Slutrapport Implementering av gruppverksamhet för barn till föräldrar med kognitiva svårigheter i Uppsala län

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Slutrapport Implementering av gruppverksamhet för barn till föräldrar med kognitiva svårigheter i Uppsala län"

Transkript

1 Slutrapport Implementering av gruppverksamhet för barn till föräldrar med kognitiva svårigheter i Uppsala län Författare: Ann Nilsson, projektledare

2 Innehållsförteckning Sammanfattning Bakgrund Målet med projektet Metod :1 Verksamheter...6 Informationsinsatser...6 Gruppledarutbildningen...6 Vidareutbildning...7 Gruppledarträffar...7 Caféverksamheter...8 Kartläggningen...10 Implementeringsprocessen :2 Utvärdering Processutvärdering...11 Effektutvärdering Resultat :1 Kartläggningen :2 Kommunerna i länet Enköping...13 Heby...14 Håbo...15 Uppsala...16 Tierp...16 Älvkarleby...18 Planerad verksamhet...19 Knivsta...19 Östhammar :3 Utvärdering Processutvärderingen...19 Effektutvärderingen 2010 och Sammanfattande kommentar av resultatet Diskussion Målsättningen Kartläggningen Kommunerna i länet Utvärdering Implementering Referenser Bilaga 1 Presentation av Skolbarnsprogrammet Hela Människan Hjulet Referenser till handboken...33 Bilaga 2 Information till uppgifter familjer caféverksamhet Bilaga 3 Uppgifter familjer caféverksamhet Bilaga 4 Dikt 1: Förväntningar Bilaga 5 Utvärderingsfrågor för- och eftermätning gruppledarutbildning Bilaga 6 Daglig Feedback - Reflektion Bilaga 7 Sammanställning av deltagarnas förväntningar inför gruppledarutbildningen Bilaga 8 Sammanställning av feedback på hela gruppledarutbildningen Slutrapport - Implementering av gruppverksamhet för barn till föräldrar med kognitiva svårigheter i Uppsala län 2

3 Sammanfattning Detta är en slutredovisning av ett tvåårigt utvecklingsarbete som bedrivits under år , som handlat om att implementera stödgrupper för familjer med kognitiva svårigheter 1 i Uppsala län. Stödgruppsverksamheten bygger på och är en vidareutveckling av stödgruppsverksamheten som togs fram inom FIB- projektet. 2 Målet med projektet är att minst två kommuner (utöver Tierp) ska ha startat gruppverksamhet för barn till föräldrar som har kognitiva svårigheter med utgångspunkt från den modell som byggts upp i Tierps kommun. Målgrupp för stödgruppsverksamheten är barn och föräldrar i familjer där föräldrar har kognitiva svårigheter. Forskningen visar att barn med föräldrar som har en utvecklingsstörning är utsatta för många riskfaktorer och ofta lever socialt isolerade. Att erbjuda caféverksamhet kan vara ett första delmål mot huvudmålet stödgruppsverksamhet. Genom att först erbjuda en enkel caféverksamhet till föräldrarna som får ta med sig sina barn bryts den sociala isoleringen vilket kan innebära att skyddsfaktorerna för hela familjen kan öka. Det tar tid att bygga upp gruppverksamheter, tålamod behövs, gruppledarna måste vara flexibla och undanröja hindren för deltagande i verksamheten, relationer måste skapas och föräldern få insikter om sin funktionsnedsättning. Målgruppen är svår att nå genom ordinarie verksamhet i kommunerna som föräldrautbildningar, öppna förskolor m.m. Mycket resurser måste därför läggas på rekryteringen som sker i flera led. SUF Kunskapscentrum 3 och de lokala SUF-grupperna i länet är viktiga för samordning och rekrytering av både gruppledare och familjer till café- och stödgruppsverksamheterna. Genom SUF Kunskapscentrum har 33 gruppledare utbildats i två utbildningsomgångar från länets alla 8 kommuner. Gruppledarutbildningarna har utvärderats i 5 olika steg, bl.a. genom en effektutvärdering vilken visat att utbildningen gett önskad effekt. Det vill säga att deltagarna har fått ökade kunskaper inom uppmätta områden. Gruppledarna har också erbjudits handledning, stöd och särskilda gruppledarträffar. Sammanlagt 42 familjer har deltagit i café- och stödgruppsverksamhet i Uppsala län. Tillsammans har familjerna 69 barn varav 48 av barnen har deltagit i verksamheten. Under projekttiden har 6 av 8 kommuner i länet genomfört café och/eller stödgruppsverksamhet. De andra 2 kommunerna hade deltagare med på senaste gruppledarutbildningen och planerar att starta verksamhet framöver. Detta innebär att målet med projektet har uppnåtts och att förutsättningar finns för att alla kommuner kan starta café- och stödgruppsverksamhet. Förutsättningarna i kommunerna ser olika ut geografiskt, när det handlar om storlek, organisation och resursmässigt. Projektet har visat på att det inte bara finns en modell som gäller för hur café- och stödgruppsverksamhet för målgruppen kan genomföras. Viktiga erfarenheter som kan spridas nationellt genom SUF Kunskapscentrum till andra kommuner som vill starta upp liknande verksamheter. 1 Kognitiva svårigheter inbegriper utvecklingsstörning, svagbegåvning, förvärvad hjärnskada eller neuropsykiatriska funktionshinder som får motsvarande konsekvenser för föräldraskapet 2 FIB står för föräldrar med intellektuella begränsningar. Info om projektet finns på 3 SUF Kunskapscentrum kring målgruppen familjer med kognitiva svårigheter drivs som ett projekt med medel från bl.a. Allmänna arvsfonden. SUF står för Samverkan Utveckling Föräldraskap Slutrapport - Implementering av gruppverksamhet för barn till föräldrar med kognitiva svårigheter i Uppsala län 3

4 1. Bakgrund Slutrapporten är en redovisning av ett tvåårigt utvecklingsarbete som handlat om att implementera stödgrupper i Uppsala län för barn i familjer med kognitiva svårigheter. Tiden omfattar januari 2010 till januari Projektets fokus är tidiga insatser för barn i riskzonen. Projektet är till stora delar en fortsättning/vidareutveckling av det tidigare så kallade FIBprojektet, som pågick i Uppsala län under perioden Projektet drivs genom SUF kunskapscentrum, på uppdrag av Regionförbundet som är huvudman för projektet. Kunskapscentrets styrgrupp fungerar som styrgrupp även för projektet. I styrgruppen ingår representanter från länets samtliga kommuner, landstinget samt FUB och Regionförbundet Uppsala län. Genom att projektet har knutits till SUF Kunskapscenter finns en nära koppling till de lokala samverkansgrupper, SUF-grupper, som finns i länets samtliga kommuner och där även habiliteringen med flera viktiga aktörer ingår. till föräldrar med utvecklingsstörning kan vara utsatta för många riskfaktorer, (Starke, 2005). Forskning visar att % av personer med utvecklingsstörning lever under knappa socioekonomiska förhållanden. Nätverket kring personerna är ofta begränsat och bränns oftast ut (Olson & Springer, 2006). en i dessa familjer riskerar att växa upp socialt isolerade och det sociala utanförskapet kan medföra förseningar i utvecklingen och att barnen utvecklar en dålig självkänsla. en är oftare än andra barn utsatta för mobbning och de kan också få ta ett för stort ansvar för sin familj. en har en ökad risk att utsättas för försummelse och våld. Det är dock ovanligt med fysisk misshandel som kan hänföras till förälderns utvecklingsstörning. Risken ökar däremot om föräldern eller någon annan vuxen i eller nära familjen har en psykiatrisk problematik eller missbruksproblem. Sexuella övergrepp mot barn med utvecklingsstörning är dubbelt så vanliga i jämförelse med normalbegåvade barn och pojkarna är mest utsatta (Starke, 2007). Erfarenheterna från FIB projektet visar att en organiserad stödgruppsverksamhet kan medföra att skyddsfaktorerna ökar och att den sociala isoleringen bryts genom att hela familjen bjuds in till en stödgruppsverksamhet. Det innebär att både barn och föräldrar får en möjlighet att träffa andra barn och vuxna. Genom det speciellt utarbetade stödgruppsprogrammet får både barn och föräldrar lära sig att barnen har rättigheter, att de har rätt att säga nej och sätta gränser, att känna igen och uttrycka känslor samt att lära sig om förälderns funktionsnedsättning. Föräldrarna får också en möjlighet att ta del av olika teman som hjälper dem i deras föräldraskap. Gruppledarna följer både barn och föräldrar under en längre tid och får en unik insyn och förtroende i familjerna och kan hjälpa familjerna eller hänvisa dem vidare till rätt instans (Nilsson, 2008). Förändringar i lagstiftningen trädde i kraft den 1 januari 2011 för att förtydliga myndigheters skyldigheter att samverka och tillgodose utsatta barns behov av information, råd och stöd, (6 kap. 5 PSL, patientsäkerhetslagen). en i familjer med föräldrar som har en utvecklingsstörning tillhör en grupp som brukar benämnas riskgrupp. Vilket innebär att barnen har en ökad utsatthet för att fara illa utifrån olika faktorer på samhälls-, grupp- och individnivå och där myndigheter som omfattas av hälso- och sjukvårdslagstiftningen och socialtjänsten är skyldiga att samverka för att förhindra detta. I förarbeten till nya lagtexten stod det: Det finns barn i Sverige som av olika skäl lever i en utsatt situation och därför har behov av skydd och stöd från samhället. De barn som sedan nämns är barn som utsatts för psykiskt och fysiskt våld och sexuella övergrepp, barn till föräldrar med missbruk, barn till föräldrar med psykisk sjukdom, barn till föräldrar med utvecklingsstörning, barn till misshandlade kvinnor, barn som försummas, barn i ekonomiskt utsatta familjer (Social-departementet 2006). I det slutliga lagförslaget finns inte barn till föräldrar med utvecklingsstörning med. De barn som omfattas av de nya bestämmelserna är barn som har en förälder med psykisk störning eller Slutrapport - Implementering av gruppverksamhet för barn till föräldrar med kognitiva svårigheter i Uppsala län 4

5 funktionsnedsättning, en allvarlig fysisk skada eller sjukdom, missbruk av alkohol eller annat beroendeframkallande medel, eller vid förälders plötsliga död. Genom att målgruppen barn till föräldrar med utvecklingsstörning inte togs med i förändringarna så är det inte självklart att myndigheter tillför resurser och samverkar så att dessa barn ges möjlighet att delta i stödgrupp. Därför finns det ett behov av att utveckla stödformer för målgruppen där stödgrupp kan utgöra en viktig del. Genom projektet kan en stödmodell för både föräldrar och barn utvecklas, och ge viktiga erfarenheter som sedan kan spridas nationellt genom SUF Kunskapscenter. De första sex månaderna av projektet finns tidigare redovisat i Delrapport och ansökan om fortsatt stöd till barn i familjer med kognitiva svårigheter 4. Första årets utvecklingsarbete finns redovisat i Rapport år 1: Utveckling av stöd till gruppverksamhet för barn till föräldrar med kognitiva svårigheter. 5 Det kan vara intressant att jämföra detta implementeringsarbete med vad forskningen säger om implementering av nya metoder. Karin Gulbrandsson, (2007) har gjort en forskningsöversikt om implementering där hon visar på att det är viktigt att se implementering av en ny metod som en process som innehåller olika steg. 1, Någon får en idé om metoden, idén motsvarar behoven i organisationen, beslut fattas på rätt nivå i organisationen 2. Idén förverkligas genom planering och organisering. Vilket kräver resurser 3. Nästa steg är faktisk förändring genom att t.ex. höja kunskapsnivån som också kräver resurser. Det sker genom utbildning, fortbildning och praktisk träning samt tid. 4. Så småningom sker en integrering av metoden i verksamheten, den kan utvärderas och anpassas lokalt. 5. Slutligen kan metoden betraktas som institutionaliserad. Forskningen visar att en kombination av insatser som att erbjuda utbildning, praktisk träning, coachning, återkoppling och möjlighet till konsultation ger bättre implementeringsresultat. Vissa resultat men alla är inte eniga, visar att återkoppling från kollegor inom samma profession ger bättre effekt, än från personer med en annan professionell bakgrund.(gulbrandsson, 2007) 2. Målet med projektet Målet med projektet är att minst två kommuner (utöver Tierp) ska ha startat gruppverksamhet för barn till föräldrar som har kognitiva svårigheter med utgångspunkt från den modell som byggts upp i Tierps kommun. En förväntad effekt är att fler kommuner kommer att ha något att erbjuda dessa familjer, utanför den direkta myndighetsutövningen. En annan förhoppning är också att socialtjänstens gemensamma lärande om implementeringsprocesser skulle öka i Uppsala län. 4 Dnr: RFUL 2009/177 5 Rapport maj 2010: Ann Nilsson: Regionförbundet Uppsala län Slutrapport - Implementering av gruppverksamhet för barn till föräldrar med kognitiva svårigheter i Uppsala län 5

