekten Socioekonomisk analys av Dansa utan krav! För vem lönar det sig att göra en tidig insats för tjejer med psykosomatiska symptom? Vad blir konsekvensen om vi låter bli? Utmaning Den psykiska
Läs merPsykologansvaret för utredning av barn och unga med misstänkt intellektuell och/eller neuropsykiatrisk funktionsnedsättning
Psykologansvaret för utredning av barn och unga med misstänkt intellektuell och/eller neuropsykiatrisk funktionsnedsättning Bilaga till Överenskommelse om samverkan mellan kommunerna i Jönköpings län och
Läs merLogopediskt omhändertagande av barn med utfall i språkscreening på Barnavårdcentral
Logopediskt omhändertagande av barn med utfall i språkscreening på Barnavårdcentral Eva Sandberg Enheten för barnlogopedi Drottning Silvias barn- och ungdomssjukhus Göteborg Centrala Barnhälsovården i
Läs merSUF-nätverket i Växjö. Kartläggning av målgruppen för Samverkan Utveckling Föräldraskap i Växjö kommun 2013-12-01. Landstinget Kronoberg.
Kartläggning av målgruppen för Samverkan Utveckling Föräldraskap i Växjö kommun Leg. psykolog Vuxenhabiliteringen SUF-nätverket i Växjö Landstinget Kronoberg Vuxenhabiliteringen Barn- och ungdomshabiliteringen
Läs merÖVERENSKOMMELSE OM SAMVERKANSRUTINER SOCIALTJÄNST OCH BARN- OCH UNGDOMSPSYKIATRI I SÖRMLAND
Fr ÖVERENSKOMMELSE OM SAMVERKANSRUTINER SOCIALTJÄNST OCH BARN- OCH UNGDOMSPSYKIATRI I SÖRMLAND VID PLACERING AV BARN OCH UNGA I FAMILJEHEM OCH HEM FÖR VÅRD ELLER BOENDE (HVB) Dokumentinformation Dokumenttitel:
Läs merÖverenskommelse angående ansvarsfördelning mellan primärvårdsnivå i kommun och landsting och Habiliteringsverksamheten
H A N D L Ä G G A R E D A T U M D I A R I E N R Eva-Charlotte Bernthson, verksamhetschef Habiliteringsverksamheten i Sörmland 2011-11-17 HH-HOH10-064 PVN-HSF12-048 Överenskommelse angående ansvarsfördelning
Läs merFöreningen Sveriges Habiliteringschefer. Rikstäckande nätverk för barn- och ungdomshabiliteringen i Sverige. Grundad 1994. 1 Rekommendationer
Föreningen Sveriges Habiliteringschefer Rikstäckande nätverk för barn- och ungdomshabiliteringen i Sverige. Grundad 1994 1 Rekommendationer Gunilla Bromark Tina Granat Nils Haglund Eva Sjöholm-Lif Eric
Läs merUppvidinge kommun, handlingsplan Psykisk hälsa 2019
Fokusområde 1: Förebyggande och främjande arbete Fokusområde 2: Tillgängliga tidiga insatser Fokusområde 3: Enskildas delaktighet och rättigheter Fokusområde 4: Utsatta grupper Fokusområde 5: Ledning,
Läs merAtt ta på sig rätt glasögon
Att ta på sig rätt glasögon Gunilla Westman Andersson Specialpedagog, Med dr Göteborgs Universitet Institutionen för pedagogik och specialpedagogik Gillbergcentrum Innehåll Forskning Förskolans roll i
Läs merFolkhälsan i ett socioekonomiskt perspektiv
