Implementering av gruppverksamhet för barn till föräldrar med kognitiva svårigheter i Uppsala län

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Implementering av gruppverksamhet för barn till föräldrar med kognitiva svårigheter i Uppsala län"

Transkript

1 FoU-rapport 2012/3 Implementering av gruppverksamhet för barn till föräldrar med kognitiva svårigheter i Uppsala län Ann Nilsson SUF Kunskapscentrum

2 Illustrationen på omslaget är gjord av Elisabet Alphonse. Slutrapport - Implementering av gruppverksamhet för barn till föräldrar med kognitiva svårigheter i Uppsala län 2

3 Sammanfattning Detta är en slutredovisning av ett tvåårigt utvecklingsarbete som bedrivits under år , som handlat om att implementera stödgrupper för familjer med kognitiva svårigheter 1 i Uppsala län. Stödgruppsverksamheten bygger på och är en vidareutveckling av stödgruppsverksamheten som togs fram inom FIB- projektet. 2 Målet med projektet är att minst två kommuner (utöver Tierp) ska ha startat gruppverksamhet för barn till föräldrar som har kognitiva svårigheter med utgångspunkt från den modell som byggts upp i Tierps kommun. Målgrupp för stödgruppsverksamheten är barn och föräldrar i familjer där föräldrar har kognitiva svårigheter. Forskningen visar att barn med föräldrar som har en utvecklingsstörning är utsatta för många riskfaktorer och ofta lever socialt isolerade. Att erbjuda caféverksamhet kan vara ett första delmål mot huvudmålet stödgruppsverksamhet. Genom att först erbjuda en enkel caféverksamhet till föräldrarna som får ta med sig sina barn bryts den sociala isoleringen vilket kan innebära att skyddsfaktorerna för hela familjen kan öka. Det tar tid att bygga upp gruppverksamheter, tålamod behövs, gruppledarna måste vara flexibla och undanröja hindren för deltagande i verksamheten, relationer måste skapas och föräldern få insikter om sin funktionsnedsättning. Målgruppen är svår att nå genom ordinarie verksamhet i kommunerna som föräldrautbildningar, öppna förskolor m.m. Mycket resurser måste därför läggas på rekryteringen som sker i flera led. SUF Kunskapscentrum 3 och de lokala SUF-grupperna i länet är viktiga för samordning och rekrytering av både gruppledare och familjer till café- och stödgruppsverksamheterna. Genom SUF Kunskapscentrum har 33 gruppledare utbildats i två utbildningsomgångar från länets alla 8 kommuner. Gruppledarutbildningarna har utvärderats i 5 olika steg, bl.a. genom en effektutvärdering vilken visat att utbildningen gett önskad effekt. Det vill säga att deltagarna har fått ökade kunskaper inom uppmätta områden. Gruppledarna har också erbjudits handledning, stöd och särskilda gruppledarträffar. Sammanlagt 42 familjer har deltagit i café- och stödgruppsverksamhet i Uppsala län. Tillsammans har familjerna 69 barn varav 48 av barnen har deltagit i verksamheten. Under projekttiden har 6 av 8 kommuner i länet genomfört café och/eller stödgruppsverksamhet. De andra 2 kommunerna hade deltagare med på senaste gruppledarutbildningen och planerar att starta verksamhet framöver. Detta innebär att målet med projektet har uppnåtts och att förutsättningar finns för att alla kommuner kan starta café- och stödgruppsverksamhet. Förutsättningarna i kommunerna ser olika ut geografiskt, när det handlar om storlek, organisation och resursmässigt. Projektet har visat på att det inte bara finns en modell som gäller för hur café- och stödgruppsverksamhet för målgruppen kan genomföras. Viktiga erfarenheter som kan spridas nationellt genom SUF Kunskapscentrum till andra kommuner som vill starta upp liknande verksamheter. 1 Kognitiva svårigheter inbegriper utvecklingsstörning, svagbegåvning, förvärvad hjärnskada eller neuropsykiatriska funktionshinder som får motsvarande konskvenser för föräldraskapet 2 FIB står för föräldrar med intellektuella begränsningar. Info om projektet finns på 3 SUF Kunskapscentrum kring målgruppen familjer med kognitiva svårigheter drivs som ett projekt med medel från bl.a. Allmänna arvsfonden. SUF står för Samverkan Utveckling Föräldraskap Slutrapport - Implementering av gruppverksamhet för barn till föräldrar med kognitiva svårigheter i Uppsala län 3

