Rapport år 1 Utveckling av stöd till gruppverksamhet för barn till föräldrar med kognitiva svårigheter

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Rapport år 1 Utveckling av stöd till gruppverksamhet för barn till föräldrar med kognitiva svårigheter"

Transkript

1 Rapport år 1 Utveckling av stöd till gruppverksamhet för barn till föräldrar med kognitiva svårigheter Författare: Ann Nilsson, projektledare

2 Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 2 Sammanfattning Bakgrund Målet med projektet Metod :1 Verksamheter :2 Utvärdering Resultat :1 Inventeringen :2 Utvärdering Diskussion Målsättningen Inventering Utvärdering Referenser Bilaga 1 Reflexioner av caféverksamhet Bilaga 2 Sammanfattning av caféverksamhet Bilaga 3 Information till uppgifter familjer caféverksamhet Uppgifter familjer caféverksamhet Bilaga 4 Dikt 1: Förväntningar Bilaga 5 Daglig Feedback - Reflektion Bilaga 6 Feed back på gruppledarutbildningen Ett samverkansprojekt mellan kommunerna, landstinget och FUB i Uppsala län 2

3 Sammanfattning Denna rapport handlar om första årets arbete med att implementera stödgrupper för familjer med kognitiva svårigheter 1 i Uppsala län. Stödgruppsverksamheten bygger på och är en vidareutveckling av stödgruppsverksamheten som togs fram inom FIB- projektet. 2 Målet med projektet är att minst två kommuner (utöver Tierp) ska ha startat gruppverksamhet för barn till föräldrar som har kognitiva svårigheter med utgångspunkt från den modell som byggts upp i Tierps kommun. Målgrupp för stödgruppsverksamheten är barn och föräldrar i familjer där föräldrar har kognitiva svårigheter. Forskningen visar att barn med föräldrar som har en utvecklingsstörning är utsatta för många riskfaktorer och ofta lever socialt isolerade. Att erbjuda caféverksamhet är ett första delmål mot huvudmålet stödgruppsverksamhet. Genom att först erbjuda en enkel caféverksamhet till föräldrarna som får ta med sig sina barn bryts den sociala isoleringen vilket kan innebära att skyddsfaktorerna för hela familjen kan öka. Det kan ta 1 2 terminer innan stödgruppsverksamhet kan startas, först måste relationer skapas och föräldern få insikter om sin funktionsnedsättning. Genom SUF Kunskapscentrum 3 har 16 gruppledare utbildats från 6 av länets 8 kommuner samt habiliteringen för barn och vuxna. Gruppledarutbildningen har utvärderats i 5 olika steg, bl.a. genom en effektutvärdering vilket visar att utbildningen gett önskad effekt. Det vill säga att deltagarna har fått ökade kunskaper inom uppmätta områden. Gruppledarna erbjuds också handledning och stöd och särskilda gruppledarträffar. Målgruppen är svår att nå genom ordinarie verksamhet i kommunerna som föräldrautbildningar, öppna förskolor m.m. Mycket resurser måste därför läggas på rekryteringen som sker i flera led. Alla som möter familjerna och har en relation till dem måste hjälpa till och länka över dem till gruppledarna. SUF Kunskapscentrum och de lokala SUF-grupperna i länet är viktiga för samordning och rekrytering av både gruppledare och familjer till café- och stödgruppsverksamheterna. Detta första år startade kommunerna i Heby, Tierp och Älvkarleby caféverksamhet, Håbo startade en mammagrupp och Uppsala och Enköping planerar att starta verksamhet under En inventering av familjer som deltagit i verksamheten visade att sammanlagt deltog 17 familjer som hade 34 barn upptill 13 år och av dem har 18 barn deltagit i verksamheten. Under 2011 kommer ytterligare en gruppledarutbildning att genomföras där fler kommuner kommer erbjudas platser för att sedan kunna starta café- och stödgruppsverksamhet. Håbo, Enköping och Uppsala planerar att starta stödgrupp för barn under Därmed är målet med projektet att utveckla en stödmodell för målgruppen på god väg att uppnås. 1 Kognitiva svårigheter inbegriper utvecklingsstörning, svagbegåvning, förvärvad hjärnskada eller neuropsykiatriska funktionshinder som får motsvarande konsekvenser för föräldraskapet 2 FIB står för föräldrar med intellektuella begränsningar. Info om projektet finns på 3 SUF Kunskapscenter kring målgruppen familjer med kognitiva svårigheter drivs som ett projekt med medel från bl.a. Allmänna arvsfonden Ett samverkansprojekt mellan kommunerna, landstinget och FUB i Uppsala län 3

4 1. Bakgrund Denna rapport är en redovisning av första årets arbete med att utveckla stödgrupper i Uppsala län för barn i familjer med kognitiva svårigheter. Tiden omfattar januari 2010 till januari Projektets fokus är tidiga insatser för barn i riskzonen. Projektet är till stora delar en fortsättning/vidareutveckling av det tidigare så kallade FIB-projektet, som pågick i Uppsala län under perioden Projektet drivs genom SUF kunskapscenter, på uppdrag av Regionförbundet som är huvudman för projektet. Kunskapscentrets styrgrupp fungerar som styrgrupp även för projektet. I styrgruppen ingår representanter från länets samtliga kommuner, landstinget samt FUB och Regionförbundet Uppsala län. Genom att projektet har knutits till SUF Kunskapscenter finns en nära koppling till de lokala samverkansgrupper, SUF-grupper, som finns i länets samtliga kommuner och där även habiliteringen med flera viktiga aktörer ingår. till föräldrar med utvecklingsstörning kan vara utsatta för många riskfaktorer, (Starke, 2005). Forskning visar att % av personer med utvecklingsstörning lever under knappa socioekonomiska förhållanden. Nätverket kring personerna är ofta begränsat och bränns oftast ut (Olson & Springer, 2006). en i dessa familjer riskerar att växa upp socialt isolerade och det sociala utanförskapet kan medföra förseningar i utvecklingen och att barnen utvecklar en dålig självkänsla. en är oftare än andra barn utsatta för mobbning och de kan också få ta ett för stort ansvar för sin familj. en har en ökad risk att utsättas för försummelse och våld. Det är dock ovanligt med fysisk misshandel som kan hänföras till förälderns utvecklingsstörning. Risken ökar däremot om föräldern eller någon annan vuxen i eller nära familjen har en psykiatrisk problematik eller missbruksproblem. Sexuella övergrepp mot barn med utvecklingsstörning är dubbelt så vanliga i jämförelse med normalbegåvade barn och pojkarna är mest utsatta (Starke, 2007). Erfarenheterna från FIB projektet visar att en organiserad stödgruppsverksamhet kan medföra att skyddsfaktorerna ökar och att den sociala isoleringen bryts genom att hela familjen bjuds in till en stödgruppsverksamhet. Det innebär att både barn och föräldrar får en möjlighet att träffa andra barn och vuxna. Genom det speciellt utarbetade stödgruppsprogrammet får både barn och föräldrar lära sig att barnen har rättigheter, att de har rätt att säga nej och sätta gränser, att känna igen och uttrycka känslor samt att lära sig om förälderns funktionsnedsättning. Föräldrarna får också en möjlighet att ta del av olika teman som hjälper dem i deras föräldraskap. Gruppledarna följer både barn och föräldrar under en längre tid och får en unik insyn och förtroende i familjerna och kan hjälpa familjerna eller hänvisa dem vidare till rätt instans (Nilsson, 2008). Förändringar i lagstiftningen trädde i kraft den 1 januari 2011 för att förtydliga myndigheters skyldigheter att samverka och tillgodose utsatta barns behov av information, råd och stöd, (6 kap. 5 PSL, patientsäkerhetslagen). en i familjer med föräldrar som har en utvecklingsstörning tillhör en grupp som brukar benämnas riskgrupp. Vilket innebär att barnen har en ökad utsatthet för att fara illa utifrån olika faktorer på samhälls-, grupp- och individnivå och där myndigheter som omfattas av hälso- och sjukvårdslagstiftningen och socialtjänsten är skyldiga att samverka för att förhindra detta. I förarbeten till nya lagtexten stod det: Det finns barn i Sverige som av olika skäl lever i en utsatt situation och därför har behov av skydd och stöd från samhället. De barn som sedan nämns är barn som utsatts för psykiskt och fysiskt våld och sexuella övergrepp, barn till föräldrar med missbruk, barn till föräldrar med psykisk sjukdom, barn till föräldrar med utvecklingsstörning, barn till misshandlade kvinnor, barn som försummas, barn i ekonomiskt utsatta familjer (Social- Ett samverkansprojekt mellan kommunerna, landstinget och FUB i Uppsala län 4

5 departementet 2006). I det slutliga lagförslaget finns inte barn till föräldrar med utvecklingsstörning med. De barn som omfattas av de nya bestämmelserna är barn som har en förälder med psykisk störning eller funktionsnedsättning, en allvarlig fysisk skada eller sjukdom, missbruk av alkohol eller annat beroendeframkallande medel, eller vid förälders plötsliga död. Genom att målgruppen barn till föräldrar med utvecklingsstörning inte togs med i förändringarna så är det inte självklart att myndigheter tillför resurser och samverkar så att dessa barn ges möjlighet att delta i stödgrupp. Därför finns det ett behov av att utveckla stödformer för målgruppen där stödgrupp kan utgöra en viktig del. Genom projektet kan en stödmodell för både föräldrar och barn utvecklas, och ge viktiga erfarenheter som sedan kan spridas nationellt genom SUF Kunskapscenter. 2. Målet med projektet Målet med projektet är att minst två kommuner (utöver Tierp) ska ha startat gruppverksamhet för barn till föräldrar som har kognitiva svårigheter med utgångspunkt från den modell som byggts upp i Tierps kommun. En förväntad effekt är att fler kommuner kommer att ha något att erbjuda dessa familjer, utanför den direkta myndighetsutövningen. 3. Metod 3:1 Verksamheter Den metod som används bygger på kunskap från annan stödgruppsverksamhet, (Nilsson, 2008) samt på forskning kring den specifika målgruppen (Feldman, 2005). Projektet har utökats till att även omfatta insatser i grupp för föräldrarna. En erfarenhet från FIB projektet i Tierp var nämligen att det var av avgörande betydelse att bygga en förtroendefull relation till föräldrarna, för att de skulle godkänna att barnen fick delta i gruppverksamheten. Därför anordnas inledningsvis caféverksamhet för både barn och föräldrar. Caféverksamheten är mer anspråkslös till formen och har inga pedagogiska ambitioner, utan syftet är just att skapa förutsättningar för att föräldrarna skall acceptera att barnen skall ges möjlighet att delta i gruppverksamheten. När barngrupperna startar är ambitionen att starta särskilda föräldragrupper parallellt. Föräldragrupperna kommer att ha karaktären av föräldrastöd som riktas till en högriskgrupp. Informationsinsatser De första sex månaderna av projektet finns tidigare redovisat i Delrapport och ansökan om fortsatt stöd till barn i familjer med kognitiva svårigheter 4. Delrapporten redogör bl.a. för olika informationsinsatser som genomfördes lokalt i kommunerna och regionalt genom SUF Kunskapscentrum. Genom Kunskapscentret hemsida finns aktuell information om stödgruppsverksamheter att hämta på under en särskild flik, kallad stödgrupper. 4 Dnr: RFUL 2009/177 Ett samverkansprojekt mellan kommunerna, landstinget och FUB i Uppsala län 5