6 3. Metod 3:1 Verksamheter Första steget för att nå målet med projektet att starta gruppverksamheter för målgruppen, var att genomföra en gruppledarutbildning. Genom SUF kunskapscentrum och lokala SUF grupper i länet samordnades informations och rekryteringsinsatser inför gruppledarutbildningen. Några kommuner startade café eller gruppverksamhet redan under utbildningstiden andra kommuner senare. Kommunerna har genomfört kartläggningar av hur många familjer som deltagit i gruppverksamheterna. Implementeringsprocessen har dokumenterats och följts upp av projektledaren. Från början var tanken att starta gruppverksamhet för barn, projektet har sedan utökats till att även omfatta insatser i grupp för föräldrarna. En erfarenhet från FIB projektet i Tierp var nämligen att det var av avgörande betydelse att bygga en förtroendefull relation till föräldrarna, för att de skulle godkänna att barnen fick delta i gruppverksamheten. I de flesta kommunerna anordnas därför inledningsvis caféverksamhet för både barn och föräldrar. Caféverksamheten är mer anspråkslös till formen och har inga pedagogiska ambitioner, utan syftet är just att skapa förutsättningar för att föräldrarna skall acceptera att barnen skall ges möjlighet att delta i gruppverksamheten. När barngrupperna startar är ambitionen att starta särskilda föräldragrupper parallellt. Föräldragrupperna kommer att ha karaktären av föräldrastöd som riktas till en högriskgrupp. Den metod som används bygger på kunskap från annan stödgruppsverksamhet, (Nilsson, 2008) samt på forskning kring den specifika målgruppen (Feldman, 2005). Informationsinsatser Den tidigare nämnda delrapporten och Rapport år 1 redogör bl.a. för olika informationsinsatser som genomfördes lokalt i kommunerna och regionalt genom SUF Kunskapscentrum. Genom Kunskapscentret hemsida finns aktuell information om stödgruppsverksamheter att hämta på under en särskild flik, kallad stödgrupper. Syftet med informationsinsatserna var att som ett första delmål mot huvudmålet att få igång stödgrupper i länet, förankra idén i de lokala SUF grupperna 6 om att skapa mötesplatser caféer för både barn och föräldrar från målgruppen familjer med föräldrar som har kognitiva svårigheter. De lokala SUF grupperna har ansvarat för det viktiga samverkansarbetet kring målgruppen, de har ej själva mandat att fatta beslut kring ekonomiska frågor. De har också haft ansvaret att samordna rekryteringen till gruppledarutbildningen som sedan genomfördes genom SUF Kunskapscentrum. Gruppledarutbildningen Två 5 dagars gruppledarutbildningar på vardera 30 timmar har genomförts genom SUF Kunskapscentrum. 33 deltagare från länets 8 kommuner har deltagit och personal från habiliteringen för barn och vuxna, Närpsykiatrin samt en privat aktör. Målet med utbildningen var att deltagarna skulle få kunskaper om: 1. Risk och skyddsfaktorer för målgruppen och det utv.ekolog. perspektivet (2 t sedan 1t) 6 I SUF-grupperna ingår förskola/skola, MVC/BVC, socialtjänsten, habiliteringen, barn- och ungdomspsykiatrin med flera. Slutrapport - Implementering av gruppverksamhet för barn till föräldrar med kognitiva svårigheter i Uppsala län 6

7 2. Olika stödgruppsverksamheter och det salutogena perspektivet (2 t) 3. Funktionsnedsättningar: kognitiva svårigheter - LSS lagen. (2 t sedan3t) 4. Socialtjänstlagen, anmälningsskyldighet och sekretess (1 t) 5. Rekryteringsmetoder för målgruppen (1 t) 6. Gruppledarrollen för både barn - och föräldragrupper (3 t) 7. Pedagogiska metoder anpassade till målgruppen (3,5 t) 8. Livskunskapsprogrammet Hela Människan Hjulet (5,5 t) 9. Handboken till livskunskapsprogrammet (4,5 t) 10. Utvärderingsmetoder för målgruppen (1 t) Inom parantes anges de antal timmar som gällde vid den första och sedan den andra utbildningsomgången. Under utbildningsdagarna vid de olika blocken fick deltagarna praktiskt prova på olika övningar från handboken för skolbarnsprogrammet som också gav dem färdigheter i Livs kunskapsprogrammet Hela Människan Hjulet, pedagogiska metoder och i gruppledarrollen. Deltagarna fick tillfälle till reflektion varje dag och ge feedback på utbildningen genom några utvärderingsfrågor vid varje utbildningstillfälle. Efter avslutad utbildning fick deltagarna genomföra en skrivuppgift på 3 4 sidor och göra en sammanfattning av vad de lärt sig under utbildningen. I sammanfattningen skulle de också välja minst en bok och ett kapitel ur kurslitteraturen och återge hur de kan tillämpa kunskaperna i sitt arbete som gruppledare. Vidareutbildning Under år 2011 har gruppledarna erbjudits olika vidareutbildningar. En utbildningsdag vid SUF Kunskapscentrum som handlade om kognitiva svårigheter genomfördes under våren. Under hösten erbjöds gruppledarna från bägge utbildningsomgångarna en föreläsning om BUP:s verksamhet för barn som utsatts för trauma kombinerat med ett studiebesök vid ahus i Uppsala, samt en heldagsföreläsning om traumateori anknytning och särskilt Sexuella övergrepp. Gruppledarträffar Håbo och Tierp startade café eller gruppverksamhet på våren 2010 innan första gruppledarutbildningen, Älvkarleby och Heby kom igång på hösten efter första utbildningsomgången, Enköping och Uppsala startade upp våren Gruppledarna har inbjudits till gruppledarträffar där de fått en möjlighet till erfarenhetsutbyte samt att diskutera frågor och ämnen som var och en fått lämna önskemål om. Inbjudan har gått ut till alla gruppledare, vilka har utökats allt eftersom fler har utbildats. De fick själva komma överens om vem eller vilka som skulle delta om de var fler gruppledare från samma kommun. Exempel på ämnen som tagits upp: Hur bör man sätta samman grupperna - åldrar, diagnoser? Vart vänder man sig för att få kontinuerligt stöd när verksamheten är i gång? Hur ska dokumentationen ske? Hur erhålls stöd och mandat från verksamhetsledning och närmaste chef? Finns det fonder att söka? Rekrytering och vem har ansvar för det? Slutrapport - Implementering av gruppverksamhet för barn till föräldrar med kognitiva svårigheter i Uppsala län 7

8 Hur förklarar man kognitiva svårigheter? Vidareutbildningar. Gruppledarna har även eget ansvar och kan ta del av t.ex. habiliteringens kurser. Gruppledarna bjöds även in att delta i nätverksträff vid Trappan i Uppsala för länets gruppledare. Caféverksamheter Detta delmål att starta caféer för barn och föräldrar måste först oftast uppnås innan barnen kan delta i stödgrupp. Familjerna bjuds in till en caféverksamhet där de själva får vara med och påverka innehållet. För en del räcker det att träffas, fika och prata. Andra vill baka, laga mat eller ta upp olika teman som gränssättning, barnsäkerhet m.m. Gruppledarnas olika kompetenser och lokalerna där caféerna genomförs ser olika ut och kan avgöra vad som kan erbjudas. I Tierp t.ex. där caféet genomförs på en familjecentral i Öppna förskolans lokaler, tillsammans med en förskollärare, kan föräldrarna och barnen bjudas in att delta i en skapande verksamhet eller enklare matlagning. Målgruppen är svår att nå genom ordinarie verksamhet i kommunerna som föräldrautbildningar, öppna förskolor m.m. Mycket resurser måste därför läggas på rekryteringen som tar tid och sker i flera led. Alla som möter familjerna och har en relation till dem behöver hjälpa till och länka över dem till gruppledarna. Ibland behöver gruppledarna ha enskilda förträffar med familjen innan de vågar komma till caféträffen. Det är personal från förskolor, skolor, mödravården, barnhälsovården, habilitering, socialtjänsten, BUP 7, psykiatrin, familjecentraler m.fl. som rekryterar familjerna. Lokala SUF-grupper kan vara med och samordna rekryteringsarbetet, som är en ständigt pågående process, som intensifieras inför terminsstarterna. Det tar tid att bygga upp gruppverksamheten, det finns mycket rädslor hos familjerna som ofta säger nej. Därför måste gruppledarna ha tålamod, vara flexibla och undanröja hindren för deltagande. Många praktiska saker måste lösas först, en del har inte pengar till bussbiljetten och måste få ekonomisk hjälp med detta, några måste hämtas. För att familjerna, som har problem med struktur och planering, ska komma ihåg caféträffarna måste gruppledarna påminna föräldrarna om träffarna. En del påminns dagen innan träffen, andra både dagen innan och samma dag. Genom SUF KC har veckoplaneringskalendrar köpts in som kan hjälpa familjerna att strukturera upp och komma ihåg aktiviteter som gruppträffar. 7 och ungdomspsykiatrin Slutrapport - Implementering av gruppverksamhet för barn till föräldrar med kognitiva svårigheter i Uppsala län 8

9 Familjer Café-verksamhet Föräldrar och barn Stödgrupp Stödgrupp Föräldrar Lokal SUF grupp: MHV BHV Förskola Skola Socialtjänst Habiliteringen Psykiatrin BUP m.fl. Rekryteringsvägar till café och stödgruppsverksamhet Det övergripande syftet med caféerna är att bryta familjernas sociala isolering och erbjuda dem en verksamhet som de vill delta i. Därför är caféverksamheten ganska enkel i sin form med två gruppledare och 2-5 familjer, både mammor, pappor och barn. Under tiden byggs relationer och förtroende skapas mellan familjerna och ledarna, ibland även mellan familjer, och främst mellan barnen som får kompisar. Om föräldrarna saknar insikter om sin funktionsnedsättning har gruppledarna en viktig uppgift att hjälpa föräldrarna med detta. Den insikten är en förutsättning för att barnen sedan ska kunna gå det särskilda skolbarnsprogrammet. Då programmets gemensamma nämnare är att prata med barnen om det de har gemensamt, att de har en förälder som har en funktionsnedsättning. Vilket innebär att de kan ha en utvecklingsstörning, svagbegåvning eller andra kognitiva svårigheter som ett neuropsykiatriskt funktionshinder som ADHD, ADD eller Aspergers syndrom eller förvärvad hjärnskada. Hur föräldrarnas funktionsnedsättning skall benämnas och när det är okey att prata om det med föräldern är en viktig aspekt som diskuterats och tränats på under gruppledarutbildningen och vid gruppledarträffar. Det viktiga är att gruppledarna pratar om det och känner sig bekväma i att uttrycka sig. För att kunna arbeta som gruppledare i café- eller stödgruppsverksamhet behöver ledarna hjälp med samordningen kring rekrytering, resurser med mera. Detta är ett av uppdragen för projektledaren att stötta gruppledarna i det arbetet, men det bygger också på att de lokala SUF grupperna i länet hjälper till i detta arbete. I Uppsala kommun som är en stor kommun håller SUF kunskapscentrum i regelbundna samordningsträffar för gruppledarna och berörda chefer Slutrapport - Implementering av gruppverksamhet för barn till föräldrar med kognitiva svårigheter i Uppsala län 9

10 från kommunen och habiliteringen. I Uppsala kommer café- och stödgruppsverksamheten att samordnas med Trappans 8 ordinarie gruppverksamhet. Kartläggningen Då barnen ska delta i stödgrupp bör de vara i åldern från 7 år och uppåt. Detta är viktigt för att de ska kunna tillgodogöra sig det särskilda skolbarnsprogrammet som togs fram inom FIB projektet (Johansson, Nilsson och Rådbo Wahlström, 2008). En presentation av handboken Hela Människan Hjulet som innehåller skolbarnsprogrammet finns i bilaga 1. För att få veta om det fanns underlag i kommunerna för stödgruppsverksamhet så undersöktes det hur många familjer som deltagit i caféverksamheten, åldern på barnen i familjen, samt eventuell kännedom om förälderns och barnens funktionsnedsättning. Gruppledarna fick uppdraget att fylla i en enkät om familjerna som deltar i café- och gruppverksamheten både under år 1 och 2. Se bilaga 2-3 Implementeringsprocessen Viktiga framgångsfaktorer för implementeringen har varit: Att projektet har samordnats genom SUF Kunskapscentrum som är en länsövergripande organisation som äger projektet och fattade beslut om att implementera stödgruppsverksamhet i länet. En projektledare anställdes med kunskap om metoden och som fick uppdraget att genomföra projektet och att driva implementeringsprocessen. Viktiga samarbetspartners i implementeringsprocessen har de lokala SUF grupperna varit och sedan gruppledarna som skall driva arbetet lokalt i kommunerna. Resurser till projektet har möjliggjorts genom medel från Länsstyrelsen. Kombinationen av gruppledarutbildningarna, handledningsträffar med erfarenhetsutbyte, coachning, vidareutbildningsdagar, besök ute i länet av projektledaren som själv hade erfarenhet från FIB projektet och är stödgruppsledare. Den lokala metodutvecklingen ute i kommunerna av handboken från FIB projektets skolbarnsprogram. För att kunna följa upp implementeringsprocessen av café- och stödgruppsverksamheten över tid är det viktigt med gemensamma dokumentationer. Gruppledarna har under första året vid gruppledarträffarna varit med i processen att ta fram dokumentationsblanketter och själva föreslagit vad som skulle kunna vara med. Projektledaren har kompletterat med erfarenheterna från dokumentationen av FIB projektet. För att öka användandet av blanketten så förenklades den inför år 2. Reflektionsblanketten år 1 innehöll följande punkter: 1. Närvaro (endast initialer), a) Föräldrar, b), c) Gruppledare och medverkande, d) Hinder och stöd för närvaro 2. Dagens tema, 3. Vilka frågor har kommit upp, 4. Vilka arrangemang har ordnats för barnen, 5. Vad var det som fungerade bra, 6. Vad var det som fungerade mindre bra, 7. Exempel på hur detta kan göras på ett annat sätt, 8. Övrigt. Reflektionsblanketten år 2 innehöll följande punkter: 1. Närvaro (endast initialer), a) Föräldrar, b), c) Gruppledare och medverkande, d) Hinder och stöd för närvaro, 2. Dagens tema, 3. Vad behöver följas upp, 4. Övrigt. 8 Trappan är Uppsala kommuns stödgruppsverksamhet för barn i familjer med missbruk, psykisk sjukdom/ohälsa, skilda föräldrar och föräldragrupper. Slutrapport - Implementering av gruppverksamhet för barn till föräldrar med kognitiva svårigheter i Uppsala län 10

