Målgruppen. Stödet till familjer med föräldrar som har kognitiva svårigheter. Ann Nilsson, familjecoach

Transkript

1 Stödet till familjer med föräldrar som har kognitiva svårigheter Målgruppen Föräldrar med kognitiva svårigheter som behöver stöd 1. Föräldrar med en utvecklingsstörning/ svagbegåvning 3. Föräldrar med en förvärvad hjärnskada eller neuropsykiatrisk funktionsnedsättning som Aspergers syndrom, ADHD eller ADD Ann Nilsson, familjecoach Läs mer om målgruppen 1

2 Vad innebär kognitiva svårigheter Föräldraförmågan kan påverkas när det gäller: Konsekvenstänkande, kommunikation och förmåga att sätta barnet i första rummet Dålig tidsuppfattning Planering och organisering Läs och skrivsvårigheter Frivilligt stöd i Tierps kommun Före graviditeten: Samarbete med särgymnasiet: Studiebesök på familjecentralen för eleverna, datadocka och manualer från Feldmans föräldrautbildning i undervisningen Under graviditeten: Samarbete med barnmorskor, att vänta och föda barn broschyren används, kartläggning av sociala nätverket SIG (social interview guide), datadocka, checklistor och caféverksamhet erbjuds. Efter barnets födelse: Samarbete med BVC, coachning och hembesök av familjecoach, fortsatt arbete med checklistor och sköta sitt barn den första tiden broschyren. Deltagande i caféverksamhet erbjuds. 2

3 Samverkan är viktigt när stöd ska ges Samverkan Handledning/konsultation hos lokala SUF gruppen Användandet av SIP (Samordnad Individuell Plan Familjecoachen och familjebehandlarna samverkar med olika personalkategorier på familjecentralen Lärare på särgymnasiet (före barnets födelse) Barnmorskor (före och i samband med barnets födelse) BVC sköterskor och psykolog från primärvården, psykolog och skötare från närpsykiatrin, kurator, specialpedagog och arbetsterapeut från habiliteringen, LSS handläggare, socialsekreterare både utredning och bistånd, boendestödjare, förskollärare och specialpedagog i kommunen. Familjecentralsarbetet i Tierp På familjecentralen samverkar: IFO(individ och familjeomsorgen) öppna insatser med BHV(Barnhälsovården) och MHV (mödrahälsovården) Här finns: Öppen förskola, babycafé, olika föräldragrupper, COPE föräldrautbildning,(kommunal föräldrautbildning) caféverksamhet för föräldrar med kognitiva svårigheter Familjecentralen utgör en viktig samverkansmodell för tidiga insatser Familjecoachen samordnar arbetet med föräldrarna 3

4 Personal från IFO, BHV och MHV på familjecentralen arbetar med anpassning av checklistor för barnsäkerhet och barnomvårdnad Exempel på checklistor: Barnomvårdnad nyfödd Caféverksamhet på familjecentralen Gruppledare: Ann Nilsson, familjecoach, IFO, Öppna insatser Tarja Karlsson, skötare,närpsykiatrin, HÄTÖ Ewa Grönlund, förskollärare, IFO, Öppna insatser Föräldrarna har i huvudsak neuropsykiatriska diagnoser som ADHD,ADD och diagnoser inom autismspektrum. Någon har en lindrig utvecklingsstörning eller en förvärvad hjärnskada. 4

5 Rekrytering caféverksamhet Café och stödgruppsverksamhet Varje termin samordnar familjecoachen kartläggningar av familjer med kognitiva svårigheter Uppgiftslämnarna från BHV, MHV och habiliteringen vid kartläggningen är viktiga rekryterare till caféverksamheten De länkar över familjer till familjecoachen Skyddsfaktorerna ökar Sociala isoleringen bryts Både barn och föräldrar får en möjlighet att träffa andra barn och vuxna Olika teman ger möjlighet till kunskapsinlärning 5

6 Caféverksamheten Pedagogiska teman: Känslor, samspel, checklistor- barnsäkerhet, gränssättning/ COPE, egna önskade teman eller medverkande Utprovande av den kanadensiske forskaren Maurice Feldmans evidensbaserade metod: Stöd i hemmet Fast struktur: 1. Inledning med fika, umgängesregler, nallekort och dagens/veckans höjdpunkt 2. Tema, fritt prat eller umgänge/lek/pyssel föräldrar och barn 3. Avslutning med sångstund och affirmation Terminsplanering görs med trevliga avslutningar 6