6 Syftet med informationsinsatserna var att som ett första delmål mot huvudmålet att få igång stödgrupper i länet, förankra idén i de lokala SUF grupperna 5 om att skapa mötesplatser caféer för både barn och föräldrar för målgruppen familjer med föräldrar som har kognitiva svårigheter. De lokala SUF grupperna ansvarar för det viktiga samverkansarbetet kring målgruppen, de har ej själva mandat att fatta beslut kring ekonomiska frågor. De fick ansvaret att samordna rekryteringen till gruppledarutbildningen som sedan genomfördes genom SUF Kunskapscentrum. Caféverksamheter Detta delmål att starta caféer för barn och föräldrar måste först oftast uppnås innan barnen kan delta i stödgrupp. Familjerna bjuds in till en caféverksamhet där de själva får vara med och påverka innehållet. För en del räcker det att träffas, fika och prata. Andra vill baka eller laga mat. Gruppledarnas olika kompetenser och lokalerna där caféerna genomförs ser olika ut och kan avgöra vad som kan erbjudas. I Tierp t.ex. där caféet genomförs på en familjecentral i Öppna förskolans lokaler tillsammans med en förskollärare kan föräldrarna och barnen bjudas in att delta i en skapande verksamhet eller enklare matlagning. Målgruppen är svår att nå genom ordinarie verksamhet i kommunerna som föräldrautbildningar, öppna förskolor m.m. Mycket resurser måste därför läggas på rekryteringen som sker i flera led. Alla som möter familjerna och har en relation till dem måste hjälpa till och länka över dem till gruppledarna. Ibland måste gruppledarna ha enskilda förträffar med familjen innan de vågar komma till caféträffen. Det är personal från förskolor, skolor, mödravården, barnhälsovården, socialtjänsten, BUP 6, psykiatrin, familjecentraler m.fl. som måste rekrytera familjerna. Lokala SUF-grupper kan vara med och samordna rekryteringsarbetet som är en ständigt pågående process som intensifieras inför terminsstarterna. Många praktiska saker måste också lösas först. En del har inte pengar till bussbiljetten och måste få ekonomisk hjälp med detta. För att familjerna, som har problem med struktur och planering, ska komma ihåg caféträffarna måste gruppledarna påminna föräldrarna om träffarna. En del påminns dagen innan träffen, andra både dagen innan och samma dag. 5 SUF står för Samverkan Utveckling och Föräldraskap, med barnet i fokus, i familjer där någon förälder har utvecklingsstörning eller andra kognitiva svårigheter. I SUF-grupperna ingår förskola/skola, MVC/BVC, socialtjänsten, habiliteringen, barn- och ungdomspsykiatrin med flera. 6 och ungdomspsykiatrin Ett samverkansprojekt mellan kommunerna, landstinget och FUB i Uppsala län 6

7 Familjer Café-verksamhet Föräldrar och barn Lokal SUF grupp: MHV BHV Förskola Skola Socialtjänst Habiliteringen Psykiatrin BUP m.fl. Stödgrupp Stödgrupp Föräldrar Rekryteringsvägar till café- och stödgruppsverksamhet Det övergripande syftet med caféerna är att bryta familjernas sociala isolering och erbjuda dem en verksamhet som de vill delta i. Därför är caféverksamheten ganska enkel i sin form med två gruppledare och 2-5 familjer, både mammor, pappor och barn. Under tiden byggs relationer och förtroende skapas mellan familjerna och ledarna, ibland även mellan familjer, och främst mellan barnen som får kompisar. Om föräldrarna saknar insikter om sin funktionsnedsättning har gruppledarna en viktig uppgift att hjälpa föräldrarna med detta. Den insikten är en förutsättning för att barnen sedan ska kunna gå det särskilda skolbarnsprogrammet. Då programmets gemensamma nämnare är att prata med barnen om det de har gemensamt, att de har en förälder som har en funktionsnedsättning. Vilket innebär att de kan ha en utvecklingsstörning eller andra kognitiva svårigheter. För att kunna arbeta som gruppledare i café- eller stödgruppsverksamhet behöver ledarna hjälp med samordningen kring rekrytering, resurser med mera. Detta är ett av uppdragen för projektledaren men det bygger också på att de lokala SUF-grupperna hjälper till i detta arbete. Det ser olika ut beroende på storleken på kommunen. I Uppsala håller SUF Kunskapscenter i regelbundna samordningsträffar för gruppledarna och berörda chefer från kommunen och habiliteringen. I Uppsala kommer café- och stödgruppsverksamheten att samordnas med Trappans 7 ordinarie gruppverksamhet. 7 Trappan är Uppsala kommuns stödgruppsverksamhet för barn i familjer med missbruk, psykisk sjukdom/ohälsa, skilda föräldrar och föräldragrupper. Ett samverkansprojekt mellan kommunerna, landstinget och FUB i Uppsala län 7

8 Implementeringsprocessen För att kunna följa implementeringsprocessen av café- och stödgruppsverksamheten över tid är det viktigt med gemensamma dokumentationer. Gruppledarna har under första året vid gruppledarträffarna varit med i processen att ta fram dokumentationsblanketterna och själva föreslagit vad som skulle kunna vara med. Projektledaren har kompletterat med erfarenheterna från dokumentationen av FIB projektet. Gruppledarna kommer att prova blanketterna under år 2 för att se hur de kommer att fungera och sedan utvärderas det. Detta arbete kommer att redovisas i slutrapporten. Reflektionsblanketten som tagits fram kan användas efter avslutad caféträff. Se bilaga 1. Gruppledarna sätter sig efter avslutad gruppträff och gör först en enskild skriftlig reflektion och sedan en gemensam muntlig reflektion. Den dokumentationen kan sedan sammanfattas terminsvis och föras över till sammanfattningsblanketten. Se bilaga 2. Dokumentationen gör att gruppledarna får verktyg att reflektera över sitt eget arbete, vilket ger en kvalitetsutveckling. De hinner också prata ihop sig om eventuella förändringar eller åtgärder inför nästa caféträff. Dokumentationen är användbar vid utvärderingar terminsvis av egen verksamhet. Genom att ha med initialerna på familjerna för internt bruk, erhålls statistik som visar hur ofta familjer deltar. Vilket kan utgöra viktiga fakta att redovisa i respektive kommun. På sammanfattningsblanketten som sedan lämnas in till SUF Kunskapscentrum redovisas familjerna enbart med nummer. Vid start av stödgrupp kommer reflektionsblanketterna att behöva kompletteras ytterligare. Inventeringen Då barnen ska delta i stödgrupp bör de vara i åldern från 7 år och uppåt. Detta är viktigt för att de ska kunna tillgodogöra sig det särskilda skolbarnsprogrammet som togs fram inom FIB projektet (Johansson, Nilsson och Rådbo Wahlström, 2008). För att få veta om det fanns underlag i kommunerna för stödgruppsverksamhet så undersöktes det hur många familjer som deltagit i caféverksamheten, åldern på barnen i familjen, samt eventuell kännedom om förälderns och barnens funktionsnedsättning. Gruppledarna fick uppdraget att fylla i en enkät om familjerna som deltar i café- och gruppverksamheten. Se bilaga 3. Gruppledarutbildningen En 5 dagars gruppledarutbildning har genomförts genom SUF Kunskapscentrum där 16 deltagare från 6 av länets 8 kommuner deltog, samt personal från habiliteringen för barn och vuxna. Gruppledarträffar Gruppledarutbildningen avslutades i september. Det har sedan genomförts två återträffar på SUF Kunskapscenter, en i november och en i januari. Gruppledarna har då fått en möjlighet till erfarenhetsutbyte samt att diskutera frågor och ämnen som var och en fått lämna önskemål om. Exempel på ämnen som tagits upp: Hur bör man sätta samman grupperna - åldrar, diagnoser? Vart vänder man sig för att få kontinuerligt stöd när verksamheten är i gång? Hur ska dokumentationen ske? Hur erhålls stöd och mandat från verksamhetsledning och närmaste chef? Finns det fonder att söka? Rekrytering och vem har ansvar för det? Hur förklarar man kognitiva svårigheter? Ett samverkansprojekt mellan kommunerna, landstinget och FUB i Uppsala län 8

9 Vidareutbildningar. Gruppledarna har även eget ansvar och kan ta del av t.ex. habiliteringens kurser. 3:2 Utvärdering Processutvärdering Utvärderingen av gruppledarutbildningen genomfördes i fem olika steg, dels genom fyra olika processutvärderingar och dels genom en effektutvärdering. Resultatet redovisas i avsnitt 4:2 De olika stegen i processutvärderingen var 1. Förväntningar inför utbildningen. Deltagarna fick fylla i en enkät/dikt om sina förväntningar inför utbildningen. Enkäten kan sedan användas vid start av stödgrupp. Se bilaga Daglig feedback- reflektioner. Som en del i pedagogiken och inlärningsprocessen avslutades utbildningsdagarna med en stunds skriftlig och muntlig feedback reflektion. Se bilaga 5. När gruppledarna sedan börjar arbeta med sina gruppverksamheter så har de både förståelse för och färdigheter i att reflektera över sitt eget arbete. Reflektionen ger ledarna en möjlighet att korrigera själva programmet och att ta tag i praktiska saker inför nästa träff. 3. Efter avslutad utbildning genomfördes en skriftlig och muntlig feedback på hela utbildningen. 4. Skrivuppgift efter avslutad utbildning. Efter avslutad utbildning har deltagarna fått lämnat in en skriftlig sammanfattning på 3 4 sidor, av vad de lärt sig under utbildningen. I sammanfattningen skulle de också välja minst en bok och ett kapitel ur kurslitteraturen och återge hur de kan tillämpa kunskaperna i sitt arbete som gruppledare. Kurslitteraturen som skulle ingå var Stödgrupper för barn och unga, (Forinder & Hagborg, 2009) samt Hela - Människan Hjulet - ett enkelt sätt att tala om det svåra. En samtalsmodell för livskunskap & känsla av sammanhang (Hagborg, Jonsson & Salmsson (red), Studentlitteratur, 2009). Effektutvärdering För att kunna utläsa om utbildningen gav önskad effekt, genomfördes i samband med utbildningstillfällena en förmätning och en eftermätning. Handledare vid effektutvärderingen har Gunilla Burell, Projektverkstaden, varit. Deltagarna har fått lämna anonyma svar och endast angett sin grundutbildning. 4. Resultat 4:1 Inventeringen Inventeringen visar att 17 familjer från Heby, Håbo, Tierp och Älvkarleby deltagit under första årets café- och gruppverksamheter, där Håbo har haft en mammagrupp. Uppsala och Enköping planerar att starta café- och gruppverksamheter under Familjerna har sammantaget 34 barn upp till 13 år, av dessa har 18 barn deltagit. Det finns 20 barn i åldern 7-13 år som skulle kunna delta i stödgrupp, varav 9 har en känd funktionsnedsättning. 17 kvinnor varav 12 där funktionsnedsättningen är känd och 7 män där funktionsnedsättningen är känd hos 5 av dem har deltagit. Ett samverkansprojekt mellan kommunerna, landstinget och FUB i Uppsala län 9

10 Familjer som deltagit i café- och gruppverksamheter Kom mun Antal Famil jer Antal barn Totalt Antal Kvin nor Funk tions ned sätt ning Antal Män Funk tions ned sätt ning 0-6 år Funk tions ned sätt ning 7-13 år Funk tions ned sätt ning Heby Håbo Tierp Älv karleby Summa Antal som del tagit Heby Heby startade caféverksamhet i oktober Två gruppledare från kommunens Individ- och familjeomsorg genomförde fem träffar på kvällstid under hösten där de lagade mat tillsammans med tre familjer. Både mammor, pappor och barn har deltagit. Två föräldrapar med en känd funktionsnedsättning som utvecklingsstörning och en förälder med ett neuropsykiatriskt funktionshinder har deltagit. Av de fyra barn som deltagit har ett barn en känd utvecklingsstörning och ett barn en neuropsykiatrisk funktionsnedsättning. Håbo Håbo har inte haft caféverksamhet utan startade en mammagrupp i april 2010 som träffats ungefär varannan vecka på förmiddagar och gör det fortfarande. Gruppen är öppen för nya deltagare. Gruppledarna som kommer från kommunens Familjenhet har bestämt innehållet på träffarna. De började med KOMET-programmet 8 och tittade på filmsnuttar men det fungerade inte. Istället använde de COPE strategier 9 och tittade på filmsnuttar som sedan diskuterades. Mammorna började med att reflektera över sin egen barndom och hur de blivit bemötta av sina föräldrar. Först därefter kunde de börja reflektera över sitt eget förhållningssätt gentemot sina barn. Gruppledarna har även tagit upp olika teman från FIB- projektets handbok Hela Människan hjulet. Övningarna i handboken är konkreta och har kunnat användas på gruppträffarna. Det har varit en fast struktur på träffarna där de fikat, haft en övning som stärkt självkänslan genom att de fått berömma sig för saker de gjort bra, använt nallekort 10 och sedan ett tema. Fem mammor deltar i gruppträffarna av dem har en svagbegåvning och två ett neuropsykiatriskt funktionshinder, en mamma har kognitiva svårigheter. Mammorna har 7 barn varav ett har en känd lindrig utvecklingstörning och ett barn har en neuropsykiatrisk funktionsnedsättning. Under 2011 planeras det för att genomföra stödgrupp för barnen. Tierp I Tierp startades caféverksamheten i april Föräldrarna bjöds in till en öppen verksamhet där de fick fika, träffa andra familjer och prova på olika skapande verksamheter på en familjecentral i öppna förskolans lokaler. Gruppledarna kommer från en Familjecentral och 8 Komet står för kommunikationsmetod och är ett svenskt program som går ut på att förbättra kommunikationen mellan barn och vuxna. 9 COPE står för Community Parent Education program. Ett föräldrautbildningsprogram som tar upp olika strategier. 10 Nallekort visar olika känslor. Ett samverkansprojekt mellan kommunerna, landstinget och FUB i Uppsala län 10