11 Sammanfattningsblanketten innehåller följande punkter: Redogörarens namn, tidsperiod och kommun: 1. När sker träffarna, ange tid och omfattning: 2. Vilken lokal används: 3. Hur många ledare är ni: 4. Ange vilka deltagarna är ex. mammor eller både mammor, pappor och barn. 5. Hur har första rekryteringen skett, redogör för hinder och stöd: 6. Hur har den veckovisa rekryteringen skett, redogör för hinder och stöd: 7. Redovisa a) Omfattningen av närvaron för familjerna i genomsnitt: b) Hur ofta den enskilda familjen deltagit: 8. Vilket/vilka teman har valts. Har Hela människan hjulet använts: 9. Hur kom ni fram till dessa? 10. Vilka frågor har kommit upp: 11. Vilka arrangemang har ordnats för barnen? 12. Vad var det som fungerade bra: 13. Vad var det som fungerade mindre bra: 14. Exempel på hur detta kan göras på ett annat sätt: 15. Övrigt: Reflektionsblanketten som tagits fram kan användas efter avslutad caféträff då gruppledarna sätter sig och först gör en enskild skriftlig reflektion och sedan en gemensam muntlig reflektion. Den dokumentationen kan sedan sammanfattas terminsvis och föras över till sammanfattningsblanketten. Dokumentationen gör att gruppledarna får verktyg att reflektera över sitt eget arbete, vilket ger en kvalitetsutveckling. De hinner också prata ihop sig om eventuella förändringar eller åtgärder inför nästa caféträff. Dokumentationen är användbar vid utvärderingar terminsvis av egen verksamhet. Genom att ha med initialerna på familjerna för internt bruk, erhålls statistik som visar hur ofta familjer deltar. Vilket kan utgöra viktiga fakta att redovisa i respektive kommun. På sammanfattningsblanketten som sedan lämnas in till SUF Kunskapscentrum redovisas familjerna enbart med nummer. Vid start av stödgrupp kommer reflektionsblanketterna att behöva kompletteras ytterligare. Gruppledarna skulle prova blanketterna under år 2 för att se hur de kommer att fungera och sedan utvärdera det. Gruppledarna har inte kommit igång med att använda framtagna blanketter. Det är endast Tierp som har använt sig av reflektionsblanketten er varje gruppträff. De har då använt sig av den blankett som togs fram år 1. Projektledaren har istället åkt runt och träffat eller gjort telefonintervjuer med gruppledarna terminsvis i länet och då använt sammanfattningsblanketten. Detta finns redovisat i avsnitt 4:2 kommunerna i länet. 3:2 Utvärdering Gruppledarutbildningen som genomförts har utvärderats i fem olika steg, dels genom fyra olika processutvärderingar och dels genom en effektutvärdering. Kartläggning av hur många familjer som deltagit redovisas i avsnitt 4:1. En redovisning av hur många grupper som startats i kommunerna finns i avsnitt 4:2. Processutvärdering Enkäterna som användes finns i bilaga 4 6. Resultatet redovisas i avsnitt 4:3. De olika stegen i processutvärderingen var 1. Förväntningar inför utbildningen. Se sammanställning i bilaga 7 Deltagarna fick skriva en dikt om sina förväntningar inför utbildningen. Dikten kan sedan användas vid start av stödgrupp. Slutrapport - Implementering av gruppverksamhet för barn till föräldrar med kognitiva svårigheter i Uppsala län 11

12 2. Daglig feedback- reflektioner. Som en del i pedagogiken och inlärningsprocessen avslutades utbildningsdagarna med en stunds skriftlig och muntlig feedback reflektion. När gruppledarna sedan börjar arbeta med sina gruppverksamheter så har de både förståelse för och färdigheter i att reflektera över sitt eget arbete. Reflektionen ger ledarna en möjlighet att korrigera själva programmet och att ta tag i praktiska saker inför nästa träff. 3. Efter avslutad utbildning genomfördes en skriftlig och muntlig feedback på hela utbildningen. Se sammanställning i bilaga 8 4. Skrivuppgift efter avslutad utbildning. Efter avslutad utbildning har deltagarna fått lämnat in en skriftlig sammanfattning på 3 4 sidor, av vad de lärt sig under utbildningen. I sammanfattningen skulle de också välja minst en bok och ett kapitel ur kurslitteraturen och återge hur de kan tillämpa kunskaperna i sitt arbete som gruppledare. Kurslitteraturen som skulle ingå var Stödgrupper för barn och unga, (Forinder & Hagborg, 2009) samt Hela - Människan Hjulet - ett enkelt sätt att tala om det svåra. En samtalsmodell för livskunskap & känsla av sammanhang (Hagborg, Jonsson & Salmsson (red), Studentlitteratur, 2009). Effektutvärdering För att kunna utläsa om utbildningen gav önskad effekt, genomfördes i samband med utbildningstillfällena en förmätning och en eftermätning av några uppmätta kunskapsmål. Handledare vid effektutvärderingen har Gunilla Burell, Projektverkstaden, varit. Deltagarna har fått lämna anonyma svar vid effektutvärderingen och endast angett sin grundutbildning. Resultatet finns redovisat i avsnitt 4:2. Slutrapport - Implementering av gruppverksamhet för barn till föräldrar med kognitiva svårigheter i Uppsala län 12

13 4. Resultat 4:1 Kartläggningen Summa familjer som deltagit i café- och gruppverksamheter i Uppsala län Kom mun Antal Famil jer Antal barn Antal Kvin nor Funk tions ned sätt ning Antal Män Funk tions ned sätt ning 0-6 år Funk tions ned sätt ning 7-13 år Funk tions ned sätt ning Enköping Heby Håbo Tierp Uppsala Älv karleby Summa Antal som del tagit 42 familjer har deltagit i café- och stödgruppsverksamhet i Uppsala län. 38 kvinnor varav 30 har en känd funktionsnedsättning och 14 män varav 11 har en känd funktionsnedsättning deltog. Tillsammans har familjerna 69 barn varav 48 (inklusive 2 tonåringar) av barnen har deltagit i verksamheten. Anledningen till att inte alla barnen deltagit kan vara att de inte bor hos föräldern som deltar i café stödgruppsverksamheten. En del av barnen har föräldrarna endast umgänge med under lov. Om barnen ska delta i stödgrupp måste också bägge vårdnadshavarna ge samtycke till det. Det finns 43 barn i länet i åldern 7 13 år som skulle kunna delta i stödgrupp med det särskilda skolbarnsprogrammet, vars föräldrar deltagit i café och stödgruppsverksamhet. Kartläggningen i länet som genomförts, (Pistol, 2009) visade att det fanns 1092 barn i länet i åldern 0 16 år. 4:2 Kommunerna i länet Enköping I Enköping startade två gruppledare från Blomstra föräldrastöd i kommunen caféverksamhet i egna lokaler våren Kontakt togs med kända familjer, 3 familjer deltog i de 10 caféträffarna som genomfördes, varav 1 familj endast en gång. Föräldrar och barn har arbetat tillsammans med olika teman. Gruppledarna har arbetat med att bygga upp självkänslan hos deltagarna som fått arbeta med att träna på att stå upp för sig själv, lekar och spel har använts, de har arbetat med Viljan delen från FIB projektets handbok Hela Människan Hjulet. Se information i bilaga 1. De målar och leker tillsammans med barn och föräldrar, ibland har deltagarna fått välja en aktivitet ex. känslokort. Varje gruppträff avslutas med leken tomtesmyg (Röda lyktan stopp). Under hösten deltog en mamma med en nioårig son samt en tioårig flicka. Gruppledarna fångade upp vad barnen behövde och det blev dessa teman: Känslor, vänskap och självkänsla. De har tagit idéer från Hela människan hjulet som namnleken - djurleken och använt djurlottobilder, affirmationer och avslutning med godisord. 9 Heby hade verksamhet för tonåringar. Slutrapport - Implementering av gruppverksamhet för barn till föräldrar med kognitiva svårigheter i Uppsala län 13

14 Temat känslor: en fick rita av sig själva på ett stort papper. Skrev sedan olika känslor på smålappar och satte dem på olika ställen på kroppen. De fick prata om hur det kan kännas. Temat vänskap: De pratade om hur man är en bra kompis. Även nallekort 10 användes Temat självkänsla: Att kunna stå på sig vad man tycker om olika saker. Ja och nej leken användes. De följde även barnens initiativ då de ville leka skola, eller spela teater så fick de göra det. en har varit positiva och vill vara med, de vill ha respons från ledarna. Skillnad märktes på ett av barnen som blev tydligare med vad det ville efter gruppträffarna. En gruppledare ägnade sig åt barnen och den andra åt föräldern som fick möjlighet att få egna samtal med gruppledaren. Den ensamma flickan har de oftast hämtat på fritids och följt med hem efteråt. Sammanlagt har 4 familjer deltagit i gruppverksamheterna med 4 barn i åldern 7-13 år varav två har haft en känd funktionsnedsättning. I familjerna finns 3 kvinnor varav 2 har en känd funktionsnedsättning, inga män har deltagit. Heby Heby startade caféverksamhet i oktober Två gruppledare från kommunens Individ- och familjeomsorg genomförde fem träffar på kvällstid under hösten där de lagade mat tillsammans med tre familjer. Både mammor, pappor och barn deltog. Våren 2011 genomfördes 4 träffar på kvällstid med en gruppledare från kommunen och en från habiliteringen. Teman som togs upp hade föräldrarna själva föreslagit efter höstens caféverksamhet: Psykolog berättade om diagnoser och föräldraskap, Arbetsterapeut kognitivt stöd, social sekreterare - anmälan och stöd. En av gruppledarna ordnade särskilda aktiviteter för barnen som utelek. Hösten 2011 genomfördes öppet hus/caféträffar i egen lokal/lägenhet på onsdag förmiddagar där 4 familjer deltog. Två gruppledare från kommunen höll i verksamheten. Familjerna träffas, pratar och leker med barnen. och föräldrafrågor togs upp som handlar om mat, leksaker, hur få barn att gå till skolan m.m. Oftast deltog 1 2 familjer i taget, det finns därmed utrymme för var och en. Gruppledarna känner sig nöjda med att kunna bekräfta dem och de hinner med att observera hur samspelet fungerar mellan barn och föräldrar och mellan föräldrar. 3 tonåringar har fått prova på att gå på gym tillsammans med en gruppledare från habiliteringen. (Den äldsta av tonåringarna var 17 år och finns ej redovisad i statistiktabellen). 2 mammor med ett barn har simmat en gång i veckan med en gruppledare, de har simmat, badat bubbelpool, bastat och ibland fikat. Heby kommun är stort geografiskt och de har ej tillgång till kollektivtrafik överallt. Gruppledarna hjälper till att hämta deltagare. En del familjer behöver ekonomisk hjälp för att kunna ta sig till träffarna. De behöver också hjälp med påminnelser för att komma till träffarna. Gruppledarna tycker det är viktigt för målgruppen att få erfarenhet från träning då forskning visar att det för målgruppen är vanligt med övervikt, de har ofta problem med hygien och kroppshållning. De planerar därför att våren 2012 erbjuda alla familjer att delta i något som kallas för hälsokörkortet och som är ett studiematerial som de kommer att använda tillsammans med studieförbundet Vuxenskolan. 10 Nallekort visar olika känslor. Slutrapport - Implementering av gruppverksamhet för barn till föräldrar med kognitiva svårigheter i Uppsala län 14