Folkhälsan i ett socioekonomiskt perspektiv 1 Kan man räkna på människor och hur de mår? 2 Socioekonomiska beräkningar introducerades 2009 i kommunen: 1) Utbildning av kommunens ekonomer. 2) Beräkning
Läs merAttentions remissvar över promemorian Specialpedagogisk kompetens i fråga om neuropsykiatriska svårigheter
Stockholm den 26 juni 2017 Till Utbildningsdepartementet 103 30 Stockholm Diarienummer: U2017/01365/UH Attentions remissvar över promemorian Specialpedagogisk kompetens i fråga om neuropsykiatriska svårigheter
Läs merSammanställning av enkätfrågor till BVC sjusköterskor i Göteborg angående 2½ års språk och autismscreening
Sammanställning av enkätfrågor till BVC sjusköterskor i Göteborg angående 2½ års språk och autismscreening Bakgrund I januari 2009 infördes språkscreening vid 2½ års ålder i barnhälsovårdens hälsoövervakning
Läs merUppvidinge kommun, handlingsplan PRIO 2018
Fokusområde 1: Förebyggande och främjande arbete Fokusområde 2: Tillgängliga tidiga insatser Fokusområde 3: Enskildas delaktighet och rättigheter Fokusområde 4: Utsatta grupper Fokusområde 5: Ledning,
Läs merEvidensbaserade metoder, psykosociala: fokus barn & unga
Evidensbaserade metoder, psykosociala: fokus barn & unga Carolina Björkman, utvecklare, Nyköpings kommun Christer Åkerlund, teamledare, Eskilstuna kommun Vad vet vi om ungdomar med missbruk eller beroende?
Läs merEn rimlig hypotes är att det finns en samhällsekonomisk potential i att satsa på förebyggande arbete inom de generella verksamheterna för barn och
Sammanfattning Psykisk ohälsa är ett allvarligt hälsoproblem bland barn och ungdomar och därmed ett angeläget område för samhällsinsatser. Det mesta av de resurser som samhället satsar på barn och ungdomar
Läs mer* OBS! Faktablad som inte ingår i denna lista skrivs ut från infotekets webbsida
* OBS! Faktablad som inte ingår i denna lista skrivs ut från infotekets webbsida FAKTABLA Beställa Antal ex Adhd / add Vad är adhd/add? - lättläst Vad är adhd/add? Flickor och kvinnor med adhd/add Adhd/add
Läs merFör en god och jämlik hälsa GEM 2017/0078 En utveckling av det folkhälsopolitiska ramverket
2017-05-15 För en god och jämlik hälsa GEM 2017/0078 En utveckling av det folkhälsopolitiska ramverket Svenska Psykiatriska Föreningen (SPF) tackar för möjligheten att få yttra sig angående denna remiss.
Läs merMödra- och Barnhälsovårdspsykologens arbete. Leg Psykolog Frida Harrysson, MBHV-psykolog Lund
Mödra- och Barnhälsovårdspsykologens arbete Leg Psykolog Frida Harrysson, MBHV-psykolog Lund Psykologverksamheter Mödrabarnhälsovård/Föräldra- och barnhälsa i region Skåne SUS (Mottagningar i Lund, Malmö
Läs merRegionalt stöd till struktur för kunskapsutveckling och samverkan inom socialtjänst/hälso- och sjukvård.