11 Råd och stöd verksamhet. Föräldrarna har tagit upp egna funderingar kring föräldraskapet och ledarna kunde även agera som rollmodeller och ta upp frågor kring barnsäkerhet och kost. Sammanlagt fem familjer har deltagit i caféverksamheten. Fem mammor varav tre har en känd utvecklingstörning och två pappor varav en har en känd neuropsykiatrisk funktionsnedsättning och fem barn har deltagit. Älvkarleby I Älvkarleby startade caféverksamheten i oktober Caféet genomförs i Svenska kyrkans lokaler som kommunen hyr av dem och en gruppledare från kommunens Öppenvårdsinsatser håller i träffarna. Ibland deltar en diakon och ungefär varannan gång är ytterligare en gruppledare med från kommunen. De träffas, fikar och pratar för att lära känna varandra. Föräldrarna tar själva upp olika frågor som kan vara allmänna om datorer eller kring föräldrarollen. Fyra familjer har deltagit i caféverksamheten. Fyra kvinnor varav två har en känd utvecklingsstörning och två män med en känd utvecklingsstörning och 9 barn varav två har en känd utvecklingsstörning har deltagit. 4:2 Utvärdering Processutvärderingen 1. Deltagarnas förväntningar inför utbildningen Förväntningarna kunde samlas under några rubriker: Att de ville få kunskap om funktionshinder, gruppverksamhet/caféverksamhet och nya kunskaper - lära av andras erfarenheter. Funktionshinderkunskap Att få lära sig massor om funktionshinder och kognitiva svårigheter som ska komma till nytta i det praktiska arbetet. Att få mer kunskap om målgruppen. Att öka kunskapen om kognitiva svårigheter och kunskap om hur man kan ge stöd i föräldraskap dels genom stödgrupp och dels genom det ordinarie arbetet. Hur man kan hjälpa barn till föräldrar med kognitiva svårigheter. Att lära sig att tolka olika situationer både med barn och vuxna. Gruppverksamhet/Café-verksamhet Att få komma igång och arbeta som gruppledare. Vad man ska tänka på som gruppledare. Höra om tidigare erfarenheter, hur man lagt upp stödgruppsverksamheten, fallgropar, vad har fungerat? Att få mer kunskap som gör att vi får igång ett bra arbetssätt med föräldrar och barn. Att få inspiration och energi till att starta upp caféverksamhet, hur man kan rekrytera familjer på ett bra sätt. Nya kunskaper lära sig av andras erfarenheter Att knyta ihop fakta med de erfarenheter som finns bland kursdeltagarna. Att få lära känna de andra kursdeltagarna och ta del av deras erfarenheter. Intressant kurslitteratur, tips om användbar litteratur Ett samverkansprojekt mellan kommunerna, landstinget och FUB i Uppsala län 11

12 Att få nya kunskaper och konkreta tips och idéer. Att få inspiration och känna sig kreativ för att sedan kunna möta målgruppen på ett sätt som blir bra för dem. Att ha två roliga dagar tillsammans med kollegor, få lust och energi! Bra diskussioner och samtal. Få inspiration och se om arbetet som gruppledare är något för mig. Att kunna bidra med saker som jag kan och att få höra nya spännande saker. Att få en överblick hur man arbetar med stödgrupper på andra platser. Det ska bli intressant att få vet hur man bäst kan samarbeta med SOC/IFO och MITA. 2. Daglig feedback reflektion. Exempel på vad deltagarna tog upp var att de ville ha mer av föräldraperspektivet, att lokalen i Tierp inte var bra, kunskaperna för basic, en del ville ha mer och andra mindre av vissa inslag m.m. De flesta kommentarerna var positiva. Det mesta återkom i feedback enkäten för hela utbildningen och redovisas där mer i detalj. 3. Feedback på hela gruppledarutbildningen 12 av 16 deltagare har lämnat in enkäten feedback på hela utbildningen. 75 % av dessa, (9 av 12) hade ett positivt intryck av utbildningen som helhet. Alla kunde ge exempel på vad de tyckte var bra och vad de tar med sig och vad de bidragit med. Exempel på vad de saknade var föräldraperspektivet, tips och råd om gruppsammansättning, fördjupning i de olika träffarna. Exempel på det deltagarna tyckte var mindre bra var lokalen i Tierp, ibland för låg nivå, att det var mer fokus på Hela människan hjulet än Tierpsmodellen. Se vidare bilaga Skrivuppgift efter avslutad utbildning. Efter avslutad utbildning har 75 % av deltagarna 12 av 16) lämnat in en skriftlig sammanfattning på 3 4 sidor, av vad de lärt sig under utbildningen. En deltagare har meddelat att hon inte kommer att få arbeta som gruppledare fortsättningsvis och därför inte vill lägga ner arbetet på uppgiften. En deltagare har meddelat att hon kommer att inkomma med den senare. Medverkande konsult Elisabeth Hagborg har läst deltagarnas skrivuppgifter och kommenterat dem. Som ansvarig kurs- och projektledare anser jag att 11 av 12 deltagare har lämnat in uppgifter enligt anvisningarna som skulle kunna betecknas som godkända och väl godkända om de skulle betygsättas och visat att de kan tillämpa kunskaperna i sitt arbete som gruppledare. Effektutvärderingen En effektutvärdering genomfördes med en för- och en eftermätning. Deltagarna fick lämna anonyma svar och endast ange sin grundutbildning, som var socionom, förskollärare och annan grundutbildning vilket innebär familjebehandlare, fritidspedagog, hemterapeut och habiliteringsassistent. Alla 16 deltagarna deltog i förmätningen och 13 deltagare deltog i eftermätningen. Vid sista utbildningstillfället var en deltagare frånvarande och tre deltagare avvek innan utvärderingen genomfördes. De uppmanades istället att skicka in sina utvärderingar, vilket en deltagare har gjort, men tre av deltagare har inte lämnat in enkäten för eftermätningen. Dessa fakta kan ha påverkat slutresultatet eftersom det ej går att klarlägga om det är dessa deltagare som vid förmätningen svarat nej eller inte kunnat ange olika exempel. 81 % av deltagarna (13 av 16) har varit närvarande alla 5 kursdagarna. 2 deltagare har haft 1 dags frånvaro, och en deltagare har varit frånvarande 2 kursdagar. Ett samverkansprojekt mellan kommunerna, landstinget och FUB i Uppsala län 12

13 Kunskaper mättes upp inom följande områden: Inom vilka områden kan en person med kognitiva svårigheter ha problem? Vad bör ett pedagogiskt program innehålla för att personer med kognitiva svårigheter ska kunna tillämpa kunskaper? Om de känner till det utvecklingsekologiska perspektivet. Hur risk- och skyddsfaktorer kan samverka ur ett utvecklingsekologiskt perspektiv för målgruppen? I vilken grad de har kunskaper för att kunna arbeta som stödgruppsledare för målgruppen? Hur de bedömer sannolikheten att de kommer att börja arbeta som stödgruppsledare? Deltagarnas grundutbildning Grundutbildning Socionom Förskollärare Annat 8 Deltagarnas grundutbildning är socionom, förskollärare och annan grundutbildning vilket innebär familjebehandlare, fritidspedagog, hemterapeut och habiliteringsassistent. 3 deltagare har ej lämnat in sin enkät vid eftermätningen. De tillhörde alla kategorin Annat. Fråga 1. Ge minst tre konkreta exempel inom vilka områden en person medkognitiva svårigheter kan ha problem. Vid förmätningen fanns en liten skillnad mellan personer med olika grundutbildningar. Två av deltagarna med annan grundutbildning än socionom gav endast två konkreta exempel, medan resten av deltagarna gav minst tre exempel var. Vid eftermätningen kunde alla deltagarna ange minst tre olika exempel inom vilka områden en person med kognitiva svårigheter kan ha problem. Fråga 2. Ge några exempel på vad ett pedagogiskt program bör innehålla för att personer med kognitiva svårigheter ska kunna tillämpa kunskaper. Vid förmätningen kunde alla utom en deltagare med annan grundutbildning än socionom ge olika exempel. Vid eftermätningen gav alla 13 deltagare olika exempel. Fråga 3. Känner du till det utvecklingsekologiska perspektivet? 3 av 16 deltagare kände till det utvecklingsekologiska perspektivet vid förmätningen. Här svarade 1 av socionomerna Ja, 2 svarade Nej och 1 gav inget svar. 2 med annan grundutbildning än socionom svarade Ja (varav en men väldigt lite ) och 10 svarade Nej. Eftermätningen visar att 12 av 13 deltagare svarat Ja på frågan.1 deltagare med annan grundutbildning än socionom eller förskollärare svarade nej. Fråga 4. Ge ett konkret exempel på hur risk och skyddsfaktorer kan samverka ur ett utvecklingsekologiskt perspektiv för en individ ur målgruppen. De 3 deltagare som svarat ja i förmätningen gav exempel. Eftermätningen visar att efter genomförd utbildning har 8 av 13 deltagare kunnat ge olika exempel. Ett samverkansprojekt mellan kommunerna, landstinget och FUB i Uppsala län 13

14 Fråga 5. I vilken grad har du kunskaper för att kunna arbeta som stödgruppsledare för målgruppen? I förmätningen bedömde deltagarna sig ha kunskaper som fördelade sig mellan 1 och 8 på Likert-skalan. De flesta, 9 deltagare, bedömde sig ligga mellan 5 och 6 på skalan. Om deltagarna delas upp på sina olika utbildningsbakgrunder så framträder lite skillnader. Socionomerna la sig högre på skalan i förhållande till de andra och fördelade sig jämt mellan 2 och 8 på skalan. 5 4,5 4 3,5 3 2,5 2 1, 5 1 0, = Jag har inga relevanta kunskaper 10 = Jag har alla kunskaper jag behöver I eftermätningen bedömde sig alla deltagarna ligga högre på Likert-skalan och fördelade sig mellan 5 och 9 på den. De flesta, 10 deltagare bedömde sig ligga mellan 7 och 9 på skalan, varav 5 på 8. När deltagarna delas upp på sina olika utbildningsbakgrunder så framträder fortfarande samma skillnad mellan dem där socionomerna bedömde sig nu ligga mellan 8 och 9 på skalan. 5 4,5 4 3,5 3 2,5 2 1,5 1 0, = Jag har inga relevanta kunskaper 10 = Jag har alla kunskaper jag behöver Fråga 6. Hur bedömer du sannolikheten att du kommer att börja arbeta som stödgruppsledare för målgruppen? De flesta deltagare bedömde i förmätningen att sannolikheten att de skulle börja arbeta som stödgruppsledare låg mellan 5 och 10 på Likert-skalan. 6 deltagare bedömde att sannolikheten låg på 8 på skalan. Endast en deltagare med annan grundutbildning än socionom avvek och låg på 3 på skalan. Socionomerna låg något högre i förhållande till de andra, mellan 7 och 10 på skalan, varav 2 på 8. Ett samverkansprojekt mellan kommunerna, landstinget och FUB i Uppsala län 14