4 Innehållsförteckning Sammanfattning... 3 Innehållsförteckning Bakgrund Målet med projektet Metod :1 Verksamheter...7 Informationsinsatser...7 Gruppledarutbildningen...7 Vidareutbildning...8 Gruppledarträffar...8 Caféverksamheter...9 Kartläggningen...11 Implementeringsprocessen :2 Utvärdering Processutvärdering...13 Effektutvärdering Resultat :1 Kartläggningen :2 Kommunerna i länet Enköping...14 Heby...15 Håbo...16 Uppsala...17 Tierp...18 Älvkarleby...20 Planerad verksamhet...20 Knivsta...20 Östhammar :3 Utvärdering Processutvärderingen...21 Effektutvärderingen 2010 och Sammanfattande kommentar av resultatet Diskussion Målsättningen Kartläggningen Kommunerna i länet Utvärdering Implementering Referenser Bilaga 1 Presentation av Skolbarnsprogrammet Hela Människan Hjulet Bilaga 2 Information till uppgifter familjer caféverksamhet Bilaga 3 Uppgifter familjer caféverksamhet Bilaga 4 Dikt 1: Förväntningar Bilaga 5 Utvärderingsfrågor för- och eftermätning gruppledarutbild Bilaga 6 Daglig Feedback - Reflektion Bilaga 7 Sammanställning av deltagarnas förväntningar inför gruppledarutbildningen Bilaga 8 Sammanställning av feedback på hela gruppledarutbildningen Slutrapport - Implementering av gruppverksamhet för barn till föräldrar med kognitiva svårigheter i Uppsala län 4

5 1. Bakgrund Slutrapporten är en redovisning av ett tvåårigt utvecklingsarbete som handlat om att implementera stödgrupper i Uppsala län för barn i familjer med kognitiva svårigheter. Tiden omfattar januari 2010 till januari Projektets fokus är tidiga insatser för barn i riskzonen. Projektet är till stora delar en fortsättning/vidareutveckling av det tidigare så kallade FIBprojektet, som pågick i Uppsala län under perioden Projektet drivs genom SUF kunskapscentrum, på uppdrag av Regionförbundet som är huvudman för projektet. Kunskapscentrets styrgrupp fungerar som styrgrupp även för projektet. I styrgruppen ingår representanter från länets samtliga kommuner, landstinget samt FUB och Regionförbundet Uppsala län. Genom att projektet har knutits till SUF Kunskapscenter finns en nära koppling till de lokala samverkansgrupper, SUF-grupper, som finns i länets samtliga kommuner och där även habiliteringen med flera viktiga aktörer ingår. till föräldrar med utvecklingsstörning kan vara utsatta för många riskfaktorer, (Starke, 2005). Forskning visar att % av personer med utvecklingsstörning lever under knappa socioekonomiska förhållanden. Nätverket kring personerna är ofta begränsat och bränns oftast ut (Olson & Springer, 2006). en i dessa familjer riskerar att växa upp socialt isolerade och det sociala utanförskapet kan medföra förseningar i utvecklingen och att barnen utvecklar en dålig självkänsla. en är oftare än andra barn utsatta för mobbning och de kan också få ta ett för stort ansvar för sin familj. en har en ökad risk att utsättas för försummelse och våld. Det är dock ovanligt med fysisk misshandel som kan hänföras till förälderns utvecklingsstörning. Risken ökar däremot om föräldern eller någon annan vuxen i eller nära familjen har en psykiatrisk problematik eller missbruksproblem. Sexuella övergrepp mot barn med utvecklingsstörning är dubbelt så vanliga i jämförelse med normalbegåvade barn och pojkarna är mest utsatta (Starke, 2007). Erfarenheterna från FIB projektet visar att en organiserad stödgruppsverksamhet kan medföra att skyddsfaktorerna ökar och att den sociala isoleringen bryts genom att hela familjen bjuds in till en stödgruppsverksamhet. Det innebär att både barn och föräldrar får en möjlighet att träffa andra barn och vuxna. Genom det speciellt utarbetade stödgruppsprogrammet får både barn och föräldrar lära sig att barnen har rättigheter, att de har rätt att säga nej och sätta gränser, att känna igen och uttrycka känslor samt att lära sig om förälderns funktionsnedsättning. Föräldrarna får också en möjlighet att ta del av olika teman som hjälper dem i deras föräldraskap. Gruppledarna följer både barn och föräldrar under en längre tid och får en unik insyn och förtroende i familjerna och kan hjälpa familjerna eller hänvisa dem vidare till rätt instans (Nilsson, 2008). Förändringar i lagstiftningen trädde i kraft den 1 januari 2011 för att förtydliga myndigheters skyldigheter att samverka och tillgodose utsatta barns behov av information, råd och stöd, (6 kap. 5 PSL, patientsäkerhetslagen). en i familjer med föräldrar som har en utvecklingsstörning tillhör en grupp som brukar benämnas riskgrupp. Vilket innebär att barnen har en ökad utsatthet för att fara illa utifrån olika faktorer på samhälls-, grupp- och individnivå och där myndigheter som omfattas av hälso- och sjukvårdslagstiftningen och socialtjänsten är skyldiga att samverka för att förhindra detta. I förarbeten till nya lagtexten stod det: Det finns barn i Sverige som av olika skäl lever i en utsatt situation och därför har behov av skydd och stöd från samhället. De barn som sedan nämns är barn som utsatts för psykiskt och fysiskt våld och sexuella övergrepp, barn till föräldrar med missbruk, barn till föräldrar med psykisk sjukdom, barn till föräldrar med utvecklingsstörning, barn till misshandlade kvinnor, barn som försummas, barn i ekonomiskt utsatta familjer (Social-departementet 2006). I det slutliga lagförslaget finns inte barn till föräldrar med utvecklingsstörning med. De barn som omfattas av de nya bestämmelserna är barn som har en förälder med psykisk störning eller Slutrapport - Implementering av gruppverksamhet för barn till föräldrar med kognitiva svårigheter i Uppsala län 5