Regionalt stöd till struktur för kunskapsutveckling och samverkan inom socialtjänst/hälso- och sjukvård. Länsstyrgruppen gav den 24 oktober 2014 en arbetsgrupp, bestående av Monika Agnedal, Inger Eklind
Läs merHandlingsplan fö r barn öch unga vuxna, samt barn öch unga vuxna med kömplexa behöv. Dahlqvist Claesson, Karin
Handlingsplan fö r barn öch unga vuxna, samt barn öch unga vuxna med kömplexa behöv Dahlqvist Claesson, Karin 2017-10-19 2 Innehåll Inledning.. 3 Metod. 3 Resultat av nyckelindikatorer för länet.. 4 Länet
Läs mer1. Fråga till Alliansen och de rödgröna: Hur kommer vården för ME/CFS-patienter att utformas om ni vinner valet? Fråga till respektive parti:
1. Fråga till Alliansen och de rödgröna: Hur kommer vården för ME/CFS-patienter att utformas om ni vinner valet? Fråga till respektive parti: Hur vill ert parti utforma vården för ME/CFS-patienter? Alliansen
Läs merSociala investeringar
Sociala investeringar För ökad effektivitet, utveckling och långsiktighet Samordningsförbunden Västmanlands konferens i Västerås 1/10 2012 Tomas Bokström www.skl.se/psynk Disposition Om Psynk psykisk hälsa
Läs merRapport avseende neuropsykiatriska utredningar vid Vuxenhabiliteringen Neurorehab Sävar och Psykiatriska klinikerna under 2015
Rapport avseende neuropsykiatriska utredningar vid Vuxenhabiliteringen Neurorehab Sävar och Psykiatriska klinikerna under 2015 Inledning Sedan 2009 har frågeställningen neuropsykiatriska funktionshinder
Läs merSvar till socialstyrelsen angående beslut gällande handläggning och diagnos av neuropsykiatriska tillstånd (SoS Dnr 978/2008)
HSN 2009-01-27 p 11 1 (6) Hälso- och sjukvårdsnämndens förvaltning TJÄNSTEUTLÅTANDE 2008-12-19 HSN 0811-1330 Handläggare: Eva Bohlin Svar till socialstyrelsen angående beslut gällande handläggning och
Läs merESSENCE THE ESSENCE IN CHILD PSYCHIATRY
ESSENCE THE ESSENCE IN CHILD PSYCHIATRY Early Symptomatic Syndromes Eliciting Neurodevelopmental Clinical Examinations 2014-11-12 Monica Jonsson, Tua Bardosson Syftar till att hitta hela gruppen av tidigt
Läs merSkydda barn mot tobaksrök ett material som är tänkt att användas för diskussion och reflektion om passiv rökning.
Skydda barn mot tobaksrök ett material som är tänkt att användas för diskussion och reflektion om passiv rökning. Katarina Östergren, Hälsoutvecklare katarina.ostergren@regionsormland.se LS budgeterade
Läs merMå bra. i förskola och skola. Information om stöd till barn och elever i Östra Göteborg
Må bra i förskola och skola Information om stöd till barn och elever i Östra Göteborg 1 Barn och ungdomar som mår bra har bättre förutsättningar att utvecklas och ta till sig kunskap. Vi vet att det finns
Läs merRiktlinjer för handläggning av neuropsykiatriska tillstånd och närbesläktade funktionsnedsättningar såsom
2008-12-09 Riktlinjer för handläggning av neuropsykiatriska tillstånd och närbesläktade funktionsnedsättningar såsom AD/HD autimsspektrumtillstånd dyslexi psykisk utvecklingsstörning tal- och språkstörning
Läs merHandlingsplan för elevhälsoarbete. Alla elever är hela skolans ansvar! Brukets skola, Örebro kommun
Handlingsplan för elevhälsoarbete Alla elever är hela skolans ansvar! Brukets skola, Örebro kommun Läsår 2017-2018 1 Innehåll sidan Policy för barnets rättigheter i Örebro kommun 3 Trygghetsvision i Örebro
Läs merSysselsättning utbildning och utanförskap
Sysselsättning utbildning och utanförskap Med sikte på jämlik folkhälsa & välfärd i Sörmland Peter Eklund Länsstyrelsen i Södermanlands län Bommersvik 23.9 2011 1 JOBBIGT Mellan 2000 2009 har Befolkningen
Läs merRemisskriterier fö r habiliteringmöttagningarna
Remisskriterier fö r habiliteringmöttagningarna För att habiliteringen ska anta en remiss eller en egen vårdbegäran krävs: att individen tillhör eller förmodas tillhöra habiliteringens målgrupp att svårighetsgraden
Läs merMedborgarförslag om bättre stöd till barn med tidiga tecken på psykisk ohälsa
2011 01 31 15 21 Kommunstyrelsen 2011 08 15 161 348 Arbets och personalutskottet 2011 06 07 118 230 Dnr 11.19 008 jankf24 Medborgarförslag om bättre stöd till barn med tidiga tecken på psykisk ohälsa Ärendebeskrivning
Läs merTabell 1: Utbildningar i Eskilstuna kommun 2009-2014
Tabell 1: Utbildningar i Eskilstuna kommun 2009-2014 Utbildningstyp Kategori 2009 2010 2011 2012 2013 2014 Total YH Fordon och transport 27 24 23 25 99 Hälsa, vård och omsorg 19 20 39 Säkerhetstjänster
Läs merInledning. Stockholm den 29 mars Till Avdelningen för kunskapsstyrning för hälso- och sjukvården
Stockholm den 29 mars 2018 Till Avdelningen för kunskapsstyrning för hälso- och sjukvården Attentions remissvar över remissversionen Behandling av spelmissbruk och spelberoende. Kunskapsstöd med nationella
Läs merIdéer och exempel över sociala investeringar
Idéer och exempel över sociala investeringar Tre exempel för att belysa behovet och nyttan med sociala investeringar Samhällsmedicin vid Centrum för kunskapsstyrning, Region Gävleborg Inledning Syftet
Läs merVästbus Samverkan för barn och ungas bästa
Västbus Samverkan för barn och ungas bästa Regionalt övergripande riktlinje som gäller samtliga 49 kommuner och regionen. Reglerar samverkan kring barn och unga med psykisk/psykiatrisk och social problematik.