15 = Inte alls 10 = Med största sannolikhet Eftermätningen visar att sannolikheten för deltagarna att de nu skall börja arbeta som stödgruppsledare har ökat, och har en något jämnare fördelning mellan 7 och 10 på Likertskalan. Endast en deltagare med annan grundutbildning än socionom avviker fortfarande och ligger på 4 på skalan, vilket är en höjning från 3 vid för mätningen. Skillnaderna kvarstår när deltagarna delas upp på olika grundutbildningar. Socionomerna la sig något högre, mellan 7 och 10 på skalan, varav 2 på , , ,5 1 0, = Inte alls 10 = Med största sannolikhet 2 5. Diskussion Målsättningen En förhoppning finns att projektet ska leda till att minst två kommuner (utöver Tierp) ska ha startat gruppverksamhet för barn till föräldrar med kognitiva svårigheter under projektperioden. Förhoppningen är också att fler kommuner kommer att ha något att erbjuda, utanför den direkta myndighetsutövningen, till familjer där någon av föräldrarna har kognitiva svårigheter. En annan förhoppning är också att socialtjänstens gemensamma lärande om implementeringsprocesser ska öka i Uppsala län. Inventering Resultatet från inventeringen visar att café- och gruppverksamheter kommit igång i 4 av länets 8 kommuner. Den visade också att det finns ett underlag för det särskilda Ett samverkansprojekt mellan kommunerna, landstinget och FUB i Uppsala län 15

16 skolbarnsprogrammet för barn i åldern 7 12 år. Några kommuner planerar att starta det under 2011, vilket kommer att redovisas i slutrapporten. Inventeringen som gjordes inom FIB projektet (Pistol, 2009) visade att det fanns 652 familjer med 1092 barn mellan 0 16 år i länet som tillhör målgruppen. Därför är underlaget för stödgrupper stort. Utvärdering Att använda sig av en effektutvärdering och att mäta kunskapsnivåer före och efter en gruppledarutbildning är ganska nytt, men visade sig vara intressantast att ta del av. Vid en så pass kort utbildning som fem dagar kan deltagarnas frånvaro påverka resultatet. Skillnaden mellan dem med olika grundutbildning kan dels bero på olika utbildningsnivåer högskola/universitet gymnasieutbildning eller annan kortare yrkesutbildning och dels på olika erfarenhet av socialt arbete. Deltagarna har efter avslutad utbildning fått ökade kunskaper inom de områden som mäts, vilket de själva också bedömt att de fått. De bedömer också att sannolikheten har ökat att de skall börja arbeta som stödgruppsledare. Därmed visar resultatet att utbildningen gett önskad effekt. Vi har varit två kursledare under gruppledarutbildningen, ansvarig projektledare och medverkande konsult Elisabeth Hagborg som medverkat vid olika tillfällen. Hagborg har störst erfarenhet av barnperspektivet, det som deltagarna saknat var mer om funktionsnedsättningar - föräldraperspektivet och den pedagogiken vilket de annars skulle ha fått av ansvarige projektledaren. Det försöker vi nu att kompensera genom att dels erbjuda ett sådant tema vid en gruppledarträff och dels genom 2 fördjupningskurser genom SUF Kunskapscentrum i vår. Som slutkommentar vill jag säga att jag känner mig nöjd med första årets resultat då 6 av länets 8 kommuner har startat eller planerar att starta café- och stödgruppsverksamheter för familjer med kognitiva svårigheter. Därmed är målet med projektet på god väg att uppnås. Ann Nilsson, projektledare, Uppsala den 5 maj 2011 Ett samverkansprojekt mellan kommunerna, landstinget och FUB i Uppsala län 16

17 Referenser Feldman, M. (2005), Family Preservation, Conference Presentation, Uppsala, 29 September, Johansson, M. Nilsson, A. & Rådbo Wahlström, S. (2008), Handbok för FIB projektets barngruppsverksamhet. Nilsson, A. (2008), Gruppverksamheter för föräldrar med intellektuella begränsningar och deras barn. Slutrapport för FIB projektets delrapport i Tierp Olson L. & Springer L. (2006), Stöd till och samverkan kring föräldrar med intellektuella begränsningar. Professionellas och mammors perspektiv. Uppsala läns landsting: Rapport 38 från Vuxenhabiliteringen, Habilitering och hjälpmedel. Pistol, S-E. (2009), FIB projektet Uppsala län, Föräldrar med intellektuella begränsningar, Kartläggning av målgruppen, FoU-rapport 2009/5. Starke, M. (2005), Föräldrar med utvecklingsstörning och deras barn vad finns det för kunskap? Socialstyrelsen: kunskapsöversikter, Starke, M. (2007), till utvecklingsstörda föräldrar. Socialstyrelsen: kunskapsöversikter Socialdepartementet (2006), PM Information, råd och stöd till barn med föräldrar som har en psykisk störning eller en allvarlig psykisk sjukdom m.m. S2006/9394/HS Patientsäkerhetslagen från , 6 kapitlet, 5. Ett samverkansprojekt mellan kommunerna, landstinget och FUB i Uppsala län 17

18 Bilaga 1 Reflexioner av caféverksamhet Redogörarens namn och datum: 1. Närvaro (endast initialer) a) Föräldrar: b) : c) Gruppledare och medverkande: d) Hinder och stöd för närvaro: 2. Dagens tema: 3. Vilka frågor har kommit upp: 4. Vilka arrangemang har ordnats för barnen:... Ett samverkansprojekt mellan kommunerna, landstinget och FUB i Uppsala län 18

19 5. Vad var det som fungerade bra: 6. Vad var det som fungerade mindre bra: 7. Exempel på hur detta kan göras på ett annat sätt: 8. Övrigt Ett samverkansprojekt mellan kommunerna, landstinget och FUB i Uppsala län 19

20 Bilaga 2 Sammanfattning av caféverksamhet Namn och tidsperiod: Exempelvis: Ann Nilsson VT Hur har första rekryteringen skett, redogör för hinder och stöd: 2. Hur har den veckovisa rekryteringen skett, redogör för hinder och stöd: 3. Redovisa a) Omfattningen av närvaron för familjerna i genomsnitt: Exempelvis: 3 familjer per cafétillfälle. b) Hur ofta den enskilda familjen deltagit: Exempelvis. Familj 1 deltog vid 12 av 18 träffar. Familj 2 deltog vid 17 av 18 träffar. 4. Vilket/vilka teman har valts. Har Hela människan hjulet använts: 5. Hur kom ni fram till dessa? Ett samverkansprojekt mellan kommunerna, landstinget och FUB i Uppsala län 20

21 6. Vilka frågor har kommit upp: 7. Vilka frågor har föräldrarna valt? Vad vill föräldrarna prata om? 8. Vilka arrangemang har ordnats för barnen? 9. Vad var det som fungerade bra: 10. Vad var det som fungerade mindre bra: Ett samverkansprojekt mellan kommunerna, landstinget och FUB i Uppsala län 21

22 11. Exempel på hur detta kan göras på ett annat sätt: 12. Övrigt: Ett samverkansprojekt mellan kommunerna, landstinget och FUB i Uppsala län 22

23 Bilaga 3 Information till uppgifter familjer caféverksamhet För att kunna göra en bra planering av stödgruppsverksamheter i länet behöver jag få in uppgifter av dig om familjerna som deltar i caféverksamheten och skickar därför med ett underlag som jag ber dig fylla i. Jag vill veta när caféverksamheten startade och hur många familjer som deltar eller har deltagit. Skriv Ja vid deltar om de deltar idag. Ni kanske har familjer som ni försöker få med i verksamheten men inte lyckats med ännu. Ni kan ta med uppgifter om dem också, då skriver du deltar Nej. Har familjen deltagit men slutat, ange det i så fall. Fyll även i kön och ålder samt uppgifter om deras barn. Även de barn som ingår i familjen men inte deltar i caféverksamheten. Fyll även i uppgifter om deras funktionsnedsättning. Observera inga namn! Detta för att se om det finns underlag för stödgrupp för barn i åldern 7 9 år. Finns det fler än fem barn i familjen så kan ni själva göra en till rad i tabellen eller skriva in uppgifterna ändå nedanför raden. Har ni fler familjer så kan ni göra en till kopia och ändra numreringen på familjen. Hör av dig om du har några frågor och funderingar och lycka till! Med vänlig hälsning Ann Nilsson. Ett samverkansprojekt mellan kommunerna, landstinget och FUB i Uppsala län 23

24 Uppgifter familjer caféverksamhet Uppgiftslämnare: Caféstart: Kommun: Familj 1 1. Deltar 2. Kön 3. Ålder 4. Funktionsnedsättning Förälder Förälder Familj 2 1. Deltar 2. Kön 3. Ålder 4. Funktionsnedsättning Förälder Förälder Familj 3 1. Deltar 2. Kön 3. Ålder 4. Funktionsnedsättning Förälder Förälder Familj 4 1. Deltar 2. Kön 3. Ålder 4. Funktionsnedsättning Förälder Förälder Ett samverkansprojekt mellan kommunerna, landstinget och FUB i Uppsala län 24

25 Bilaga 4 Dikt 1: Förväntningar Jag förväntar mig/hoppas på att Ett samverkansprojekt mellan kommunerna, landstinget och FUB i Uppsala län 25

26 Bilaga 5 Daglig Feedback - Reflektion 2010 Mitt intryck av dagen som helhet: Det här tyckte jag var bra: Det här tar jag med mig: Det här har jag bidragit med: Det jag saknade var: Det här tyckte jag var mindre bra: Övriga kommentarer: Ett samverkansprojekt mellan kommunerna, landstinget och FUB i Uppsala län 26

27 Bilaga 6 Feed back på gruppledarutbildningen Inom parantes anges hur många som gett det exemplet. 1. Mitt intryck av utbildningen som helhet: 9 av 12 deltagare hade ett positivt intryck av utbildningen som helhet. Exempel på detta var: Givande (3). Inspirerande (2). Intressant (2). Helhetsintrycket är bra. Bra genomtänkt och kunniga ledare. Bra material. Kan även användas i andra delar av arbetet. Mycket gott. Har fått mycket ny kunskap. Intressant. Mycket bra info och upprepning ger en stor kunskapsbas och trygghet. Varit bra och varierande av det mesta, intressant och spännande. En deltagare tyckte det var lite spretigt och basic och hade önskat mer prat, men även material kring arbete med föräldrar. En deltagare uttryckte sig att nu efter alla fem gångerna känner jag mig nöjd. Någonstans i mitten undrade jag om jag var på fel utbildning. En deltagare uttryckte att det var lite luddigt. Bra grupp och många goa deltagare. 2. Det här tyckte jag var bra: Alla 12 deltagare gav olika exempel på vad de tyckte var bra. Erfarenhetsutbytet.(6) Diskussioner.(5) Som vidgat vyer och inspirerat. Mixen av prat föreläsningar bikupor - delade erfarenheter - prova på övningar och lekar.(2) Gruppledarinstruktioner och kunskapen från dem som haft grupper (2) Handboken.(2) Att bekanta mig med materialet. Föräldrainslaget på slutet. Allt har varit bra, men idag i synnerhet. Kul att se tejping med Maj. Att alla här har deltagit i diskussioner, delgett egna erfarenheter. Att alla är engagerade. Bra litteratur. Bra genomgång av utvecklingsekologiska perspektivet. 3. Det här tar jag med mig: Viktigt med tid till förberedelse (2) + efterprat. Använda handledning. All erfarenhet som finns och kompetens! Att använda varandra. (2) Allt. Handböckerna mycket matnyttigt. Material och lekar ifrån boken hela människan samt FIB-projektet, samt deltagarnas tips och engagemang. Metoder, lekar och inspiration. Massor. Inspiration, kunskap om grupper, problem, fräschat upp KASAM, risk och skyddsfaktorer, helhetstänk. Professionellt/personligt/privat = mitt eget förhållningssätt. Alla praktiska tips och råd, ökade kunskaper om funktionsnedsättningar (2) och dess svårigheter. Entusiasmen och lekfullheten, men även allvaret i arbetet med målgruppen. Ett samverkansprojekt mellan kommunerna, landstinget och FUB i Uppsala län 27