7 Mål och syfte Målgrupp 1. Utvecklingsarbetet Step by step: Familjer där föräldrar har en utvecklingsstörning/svagbegåvning med barn 0-2 år Målet med utvecklingsarbetet är att prova om den kanadensiska metoden fungerar Syftet är att förhindra att barn far illa 2. Familjer med föräldrar som har en utvecklingsstörning/svagbegåvning med barn 2 18 år 3. Familjer med föräldrar som har kognitiva svårigheter med barn 0-18 år 7

8 FIB-projektet i Tierp Bakgrund Kanadensiske forskaren Maurice Feldman Utveckling av gruppverksamheter för föräldrar med intellektuella begränsningar och deras barn Många barn till målgruppen blev omhändertagna Fanns inget stöd i hemmet anpassat efter målgruppen Kontakt med kanadensiske forskaren Maurice Feldman Lyckas lära 80 % av föräldrarna Föräldrautbildning i hemmet föregås av kompetensbaserade utredningar med både stöd och hinder Step by Step Child Care används i familjer med barn upp till 2 år 8

9 Generalisera Kunskap, färdigheter och tillämpning Svårigheter att generalisera kunskap dvs. att kunna överföra och tillämpa kunskap i nya situationer Vi måste hjälpa dem med detta Uttryckt kunskap är ej = Förmåga att tillämpa kunskap Färdigheter och förmåga att tillämpa kunskap kan finnas utan att kunskapen kan uttryckas i ord Vid inlärning: Skilj på kunskaper, färdigheter och tillämpning Kunskaper = Prata och läsa Färdigheter = Träna hemma Tillämpning = Ge möjlighet till och uppmana till att träna på flera liknande situationer 9

10 Föräldrautbildning i hemmet 1. Uppdrag inkommer från utredande socialsekreterare 2. Observationer startar och en allmän screening börjar med PAM checklistor (Parent assesment manual) 3.Trepartsmöte äger rum där föräldrarna är med i processen att fastställa utbildningsmålet. området som föräldrautbildningen börjar med. Jag behöver hjälp med materialet kan användas. 4. Detaljerade checklistor inom olika områden används vid observationer för att kunna fastställa utbildningsnivån i detalj PAM checklistor och Jag behöver hjälp med materialet togs fram och översattes inom FIB projektet (Föräldrar med Intellektuella begränsningar) av coachen Lars Westin. Föräldrautbildning i hemmet 5.Mätbara mål och uppföljningsdokument tas fram för varje familj 6. Föräldern får steg för steg instruktioner med bilder och tränar 1-2 färdigheter i taget 7. Vid behov kan belöningssystem användas och full föräldraträning 7. Insatsen följs upp kontinuerligt. Feldman kan vid behov handleda familjecoachen i detta arbete 8. Insatser samordnas med andra professionella i nätverket kring familjen. 10

11 Hur mäts föräldraförmågan? Hur sker inlärningen? Föräldraförmågor mäts genom observationer med checklistor som används vid för och eftermätningar 80 % krävs för godkänt Bildinstruktioner steg för steg Full träning Eventuellt belöning 11

12 Hur bibehålls föräldraförmågan? Problemområden i familjerna Påminnelser genom telefon, bildmanualer, planeringskalendrar, scheman, affischer och glesare hembesök Uppföljning sker kontinuerlig Ekonomi, boende, ordning och struktur, hygien, ej fungerande nätverk, relationsproblem, egna psykiska måendet Behövs stödteam med olika professioner. Feldman: Viktigt så att föräldrautbildarna kan göra sin pedagogiska insats 12

13 Metodens användbarhet Få familjer med barn 0-2 år med i utvecklingsarbetet Bildmanualer som visar generalisering verkar fungera Bildmanualer som ger färdighetsträning verkar fungera Delar av metoden används i övrig föräldrautbildning av familjecoachen Två familjer var med i utvecklingsarbetet 2011 Idag 2013 tillämpas pedagogiken som en del i insats och som frivilligt råd och stöd för 9 familjer med 25 barn Samt för ytterligare 6 familjer med 7 barn som deltar i den frivilliga caféverksamheten 13