Läs merVarför behövs sociala investeringar och hur kan man som region arbeta med det?
Varför behövs sociala investeringar och hur kan man som region arbeta med det? Västra Götalandsregionen 9 september 2015 Tomas Bokström & Christina Wahlström Disposition 1. Varför sociala investeringar?
Läs merPrognos över vårdkonsumtionen i Sörmland läkarbesök på akutmottagning - operationer & operationssalar - vårddagar & vårdplatser
Prognos över vårdkonsumtionen i Sörmland 2025 - läkarbesök på akutmottagning - operationer & operationssalar - vårddagar & vårdplatser December 2013 2 Förord Inom ramen för Framtidens hälso- och sjukvård,
Läs merYttrande över Våld i nära relationer en folkhälsofråga (SOU 2014:49)
1 (5) Socialförvaltningen 2014-10-21 Dnr KS 2014-684 Anna Widéen SN 2014-230 Justitiedepartementet Yttrande över Våld i nära relationer en folkhälsofråga (SOU 2014:49) SAMMANFATTNING Linköpings kommun
Läs merSocioekonomisk analys av Projekt Social Hänsyn
1 Socioekonomisk analys av Projekt Social Hänsyn Göteborg 150601 Berit Björnered BBj Konsult 2 Innehåll 1 Bakgrund... 3 2.1 Socioekonomisk analys... 3 2.2 Utanförskapets kostnader... 4 3 39 deltagare...
Läs merSamhällsekonomiska vinster av hälsofrämjande insatser riktade till barn och unga. Socialpediatrisk forskning, Inna Feldman
Samhällsekonomiska vinster av hälsofrämjande insatser riktade till barn och unga Socialpediatrisk forskning, Inna Feldman Kommunstyrelsen i mellanstor kommun Det finns många förslag Men hur vet kommunen?