6 funktionsnedsättning, en allvarlig fysisk skada eller sjukdom, missbruk av alkohol eller annat beroendeframkallande medel, eller vid förälders plötsliga död. Genom att målgruppen barn till föräldrar med utvecklingsstörning inte togs med i förändringarna så är det inte självklart att myndigheter tillför resurser och samverkar så att dessa barn ges möjlighet att delta i stödgrupp. Därför finns det ett behov av att utveckla stödformer för målgruppen där stödgrupp kan utgöra en viktig del. Genom projektet kan en stödmodell för både föräldrar och barn utvecklas, och ge viktiga erfarenheter som sedan kan spridas nationellt genom SUF Kunskapscenter. De första sex månaderna av projektet finns tidigare redovisat i Delrapport och ansökan om fortsatt stöd till barn i familjer med kognitiva svårigheter 4. Första årets utvecklingsarbete finns redovisat i Rapport år 1: Utveckling av stöd till gruppverksamhet för barn till föräldrar med kognitiva svårigheter. 5 Det kan vara intressant att jämföra detta implementeringsarbete med vad forskningen säger om implementering av nya metoder. Karin Gulbrandsson, (2007) har gjort en forskningsöversikt om implementering där hon visar på att det är viktigt att se implementering av en ny metod som en process som innehåller olika steg. 1, Någon får en idé om metoden, idén motsvarar behoven i organisationen, beslut fattas på rätt nivå i organisationen 2. Idén förverkligas genom planering och organisering. Vilket kräver resurser 3. Nästa steg är faktisk förändring genom att t.ex. höja kunskapsnivån som också kräver resurser. Det sker genom utbildning, fortbildning och praktisk träning samt tid. 4. Så småningom sker en integrering av metoden i verksamheten, den kan utvärderas och anpassas lokalt. 5. Slutligen kan metoden betraktas som institutionaliserad. Forskningen visar att en kombination av insatser som att erbjuda utbildning, praktisk träning, coachning, återkoppling och möjlighet till konsultation ger bättre implementeringsresultat. Vissa resultat men alla är inte eniga, visar att återkoppling från kollegor inom samma profession ger bättre effekt, än från personer med en annan professionell bakgrund.(gulbrandsson, 2007) 2. Målet med projektet Målet med projektet är att minst två kommuner (utöver Tierp) ska ha startat gruppverksamhet för barn till föräldrar som har kognitiva svårigheter med utgångspunkt från den modell som byggts upp i Tierps kommun. En förväntad effekt är att fler kommuner kommer att ha något att erbjuda dessa familjer, utanför den direkta myndighetsutövningen. En annan förhoppning är också att socialtjänstens gemensamma lärande om implementeringsprocesser skulle öka i Uppsala län. 4 Dnr: RFUL 2009/177 5 Rapport maj 2010: Ann Nilsson: Regionförbundet Uppsala län Slutrapport - Implementering av gruppverksamhet för barn till föräldrar med kognitiva svårigheter i Uppsala län 6