28 Det är en viktig målgrupp som behöver stärkas och spridas kunskap omkring. Alla verksamheter ska samverka för bästa möjliga verksamhet. Genom kunskap blir det möjligt. 4. Det här har jag bidragit med: Alla deltagarna gav liknande svar som handlade om att de delat med sig av: Erfarenhet (6), exempelvis egna erfarenheter av målgruppen i vår verksamhet. Tankar (6), exempelvis tankar om hur koppla ihop föräldragrupper med det direkta föräldraskapet och barns behov. Kunskap (3). Synpunkter (2). Samt kompetens, deltagande, närvaro, engagemang, idéer och diskussioner. 5. Det jag saknade var: Föräldraperspektivet (3). Exempelvis mer inriktning på föräldragrupper. Tankar om hur koppla ihop föräldragrupper med det direkta föräldraskapet och barns behov. Tips och råd om gruppsammansättning. Kunde ha fördjupat oss i de olika träffarna. Det gick lite väl snabbt. Skulle gärna ha gjort det. Just nu ingenting. 6 valde att inte lämna någon kommentar. 6. Det här tyckte jag var mindre bra: Lokalen i Tierp. (2) Det enda som var mindre bra var lokalen i Tierp. Att det blev mer fokus på Hela människan hjulet upplägget än Tierpsmodellen. Att det ibland blev för låg nivå, hade velat problematisera mer + det jag saknade. (Tankar om hur koppla ihop föräldragrupper med det direkta föräldraskapet och barns behov). När jag tänker till skulle jag nog vilja att det var bättre balans mellan föräldraoch barnfrågor. Svårt att sitta still för länge. 6 valde att inte lämna någon kommentar. 7. Övriga kommentarer: Tack Bettan. Du är en stor inspirationskälla. Tack Ann för att du är en eldsjäl. Har varit roligt att träffa andra och så engagerade lärare. Både Ann och Bettan. Bra att utbildningen gick att genomföra trots Anns sjukdom. Jag ser fram emot att se henne igen i SUF-sammanhang framöver. Ann fattades oss men Elisabeth tog hand om oss med all sin kunskap och erfarenhet. Det tackar jag för. Som sagt inspirerande! Tack! Utbildningen har varit berikande. Bra med uppföljningsträffar och inspirationsträffar. Jättetrevligt att lära känna alla mer eller mindre. Ska bli roligt att träffas igen och få igång nätverkande. Stort tack till dig Elisabeth. Bra att ni tog med mer kring grupp för föräldrarna efter förra utvärderingen. Ett samverkansprojekt mellan kommunerna, landstinget och FUB i Uppsala län 28

Slutrapport Implementering av gruppverksamhet för barn till föräldrar med kognitiva svårigheter i Uppsala län

Slutrapport Implementering av gruppverksamhet för barn till föräldrar med kognitiva svårigheter i Uppsala län Slutrapport Implementering av gruppverksamhet för barn till föräldrar med kognitiva svårigheter i Uppsala län Författare: Ann Nilsson, projektledare Innehållsförteckning Sammanfattning... 3 1. Bakgrund...

Läs mer

Från caféverksamhet till barngruppsverksamhet erfarenheter från Uppsala län. Ann Nilsson familjecoach, Tierps kommun och SUF kunskapscentrum

Från caféverksamhet till barngruppsverksamhet erfarenheter från Uppsala län. Ann Nilsson familjecoach, Tierps kommun och SUF kunskapscentrum Från caféverksamhet till barngruppsverksamhet erfarenheter från Uppsala län Ann Nilsson familjecoach, Tierps kommun och SUF kunskapscentrum Tidsschema 13.00 Presentation historik Ann Nilsson 13.30 Gruppverksamhet

Läs mer

Kursplan 2011 gruppledarutbildning i stödgrupper för både barn och föräldrar i familjer med föräldrar som har kognitiva svårigheter

Kursplan 2011 gruppledarutbildning i stödgrupper för både barn och föräldrar i familjer med föräldrar som har kognitiva svårigheter Kursplan 2011 gruppledarutbildning i stödgrupper för både barn och föräldrar i familjer med föräldrar som har kognitiva svårigheter Utbildningstillfälle 1: Den 16-17 juni 2011 Utbildningstillfälle 2: Den

Läs mer

Protokoll från SUF-möte i Tierp den 7 februari 2011.

Protokoll från SUF-möte i Tierp den 7 februari 2011. Protokoll från SUF-möte i Tierp den 7 februari 2011. Närvarande: Ingela Helling, Aino Holmgren, Helena Ljung, Ann Nilsson. Lennart Hillberg samt u.t. Ann berättade om hur hennes arbete i hemmet hos föräldrar

Läs mer

Implementering av gruppverksamhet för barn till föräldrar med kognitiva svårigheter i Uppsala län

Implementering av gruppverksamhet för barn till föräldrar med kognitiva svårigheter i Uppsala län FoU-rapport 2012/3 Implementering av gruppverksamhet för barn till föräldrar med kognitiva svårigheter i Uppsala län Ann Nilsson SUF Kunskapscentrum Illustrationen på omslaget är gjord av Elisabet Alphonse.

Läs mer

Nätverket stöd för vuxna anhöriga till person med psykisk ohälsa, Sammanställning 7

Nätverket stöd för vuxna anhöriga till person med psykisk ohälsa, Sammanställning 7 140326 Nätverket stöd för vuxna anhöriga till person med psykisk ohälsa, Sammanställning 7 Sammafattning I den sjunde träffen sammanfattade de lokala lärande nätverken vad det gett dem at delta i det lärande

Läs mer

Barnkraft/Aladdin Ett FHM-projekt i samverkan mellan Danderyds kommun och FoU Nordost

Barnkraft/Aladdin Ett FHM-projekt i samverkan mellan Danderyds kommun och FoU Nordost Barnkraft/Aladdin Ett FHM-projekt i samverkan mellan Danderyds kommun och FoU Nordost Lotta Berg Eklundh forskningsledare Cristina Sohl Stjernberg - projektledare Bakgrund Kajsa Askesjö och Cristina Sohl

Läs mer

Projektplan Gruppverksamhet för barn till föräldrar med psykisk ohälsa år 1 och 2

Projektplan Gruppverksamhet för barn till föräldrar med psykisk ohälsa år 1 och 2 Projektplan Gruppverksamhet för barn till föräldrar med psykisk ohälsa år 1 och 2 Kontaktperson Enhetschef Leif Jarlebring Box 24156 1054 51 Stockholm Telefon; direkt 508 10 345, mobil 070/45 10 345 E-post:

Läs mer

Målgruppen. Stödet till familjer med föräldrar som har kognitiva svårigheter. Ann Nilsson, familjecoach

Målgruppen. Stödet till familjer med föräldrar som har kognitiva svårigheter. Ann Nilsson, familjecoach Stödet till familjer med föräldrar som har kognitiva svårigheter Målgruppen Föräldrar med kognitiva svårigheter som behöver stöd 1. Föräldrar med en utvecklingsstörning/ svagbegåvning 3. Föräldrar med

Läs mer

Presentation av en studie om riskfaktorer för barn till förälder med kognitiva svårigheter samt SUF-Kunskapscentrum, forskning och evidens.

Presentation av en studie om riskfaktorer för barn till förälder med kognitiva svårigheter samt SUF-Kunskapscentrum, forskning och evidens. Akademin för hälsa och arbetsliv Avdelningen för socialt arbete och psykologi Verksamhetsförlagd utbildning i socialt arbete 22,5 hp HT 2012 Presentation av en studie om riskfaktorer för barn till förälder

Läs mer

Utvärdering av föräldrakurs hösten 2013

Utvärdering av föräldrakurs hösten 2013 Utvärdering av föräldrakurs hösten 2013 - Har du verktyg för att bemöta din oroliga och nedstämda tonåring? Föräldrakursen oro/nedstämdhet är ett samarbete mellan Råd & stöd, Gamla Uppsala familjeenhet

Läs mer

Minnesanteckningar från möte i lokala SUF-gruppen i Uppsala

Minnesanteckningar från möte i lokala SUF-gruppen i Uppsala 2013-01-18 Minnesanteckningar från möte i lokala SUF-gruppen i Uppsala Närvarande: Lydia Springer, Sandra Melander, Catarina Molin, Maria Målqvist, Anna-Lena Persbacke, Lena Axen, Sara Rydqvist, Maj-Lis

Läs mer

Sammanställning 6 Lärande nätverk samtal som stöd

Sammanställning 6 Lärande nätverk samtal som stöd Sammanställning 6 Lärande nätverk samtal som stöd Bakgrund Syftet med lärande nätverk är att samla in och sprida kunskap och ta del av aktuell forskning. Samtliga lokala lärande nätverk består av personer

Läs mer

Elevhälsoplan vid Praktiska Gymnasiet Falun 2014-2015

Elevhälsoplan vid Praktiska Gymnasiet Falun 2014-2015 Elevhälsoplan vid Praktiska Gymnasiet Falun 2014-2015 Bli den du är! Var och en ska kunna bli allt det som den har förutsättning att bli! Elevhälsoplan vid Praktiska Gymnasiet Falun Elevhälsan ska bidra

Läs mer

Utbildningspaket 2014

Utbildningspaket 2014 Utbildningspaket 2014 Utbildningarna vänder sig till yrkesverksamma inom kommun och landsting som i sin yrkesroll träffar föräldrar med kognitiva svårigheter eller deras barn. Det kan vara yrkesverksamma

Läs mer

Sammanställning av besöksenkät på familjecentralerna i Nyköping. Undersökningsperiod november 2012

Sammanställning av besöksenkät på familjecentralerna i Nyköping. Undersökningsperiod november 2012 Sammanställning av besöksenkät på familjecentralerna i Nyköping Undersökningsperiod november 2012 Sammanställning februari/mars 2013 Dnr 2/19 Innehållsförteckning Inledning... 3 Syfte och mål... 3 Sammanfattning

Läs mer

Mentorsprojektet. Rapport 1 2003-08-16. Extern utvärdering, Tvärkulturell konsult. Brännkyrkag 49 Valhallavägen 157 118 22 Stockholm 115 57 Stockholm

Mentorsprojektet. Rapport 1 2003-08-16. Extern utvärdering, Tvärkulturell konsult. Brännkyrkag 49 Valhallavägen 157 118 22 Stockholm 115 57 Stockholm Mentorsprojektet Rapport 1 2003-08-16 Extern utvärdering, Tvärkulturell konsult Önver Cetrez Niklas Karlsson Brännkyrkag 49 Valhallavägen 157 118 22 Stockholm 115 57 Stockholm Tel: 08-641 05 35 0739-39

Läs mer

Utbildningsuppdraget Språkutvecklande arbetssätt i förskolan i Södertälje. Slutrapport

Utbildningsuppdraget Språkutvecklande arbetssätt i förskolan i Södertälje. Slutrapport Utbildningsuppdraget Språkutvecklande arbetssätt i förskolan i Södertälje Slutrapport Veli Tuomela 2004 1 1 Bakgrund I denna rapport redogör jag kortfattat för den tvååriga utbildningen Språkutvecklande

Läs mer

Barn som far illa Polisens skyldigheter

Barn som far illa Polisens skyldigheter Polisutbildningen vid Umeå universitet Moment 4:3, Skriftligt fördjupningsarbete Höstterminen, 2009 Rapport nr. 581 Barn som far illa Polisens skyldigheter Hämtat från: http://www.lulea.se/images/18.cbcf80b11c19cd633e800016527/sick_350.png

Läs mer

Jämställt bemötande i Mölndals stad

Jämställt bemötande i Mölndals stad Mölndal 2010-12-14 Slutrapport Program för Hållbar Jämställdhet Jämställt bemötande i Mölndals stad Presentation av projektet Mölndals stad har sedan 2010 en bemötandeplan med följande målbild: Bemötande

Läs mer

Projekt 14. Cirkus. Några exempel som vi har sett är: Ögon som lyser.

Projekt 14. Cirkus. Några exempel som vi har sett är: Ögon som lyser. Projekt 14. Cirkus Syfte: BARNHABILITERINGEN stödjer barn 0-18 år med funktionsnedsättning. Tvärprofessionella team tillgodoser medicinska, psykologiska, sociala och pedagogiska behov. Habiliteringen utgår

Läs mer

FÖRÄLDRAENKÄTER. Magelungen Kolloverksamheter BONDEGATAN 35 116 33 STOCKHOLM TELEFON 08-556 93 196 www.magelungen.com info@magelungen.