15 Sammanlagt har 10 familjer deltagit med 21 barn. I familjerna finns det 7 kvinnor med en känd funktionsnedsättning, 4 män med en känd funktionsnedsättning, samt 7 barn mellan 0 6 år varav 3 har en känd funktionsnedsättning och 14 barn i åldern 7-13 år varav 8 har en känd funktionsnedsättning. Av dessa har 12 barn och 2 tonåringar deltagit i gruppverksamheterna. Håbo Håbo har inte haft caféverksamhet utan startade en mammagrupp i april 2010 som träffats ungefär varannan vecka på förmiddagar och gör det fortfarande. De håller till i familjeteamets egna lokaler. Gruppen är öppen för nya deltagare. Gruppledarna som kommer från kommunens Familjenhet har bestämt innehållet på träffarna. De började med KOMET-programmet 11 och tittade på filmsnuttar men det fungerade inte. Istället använde de COPE strategier 12 och tittade på filmsnuttar som sedan diskuterades. Mammorna började med att reflektera över sin egen barndom och hur de blivit bemötta av sina föräldrar. Först därefter kunde de börja reflektera över sitt eget förhållningssätt gentemot sina barn. Gruppledarna har även tagit upp olika teman från FIB- projektets handbok Hela Människan Hjulet. Övningarna i handboken är konkreta och har kunnat användas på gruppträffarna. Det har varit en fast struktur på träffarna där de fikat, haft en övning som stärkt självkänslan genom att de fått berömma sig för saker de gjort bra, använt nallekort och sedan ett tema. Under våren 2011 genomfördes stödgrupp för barnen på 2 timmar på eftermiddagar en gång i veckan. Övningar ur handboken från FIB projektets handbok Hela Människan Hjulet har använts, se mer information i bilaga 1, de har plockats ur lite olika program. De har haft en grundstruktur där ledarna har bestämt teman. en använde höjdpunkter och bottennapp då de träffades samt frågelådan och stegen som används varje träff. Frågelådan användes som lek från början allt eftersom användes svårare frågor. De tog även upp temat funktionshinder. Parallellt med stödgruppen för barnen fortsatte mammorna att träffas varannan vecka på en annan veckodag. Teman som togs upp: Försvar, känslor i kroppen, hitta, se och beskriva känslor, pyssel, funktionshinder, lyssna, familjen. De har använt egenskapskort 13 m.m. Strukturen har varit; Fika, nallekort och tema som knutits till barnens teman. De har också fått ge sig själva beröm för någonting som de gjort bra sedan sist. Mammagruppen fortsatte under hösten 2011 med 4 mammor där alla deltog varje gång. Temat som togs upp var stresshantering där de fick lyssna på en CD skiva. För att åskådliggöra situationer och kunna resonera om hur de skall hantera det har gruppledarna använt Tejpingmetoden med dockor och föräldrakartan 14 med färger. Mammorna har lärt sig att hantera stress bättre. Gruppledarna märker också att mammorna inte behöver lika mycket individuellt stöd längre. Samtliga mammor uppger att de själv hanterar vardagen bättre och att konflikter med barnen minskat och att mammorna blivit bättre på att identifiera känslolägen både hos sig själva och barnen och att all skuldbeläggning av barnen upphört. Idag pratas det mer i termer av hur tror du han/hon mår, eller vad tror du han/hon vill säga vid olika incidenter kring barnen. Mammorna stöttar varandra i gruppen och tar hjälp av varandra både i själva gruppen men även utanför gruppen kan de nu kontakta varandra vid behov. Så den sociala 11 Komet står för kommunikationsmetod och är ett svenskt program som går ut på att förbättra kommunikationen mellan barn och vuxna. 12 COPE står för Community Parent Education program. Ett föräldrautbildningsprogram som tar upp olika strategier. 13 Egenskapskorten finns att köpa hos Mareld kompetens nätbutik: 14 Tejping ett lekfullt sätt att arbeta med yttre och inre relationer. Har utarbetas av Martin Soltvedt. Mer info om tejping och föräldrakartan eller samhandlingsplanch som den också kallas finns på Slutrapport - Implementering av gruppverksamhet för barn till föräldrar med kognitiva svårigheter i Uppsala län 15

16 isoleringen har helt klart minskat och deras självförtroenden har ökat bl a genom detta att kunna finnas till hjälp och stöd för andra och tryggheten i att andra faktiskt vill hjälpa. Gruppledarna ser också att mentaliseringsförmågan ökar vilket givetvis också kommer barnen till gagn. Fem mammor har sammanlagt deltagit i gruppträffarna av dem har en svagbegåvning och två ett neuropsykiatriskt funktionshinder, en mamma har kognitiva svårigheter men ingen diagnos. Mammorna har 7 barn varav ett har en känd lindrig utvecklingstörning och ett barn har en neuropsykiatrisk funktionsnedsättning. Uppsala Under våren 2011 erbjöds en caféverksamhet vid Familjeenheten, Gamla Uppsala. Syftet var att i samarbete med Trappan och Habiliteringen lägga grunden för en barngrupp och en föräldragrupp, till barn och föräldrar där föräldern har en funktionsnedsättning. Café verksamheten hölls vid ca: 10 tillfällen på tisdagar mellan klockan Familjerna rekryterades i huvudsak genom hemterapeuter och habiliteringen, där de redan var kända. Överenskommelsen var att habiliteringen, som kände familjerna och hade en relation till dem skulle sköta rekryteringen. Den gjorda planeringen av teman var svår att följa. Det var för få deltagare, med olika åldrar på barnen och med olika utvecklingsnivåer. Gruppledarna fångade upp det som var aktuellt med föräldrarna. Föräldrarna fick komma med förslag på aktiviteter. Förslagen diskuterades och skrevs ned, flera av dem var orealistiska. Det som genomfördes var pyssel och prat om föräldraskapet t.ex. om att lägga barnen. Ursprungsplanen var att gruppledaren från Trappan skulle ta hand om barnen. Vid ett tillfälle deltog tre barn som var 7, 8 och 9 år sedan var det små barn som deltog. Gruppledarna hade föräldrar och barn tillsammans och lekte vid två tillfällen. Det blev uppenbart för gruppledarna att bristen på tydlighet gentemot föräldrar och barn försvårade uppdraget. Behovet av att prata klarspråk med föräldrarna om deras funktionsnedsättning blev en förutsättning för att kunna fortsätta arbetet. Det togs upp vid första tillfället med föräldrarna men inte med barnen. Våren 2012 planerar gruppledarna att erbjuda FIB-projektets skolbarnsprogram med parallella föräldra- och barngrupper, där barnen går i egen grupp på Trappan och föräldrar för sig utan barn. Två gruppledare från Trappan har gått gruppledarutbildningen under Familjeenheterna och Trappan erbjuder nu en ny modell där information om rekrytering går ut till alla socialsekreterare. Tyngdpunkten blir på enheten norr, myndighet, barn och familj där gruppledarna även kan göra personligt besök till arbetsplatser för att presentera den kommande verksamheten och dess syften. Gruppledarna upplever att det är problematiskt i en stor kommun att nå ut med information som måste passera genom flera chefsled. Sammanlagt deltog 6 familjer och 5 av familjernas 6 barn. Det var 5 mammor där 4 hade en känd funktionsnedsättning, och 2 pappor, varav 1 hade en känd funktionsnedsättning, som deltog. Tierp I Tierp startades caféverksamheten i april Föräldrarna bjöds in till en öppen verksamhet under 2 timmar på tisdag eftermiddagar där de fick fika, träffa andra familjer och prova på olika skapande verksamheter på en familjecentral i öppna förskolans lokaler. Här finns tillgång till fikarum, ateljé, lekhall och lekrum inklusive samtalsrum. Det ger möjligheter till enklare matlagning, skapande verksamhet, lek samt enskilda samtal. Gruppledarna kom från en familjecentral och Råd och stöd verksamhet. Föräldrarna har tagit upp egna funderingar kring Slutrapport - Implementering av gruppverksamhet för barn till föräldrar med kognitiva svårigheter i Uppsala län 16

17 föräldraskapet och ledarna kunde även agera som rollmodeller och ta upp frågor kring barnsäkerhet och kost. Sammanlagt deltog fem familjer i caféverksamheten det första året. Under våren 2011 deltog två föräldrapar i caféverksamheten på familjecentralen där gruppledarna arbetar. De rekryterades via Råd och stödverksamheten och genom telefonkontakter då en av familjerna var känd av gruppledaren. Föräldrarna föreslog själva de flesta teman som genomfördes som var matlagning, bakning hemma att ta med till avslutningen och påskpyssel. Gruppledarna föreslog barnsäkerhet då föräldrarna själva tog upp sådana frågor. Feldmans checklistor för barnsäkerhet 15 som en av gruppledarna varit med och tagit fram inom FIB projektet användes samt affirmationer och veckans höjdpunkt, positiva saker som hänt eller positiva tankar, massage och kost. Frågor som föräldrarna tog upp handlade om personliga saker från barndomen och framåt som olika trauman, problem med relationer, socialt nätverk m.m. Under föräldraaktiviteterna ordnades lekhörna för de små barnen. Föräldrarna hade hela tiden ansvar själva för de mindre barnen i 1-2 årsåldern och föräldraparen turades om att delta i aktiviteterna. I samband med lov deltog även skolbarn som fick pyssla i ateljén. Hösten 2011 fortsatte en av familjerna i caféverksamheten sedan rekryterades ytterligare deltagare via Råd och stödverksamheten, ett blivande föräldrapar genom barnmorska, 2 mammor genom kurator från habiliteringen, samt en av gruppledarna känd familj. Deltagarna uppmärksammades via kartläggningar av målgruppen som verksamheterna genomförde. Gruppledarna från Familjecentralen fortsatte att arbeta tillsammans med en gruppledare från Närpsykiatrin som också gått gruppledarutbildningen. Vid första besöket där deltagarna oftast träffar familjecoachen som är en av gruppledarna på familjecentralen tas alltid kontaktuppgifter på deltagarna och de tillfrågas om de vill ha SMS påminnelser dagen innan och/eller 1 timme innan caféträffen. De flesta deltagarna vill ha den hjälpen. De erbjuds också veckoplaneringskalendrar med caféträffarna ifyllda. En familj får hjälp ekonomiskt till bussbiljett. Vid första besöket gås strukturen på gruppträffarna igenom med de olika bildscheman som används. Det hjälper deltagarna att få en uppfattning om hur caféverksamheten fungerar innan de skall börja delta. Sedan hjälper det till att hålla strukturen under gruppträffarna. De flesta deltagarna hade kända diagnoser som de kunde berätta om. En del medföljande partners medgav själva att de hade kognitiva svårigheter och att de själva trodde att en utredning skulle visa att de också hade en diagnos. Att prata om och sätta ord på sin eventuella funktionsnedsättning och de svårigheter det kan innebära för föräldraskapet samt känna att de inte är ensamma är viktigt att prata om vilket poängteras av gruppledarna. Föräldrarna ger också råd och tips till varandra vilket stärker dem. Föräldrarna fick checklistor om barnsäkerhet utan bilder som gicks igenom och följdes upp på gruppträffarna där de kunde åtgärda det som behövdes själva hemma. Det verkar fungera bra för föräldrarna med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. Det blivande paret fick utrustnings- och omvårdnadslistor 16 för nyfödd. De provade även att använda en datasimulerad docka från SUF Kunskapscentrum. Genom deltagandet i caféverksamheten byggs relationer mellan gruppledarna och deltagarna som underlättar eventuella fortsatta stödinsatser. 15 Översatt och omarbetad från Step by step Child Care: A manual for Parents and Child-Care Providers av Maurice Feldman och Laurie Case, (1993). 16 Familjecoachen som arbetar med stöd i hemmet har använt och omarbetat Feldmans checklistor med hjälp av olika informationsbroschyrer, growing peoples och 1177:s hemsida och kompetensteam, som barnsjuksköterskor, BVC sköterskor, barnmorskor m.fl. Slutrapport - Implementering av gruppverksamhet för barn till föräldrar med kognitiva svårigheter i Uppsala län 17

18 Det finns en fast struktur där deltagarna vid presentationsrundan får berätta om sin eventuella funktionsnedsättning, umgängesregler där respektfullhet mot varandra är viktig, veckans höjdpunkt, sedan en aktivitet som kunde vara skapande verksamhet och/eller barnsäkerhet, 17 gruppträffen avslutas med en sångsamling och att deltagarna får ta en inplastad affirmation ur godispåsen att ta med sig hem. Föräldrarna fortsatte att föreslå teman som gruppledarna följde upp: BVC sköterska som svarade på frågor, bakning, pyssel och gipsavgjutning av barnens händer och fötter. Frågor som föräldrarna själva tog upp var vanliga föräldra- och barnfrågor, om förlossning, egna trauman från barndom till vuxenliv, olika sociala problem med egna nätverket, omgivningen, ekonomi. Frågor utifrån förälderns funktionsnedsättning, som vad händer när barnet börjar skolan, kan det få hjälp med läxläsning m.m. Några av mammorna uppger själva att tisdagsträffarna är veckans höjdpunkt för dem. Lokalerna är barnvänliga med utrymmen och leksaker, lokalen arrangeras så att förälder kan delta i samtalet och ändå ha uppsikt över sitt barn. Gruppledarna uppmuntrar pyssel och bakning föräldrar och barn tillsammans. Avslutningsfesten var en julfest för barnen med dans kring granen och fiskdamm med godispåsar. Under hösten har fler föräldrar med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar deltagit tillsammans med föräldrar med lindrig utvecklingsstörning. Det har fungerat tack vare den fasta strukturen och att de respekterar varandra trots sina olikheter i bemötande av varandra och barnen. Det ställer också mer krav på gruppledarna och lokalerna så möjlighet kan ges till enskilda samtal och uppföljningar individuellt. Här är kompetensen som gruppledaren från psykiatrin tillför också viktig. Sammanlagt har nu 13 familjer deltagit i café- och gruppverksamheten. De har 21 barn där 18 av barnen deltagit, 6 av dem har en känd funktionsnedsättning. 13 kvinnor varav 11 har en känd funktionsnedsättning och 6 män varav 4 har en känd funktionsnedsättning har deltagit. Caféverksamheten är nu en permanent verksamhet på familjecentralen. Under våren 2012 kommer föräldrarna att erbjudas COPE strategier, samt lek och samvaro för barn och föräldrar som stärker samspel och anknytning. För att få tillräckligt underlag för att kunna starta barngrupp för barn från 7 år har närkommunerna erbjudits samarbete men hittills har det inte kunnat genomföras. I planeringen för hösten 2012 ingår det att försöka starta barngrupp med det särskilda skolbarnsprogrammet som tagits fram inom FIB-projektet även om det blir få barn. Älvkarleby I Älvkarleby startade caféverksamheten i oktober 2010 och pågår fortfarande. Caféet genomförs i Svenska kyrkans lokaler som kommunen hyr av dem, och gruppledare från kommunens Öppenvårdsinsatser håller i träffarna. Ibland deltog en diakon och ungefär varannan gång var ytterligare en gruppledare med från kommunen. De träffas, fikar och pratar för att lära känna varandra. Föräldrarna tar själva upp olika frågor som kan vara allmänna eller kring föräldrarollen. Två av fyra familjer får påminnelser inför träffarna, en familj hämtas och en familj får busskort. Caféverksamheten har fortsatt med samma familjer under år Med den skillnaden att under hösten fanns det två till utbildade gruppledare från kommunen som turades om att hålla i caféverksamheten tillsammans med gruppledaren från kommunens Öppenvårdsinsatser. 17 Se fotnot 16 Slutrapport - Implementering av gruppverksamhet för barn till föräldrar med kognitiva svårigheter i Uppsala län 18