Läs merHandlingsplan för länsgemensamt arbete för minskad psykisk ohälsa i Värmland framtagen inom ramen för Nya Perspektiv
Stöd till riktade insatser inom området psykisk hälsa 2017 Överenskommelse mellan staten och Sveriges Kommuner och Landsting Handlingsplan för länsgemensamt arbete för minskad psykisk ohälsa i Värmland
Läs merInformation till föräldrar. Habiliteringsmottagningens insatser för små barn med autism
Information till föräldrar Habiliteringsmottagningens insatser för små barn med autism Insatser för små barn med autism Barn med autism har svårare än andra barn att lära utifrån sin vardagsmiljö De behöver
Läs merBilaga: Utdrag ur tjänsteutlåtande till Landstingsstyrelsen, Dnr LS-LED15-0577-2 Långsiktigt hållbar finansiering av regionalt stöd inom socialtjänst och vård Sammanfattning Sörmland behöver en långsiktigt
Läs merÅterblick länstransportplanerna Analys och uppföljning inför ny länstransportplan Infrastrukturberedningen Malmköping
Återblick länstransportplanerna 2010-2016 Analys och uppföljning inför ny länstransportplan 2018-2029. Infrastrukturberedningen Malmköping 20160419. Fredrik Högberg, strateg, regionförbundet Sörmland Analys
Läs merSvar på medborgarförslag om att anställa arbetsterapeut i elevhälsan i Kalmar kommun
TJÄNSTESKRIVELSE Handläggare Datum Ärendebeteckning Åse Porsefjord 2018-11-05 BUN 2018/0946 Tfn 45 30 95 Utbildningsnämnden Svar på medborgarförslag om att anställa arbetsterapeut i elevhälsan i Kalmar
Läs merHjälpredan. Ansvarsfördelning kring barn och ungdomar med funktionsnedsättning
Hjälpredan Ansvarsfördelning kring barn och ungdomar med funktionsnedsättning * Med under skoltiden avses barn i fritidshem, förskoleklass, grundskola, grundsärskola, gymnasiesärskola och gymnasieskola.
Läs merHjärtsviktsprocessen Landstinget Sörmland. Maria Liljeroos Processledare Christer Magnusson Medicinskt ansvarig
Hjärtsviktsprocessen Landstinget Sörmland Maria Liljeroos Processledare Christer Magnusson Medicinskt ansvarig Vårdkontakter Man räknar med att åtminstone 50 60 % av patienterna med hjärtsvikt kontrolleras
Läs merKvalitetsbokslut 2012
Diarienummer: Kvalitetsbokslut 2012 BUP Sörmland Ett öppet och hållbart landsting för jämlik hälsa, mångfald och valfrihet Innehållsförteckning Inledning... 3 Faktaruta... 3 Organisation / Kompetens...
Läs merFamiljecentralen. en social investering för att främja barns hälsa. Nyköping
Utredning Dnr 84935 Division Social omsorg Datum Maria Magnusson 2013-05-28 Familjecentralen en social investering för att främja barns hälsa Nyköping 2013-05-28 Isabelle Runfeldt, Division Social omsorg
Läs mer* OBS! Faktablad som inte ingår i denna lista skrivs ut från infotekets webbsida
* OBS! Faktablad som inte ingår i denna lista skrivs ut från infotekets webbsida FAKTABLAD Beställa Antal ex Adhd/add Vad är adhd/add? lättläst Vad är adhd/add? Flickor och kvinnor med adhd/add Adhd/add
Läs merVerksamhetsbeskrivning
Verksamhetsbeskrivning Psykologer för Mödra- och barnhälsovården i Västra Götalandsregionen Foto: Viktoria Svensson Reviderad version Augusti 2011 Följande dokument har arbetats fram för att beskriva psykologfunktionen,
Läs merBilagor Utredning om resursavdelningar i förskoleverksamheten
Yvonne Carehag Gustafsson - at314 E-post: yvonne.carehag.gustafsson@vasteras.se Kopia till TJÄNSTESKRIVELSE 1 (1) 2013-10-25 Dnr: 2011/428-BaUN-625 Barn- och ungdomsnämnden Införande av resursförskolor
Läs merArbetsutskottets förslag till beslut. Landstingsstyrelsens beslut. 1. Projektdirektivet godkänns.