FÖRÄLDRAENKÄTER. Magelungen Kolloverksamheter BONDEGATAN 35 116 33 STOCKHOLM TELEFON 08-556 93 196 www.magelungen.com info@magelungen. FÖRÄLDRAENKÄTER Sammanställning av utvärderingsenkäter ifyllda av föräldrar som haft barn på Terapikoloniers sommarverksamheter, eller som själva deltagit tillsammans med sina barn på någon Terapikoloniers

Läs mer

Lägesrapport (förprojektering och genomförandeprojekt)

Lägesrapport (förprojektering och genomförandeprojekt) 1(6) Lägesrapport Lägesrapport (förprojektering och genomförandeprojekt) Projektnamn: CARPE Diarienummer: 2011-3010049 Redovisningsperiod (samma som blanketten Ansökan om utbetalning): maj - juni 2012

Läs mer

Kursplan för Gamemaker Luleå Sunderby Folkhögskola Kråkbergsvägen 7 954 42 Luleå 0920-266600

Kursplan för Gamemaker Luleå Sunderby Folkhögskola Kråkbergsvägen 7 954 42 Luleå 0920-266600 Kursplan för Gamemaker Luleå Folkhögskola Kråkbergsvägen 7 954 42 Luleå 0920-266600 Gamemaker Luleå är en 39-veckors folkhögskoleutbildning i spelutveckling (distans, halvtid med några platsträffar per

Läs mer

1(4) 2011-11-21 2011/1965-PL-013. Dnr: Kvalitetsrapport Avseende hösten 2010 våren 2011. Irsta förskolor. Ansvarig: Katriina Hamrin.

1(4) 2011-11-21 2011/1965-PL-013. Dnr: Kvalitetsrapport Avseende hösten 2010 våren 2011. Irsta förskolor. Ansvarig: Katriina Hamrin. 2011-11-21 1(4) Dnr: 2011/1965-PL-013 Kvalitetsrapport Avseende hösten 2010 våren 2011 Irsta förskolor Ansvarig: Katriina Hamrin Anne Persson 1. Utveckling, lärande och kunskaper Mål: Den pedagogiska utvecklingen

Läs mer

Arbetsplan för Bokhultets förskola

Arbetsplan för Bokhultets förskola Utbildningsförvaltningen Arbetsplan för Bokhultets förskola 2014-10-21 2014 2015 Innehållsförteckning 1. Presentation av förskola... 3 2. Årets utvecklingsområden... 5 3. Normer och värden... 5 4. Utveckling

Läs mer

Sammanställning av utvärdering nätverksträff 9 mars, mat och hälsa

Sammanställning av utvärdering nätverksträff 9 mars, mat och hälsa 38 besvarade utvärderingen av 56 deltagare. Vad tyckte du om föreläsningspasset Hur kan vi arbeta kring barn, mat och hälsa? längd. och viktig info som framkom innehåll med/om sådant vi redan vet! Mycket

Läs mer

Utepedagogik i Örnsköldsviks kommun 2006/2007

Utepedagogik i Örnsköldsviks kommun 2006/2007 1 Utepedagogik i Örnsköldsviks kommun 2006/2007 Under några månader runt årsskiftet 2006/2007 har ett antal förskolor besökts i Örnsköldsviks kommun. Syftet var att undersöka hur arbetet med utepedagogik

Läs mer

Yttrande över betänkandet Källan till en chans nationell handlingsplan för den sociala barn- och ungdomsvården (SoU 2005:81)

Yttrande över betänkandet Källan till en chans nationell handlingsplan för den sociala barn- och ungdomsvården (SoU 2005:81) Till Socialdepartementet 103 33 Stockholm Yttrande över betänkandet Källan till en chans nationell handlingsplan för den sociala barn- och ungdomsvården (SoU 2005:81) Föreningen Sveriges Socialchefer,FSS

Läs mer

Föräldrastöd i Åre kommun -utredning av behov och resurser

Föräldrastöd i Åre kommun -utredning av behov och resurser SLUTRAPPORT (Reviderad) 2014-04-08 Malin Bergqvist Drogsamordnare Verksamhetsberedningen Föräldrastöd i Åre kommun -utredning av behov och resurser 1 (15) Innehållsförteckning Bakgrund Uppdraget 2 2 Behovskartläggning

Läs mer

När jag inte längre är med

När jag inte längre är med Handledarmaterial Studiecirkel När jag inte längre är med förberedelser och funderingar inför framtiden Handledarmaterial Studiecirkel När jag inte längre är med förberedelser och funderingar inför framtiden

Läs mer

IHF Konferens. SUF Kunskapscentrum Samverkan Utveckling - Föräldraskap. Föreläsningen. Samverkan

IHF Konferens. SUF Kunskapscentrum Samverkan Utveckling - Föräldraskap. Föreläsningen. Samverkan SUF Kunskapscentrum Samverkan Utveckling - Föräldraskap Uppsala läns kommuner, Landstinget, Regionförbundet och FUB IHF Konferens Norrköping 9 september, 2010 Stöd till barn och föräldrar i familjer där

Läs mer

RAPPORT Medborgardialog i Svalövs kommun 2010 Fokusgrupper vad är kvalitet i skolan för dig?

RAPPORT Medborgardialog i Svalövs kommun 2010 Fokusgrupper vad är kvalitet i skolan för dig? RAPPORT Medborgardialog i Svalövs kommun 2010 Fokusgrupper vad är kvalitet i skolan för dig? Foto Maria Pålsson Svalövs kommun Välfärdsberedningen Maj 2010 1 Innehåll Sammanfattning 3 Bakgrund och syfte

Läs mer

1. Slutrapport till länsstyrelsen om Fridaprojektet

1. Slutrapport till länsstyrelsen om Fridaprojektet VALLENTUNA KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE SOCIALFÖRVALTNING 2012-11-20 DNR SN 2011.069 DAVID MATSCHECK SID 1/1 UTREDARE 08/587 854 60 DAVID.MATSCHECK@VALLENTUNA.SE SOCIALNÄMNDEN Tjänsteskrivelse Slutrapport till

Läs mer

Genomförandeplan för implementering av de nationella riktlinjerna för missbruks- och beroendevård i Blekinge Län 2010

Genomförandeplan för implementering av de nationella riktlinjerna för missbruks- och beroendevård i Blekinge Län 2010 Genomförandeplan för implementering av de nationella riktlinjerna för missbruks- och beroendevård i Blekinge Län 2010 Olofström Sölvesborg INNEHÅLLSFÖRTECKNING Bakgrund...2 Syfte...2 Projektmål...2 Tidplan...2

Läs mer

Avsedd för. Samordningsförbundet RAR i Sörmland. Datum April, 2010 TUNA-PROJEKTET MEDVERKAN I UTVÄRDERING AV PROJEKT TUNA

Avsedd för. Samordningsförbundet RAR i Sörmland. Datum April, 2010 TUNA-PROJEKTET MEDVERKAN I UTVÄRDERING AV PROJEKT TUNA MEDVERKAN I UTVÄRDERING AV PROJEKT TUNA Avsedd för Samordningsförbundet RAR i Sörmland Datum April, 2010 TUNA-PROJEKTET MEDVERKAN I UTVÄRDERING AV PROJEKT TUNA TUNA-PROJEKTET Datum Reviderad 2010/04/27

Läs mer

Folkhälsomyndighetens återrapportering av regeringsuppdrag om fortsatt utbildning i föräldrastödjande arbete

Folkhälsomyndighetens återrapportering av regeringsuppdrag om fortsatt utbildning i föräldrastödjande arbete Socialdepartmentet 103 33 Stockholm Handläggare Elsa Rudsby strandberg Vårt ärendenummer 03984-2014 Ert ärendenummer S2014/4634/FST Datum 2016-05-01 Sida 1 (10) Folkhälsomyndighetens återrapportering av

Läs mer

Att överbrygga den digitala klyftan

Att överbrygga den digitala klyftan Det finns många grupper som behöver nås i arbetet med att överbrygga den digitala klyftan. En av dessa är de invandrare som kommer till vårt land. Monica Öhrn Johansson på Karlskoga folkhögskola möter

Läs mer

Rapport 2009:55. Kartläggning av insatser för barn som växer upp i familjer med missbruk, psykisk sjukdom eller bevittnat våld

Rapport 2009:55. Kartläggning av insatser för barn som växer upp i familjer med missbruk, psykisk sjukdom eller bevittnat våld Rapport 2009:55 Kartläggning av insatser för barn som väer upp i familjer med missbruk, psykisk sjukdom eller bevittnat våld Rapportnr: 2009:55 ISSN: 1403-168X Utgivare: Länsstyrelsen i Västra Götalands

Läs mer

Rapport från StrateGIS-projektet år 2002, etapp 3

Rapport från StrateGIS-projektet år 2002, etapp 3 1 Rapport från StrateGIS-projektet år 2002, etapp 3 Uppdrag och organisation av arbetet Länsstyrelserna fick i sitt regleringsbrev för 2001 uppdrag att fullfölja satsningen på utbildning inom GIS i StrateGIS-projektets

Läs mer

Överenskommelse mellan kommunerna i Örebro län och Örebro läns landsting för samordnad individuell planering (SIP)

Överenskommelse mellan kommunerna i Örebro län och Örebro läns landsting för samordnad individuell planering (SIP) 2014-09-16 Överenskommelse mellan kommunerna i Örebro län och Örebro läns landsting för samordnad individuell planering (SIP) Inledning Denna överenskommelse är tecknad mellan kommunerna i Örebro län,

Läs mer

Uppsala. Augusti 2015

Uppsala. Augusti 2015 Uppsala Augusti 2015 Innehåll Allmän information... sid 1 Höstens cafékvällar och träffar... sid 2 Skrivelse från Attention Uppsala till myndigheter med ansvar för psykiatri i Uppsala... sid 3 Inbjudan

Läs mer

Betänkandet Nationell strategi mot mäns våld mot kvinnor och hedersrelaterat våld och förtryck (SOU 2015:55)

Betänkandet Nationell strategi mot mäns våld mot kvinnor och hedersrelaterat våld och förtryck (SOU 2015:55) Stockholms läns landsting 1 (2) Landstingsradsberedningen SKRIVELSE 2015-10-21 LS 2015-0942 Landstingsstyrelsen Betänkandet Nationell strategi mot mäns våld mot kvinnor och hedersrelaterat våld och förtryck

Läs mer

Stöd på BVC vid misstanke att barn far illa

Stöd på BVC vid misstanke att barn far illa Stöd på BVC vid misstanke att barn far illa Kartläggning i Stockholms län Hälso- och sjukvårdsförvaltningen 08-123 132 00 Datum: 2015-11-10 Diarienummer: HSN 1402-0316 Hälso- och sjukvårdsförvaltningen

Läs mer

Fastställd av socialnämnden 2012-08-15, SN 193

Fastställd av socialnämnden 2012-08-15, SN 193 Fastställd av socialnämnden 2012-08-15, SN 193 Verksamhetsberättelse för Socialförvaltningens Barn- och familjeenhet år 2011 Viktiga händelser De två enheterna barn- och familjeenheten och socialförvaltningens

Läs mer

Minnesanteckningar från möte i lokal suf-grupp i Östhammar 20140228

Minnesanteckningar från möte i lokal suf-grupp i Östhammar 20140228 2014-03-05 Minnesanteckningar från möte i lokal suf-grupp i Östhammar 20140228 Närvarande: Cajsa Strand, Anita Eliasson, Lena Palm Samuelsdotter Frånvarande: Anna Blomkvist, Michiel Neuman Detta är första

Läs mer

Avlösning som anhörigstöd

Avlösning som anhörigstöd Avlösning som anhörigstöd Viktiga faktorer som styr när anhöriga ska ta beslut om avlösning Pia Rylander och 2015-05-13 Arbetet har genomförts med hjälp av Utvärderingsverkstaden på FoU Sjuhärad Innehåll

Läs mer

SLUTRAPPORT OM UTVECKLING AV FÖR- STÄRKT KOMET

SLUTRAPPORT OM UTVECKLING AV FÖR- STÄRKT KOMET SOCIALTJÄNST- OCH ARBETSMARKNADSFÖR- VALTNINGEN AVDELNINGEN FÖR STAD SÖVERGRIPANDE FRÅGOR, KOMET BILAGA 2 SID 1 (5) 2010-10-28 Till Länsstyrelsen i Stockholms län, sociala enheten SLUTRAPPORT OM UTVECKLING

Läs mer

Utvärderingar VFU läsåret 2014/2015. 151002 Katja Cederholm

Utvärderingar VFU läsåret 2014/2015. 151002 Katja Cederholm Utvärderingar VFU läsåret 2014/2015 151002 Katja Cederholm Studentens utvärdering i samband med avslutande av VFU placering Planering och genomförande av din VFU Lärandemål bedömning Patientfokuserad handledning

Läs mer

Kursdokument Regional kurs Kursnamn: Döva barn och barn med hörselnedsättning lära att läsa och skriva under de tidiga åren Termin: Höstterminen 2015

Kursdokument Regional kurs Kursnamn: Döva barn och barn med hörselnedsättning lära att läsa och skriva under de tidiga åren Termin: Höstterminen 2015 Kursdokument Regional kurs Kursnamn: Döva barn och barn med hörselnedsättning lära att läsa och skriva under de tidiga åren Termin: Höstterminen 2015 Kursledare: Carin Roos, carin.roos@kau.se, tfn 054-700

Läs mer

Öppna ditt hem för någon som behöver det. Bli familjehem, kontaktfamilj, stödfamilj eller kontaktperson.