19 Det har varit allmänt prat om arbete, barn och föräldrafrågor, barnsjukdomar, ekonomi, mat med tips och råd till varandra, filmer - vad är lämpligt, åldersgränser m.m. Verksamheten gör det möjligt för en mamma att ha umgänge med sina 3 placerade barn. Föräldrarna tar själva upp saker som ledarna sedan följer upp och planerar efter. Målet med caféverksamheten är att lyfta föräldraskapet och att föräldern ska ha mandat att vara förälder. Föräldrarna är öppna och vågar fråga i gruppen, de vågar blotta sin osäkerhet. Ensamheten bryts och de känner sig viktiga för varandra, ger tips och råd om hur kunna bryta ensamhet. Alla umgås i ett enda stort rum så där sker både lek och prat. Det behövs ett enskilt samtalsrum och fler grupprum för att kunna dela upp deltagarna i parallella grupper vid behov. I framtiden hoppas de få tillgång till andra mer ändamålsenliga lokaler. Nytt för 2012 är att olika verksamheter bjuds in som t. ex. BVC och dietist. Till avslutningen för terminen planeras det för att göra en större utflykt. Fyra familjer har sammanlagt deltagit i caféverksamheten, av dem var 3 av familjerna kända av gruppledarna. Fyra kvinnor varav två har en känd utvecklingsstörning och två män med en känd utvecklingsstörning och 9 barn varav två har en känd utvecklingsstörning har deltagit. Planerad verksamhet Knivsta Knivsta har nu två utbildade gruppledare i kommunen från sociala enheten och Fröhusets familjecentrum. De märker att de får kontakt med fler familjer som tillhör målgruppen och tror att de med hjälp av den lokala SUF-gruppen kan starta café/gruppverksamhet under år Östhammar Östhammar hade 4 deltagare vid den senaste gruppledarutbildningen under år 2011, varav två nu arbetar inom andra verksamheter eller kommuner och inte längre har möjlighet att arbeta som gruppledare. En utbildad gruppledare som finns kvar kommer från kommunens Familjecentrum och en kommer från en privat aktör. Den lokala SUF-gruppen har hållit i ett första informationsoch planeringsmöte för chefer där representanter från SUF kunskapscentrum bjöds in för att ge information om café- och stödgruppsverksamheter. Vid mötet konstaterades att det inte finns några särskilda medel för att kunna starta en eventuell caféverksamhet. Det handlar istället om det finns möjlighet att frigöra resurser inom befintlig verksamhet och starta caféverksamhet för redan kända familjer. En viktig fråga som måste tas på chefsnivå för att kunna genomföras. 4:3 Utvärdering Processutvärderingen Här kommer en redovisning av vad deltagarna från gruppledarutbildningarna har svarat på de olika enkäterna. 1:1 Deltagarnas förväntningar inför utbildningen år 2010 Förväntningarna kunde samlas under några rubriker: Att de ville få kunskap om funktionshinder, gruppverksamhet/caféverksamhet och nya kunskaper - lära av andras erfarenheter. Detta finns tidigare redovisat i rapport 1. 1:2 Deltagarnas förväntningar inför utbildningen 2011 Förväntningarna kunde samlas under några rubriker: Funktionshinderkunskap och café och stödgruppsverksamhet, ingå i nätverk, egen utveckling och övrigt. Se bilaga 7. Slutrapport - Implementering av gruppverksamhet för barn till föräldrar med kognitiva svårigheter i Uppsala län 19

20 En jämförelse av förväntningarna som deltagarna hade inför gruppledarutbildningen 2010 och 2011 visar att deltagarna hade liknande förväntningar på utbildningen. 2:1 Daglig feedback reflektion 2010 Exempel på vad deltagarna tog upp var att de ville ha mer av föräldraperspektivet, att lokalen i Tierp inte var bra, kunskaperna för basic, en del ville ha mer och andra mindre av vissa inslag m.m. De flesta kommentarerna var positiva. 2:2 Daglig feedback reflektion 2011 Exempel på vad deltagarna tog upp var att de ville ha mer kaffe, bensträckare eller lekar. Andra skrev istället att det var lagom med pauser och teori varvat med lek. De flesta kommentarerna var positiva. 3:1 Feedback på hela gruppledarutbildningen 2010 Feedback på hela gruppledarutbildningen 2010 finns tidigare redovisad i Rapport av 16 deltagare har lämnat in enkäten feedback på hela utbildningen. 75 % av dessa, (9 av 12) hade ett positivt intryck av utbildningen som helhet. Alla kunde ge exempel på vad de tyckte var bra och vad de tar med sig och vad de bidragit med. Exempel på vad de saknade var föräldraperspektivet, tips och råd om gruppsammansättning, fördjupning i de olika träffarna. Exempel på det deltagarna tyckte var mindre bra var lokalen i Tierp, ibland för låg nivå, att det var mer fokus på Hela människan hjulet än Tierpsmodellen. 3:2 Feedback på hela gruppledarutbildningen av 17 har lämnat in enkäten feedback på hela utbildningen. Se bilaga 8. Alla utom en deltagare hade ett positivt intryck av utbildningen som helhet. Alla gav exempel på vad de tyckte var bra och vad de tar med sig. 8 av deltagarna har angett att de praktiska övningarna var bra. 87 % (13 av 15) kunde ge exempel på vad de bidragit med där 9 deltagare angett sina egna kunskaper. Exempel på vad deltagarna saknade var mer kunskap, 7 deltagare hade angett detta, som var mer av allt, mer praktiska övningar, att få sitta i större grupper och diskutera, fler exempel och prat om hur vi pratar med barnen om deras föräldrars funktionsnedsättning. Exempel på vad de tyckte var mindre bra var tidspressen som 9 deltagare angett, att kursen blev komprimerad, ibland för långa pass. 4:1 Skrivuppgift efter avslutad utbildning 2010 Efter avslutad utbildning har 75 % av deltagarna (12 av 16) lämnat in en skriftlig sammanfattning på 3 4 sidor, av vad de lärt sig under utbildningen. En deltagare har meddelat att hon inte kommer att få arbeta som gruppledare fortsättningsvis och därför inte vill lägga ner arbetet på uppgiften. En deltagare har meddelat att hon kommer att inkomma med den senare. Medverkande konsult Elisabeth Hagborg har läst deltagarnas skrivuppgifter och kommenterat dem. Som ansvarig kurs- och projektledare anser jag att 11 av 12 deltagare har lämnat in uppgifter enligt anvisningarna som skulle kunna betecknas som godkända och väl godkända om de skulle betygsättas och visat att de kan tillämpa kunskaperna i sitt arbete som gruppledare. 4:2 Skrivuppgift efter avslutad utbildning 2011 Efter avslutad utbildning har 60 % av deltagarna (10 av 17) lämnat in en skriftlig sammanfattning på 3 4 sidor, av vad de lärt sig under utbildningen. Två av dem som inte lämnat in sina skrivuppgifter uppger att de håller på med det, två av dem har haft för mycket att göra i sitt arbete, en uppger sig inte veta vad hon ska skriva och två har inte uppgett någonting alls. Som ansvarig kurs- och projektledare anser jag att 8 av 10 deltagare har lämnat in uppgifter enligt anvisningarna som skulle kunna betecknas som godkända och väl godkända om de skulle betygsättas och visat att de kan tillämpa kunskaperna i sitt arbete som gruppledare. Slutrapport - Implementering av gruppverksamhet för barn till föräldrar med kognitiva svårigheter i Uppsala län 20

Rapport år 1 Utveckling av stöd till gruppverksamhet för barn till föräldrar med kognitiva svårigheter

Rapport år 1 Utveckling av stöd till gruppverksamhet för barn till föräldrar med kognitiva svårigheter Rapport år 1 Utveckling av stöd till gruppverksamhet för barn till föräldrar med kognitiva svårigheter Författare: Ann Nilsson, projektledare Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 2 Sammanfattning...

Läs mer

Implementering av gruppverksamhet för barn till föräldrar med kognitiva svårigheter i Uppsala län

Implementering av gruppverksamhet för barn till föräldrar med kognitiva svårigheter i Uppsala län FoU-rapport 2012/3 Implementering av gruppverksamhet för barn till föräldrar med kognitiva svårigheter i Uppsala län Ann Nilsson SUF Kunskapscentrum Illustrationen på omslaget är gjord av Elisabet Alphonse.

Läs mer

Från caféverksamhet till barngruppsverksamhet erfarenheter från Uppsala län. Ann Nilsson familjecoach, Tierps kommun och SUF kunskapscentrum

Från caféverksamhet till barngruppsverksamhet erfarenheter från Uppsala län. Ann Nilsson familjecoach, Tierps kommun och SUF kunskapscentrum Från caféverksamhet till barngruppsverksamhet erfarenheter från Uppsala län Ann Nilsson familjecoach, Tierps kommun och SUF kunskapscentrum Tidsschema 13.00 Presentation historik Ann Nilsson 13.30 Gruppverksamhet

Läs mer

Målgruppen. Stödet till familjer med föräldrar som har kognitiva svårigheter. Ann Nilsson, familjecoach

Målgruppen. Stödet till familjer med föräldrar som har kognitiva svårigheter. Ann Nilsson, familjecoach Stödet till familjer med föräldrar som har kognitiva svårigheter Målgruppen Föräldrar med kognitiva svårigheter som behöver stöd 1. Föräldrar med en utvecklingsstörning/ svagbegåvning 3. Föräldrar med

Läs mer

Protokoll från SUF-möte i Tierp den 7 februari 2011.

Protokoll från SUF-möte i Tierp den 7 februari 2011. Protokoll från SUF-möte i Tierp den 7 februari 2011. Närvarande: Ingela Helling, Aino Holmgren, Helena Ljung, Ann Nilsson. Lennart Hillberg samt u.t. Ann berättade om hur hennes arbete i hemmet hos föräldrar

Läs mer

Projektplan Gruppverksamhet för barn till föräldrar med psykisk ohälsa år 1 och 2

Projektplan Gruppverksamhet för barn till föräldrar med psykisk ohälsa år 1 och 2 Projektplan Gruppverksamhet för barn till föräldrar med psykisk ohälsa år 1 och 2 Kontaktperson Enhetschef Leif Jarlebring Box 24156 1054 51 Stockholm Telefon; direkt 508 10 345, mobil 070/45 10 345 E-post:

Läs mer

Presentation av närvarande och revidering av kontaktlistan.

Presentation av närvarande och revidering av kontaktlistan. SUF möte Bålsta 130129 Närvarande: Rosmarie, Lena Sagström (vuxenpsykiatrin)m Marlene (kurator på Kämpe ( dvs särgymnasiet och kämpe bcjf), Marina, Niklas. Frånvarande: Angelica Järvehed, Lennart Eriksson,

Läs mer

Minnesanteckningar från möte i lokal suf-grupp i Östhammar 20140228

Minnesanteckningar från möte i lokal suf-grupp i Östhammar 20140228 2014-03-05 Minnesanteckningar från möte i lokal suf-grupp i Östhammar 20140228 Närvarande: Cajsa Strand, Anita Eliasson, Lena Palm Samuelsdotter Frånvarande: Anna Blomkvist, Michiel Neuman Detta är första

Läs mer

Presentation av en studie om riskfaktorer för barn till förälder med kognitiva svårigheter samt SUF-Kunskapscentrum, forskning och evidens.