Landstingsstyrelsens arbetsutskott PROTOKOLL DATUM DIARIENR 2011-03-22 LS-LED11-255 54 Projektdirektiv rörande förbättrad vårdkedja för barn och ungdomar med neuropsykiatrisk problematik Arbetsutskottets
Läs mer* OBS! Faktablad som inte ingår i denna lista skrivs ut från infotekets webbsida
* OBS! Faktablad som inte ingår i denna lista skrivs ut från infotekets webbsida FAKTABLAD Beställa Antal ex Adhd/add Vad är adhd/add? lättläst Vad är adhd/add? Flickor och kvinnor med adhd/add Adhd/add
Läs merLänsgemensam vårdöverenskommelse
Hälso- och sjukvård Dokumentnamn: Version: Dokumenttyp: Länsgemensam 2.0 Vårdöverenskommelse vårdöverenskommelse Primärvård och Specialiserad rehabiliteringsklinik Sörmland Utfärdande förvaltning: Sökord:
Läs merFörsta linjen unga, Karlstadsområdet
Första linjen unga, Karlstadsområdet Forshaga kommun, Grums kommun, Hammarö kommun, Karlstads kommun, Kils kommun, Landstinget i Värmland För barn och unga 6-20 år Vad är första linjen för barn och unga
Läs merSocioekonomisk Kalkyl Främjande och förebyggande insatser för barn och unga
Torshälla stads nämnd Datum 1 (5) Torshälla stads förvaltning Ledning och administration Annette Johansson, 016-710 73 03 TSN/2014:312 Torshälla stads nämnd Socioekonomisk Kalkyl Främjande och förebyggande
Läs merBilaga till pressmeddelande : Ranking för respektive kommun i Södermanland
Bilaga till pressmeddelande 2016-09-20: Ranking för respektive kommun i Södermanland Trosa -4 Rankingplacering 9 5 4 3 2 3 4 4 11-11 Sammanfattande omdöme 22 11 1 1 2 4 7 9 16-15 Service till företag 18
Läs merRemiss Inrätta fond för sociala investeringar - Motion väckt av Britt Björneke (V)
BARN- OCH UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN 2013-03-25 GN-2013/67.710 1 (3) HANDLÄGGARE Lindh, Hans-Erik 08-535 36015 Hans-Erik.Lindh@huddinge.se Gymnasienämnden Remiss Inrätta fond för sociala investeringar -
Läs merLokala samverkansgruppen Katrineholm/Vingåker
Förslag till Samordningsförbundet RAR om medel till uppstart av TUNA KFV Bakgrund TUNA (Träning, Utveckling Nära Arbetslivet) Eskilstuna är en samverkan mellan Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen, Eskilstuna
Läs merPROJEKTANSÖKAN. Projektledare: Karin Sällberg. Enhetschef Förebyggarcentrum. Västerås stad Telefon:
PROJEKTANSÖKAN DNR: 2015/22-SFV Datum: 2015-12-11 Ansökan om projekt: Förstudie/Projektplan i syfte att kartlägga, behovsinventera, avgränsa målgrupp, identifiera samverkanspartners, samla erfarenheter,
Läs merArbete med Unga på Arbetsförmedlingen
Arbete med Unga på Arbetsförmedlingen Särskilt uppdrag unga med funktionshinder Arbetsförmedlingen har ett särskilt uppdrag att bedriva verksamhet för vissa unga med funktionsnedsättning: elever som fyllt
Läs merAutism hos små barn: Tidig screening och behandling NILS HAGLUND / LU
Autism hos små barn: Tidig screening och behandling NILS HAGLUND / LU Autism hos små barn: Tidig screening och behandling Maria Råstam, professor, handledare Karin Källén, docent, bihandledare SvenOlof
Läs merVerksamhetsplan RAR 2007 Dnr RAR06-45
Samordningsförbundet RAR i Sörmland 1. Inledning Uppdrag Samordningsförbundet uppdrag är att stödja samverkan mellan samverkansparterna. Insatser är i huvudsak stöd till enskilda men även utbildningar,
Läs merStöd och behandling för en enklare vardag