Öppna ditt hem för någon som behöver det. Bli familjehem, kontaktfamilj, stödfamilj eller kontaktperson. Öppna ditt hem för någon som behöver det. Bli familjehem, kontaktfamilj, stödfamilj eller kontaktperson. Öppna ditt hem för någon som behöver det. Vi behöver dig som kan finnas där när det blir jobbigt,

Läs mer

UPPDRAG OCH YRKESROLL SOCIALPSYKIATRI

UPPDRAG OCH YRKESROLL SOCIALPSYKIATRI UPPDRAG & YRKESROLL UPPDRAG OCH YRKESROLL SOCIALPSYKIATRI Läsanvisning och bakgrund Uppdrag och yrkesroll -socialpsykiatri är en beskrivning av vad det innebär att arbeta med stöd och service till personer

Läs mer

Program för barn- och föräldragrupper på Habiliteringscenter Nacka

Program för barn- och föräldragrupper på Habiliteringscenter Nacka Våren 2014 Program för barn- och föräldragrupper på Programmet presenterar vårt utbud för olika åldersgrupper. Vi planerar att regelbundet återkomma med ungefär samma utbud. Vissa grupper eller föräldrautbildningar

Läs mer

Det anpassade stödet till barn och föräldrar i familjer med föräldrar som har kognitiva svårigheter

Det anpassade stödet till barn och föräldrar i familjer med föräldrar som har kognitiva svårigheter Det anpassade stödet till barn och föräldrar i familjer med föräldrar som har kognitiva svårigheter Ann Nilsson, familjecoach, Tierps kommun Presentation Ann Nilsson Familjecoach, IFO, öppna insatser,

Läs mer

Rapport Absolut Förälder åk 6-9, läsår 12/13

Rapport Absolut Förälder åk 6-9, läsår 12/13 Rapport Absolut Förälder åk 6-9, läsår 12/13 Absolut Förälder har genomförts i årskurs 6-9, enligt följande koncept: två lektioner i årskurs 6, en åk 7 samt korta sammanfattningar i åk 7-9 i kommunala

Läs mer

Slutrapport delprojektet barn som anhöriga, Vi möter barn som anhöriga i Habo.

Slutrapport delprojektet barn som anhöriga, Vi möter barn som anhöriga i Habo. Helene Ottevik-Karlsson Rapport Datum 2014-06-13 Dnr SN13/45 Sida 1 (6) Slutrapport delprojektet barn som anhöriga, Vi möter barn som anhöriga i Habo. Projektansvariga Betty Svensson IFO chef Socialförvaltningen

Läs mer

Unga som har aktivitetsersättning på grund av nedsatt arbetsförmåga. Bilaga 2 Underlagsrapport - Insatser under tid med aktivitetsersättning

Unga som har aktivitetsersättning på grund av nedsatt arbetsförmåga. Bilaga 2 Underlagsrapport - Insatser under tid med aktivitetsersättning SVAR PÅ REGERINGSUPP 1 (26) Avdelningen för analys och prognos Karin Mattsson 69161/2011 Unga som har aktivitetsersättning på grund av nedsatt arbetsförmåga Bilaga 2 Underlagsrapport - Insatser under tid

Läs mer

För huvudmän inom skolväsendet. Matematiklyftet LÄSÅRET 2015/16 ANSÖK SENAST 16 JANUARI 2015 SISTA CHANSEN ATT DELTA I MATEMATIKLYFTET ANSÖK NU!

För huvudmän inom skolväsendet. Matematiklyftet LÄSÅRET 2015/16 ANSÖK SENAST 16 JANUARI 2015 SISTA CHANSEN ATT DELTA I MATEMATIKLYFTET ANSÖK NU! För huvudmän inom skolväsendet Matematiklyftet LÄSÅRET 2015/16 ANSÖK SENAST 16 JANUARI 2015 SISTA CHANSEN ATT DELTA I MATEMATIKLYFTET ANSÖK NU! Innehåll Fortbildning för alla matematiklärare 2 Läraren

Läs mer

Verksamhetsberättelse Kungsängens förskolor 2014

Verksamhetsberättelse Kungsängens förskolor 2014 Verksamhetsberättelse Kungsängens förskolor 2014 Innehållsförteckning 1 Inledning... 3 1.1 Viktiga händelser under året... 3 2 Mål och resultat... 4 2.1 Förbättra servicen till medborgare och företagare

Läs mer

Inventering av behov hos personer med psykiska funktionsnedsättningar: Ekerö, 2013

Inventering av behov hos personer med psykiska funktionsnedsättningar: Ekerö, 2013 Sollentuna 2014-01-20 Martin Åberg Henrik Karlsson Katarina Piuva Inventering av behov hos personer med psykiska funktionsnedsättningar: Ekerö, 2013 Bearbetning efter Socialstyrelsens inventeringsformulär

Läs mer

Nätverket stöd för vuxna anhöriga till person med psykisk ohälsa, Sammanställning 6

Nätverket stöd för vuxna anhöriga till person med psykisk ohälsa, Sammanställning 6 140204 Nätverket stöd för vuxna anhöriga till person med psykisk ohälsa, Sammanställning 6 Sammafattning I den sjätte träffen var uppgiften till de lokala nätverken att diskutera konkreta utvecklingsförslag

Läs mer

Beslut för vuxenutbildning

Beslut för vuxenutbildning Skolinspektionen Dnr 43-2014:7781 Forshaga kommun kommungforshaga.se Beslut för vuxenutbildning efter tillsyn av vuxenutbildningen i Forshaga kommun Skolinspektionen Box 2320, 403 15 Göteborg 2 (13) Tillsyn

Läs mer

Inventering av behov hos personer med psykiska funktionsnedsättningar: Sigtuna, 2013

Inventering av behov hos personer med psykiska funktionsnedsättningar: Sigtuna, 2013 Sollentuna 2014-01-20 Martin Åberg Henrik Karlsson Katarina Piuva Inventering av behov hos personer med psykiska funktionsnedsättningar: Sigtuna, 2013 Bearbetning efter Socialstyrelsens inventeringsformulär

Läs mer

Förskolan Gunghästen. Lokal Arbetsplan 2013/2014

Förskolan Gunghästen. Lokal Arbetsplan 2013/2014 Tyresö kommun Förskolan Gunghästen Lokal Arbetsplan 2013/2014 Förskolan Gunghästen Kyrkogränd 16 135 43 Tyresö Tel: 08-5782 74 36 Arbetsplan 2013/2014 Vårt uppdrag Förskolan ska lägga grunden för ett livslångt

Läs mer

Ökad kunskap om HBT ger en bättre Socialtjänst!

Ökad kunskap om HBT ger en bättre Socialtjänst! Ökad kunskap om HBT ger en bättre Socialtjänst! Bakgrund Jag har arbetat på Socialtjänsten sedan 2005. Det sista året har jag arbetat med ungdomar som resurspedagog (tjänsten ligger under myndighetsutövning,

Läs mer

Sammanställning av studentutvärderingen för kursen Estetiska lärprocesser 15 hp, ht 2007

Sammanställning av studentutvärderingen för kursen Estetiska lärprocesser 15 hp, ht 2007 Sammanställning av studentutvärderingen för kursen Estetiska lärprocesser 15 hp, ht 2007 135 av 167 studenter (81%) har Lärare, tidigare år, förskola 39% besvarat utvärderingen Lärare, tidigare år, grundskola

Läs mer

Utbildningskontoret Social- och omsorgskontoret: Barn och ungdom. Delrapport Södertälje Skolakut Fastställd av styrgruppen 2009-10-26

Utbildningskontoret Social- och omsorgskontoret: Barn och ungdom. Delrapport Södertälje Skolakut Fastställd av styrgruppen 2009-10-26 Utbildningskontoret Social- och omsorgskontoret: Barn och ungdom Delrapport Södertälje Skolakut Fastställd av styrgruppen 2009-10-26 Södertälje den 26 oktober 2009 Södertälje den 26 oktober 2009 Monica

Läs mer

Sammanställning av kompetensinventering för delprojekt. Rätt stöd till arbete och studier

Sammanställning av kompetensinventering för delprojekt. Rätt stöd till arbete och studier Sammanställning av kompetensinventering för delprojekt Rätt stöd till arbete och studier Innehåll 1. Om kompetensinventeringen... 4 2. Vilket kompetensbehov ingår inte i delprojektet?... 4 3. Redovisning

Läs mer

Kunskapsutveckling om och effektivisering av rehabilitering för personer med psykisk ohälsa

Kunskapsutveckling om och effektivisering av rehabilitering för personer med psykisk ohälsa Kunskapsutveckling om och effektivisering av rehabilitering för personer med psykisk ohälsa Projektägare: Landstinget i Värmland Projektperiod: 2014 09 01 2015 12 31 1. Bakgrund Ohälsotalet är högre än

Läs mer

Hammarby Förskolor Skolor Väster

Hammarby Förskolor Skolor Väster 2010-09-30 1 (8) Dnr: Kvalitetsredovisning Avseende hösten 2009 våren 2010 Hammarby Förskolor Skolor Väster Ingående förskolor: Hammarby Trollflöjten Hammarbyängen Knattekompaniet Ansvarig: Gunilla Karlsten

Läs mer

Presentation av närvarande och revidering av kontaktlistan.

Presentation av närvarande och revidering av kontaktlistan. SUF möte Bålsta 130129 Närvarande: Rosmarie, Lena Sagström (vuxenpsykiatrin)m Marlene (kurator på Kämpe ( dvs särgymnasiet och kämpe bcjf), Marina, Niklas. Frånvarande: Angelica Järvehed, Lennart Eriksson,

Läs mer

Trainee för personer med funktionsnedsättning - 2015

Trainee för personer med funktionsnedsättning - 2015 Trainee för personer med funktionsnedsättning - 2015 Ett arbetsmarknadsprogram för personer med funktionsnedsättning, i samarbete mellan Göteborgs Stad, Arbetsförmedlingen och HSO Göteborg. Programmet

Läs mer

Ansökan. Vi är beredda att ta: Nationellt Ansvar för Barn som far illa

Ansökan. Vi är beredda att ta: Nationellt Ansvar för Barn som far illa Ansökan Vi är beredda att ta: Nationellt Ansvar för Barn som far illa Fryshuset, Hela Människan och IOGT NTO rörelsen vill ta ett nationellt ansvar för barn och ungdomar som far illa, de som inte får hjälp

Läs mer

UTVÄRDERING AV ETT SAMVERKANSPROJEKT MELLAN KOMMUN, PRIMÄRVÅRD OCH LÄNSSJUK- VÅRD INOM PSYKIATRI MISSBRUK 2005-2008

UTVÄRDERING AV ETT SAMVERKANSPROJEKT MELLAN KOMMUN, PRIMÄRVÅRD OCH LÄNSSJUK- VÅRD INOM PSYKIATRI MISSBRUK 2005-2008 Samsyn UTVÄRDERING AV ETT SAMVERKANSPROJEKT MELLAN KOMMUN, PRIMÄRVÅRD OCH LÄNSSJUK- VÅRD INOM PSYKIATRI MISSBRUK 2005-2008 FoU me d de lande 2009 :1 SKARAB ORGS KO M MUNAL FÖRBUN D FoU Innehåll Förord..