Presentation av en studie om riskfaktorer för barn till förälder med kognitiva svårigheter samt SUF-Kunskapscentrum, forskning och evidens. Akademin för hälsa och arbetsliv Avdelningen för socialt arbete och psykologi Verksamhetsförlagd utbildning i socialt arbete 22,5 hp HT 2012 Presentation av en studie om riskfaktorer för barn till förälder

Läs mer

IHF Konferens. SUF Kunskapscentrum Samverkan Utveckling - Föräldraskap. Föreläsningen. Samverkan

IHF Konferens. SUF Kunskapscentrum Samverkan Utveckling - Föräldraskap. Föreläsningen. Samverkan SUF Kunskapscentrum Samverkan Utveckling - Föräldraskap Uppsala läns kommuner, Landstinget, Regionförbundet och FUB IHF Konferens Norrköping 9 september, 2010 Stöd till barn och föräldrar i familjer där

Läs mer

Utbildningspaket 2014

Utbildningspaket 2014 Utbildningspaket 2014 Utbildningarna vänder sig till yrkesverksamma inom kommun och landsting som i sin yrkesroll träffar föräldrar med kognitiva svårigheter eller deras barn. Det kan vara yrkesverksamma

Läs mer

Minnesanteckningar från möte i lokala SUF-gruppen i Uppsala

Minnesanteckningar från möte i lokala SUF-gruppen i Uppsala 2013-01-18 Minnesanteckningar från möte i lokala SUF-gruppen i Uppsala Närvarande: Lydia Springer, Sandra Melander, Catarina Molin, Maria Målqvist, Anna-Lena Persbacke, Lena Axen, Sara Rydqvist, Maj-Lis

Läs mer

Ett forskning och utvecklingsprojekt i samarbete med och FOU-Centrum i Linköping och Motala kommun

Ett forskning och utvecklingsprojekt i samarbete med och FOU-Centrum i Linköping och Motala kommun Ett forskning och utvecklingsprojekt i samarbete med och FOU-Centrum i Linköping och Motala kommun Helhetsbaserat arbetssätt med föräldrar med kognitiva svårigheter - Med insatser till både barn och förälder

Läs mer

Elevhälsans uppdrag, organisation och arbete

Elevhälsans uppdrag, organisation och arbete Revisionsrapport Elevhälsans uppdrag, organisation och arbete Viktor Prytz Trelleborgs kommuns revisorer Innehållsförteckning 1. Sammanfattning... 1 2. Inledning...2 2.1. Revisionsfråga...2 2.2. Revisionskriterier...2

Läs mer

Barnkraft/Aladdin Ett FHM-projekt i samverkan mellan Danderyds kommun och FoU Nordost

Barnkraft/Aladdin Ett FHM-projekt i samverkan mellan Danderyds kommun och FoU Nordost Barnkraft/Aladdin Ett FHM-projekt i samverkan mellan Danderyds kommun och FoU Nordost Lotta Berg Eklundh forskningsledare Cristina Sohl Stjernberg - projektledare Bakgrund Kajsa Askesjö och Cristina Sohl

Läs mer

SLUTRAPPORT OM UTVECKLING AV FÖR- STÄRKT KOMET

SLUTRAPPORT OM UTVECKLING AV FÖR- STÄRKT KOMET SOCIALTJÄNST- OCH ARBETSMARKNADSFÖR- VALTNINGEN AVDELNINGEN FÖR STAD SÖVERGRIPANDE FRÅGOR, KOMET BILAGA 2 SID 1 (5) 2010-10-28 Till Länsstyrelsen i Stockholms län, sociala enheten SLUTRAPPORT OM UTVECKLING

Läs mer

Vi började med en kort presentation och informationsfoldern för SUF gruppen kompletterades.

Vi började med en kort presentation och informationsfoldern för SUF gruppen kompletterades. Minnesanteckningar från SUf-möte - Familjecentralen Tierp. När: 21 februari 2012, Tid: 13.00 15.30 Samordnare: Aino Holmgren. Sekreterare :Ann Nilsson. Närvarande: Ingrid Ziehn, Lss handläggare, Eva Hedlund,

Läs mer

Genomförandeplan för implementering av de nationella riktlinjerna för missbruks- och beroendevård i Blekinge Län 2010

Genomförandeplan för implementering av de nationella riktlinjerna för missbruks- och beroendevård i Blekinge Län 2010 Genomförandeplan för implementering av de nationella riktlinjerna för missbruks- och beroendevård i Blekinge Län 2010 Olofström Sölvesborg INNEHÅLLSFÖRTECKNING Bakgrund...2 Syfte...2 Projektmål...2 Tidplan...2

Läs mer

Avsedd för. Samordningsförbundet RAR i Sörmland. Datum April, 2010 TUNA-PROJEKTET MEDVERKAN I UTVÄRDERING AV PROJEKT TUNA

Avsedd för. Samordningsförbundet RAR i Sörmland. Datum April, 2010 TUNA-PROJEKTET MEDVERKAN I UTVÄRDERING AV PROJEKT TUNA MEDVERKAN I UTVÄRDERING AV PROJEKT TUNA Avsedd för Samordningsförbundet RAR i Sörmland Datum April, 2010 TUNA-PROJEKTET MEDVERKAN I UTVÄRDERING AV PROJEKT TUNA TUNA-PROJEKTET Datum Reviderad 2010/04/27

Läs mer

Elevhälsans arbete. - En intervjuundersökning med fokus på vilka aktiviteter som genomförs och i vilken utsträckning.

Elevhälsans arbete. - En intervjuundersökning med fokus på vilka aktiviteter som genomförs och i vilken utsträckning. Elevhälsans arbete - En intervjuundersökning med fokus på vilka aktiviteter som genomförs och i vilken utsträckning. Sammanfattning Elevhälsan tar redan i dag stort ansvar för frågor som gäller psykisk

Läs mer

Förälder i Uddevalla. Användbar kontaktinformation

Förälder i Uddevalla. Användbar kontaktinformation Förälder i Uddevalla Användbar kontaktinformation När livet får nya proportioner... Att bli förälder är kanske det mest omvälvande som kan hända i en människas liv. Det livslånga åtagande i att bli förälder

Läs mer

Verksamhetsplan för Nordmalings elevhälsa 2014/2015

Verksamhetsplan för Nordmalings elevhälsa 2014/2015 Verksamhetsplan för Nordmalings elevhälsa 2014/2015 En samlad elevhälsa i Nordmalings kommun Bakgrund I och med den nya skollagen (2010:800) samlades skolhälsovården, den särskilda elevvården och de specialpedagogiska

Läs mer

Familjecentral i Hedemora

Familjecentral i Hedemora Familjecentral i Hedemora Verksamhetsberättelse 011 Babycafé Öppna förskolan Foto: Elisabeth Willborg Hedemora kommun Utbildningsförvaltningen, elevhälsan Landstinget Dalarna Hedemora barnavårdscentral

Läs mer

Folkhälsomyndighetens återrapportering av regeringsuppdrag om fortsatt utbildning i föräldrastödjande arbete

Folkhälsomyndighetens återrapportering av regeringsuppdrag om fortsatt utbildning i föräldrastödjande arbete Socialdepartmentet 103 33 Stockholm Handläggare Elsa Rudsby strandberg Vårt ärendenummer 03984-2014 Ert ärendenummer S2014/4634/FST Datum 2016-05-01 Sida 1 (10) Folkhälsomyndighetens återrapportering av

Läs mer

Nätverket stöd för vuxna anhöriga till person med psykisk ohälsa, Sammanställning 7

Nätverket stöd för vuxna anhöriga till person med psykisk ohälsa, Sammanställning 7 140326 Nätverket stöd för vuxna anhöriga till person med psykisk ohälsa, Sammanställning 7 Sammafattning I den sjunde träffen sammanfattade de lokala lärande nätverken vad det gett dem at delta i det lärande

Läs mer

HALVÅRSRAPPORT FRÅN UTSIKTEN

HALVÅRSRAPPORT FRÅN UTSIKTEN HALVÅRSRAPPORT FRÅN UTSIKTEN Personal Projektledare: Ingrid Selin, socionom och socialsekreterare Övriga coacher: Inger Burman, samordnare, FK:s interna grund-och vidareutbildning samt mångårig erfarenhet

Läs mer

Jämställt bemötande i Mölndals stad

Jämställt bemötande i Mölndals stad Mölndal 2010-12-14 Slutrapport Program för Hållbar Jämställdhet Jämställt bemötande i Mölndals stad Presentation av projektet Mölndals stad har sedan 2010 en bemötandeplan med följande målbild: Bemötande

Läs mer

Fastställd av socialnämnden 2012-08-15, SN 193

Fastställd av socialnämnden 2012-08-15, SN 193 Fastställd av socialnämnden 2012-08-15, SN 193 Verksamhetsberättelse för Socialförvaltningens Barn- och familjeenhet år 2011 Viktiga händelser De två enheterna barn- och familjeenheten och socialförvaltningens

Läs mer

Medling och särskilt kvalificerad kontaktperson. - en rapport om socialnämndernas tillämpning av socialtjänstlagens bestämmelser

Medling och särskilt kvalificerad kontaktperson. - en rapport om socialnämndernas tillämpning av socialtjänstlagens bestämmelser Medling och särskilt kvalificerad kontaktperson - en rapport om socialnämndernas tillämpning av socialtjänstlagens bestämmelser Länsstyrelsens rapportserie nr 12/2008 Titel Författare: Kontaktperson: Medling

Läs mer

Likabehandlingsplan och plan mot kränkande

Likabehandlingsplan och plan mot kränkande 2010-03-22 Sid 1 (10) Staffansgården-Pumpmakargården och Hammargården Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling Ht 2010-Vt 2011 På våra förskolor skall alla barn känna trygghet, bli sedda för

Läs mer

Föräldrar med kognitiva svårigheter och deras barn

Föräldrar med kognitiva svårigheter och deras barn Föräldrar med kognitiva svårigheter och deras barn Utbildningsdag Tierp 22 okt 2012 LYDIA SPRINGER SANDRA MELANDER lydia.springer@lul.se sandra.melander@lul.se Projektet finansieras av: SUF-Kunskapscentrum

Läs mer

Ansökan. Vi är beredda att ta: Nationellt Ansvar för Barn som far illa

Ansökan. Vi är beredda att ta: Nationellt Ansvar för Barn som far illa Ansökan Vi är beredda att ta: Nationellt Ansvar för Barn som far illa Fryshuset, Hela Människan och IOGT NTO rörelsen vill ta ett nationellt ansvar för barn och ungdomar som far illa, de som inte får hjälp

Läs mer

Barn och unga i familjehem

Barn och unga i familjehem www.pwc.se Revisionsrapport Linda Marklund Robert Bergman Barn och unga i familjehem Skellefteå kommun Innehållsförteckning 1. Sammanfattning och revisionell bedömning... 1 2. Inledning...3 2.1. Bakgrund...3

Läs mer

Slutrapport. Unga med funktionsnedsättning i Värmdö. Annika Dahlberg, personlig handläggare aktivitetsersättning.

Slutrapport. Unga med funktionsnedsättning i Värmdö. Annika Dahlberg, personlig handläggare aktivitetsersättning. Slutrapport Unga med funktionsnedsättning i Värmdö Annika Dahlberg, personlig handläggare aktivitetsersättning Försäkringskassan Mona Eriksson, arbetsförmedlare och sius-konsulent Arbetsförmedlingen 2014-10-20

Läs mer

SUF Kunskapscentrum Samverkan Utveckling - Föräldraskap

SUF Kunskapscentrum Samverkan Utveckling - Föräldraskap Möta och bemöta föräldrar med kognitiva nedsättningar Gotland Fredag den 24 april 2015 Lydia Springer och Sandra Melander Projektet finansieras av: SUF Kunskapscentrum Samverkan Utveckling - Föräldraskap

Läs mer

Mina Goda Vanor kurs om livsstilsförändring för personer med funktionsnedsättning.

Mina Goda Vanor kurs om livsstilsförändring för personer med funktionsnedsättning. Mina Goda Vanor kurs om livsstilsförändring för personer med funktionsnedsättning. Susanne Karlsson Stina Frank Karin Karkiainen Psykolog Fysioterapeut Arbetsterapeut Habiliteringen för barn och vuxna

Läs mer

Kunskapsutveckling om och effektivisering av rehabilitering för personer med psykisk ohälsa

Kunskapsutveckling om och effektivisering av rehabilitering för personer med psykisk ohälsa Kunskapsutveckling om och effektivisering av rehabilitering för personer med psykisk ohälsa Projektägare: Landstinget i Värmland Projektperiod: 2014 09 01 2015 12 31 1. Bakgrund Ohälsotalet är högre än

Läs mer

1(4) 2011-11-21 2011/1965-PL-013. Dnr: Kvalitetsrapport Avseende hösten 2010 våren 2011. Irsta förskolor. Ansvarig: Katriina Hamrin.

1(4) 2011-11-21 2011/1965-PL-013. Dnr: Kvalitetsrapport Avseende hösten 2010 våren 2011. Irsta förskolor. Ansvarig: Katriina Hamrin. 2011-11-21 1(4) Dnr: 2011/1965-PL-013 Kvalitetsrapport Avseende hösten 2010 våren 2011 Irsta förskolor Ansvarig: Katriina Hamrin Anne Persson 1. Utveckling, lärande och kunskaper Mål: Den pedagogiska utvecklingen

Läs mer

VERKSAMHETSPLAN för 2008-2011 Reviderad och fastställd mars 2008. Pysslingförskolan Solängen

VERKSAMHETSPLAN för 2008-2011 Reviderad och fastställd mars 2008. Pysslingförskolan Solängen VERKSAMHETSPLAN för 2008-2011 Reviderad och fastställd mars 2008. Pysslingförskolan Solängen TID till LEK Plats för LÄRANDE! Vi ser lärandet som en naturlig del av lek och leken som en naturlig del av

Läs mer

Utepedagogik i Örnsköldsviks kommun 2006/2007

Utepedagogik i Örnsköldsviks kommun 2006/2007 1 Utepedagogik i Örnsköldsviks kommun 2006/2007 Under några månader runt årsskiftet 2006/2007 har ett antal förskolor besökts i Örnsköldsviks kommun. Syftet var att undersöka hur arbetet med utepedagogik

Läs mer

Johanna Hillgren, Anne Kulle, Anna-Lena Löf, Ulla Sjödin, Elisabeth Hedberg.