STOCKHOLM 2010-09-15 Stöd och behandling för en enklare vardag Nya förslag om vården för barn och unga vuxna med neuropsykiatriska diagnoser Alla barn har rätt till en god uppväxt Allt fler barn och unga
Läs merUtökad samverkan kring barnfamiljer i Hässelby-Vällingby FÖRSTUDIERAPPORT
STADSLEDNINGSKONTORET HÄSSELBY - VÄLLINGBY STADSDELSFÖRVALTNING FÖRSTUDIERAPPORT Utökad samverkan kring barnfamiljer i Hässelby-Vällingby FÖRSTUDIERAPPORT Utökat samarbete kring barnfamiljer i Hässelbyförstudie
Läs merÖverenskommelse om blandade platser
1(3) Dnr SN/2014:274 723 2014-10-14 Överenskommelse om blandade platser Överenskommelse om anordnande av boende för såväl asylsökande ensamkommande barn som ensamkommande barn med uppehållstillstånd utan
Läs merFÖRSLAG TILL DAGORDNING
Närvårdsområde Alingsås LEDNINGSGRUPP NÄRVÅRDSOMSRÅDE ALINGSÅS Datum: 2015-05-08 Tid: Kl 09:00-12:00 Plats: Vård och äldreomsorgsförvaltningen, Kungsgatan 9 Lokal: Sunnerö, plan 0 FÖRSLAG TILL DAGORDNING
Läs merVårdprocessprogram för barn 0-18 år i Östergötland med specifik tal- och språkstörning
Vårdprocessprogram för barn 0-18 år i Östergötland med specifik tal- och språkstörning INNEHÅLLSFÖRTECKNING ÖVERGRIPANDE MÅL OCH SYFTE:... 1 LOGOPEDMOTTAGNINGAR I LÄNET MED ANSVARSOMRÅDEN... 1 REMITTENTER...
Läs merAnsökan. om utvecklingsmedel till tidigare insatser Projektet Barn i Salem 2007-03-15
Kommunstyrelsens stab Säby Torg 16/144 80 Rönninge Björn Callmar/Ungdomssamordnare 08 532 598 37, bjorn.callmar@salem.se www.salem.se eller www.plaskis.nu 2007-03-15 Ansökan om utvecklingsmedel till tidigare
Läs merArvika Kommun. Samverkan kring barn och unga med psykisk ohälsa. KPMG AB 26 januari 2017 Antal sidor: 6
ABCD Arvika Kommun Samverkan kring barn och unga med psykisk ohälsa KPMG AB 26 januari 2017 Antal sidor: 6 ABCD Arvika Kommun Innehåll 1. Bakgrund 1 2. Organisation och resurser (elevhälsa och socialtjänst)
Läs merAvsiktsförklaring DROGSAM
Avsiktsförklaring DROGSAM DROGSAM är en strategigrupp med representanter från myndigheter och organisationer som arbetar förebyggande med ANDT-frågor (Alkohol - Narkotika Dopning Tobak) i Sörmland. Den
Läs merÖverenskommelse inom området psykisk hälsa 2019
Överenskommelse inom området psykisk hälsa 2019 Beslutad av regeringen den 19 juni och av SKL den 19 juni 2019 2019-06-24 Avdelningen för vård och omsorg 1 Övergripande kring ÖK 2019 psykisk hälsa Fördelningen
Läs merSamordningsförbundet RAR i Sörmland
Samordningsförbundet RAR i Sörmland 1. Inledning RAR:s verksamhetsidé är att löpande erbjuda samverkansaktiviteter, processtöd samt utvärderingar som utarbetas gemensamt med medlemmarna. RAR ska stödja
Läs merHjälpredan. Ansvarsfördelning kring barn och ungdomar med funktionsnedsättning
Hjälpredan Ansvarsfördelning kring barn och ungdomar med funktionsnedsättning * Med under skoltiden avses barn i fritidshem, förskoleklass, grundskola, grundsärskola, gymnasiesärskola och gymnasieskola.
Läs merFöretagsamheten 2017 Södermanlands län
Företagsamheten 2017 Södermanlands län Om undersökningen Svenskt Näringsliv presenterar varje år ny statistik över företagsamheten i Sverige. Syftet är att visa om antalet personer som har ett juridiskt
Läs merBarn- och Ungdomshabiliteringens uppdrag gällande barn och ungdomar med autismspektrumtillstånd.
1 (6) Barn- och Ungdomshabiliteringens uppdrag gällande barn och ungdomar med autismspektrumtillstånd. Mål: Habiliteringsinsatser ska ges, efter behov, till alla som ingår i BUH:s uppdrag/målgrupp. Syfte:
Läs mer