Läs mer

Årsrapport Samordnare för barn till psykiskt sjuka föräldrar 2014. Psykiatriska kliniken Ryhov

Årsrapport Samordnare för barn till psykiskt sjuka föräldrar 2014. Psykiatriska kliniken Ryhov Årsrapport Samordnare för barn till psykiskt sjuka föräldrar 2014 Psykiatriska kliniken Ryhov Nuläge på kliniken HSL 2g är känd i verksamheten genom flera olika insatser: - Introduktionsutbildning till

Läs mer

ett projekt om barns och ungas rättigheter En första utvärdering - vad säger eleverna och lärarna?

ett projekt om barns och ungas rättigheter En första utvärdering - vad säger eleverna och lärarna? ationer med ch våld. Det handlar om kärlek ett projekt om barns och ungas rättigheter En första utvärdering - vad säger eleverna och lärarna? FÖRORD Det handlar om kärlek ett projekt om barns och ungas

Läs mer

Kvalitetsrapport för Håksberg/Sörviks förskoleområde läsåret 2013-2014

Kvalitetsrapport för Håksberg/Sörviks förskoleområde läsåret 2013-2014 Kvalitetsrapport för Håksberg/Sörviks förskoleområde läsåret 2013-2014 GÄLLANDE FÖR VERKSAMHETEN I Håksbergs förskola Ansvarig förskolechef Lena Hellman Innehåll KVALITETSARBETE... 0 MÅL... 0 FÖRUTSÄTTNINGAR...

Läs mer

Utvecklings- och fältforskningsenheten Umeå socialtjänst

Utvecklings- och fältforskningsenheten Umeå socialtjänst Utvecklings- och fältforskningsenheten Umeå socialtjänst Innehållsförteckning Familjehemscentrum... 2 Enkätstudien... 4 Varför och för vem görs studien?... 4 Vad ska studeras?... 4 Av vem görs studien?...

Läs mer

Liv & Hälsa ung 2011

Liv & Hälsa ung 2011 2011 Liv & Hälsa ung 2011 - en första länssammanställning med resultat och utveckling över tid Liv & Hälsa ung genomförs av Landstinget Sörmland i samarbete med Södermanlands kommuner. Inledning Liv &

Läs mer

Att starta en kunskapspilot inom Unesco LUCS

Att starta en kunskapspilot inom Unesco LUCS Att starta en kunskapspilot inom Unesco LUCS En kunskapspilot är ett arbete för att utveckla och förändra något inom området mänskliga rättigheter. Arbetet sker lokalt på en eller flera platser i Sverige

Läs mer

Utveckla registratorsrollen En utbildning för dig som vill bredda och fördjupa din kompetens som registrator

Utveckla registratorsrollen En utbildning för dig som vill bredda och fördjupa din kompetens som registrator Utveckla registratorsrollen En utbildning för dig som vill bredda och fördjupa din kompetens som registrator 6 dagar med träffar i Stockholm 2004 13-14 september, 12-13 oktober, 16-17 november, 14 oktober

Läs mer

ELEVHÄLSOPLAN UDDEVALLA GYMNASIESKOLA

ELEVHÄLSOPLAN UDDEVALLA GYMNASIESKOLA Rev ELEVHÄLSOPLAN FÖR UDDEVALLA GYMNASIESKOLA AGNEBERG AKADEMI SINCLAIR MARGRETEGÄRDE ÖSTRABO 1 ÖSTRABO Y POSTADRESS BESÖKSADRESS TELEFON TELEFAX POSTGIRO 451 81 Uddevalla Skolgatan 2 0522-69 68 50 0522-697410

Läs mer

DEN NYA ADMINISTRATÖREN Ett ESF-finansierat kompetensutvecklingsprojekt mellan Tranemo kommun och Orust kommun

DEN NYA ADMINISTRATÖREN Ett ESF-finansierat kompetensutvecklingsprojekt mellan Tranemo kommun och Orust kommun DEN NYA ADMINISTRATÖREN Ett ESF-finansierat kompetensutvecklingsprojekt mellan Tranemo kommun och Orust kommun Kompetens Delaktighet Engagemang Bemötande Trygghet 1 Innehåll Bakgrund 3 Syfte 4 Mål och

Läs mer

Beslut för vuxenutbildningen

Beslut för vuxenutbildningen Beslut 2013-03-15 Botkyrka kommun Beslut för vuxenutbildningen efter tillsyn i Botkyrka kommun Skolinspektionen, Box 23069, 104 35 Stockholm, Besöksadress: Sveavägen 159 Telefon: 08-586 080 00, Fax: 08-586

Läs mer

Förändringsarbete hur och av vem?

Förändringsarbete hur och av vem? Förändringsarbete hur och av vem? Aspekter på jämställdhetsintegreringen av Konstnärernas Riksorganisation och Sveriges Konsthantverkare och Industriformgivare (KRO/KIF) Av Jenny Wendefors Utredande rapport

Läs mer

L J U S p å k v a l i t e t Samarbete mellan Lidingö, Järfälla, Upplands-Bro och Solna

L J U S p å k v a l i t e t Samarbete mellan Lidingö, Järfälla, Upplands-Bro och Solna 1 L J U S p å k v a l i t e t Samarbete mellan Lidingö, Järfälla, Upplands-Bro och Solna Nallebjörnens förskola Rapport Juni 2013 2 Innehållsförteckning Inledning... 3 1. Utvärderingens genomförande...

Läs mer

Utvecklingsoch lönesamtal ger dig inflytande

Utvecklingsoch lönesamtal ger dig inflytande Utvecklingsoch lönesamtal ger dig inflytande Utvecklingsoch lönesamtal ger dig inflytande För att du ska trivas på jobbet och känna att du gör ett bra arbete behöver du kunna påverka din arbetssituation

Läs mer

Kvalitetsredovisning vt 2011 Resursskolan. Enhet Loftebyskolan, årskurs 1-6 Grundskolan

Kvalitetsredovisning vt 2011 Resursskolan. Enhet Loftebyskolan, årskurs 1-6 Grundskolan Kvalitetsredovisning vt 2011 Resursskolan Enhet Loftebyskolan, årskurs 1-6 Grundskolan 1 1. Presentation av verksamheten Resursskolorna består av Loftebyskolan 1-6 och 6-9, Odenskolan samt Mobila Resursskolan.

Läs mer

Verksamhetsberättelse Psykiatripartners barn och ungdom 2015

Verksamhetsberättelse Psykiatripartners barn och ungdom 2015 Verksamhetsberättelse Psykiatripartners barn och ungdom 2015 Verksamhetsform, uppdrag och innehåll: Mottagningen i Motala ansvarar för Motala och Vadstena kommuner. I kommunerna finns nästan 10 000 barn

Läs mer

Följeutvärdering av projekt Arbetskraftskoordinator Nov 2012 Mars 2014. Jane Magnusson, följeutvärderare, SERUS, Östersund

Följeutvärdering av projekt Arbetskraftskoordinator Nov 2012 Mars 2014. Jane Magnusson, följeutvärderare, SERUS, Östersund ! Följeutvärdering av projekt Arbetskraftskoordinator Nov 2012 Mars 2014 Jane Magnusson, följeutvärderare, SERUS, Östersund Hur har utvärderingen genomförts? n Djupintervjuer med projektdeltagare 13 deltagande

Läs mer

Till Undervisningsråd Magdalena Karlsson, Skolverket

Till Undervisningsråd Magdalena Karlsson, Skolverket Till Undervisningsråd Magdalena Karlsson, Skolverket Remissyttrande rörande Allmänna råd med kommentarer utbildning på sjukhus eller institution knuten till ett sjukhus lämnat av Sveriges Sjukhuslärarförening.

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Vitsippans förskola 2015/2016

Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Vitsippans förskola 2015/2016 Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Vitsippans förskola 2015/2016 Innehållsförteckning 2 Vision Förskolechefen har ordet 3 Lagtext och styrdokument Definitioner och begrepp 4 Diskrimineringsgrunderna

Läs mer

Tjänsteskrivelse Matematiksatsning, SKL - årlig rapport 1

Tjänsteskrivelse Matematiksatsning, SKL - årlig rapport 1 VALLENTUNA KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE BARN- OCH UNGDOMSFÖRVALTNING 2014-02-20 DNR BUN 2014.158 JENNY NYRÉN SID 1/2 VFU-SAMORDNARE OCH PEDAGOGISK HANDLÄGGARE 08-58785263 JENNY.NYREN@VALLENTUNA.SE BARN- OCH

Läs mer

Verksamhetsplan för Nordmalings elevhälsa 2014/2015

Verksamhetsplan för Nordmalings elevhälsa 2014/2015 Verksamhetsplan för Nordmalings elevhälsa 2014/2015 En samlad elevhälsa i Nordmalings kommun Bakgrund I och med den nya skollagen (2010:800) samlades skolhälsovården, den särskilda elevvården och de specialpedagogiska

Läs mer

Idéer och tankar kring Halländsk mat! Hur vill Du bidra?

Idéer och tankar kring Halländsk mat! Hur vill Du bidra? Wapnö Gård, Halmstad den 3 juni 2014 Idéer och tankar kring Halländsk mat! Hur vill Du bidra? DOKUMENTATION FRÅN OPEN SPACE-KONFERENSEN Arrangör: Gastronomiska Samtal Halland Processledning och dokumentation:

Läs mer

Familjecentral i Hedemora

Familjecentral i Hedemora Familjecentral i Hedemora Verksamhetsberättelse 011 Babycafé Öppna förskolan Foto: Elisabeth Willborg Hedemora kommun Utbildningsförvaltningen, elevhälsan Landstinget Dalarna Hedemora barnavårdscentral

Läs mer

KVALITETSREDOVISNING LÄSÅRET 2010-2011

KVALITETSREDOVISNING LÄSÅRET 2010-2011 KVALITETSREDOVISNING LÄSÅRET 2010-2011 Öppna förskolan Familjecentralen Noltorps enhet ALINGSÅS Telefon: 0322-61 60 00 Fax: 0322-61 63 40 E-post: barn.ungdom@alingsas.se 1. Förutsättningar Beskrivning

Läs mer

Enkätsvar 2013. Fler kvinnor. Enkätsvar 2013 Kyrkans Familjerådgivning Stockholm

Enkätsvar 2013. Fler kvinnor. Enkätsvar 2013 Kyrkans Familjerådgivning Stockholm Enkätsvar 13 Kyrkans Familjerådgivning Stockholm Enkätsvar 13 Under en fyraveckorsperiod, 25/2 till22/3 13, bad vi våra besökare på mottagningarna i Stockholm och Handen att fylla i och svara på en brukarenkät.

Läs mer

Elevhälsans uppdrag, organisation och arbete

Elevhälsans uppdrag, organisation och arbete Revisionsrapport Elevhälsans uppdrag, organisation och arbete Viktor Prytz Trelleborgs kommuns revisorer Innehållsförteckning 1. Sammanfattning... 1 2. Inledning...2 2.1. Revisionsfråga...2 2.2. Revisionskriterier...2

Läs mer

Diabetescoach. Erfarenheter och resultat från ett projekt för föräldrar till barn med typ 1-diabetes

Diabetescoach. Erfarenheter och resultat från ett projekt för föräldrar till barn med typ 1-diabetes Erfarenheter och resultat från ett projekt för föräldrar till barn med typ 1-diabetes ett nätverk där föräldrar hjälper andra föräldrar INITIALT ERBJUDANDE OM STÖD UPPREPAT ERBJUDANDE OM STÖD från förälder

Läs mer