Johanna Hillgren, Anne Kulle, Anna-Lena Löf, Ulla Sjödin, Elisabeth Hedberg. Närvarande: Johanna Hillgren, Anne Kulle, Anna-Lena Löf, Ulla Sjödin, Elisabeth Hedberg. 19/5 Info i Bålsta. Referensgruppen är bokad. Inbjudan Anna Lena tar hjälp av Rosmarie för att göra en inbjudan

Läs mer

Rapport Riktlinjer för en tydlig hantering av barn och unga med psykisk ohälsa inom primärvården Västerbottens läns landsting 2011

Rapport Riktlinjer för en tydlig hantering av barn och unga med psykisk ohälsa inom primärvården Västerbottens läns landsting 2011 Rapport Riktlinjer för en tydlig hantering av barn och unga med psykisk ohälsa inom primärvården Västerbottens läns landsting 2011 Lena Sjöquist Andersson, 2011-03-21 Bakgrund De psykiska sjukdomarna hos

Läs mer

Föräldrastöd i Åre kommun -utredning av behov och resurser

Föräldrastöd i Åre kommun -utredning av behov och resurser SLUTRAPPORT (Reviderad) 2014-04-08 Malin Bergqvist Drogsamordnare Verksamhetsberedningen Föräldrastöd i Åre kommun -utredning av behov och resurser 1 (15) Innehållsförteckning Bakgrund Uppdraget 2 2 Behovskartläggning

Läs mer

Avtalet gäller från tid för undertecknande t o m 20171231, med möjlighet till förlängning med två år åt gången.

Avtalet gäller från tid för undertecknande t o m 20171231, med möjlighet till förlängning med två år åt gången. Överenskommelse om samverkan mellan Region Östergötland och Boxholm, Finspång, Kinda, Linköping, Motala, Mjölby, Norrköping, Söderköping, Valdemarsvik, Vadstena, Ydre, Åtvidaberg och Ödeshögs kommun, avseende

Läs mer

Program för barn- och föräldragrupper på Habiliteringscenter Nacka

Program för barn- och föräldragrupper på Habiliteringscenter Nacka Våren 2014 Program för barn- och föräldragrupper på Programmet presenterar vårt utbud för olika åldersgrupper. Vi planerar att regelbundet återkomma med ungefär samma utbud. Vissa grupper eller föräldrautbildningar

Läs mer

Barn- och elevhälsoplan för Sundsvalls kommunala förskolor, grundskolor och gymnasium

Barn- och elevhälsoplan för Sundsvalls kommunala förskolor, grundskolor och gymnasium Barn- och elevhälsoplan för Sundsvalls kommunala förskolor, grundskolor och gymnasium Denna barn- och elevhälsoplan ska bidra till att vi gör det goda livet möjligt och för att skapa alltid bästa möte

Läs mer

Samordnare för våld i nära relation Slutrapport

Samordnare för våld i nära relation Slutrapport Slutrapport Kirsti Kanttikoski 2010-03-25 Sammanfattning I samband med att social- och äldrenämnden antog en plan för samverkan mellan socialtjänsten, andra myndigheter och frivilligorganisationer och

Läs mer

Kom Med projektet. Samordningsförbundet Skellefteå

Kom Med projektet. Samordningsförbundet Skellefteå Kom Med projektet Ett samverkansprojekt mellan Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan, Skellefteå kommun och Västerbottens läns landsting Halvårsrapport 2008-09-17 2008-12-31 Rapporten sammanställd av:

Läs mer

Sammanställning av besöksenkät på familjecentralerna i Nyköping. Undersökningsperiod november 2012

Sammanställning av besöksenkät på familjecentralerna i Nyköping. Undersökningsperiod november 2012 Sammanställning av besöksenkät på familjecentralerna i Nyköping Undersökningsperiod november 2012 Sammanställning februari/mars 2013 Dnr 2/19 Innehållsförteckning Inledning... 3 Syfte och mål... 3 Sammanfattning

Läs mer

1. Slutrapport till länsstyrelsen om Fridaprojektet

1. Slutrapport till länsstyrelsen om Fridaprojektet VALLENTUNA KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE SOCIALFÖRVALTNING 2012-11-20 DNR SN 2011.069 DAVID MATSCHECK SID 1/1 UTREDARE 08/587 854 60 DAVID.MATSCHECK@VALLENTUNA.SE SOCIALNÄMNDEN Tjänsteskrivelse Slutrapport till

Läs mer

1(5) PROJEKTANSÖKAN TILL SAMORDNINGSFÖRBUNDET FINSAM I ÖREBRO PROJEKTPLAN. Datum: 2009-03-09. Projektbenämning. LÖSA-implementering

1(5) PROJEKTANSÖKAN TILL SAMORDNINGSFÖRBUNDET FINSAM I ÖREBRO PROJEKTPLAN. Datum: 2009-03-09. Projektbenämning. LÖSA-implementering Ansökan ställd av : ÖREBRO KOMMUN, ÖREBRO LÄNS LANDSTING, LOKALT FÖRSÄKRINGSCENTER ÖREBRO, ARBETSFÖRMEDLINGEN ÖREBRO SAMT STIFTELSEN ACTIVA ÖREBRO 1(5) PROJEKTANSÖKAN TILL SAMORDNINGSFÖRBUNDET FINSAM I

Läs mer

Elevhälsoplan för Tuna skola

Elevhälsoplan för Tuna skola Elevhälsoplan för Tuna skola 2014-08-04 2 (10) Innehåll Inledning... 3 Arbetsgrupper... 3 Elevhälsoplanens grund... 4 Syftet med elevhälsoplanen... 4 Ansvar för elevhälsoarbetet... 4 Mål med elevhälsoarbetet...

Läs mer

våld mot kvinnor LÄNSSTYRELSEN I SKÅNE LÄN Rapportserien Skåne i utveckling Socialtjänstens insatser för att bekämpa

våld mot kvinnor LÄNSSTYRELSEN I SKÅNE LÄN Rapportserien Skåne i utveckling Socialtjänstens insatser för att bekämpa LÄNSSTYRELSEN I SKÅNE LÄN Landskapsvård i Skåne 1998 LÄNSSTYRELSEN I SKÅNE LÄN Rapportserien Skåne i utveckling Socialtjänstens insatser för att bekämpa våld mot kvinnor Rapport nr 00:8 Sociala funktionen

Läs mer

Minnesanteckningar från lokala SUF-gruppen i Uppsala 2012-01-27 Närvarande Dagordning Workshop 2 maj 1. 2. 3. 4. SUF konferens 3 maj

Minnesanteckningar från lokala SUF-gruppen i Uppsala 2012-01-27 Närvarande Dagordning Workshop 2 maj 1. 2. 3. 4. SUF konferens 3 maj Minnesanteckningar från lokala SUF-gruppen i Uppsala 2012-01-27 Närvarande: Sven-Erik P, Christine M, Christina W, Lydia S, Sandra M, Anna-Lena P, Catharina M, Anna N, Vija B, Lena A. Dagordning: Workshop

Läs mer

Presentation av närvarande och revidering av kontaktlistan.

Presentation av närvarande och revidering av kontaktlistan. SUF möte Bålsta 130129 Närvarande: Rosmarie, Lena Sagström (vuxenpsykiatrin)m Marlene (kurator på Kämpe ( dvs särgymnasiet och kämpe bcjf), Marina, Niklas. Frånvarande: Angelica Järvehed, Lennart Eriksson,

Läs mer

Vi vill hjälpa tjejer som inte mår bra

Vi vill hjälpa tjejer som inte mår bra Vi vill hjälpa tjejer som inte mår bra Ett utvecklingsarbete på Strömma Naturbruksgymnasium SLUTRAPPORT gör det jämt! Strömma Naturbruksgymnasium 2 Innehållsförteckning Allmänt 3 Hur hamnade Strömmaskolan

Läs mer

Barn som far illa Polisens skyldigheter

Barn som far illa Polisens skyldigheter Polisutbildningen vid Umeå universitet Moment 4:3, Skriftligt fördjupningsarbete Höstterminen, 2009 Rapport nr. 581 Barn som far illa Polisens skyldigheter Hämtat från: http://www.lulea.se/images/18.cbcf80b11c19cd633e800016527/sick_350.png

Läs mer

Unga som har aktivitetsersättning på grund av nedsatt arbetsförmåga. Bilaga 2 Underlagsrapport - Insatser under tid med aktivitetsersättning

Unga som har aktivitetsersättning på grund av nedsatt arbetsförmåga. Bilaga 2 Underlagsrapport - Insatser under tid med aktivitetsersättning SVAR PÅ REGERINGSUPP 1 (26) Avdelningen för analys och prognos Karin Mattsson 69161/2011 Unga som har aktivitetsersättning på grund av nedsatt arbetsförmåga Bilaga 2 Underlagsrapport - Insatser under tid

Läs mer

Verksamhetsberättelse. Hösten 2009 Våren 2010

Verksamhetsberättelse. Hösten 2009 Våren 2010 Verksamhetsberättelse Hösten 2009 Våren 2010 100929 Hösten 2009 Under hösten 2009 var Tryggvearbetet inne i en väldigt intensiv fas av engagemang, vilja, oro och ovisshet. Sedan starten 2007 upplevde vi

Läs mer

Alla har uppdraget men ingen kan förverkliga det ensam

Alla har uppdraget men ingen kan förverkliga det ensam Alla har uppdraget men ingen kan förverkliga det ensam Nuläge Skolan erbjuder stöd inför ungdomarnas transition men stödet upphör i samband med skolavslutning Jobbtorget erbjuder arbetsmarknadsinriktat

Läs mer

En utredning görs som mynnar ut i en ADHD diagnos med drag av Autism.

En utredning görs som mynnar ut i en ADHD diagnos med drag av Autism. Kalle växer upp med mor, far och en yngre broder. Tidigt märker man att Kalle inte är som alla andra, han är överaktiv, har svårt i kontakten med andra barn, lyssnar inte på föräldrarna, rymmer och försvinner.

Läs mer

ELEVHÄLSA. Elevhälsa - definition. Mål. Friskfaktorer

ELEVHÄLSA. Elevhälsa - definition. Mål. Friskfaktorer ELEVHÄLSA Elevhälsa - definition Elevernas hälsa är allas angelägenhet och ansvar. Lärande och hälsa går hand i hand. Elever arbetar och presterar bättre om de mår bra fysiskt, psykiskt och socialt. Varje

Läs mer

Kvalitetsredovisning för förskolans enheter i Sala år 2007/2008

Kvalitetsredovisning för förskolans enheter i Sala år 2007/2008 Kvalitetsredovisning för förskolans enheter i Sala år 2007/2008 Enhetens namn Bellanderska förskolan Beslutad 30 september 2008 Leila Baker Platschef 1 Beskrivning av verksamheten per 15 oktober 2007 Bellanderska

Läs mer

FKS 2014-03-10 www.lul.se/suf

FKS 2014-03-10 www.lul.se/suf FKS 2014-03-10 www.lul.se/suf Projekt i samverkan mellan Regionförbundet och kommunerna i Uppsala län och FUB Gunnel Janeslätt Med dr. leg arbetsterapeut Forskare på SUF KC, Uppsala Associerad till Institutionen

Läs mer

Anhörigstöd i Mjölby kommun

Anhörigstöd i Mjölby kommun Anhörigstöd i Mjölby kommun Det kan både skänka glädje och trygghet att hjälpa en anhörig men det kan även skapa oro, trötthet. För att orka kan man behöva stöd. Vilket stöd som behövs är olika från person

Läs mer

Riksföreningen Autisms synpunkter på Gymnasieutrednings betänkande Framtidsvägen en reformerad gymnasieskola. (SOU 2008:27)

Riksföreningen Autisms synpunkter på Gymnasieutrednings betänkande Framtidsvägen en reformerad gymnasieskola. (SOU 2008:27) Stockholm 28 augusti 2008 Utbildningsdepartementet 103 33 Stockholm Riksföreningen Autisms synpunkter på Gymnasieutrednings betänkande Framtidsvägen en reformerad gymnasieskola. (SOU 2008:27) Riksföreningen

Läs mer

Verksamhetsberättelse Psykiatripartners barn och ungdom 2015

Verksamhetsberättelse Psykiatripartners barn och ungdom 2015 Verksamhetsberättelse Psykiatripartners barn och ungdom 2015 Verksamhetsform, uppdrag och innehåll: Mottagningen i Motala ansvarar för Motala och Vadstena kommuner. I kommunerna finns nästan 10 000 barn

Läs mer

Program för barn- och föräldragrupper på Habiliteringscenter Nacka

Program för barn- och föräldragrupper på Habiliteringscenter Nacka Hösten 2014 Program för barn- och föräldragrupper på Programmet presenterar vårt utbud för olika åldersgrupper. Vi planerar att regelbundet återkomma med ungefär samma utbud. Vissa grupper eller föräldrautbildningar

Läs mer

Hjälpredan. Ansvarsfördelning kring barn och ungdomar med funktionsnedsättning

Hjälpredan. Ansvarsfördelning kring barn och ungdomar med funktionsnedsättning Hjälpredan Ansvarsfördelning kring barn och ungdomar med funktionsnedsättning * Med under skoltiden avses barn i fritidshem, förskoleklass, grundskola, grundsärskola, gymnasiesärskola och gymnasieskola.

Läs mer

Sammanställning av kompetensinventering för delprojekt. Rätt stöd till arbete och studier

Sammanställning av kompetensinventering för delprojekt. Rätt stöd till arbete och studier Sammanställning av kompetensinventering för delprojekt Rätt stöd till arbete och studier Innehåll 1. Om kompetensinventeringen... 4 2. Vilket kompetensbehov ingår inte i delprojektet?... 4 3. Redovisning

Läs mer

Årsrapport Samordnare för barn till psykiskt sjuka föräldrar 2014. Psykiatriska kliniken Ryhov

Årsrapport Samordnare för barn till psykiskt sjuka föräldrar 2014. Psykiatriska kliniken Ryhov Årsrapport Samordnare för barn till psykiskt sjuka föräldrar 2014 Psykiatriska kliniken Ryhov Nuläge på kliniken HSL 2g är känd i verksamheten genom flera olika insatser: - Introduktionsutbildning till

Läs mer

Utbildningskontoret Social- och omsorgskontoret: Barn och ungdom. Delrapport Södertälje Skolakut Fastställd av styrgruppen 2009-10-26

Utbildningskontoret Social- och omsorgskontoret: Barn och ungdom. Delrapport Södertälje Skolakut Fastställd av styrgruppen 2009-10-26 Utbildningskontoret Social- och omsorgskontoret: Barn och ungdom Delrapport Södertälje Skolakut Fastställd av styrgruppen 2009-10-26 Södertälje den 26 oktober 2009 Södertälje den 26 oktober 2009 Monica

Läs mer

Fritidshemmens arbetsplan Förutsättningar för verksamheten

Fritidshemmens arbetsplan Förutsättningar för verksamheten Färjestadsskolan Fritidshemmens arbetsplan Arbetsplanen: - Visar på vilket sätt fritidshemmet ska arbeta för att nå målen för utbildningen. - Utgår från nationella styrdokument, kommunens strategiska plan,

Läs mer

Liv & Hälsa ung 2011

Liv & Hälsa ung 2011 2011 Liv & Hälsa ung 2011 - en första länssammanställning med resultat och utveckling över tid Liv & Hälsa ung genomförs av Landstinget Sörmland i samarbete med Södermanlands kommuner. Inledning Liv &

Läs mer

Hur ska den ideella föreningen gå till väga om ett barn misstänks fara illa?

Hur ska den ideella föreningen gå till väga om ett barn misstänks fara illa? Föreningsbyrån Socialtjänsten Hur ska den ideella föreningen gå till väga om ett barn misstänks fara illa? Föreningar kommer ibland i kontakt med barn som riskerar att fara illa. Som ett stöd i sådana

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Plan mot diskriminering och kränkande behandling 1(10) Plan mot diskriminering och kränkande behandling Hasselgårdens förskola 20160201-20170131 2(10) Innehåll 1 Vision...3 2 Delaktighet...3 3 Utvärdering...3 4 Främjande insatser...4 5 Kartläggning...5

Läs mer

Arbetsmodell för elevhälsan vid Gumaeliusskolan

Arbetsmodell för elevhälsan vid Gumaeliusskolan 20160108 Arbetsmodell för elevhälsan vid Gumaeliusskolan Nivå 1 (se handlingsplanen) Arbetslaget Nivå 2 (se handlingsplanen) Lilla Elevhälsan Bollplank Kontaktlänk Överlämnande av ärenden till elevhälsan

Läs mer

Landstingsstyrelsens förslag till beslut

Landstingsstyrelsens förslag till beslut FÖRSLAG 2011:69 Landstingsstyrelsens förslag till beslut Motion 2010:12 av Anna Kettner (S) om stöd och behandling för barn och vuxna med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar Föredragande landstingsråd:

Läs mer

Humanas Barnbarometer

Humanas Barnbarometer Humanas Barnbarometer 2014 1 Inledning Barnets bästa ska vara utgångspunkten i allt myndighetsutövande i Sverige. Barnens behov, inte verksamhetens, ska stå i centrum när kommunerna utreder, beviljar,

Läs mer

Verksamhetsbeskrivning för Centrala elevhälsan. I Barnomsorgs- och utbildningsförvaltningen Mölndals stad

Verksamhetsbeskrivning för Centrala elevhälsan. I Barnomsorgs- och utbildningsförvaltningen Mölndals stad Verksamhetsbeskrivning för Centrala elevhälsan I Barnomsorgs- och utbildningsförvaltningen Mölndals stad Elevhälsa UTDRAG UR 2 KAP. 25 SKOLLAGEN (2010:800) För elever i förskoleklassen, grundskolan, grundsärskolan,

Läs mer

Årsrapport SAMMY-projektet (tidigare MCM)

Årsrapport SAMMY-projektet (tidigare MCM) Årsrapport SAMMY-projektet (tidigare MCM) Beskrivning av projektet Projektet syftar till att individer med komplexa behov (behov av stöd från flera enheter/myndigheter) ska få en snabb handläggningsprocess

Läs mer

FÖRÄLDRAENKÄTER. Magelungen Kolloverksamheter BONDEGATAN 35 116 33 STOCKHOLM TELEFON 08-556 93 196 www.magelungen.com info@magelungen.

FÖRÄLDRAENKÄTER. Magelungen Kolloverksamheter BONDEGATAN 35 116 33 STOCKHOLM TELEFON 08-556 93 196 www.magelungen.com info@magelungen. FÖRÄLDRAENKÄTER Sammanställning av utvärderingsenkäter ifyllda av föräldrar som haft barn på Terapikoloniers sommarverksamheter, eller som själva deltagit tillsammans med sina barn på någon Terapikoloniers

Läs mer

ELEVHÄLSOPLAN UDDEVALLA GYMNASIESKOLA

ELEVHÄLSOPLAN UDDEVALLA GYMNASIESKOLA Rev ELEVHÄLSOPLAN FÖR UDDEVALLA GYMNASIESKOLA AGNEBERG AKADEMI SINCLAIR MARGRETEGÄRDE ÖSTRABO 1 ÖSTRABO Y POSTADRESS BESÖKSADRESS TELEFON TELEFAX POSTGIRO 451 81 Uddevalla Skolgatan 2 0522-69 68 50 0522-697410

Läs mer

God man & förvaltare

God man & förvaltare God man & förvaltare Överförmyndaren I varje kommun ska det finnas en överförmyndare eller överförmyndarnämnd. Överförmyndarnämnden i Uppsala är gemensam för Uppsala, Östhammar, Tierp, Knivsta, Heby och

Läs mer

Skolsocial kartläggning

Skolsocial kartläggning Skolsocial kartläggning Skolkuratorsdagarna Nacka strand 2007-10-08 Yvonne D-Wester 1:a skolkurator, Utbildningsförvaltningen, Stockholms stad Innehåll Skolsocial kartläggning När? Hur? Varför? Innehåll

Läs mer

Betänkandet Nationell strategi mot mäns våld mot kvinnor och hedersrelaterat våld och förtryck (SOU 2015:55)

Betänkandet Nationell strategi mot mäns våld mot kvinnor och hedersrelaterat våld och förtryck (SOU 2015:55) Stockholms läns landsting 1 (2) Landstingsradsberedningen SKRIVELSE 2015-10-21 LS 2015-0942 Landstingsstyrelsen Betänkandet Nationell strategi mot mäns våld mot kvinnor och hedersrelaterat våld och förtryck

Läs mer

Föräldrastöd till barn med funktionshinder Finansierat av Folkhälsoinstitut

Föräldrastöd till barn med funktionshinder Finansierat av Folkhälsoinstitut Children, Health, Intervention, Learning and Development Föräldrastöd till barn med funktionshinder Finansierat av Folkhälsoinstitut Universitetslektor Elisabeth Elgmark Adjunkt Michael Sjökvist Doktorand

Läs mer

Rapport angående Första linjen, Vänersborgs modellområde

Rapport angående Första linjen, Vänersborgs modellområde 2011-10-28 Rapport angående Första linjen, Vänersborgs modellområde SKL:s definition av Första linjen: Insatser vid ett indikerat problem, d v s när någon har ett problem som personen själv eller någon

Läs mer

Våren 2014. Program. för barn- och föräldragrupper på Habiliteringscenter Haninge

Våren 2014. Program. för barn- och föräldragrupper på Habiliteringscenter Haninge Våren 2014 Program för barn- och föräldragrupper på Programmet presenterar vårt utbud för olika åldersgrupper. Vi planerar att regelbundet återkomma med ungefär samma utbud. Vissa grupper eller föräldrautbildningar

Läs mer

Yttrande avseende ansökan om godkännande och rätt till bidrag för enskild pedagogisk omsorg

Yttrande avseende ansökan om godkännande och rätt till bidrag för enskild pedagogisk omsorg Datum 2015-12-23 Barn- och utbildningsnämnden Yttrande avseende ansökan om godkännande och rätt till bidrag för enskild pedagogisk omsorg Ärendebeskrivning Skriftlig ansökan har inkommit från Christella

Läs mer

Dag 2 eftermiddag: Påverka beteendeproblem

Dag 2 eftermiddag: Påverka beteendeproblem VUB Skåne nätverksarbete för förbättrad hälsa hos vuxna med utvecklingsstörning Lena Nylander 1,4 Helene Ahnlund 1,2, Maria Larsson 1,2, Gunnar Sandström 1,3 och Anders Elmkvist 1 1 VUB-teamet, Region

Läs mer

Projekt Psykiatrisamordning mellan Heby, Älvkarleby, Tierp och Östhammar och Landstiget i Uppsala län 2009 2011 Handlingsplan 2011 10 12

Projekt Psykiatrisamordning mellan Heby, Älvkarleby, Tierp och Östhammar och Landstiget i Uppsala län 2009 2011 Handlingsplan 2011 10 12 Projekt Psykiatrisamordning mellan Heby, Älvkarleby, Tierp och Östhammar och Landstiget i Uppsala län 2009 2011 A.K. Handlingsplan 2011 10 12 Handlingsplan för vård och stödsamordning i Heby, Älvkarleby,

Läs mer

UPPDRAG OCH YRKESROLL SOCIALPSYKIATRI

UPPDRAG OCH YRKESROLL SOCIALPSYKIATRI UPPDRAG & YRKESROLL UPPDRAG OCH YRKESROLL SOCIALPSYKIATRI Läsanvisning och bakgrund Uppdrag och yrkesroll -socialpsykiatri är en beskrivning av vad det innebär att arbeta med stöd och service till personer

Läs mer

Definition av besöks- och åtgärdsregistreringar samt exempelsamling

Definition av besöks- och åtgärdsregistreringar samt exempelsamling INSTRUKTION 1 (11) DEFINITIONER AV LÄKARBESÖK OCH ÖVRIGA ÅTGÄRDER FÖR LÄKARE EXKLUSIVE GULA TAXAN Läkarbesök, hembesök, hemsjukvårdsbesök Läkarbesök Öppenvårdsbesök på mottagning som innebär ett personligt

Läs mer

Handlingsplan för barn och unga

Handlingsplan för barn och unga Handlingsplan för barn och unga Barnkonventionen I Jönköpings län 2013 Innehållsförteckning Landstingsdirektörens ord... 3 Barnkonventionen i Landstinget i Jönköpings län... 4 Begrepp... 5 Kunskap om barnkonventionen...

Läs mer

SKOLVERKETS ALLMÄNNA RÅD MED KOMMENTARER. Arbete med extra anpassningar, särskilt stöd och åtgärdsprogram

SKOLVERKETS ALLMÄNNA RÅD MED KOMMENTARER. Arbete med extra anpassningar, särskilt stöd och åtgärdsprogram SKOLVERKETS ALLMÄNNA RÅD MED KOMMENTARER Arbete med extra anpassningar, särskilt stöd och åtgärdsprogram 1 Förord Bestämmelserna om arbetet med särskilt stöd förändrades i vissa avseenden i samband med

Läs mer

DEN NYA ADMINISTRATÖREN Ett ESF-finansierat kompetensutvecklingsprojekt mellan Tranemo kommun och Orust kommun

DEN NYA ADMINISTRATÖREN Ett ESF-finansierat kompetensutvecklingsprojekt mellan Tranemo kommun och Orust kommun DEN NYA ADMINISTRATÖREN Ett ESF-finansierat kompetensutvecklingsprojekt mellan Tranemo kommun och Orust kommun Kompetens Delaktighet Engagemang Bemötande Trygghet 1 Innehåll Bakgrund 3 Syfte 4 Mål och

Läs mer

Likabehandlingsplan. Linblommans förskola

Likabehandlingsplan. Linblommans förskola Likabehandlingsplan Linblommans förskola Vision: Ingen i förskolan ska ställas utan säkert, tydligt och aktivt skydd. Det ska därför bedrivas ett aktivt och målinriktat arbete för att förhindra och motverka

Läs mer

Utbildningspaket 2016

Utbildningspaket 2016 Utbildningspaket 2016 Utbildningarna vänder sig till yrkesverksamma inom kommun och landsting som i sin yrkesroll träffar föräldrar med kognitiva svårigheter eller deras barn. Det kan vara yrkesverksamma

Läs mer

HANDBOK. för dig som medverkar i Ifous FoU-program

HANDBOK. för dig som medverkar i Ifous FoU-program HANDBOK för dig som medverkar i Ifous FoU-program Innehåll Hur är ett FoU-program upplagt?... 3 Vad kommer ut av Ifous FoU-program?... 4 Organisation och roller... 5 Vad behöver ni göra nu?... 7 Det här

Läs mer