7 3. Metod 3:1 Verksamheter Första steget för att nå målet med projektet att starta gruppverksamheter för målgruppen, var att genomföra en gruppledarutbildning. Genom SUF kunskapscentrum och lokala SUF grupper i länet samordnades informations och rekryteringsinsatser inför gruppledarutbildningen. Några kommuner startade café eller gruppverksamhet redan under utbildningstiden andra kommuner senare. Kommunerna har genomfört kartläggningar av hur många familjer som deltagit i gruppverksamheterna. Implementeringsprocessen har dokumenterats och följts upp av projektledaren. Från början var tanken att starta gruppverksamhet för barn, projektet har sedan utökats till att även omfatta insatser i grupp för föräldrarna. En erfarenhet från FIB projektet i Tierp var nämligen att det var av avgörande betydelse att bygga en förtroendefull relation till föräldrarna, för att de skulle godkänna att barnen fick delta i gruppverksamheten. I de flesta kommunerna anordnas därför inledningsvis caféverksamhet för både barn och föräldrar. Caféverksamheten är mer anspråkslös till formen och har inga pedagogiska ambitioner, utan syftet är just att skapa förutsättningar för att föräldrarna skall acceptera att barnen skall ges möjlighet att delta i gruppverksamheten. När barngrupperna startar är ambitionen att starta särskilda föräldragrupper parallellt. Föräldragrupperna kommer att ha karaktären av föräldrastöd som riktas till en högriskgrupp. Den metod som används bygger på kunskap från annan stödgruppsverksamhet, (Nilsson, 2008) samt på forskning kring den specifika målgruppen (Feldman, 2005). Informationsinsatser Den tidigare nämnda delrapporten och Rapport år 1 redogör bl.a. för olika informationsinsatser som genomfördes lokalt i kommunerna och regionalt genom SUF Kunskapscentrum. Genom Kunskapscentret hemsida finns aktuell information om stödgruppsverksamheter att hämta på under en särskild flik, kallad stödgrupper. Syftet med informationsinsatserna var att som ett första delmål mot huvudmålet att få igång stödgrupper i länet, förankra idén i de lokala SUF grupperna 6 om att skapa mötesplatser caféer för både barn och föräldrar från målgruppen familjer med föräldrar som har kognitiva svårigheter. De lokala SUF grupperna har ansvarat för det viktiga samverkansarbetet kring målgruppen, de har ej själva mandat att fatta beslut kring ekonomiska frågor. De har också haft ansvaret att samordna rekryteringen till gruppledarutbildningen som sedan genomfördes genom SUF Kunskapscentrum. Gruppledarutbildningen Två 5 dagars gruppledarutbildningar på vardera 30 timmar har genomförts genom SUF Kunskapscentrum. 33 deltagare från länets 8 kommuner har deltagit och personal från habiliteringen för barn och vuxna, Närpsykiatrin samt en privat aktör. 6 I SUF-grupperna ingår förskola/skola, MVC/BVC, socialtjänsten, habiliteringen, barn- och ungdomspsykiatrin med flera. Slutrapport - Implementering av gruppverksamhet för barn till föräldrar med kognitiva svårigheter i Uppsala län 7

8 Målet med utbildningen var att deltagarna skulle få kunskaper om: 1. Risk och skyddsfaktorer för målgruppen och det utv.ekolog. perspektivet (2 t sedan 1t) 2. Olika stödgruppsverksamheter och det salutogena perspektivet (2 t) 3. Funktionsnedsättningar: kognitiva svårigheter - LSS lagen. (2 t sedan3t) 4. Socialtjänstlagen, anmälningsskyldighet och sekretess (1 t) 5. Rekryteringsmetoder för målgruppen (1 t) 6. Gruppledarrollen för både barn - och föräldragrupper (3 t) 7. Pedagogiska metoder anpassade till målgruppen (3,5 t) 8. Livskunskapsprogrammet Hela Människan Hjulet (5,5 t) 9. Handboken till livskunskapsprogrammet (4,5 t) 10. Utvärderingsmetoder för målgruppen (1 t) Inom parantes anges de antal timmar som gällde vid den första och sedan den andra utbildningsomgången. Under utbildningsdagarna vid de olika blocken fick deltagarna praktiskt prova på olika övningar från handboken för skolbarnsprogrammet som också gav dem färdigheter i Livs kunskapsprogrammet Hela Människan Hjulet, pedagogiska metoder och i gruppledarrollen. Deltagarna fick tillfälle till reflektion varje dag och ge feedback på utbildningen genom några utvärderingsfrågor vid varje utbildningstillfälle. Efter avslutad utbildning fick deltagarna genomföra en skrivuppgift på 3 4 sidor och göra en sammanfattning av vad de lärt sig under utbildningen. I sammanfattningen skulle de också välja minst en bok och ett kapitel ur kurslitteraturen och återge hur de kan tillämpa kunskaperna i sitt arbete som gruppledare. Vidareutbildning Under år 2011 har gruppledarna erbjudits olika vidareutbildningar. En utbildningsdag vid SUF Kunskapscentrum som handlade om kognitiva svårigheter genomfördes under våren. Under hösten erbjöds gruppledarna från bägge utbildningsomgångarna en föreläsning om BUP:s verksamhet för barn som utsatts för trauma kombinerat med ett studiebesök vid ahus i Uppsala, samt en heldagsföreläsning om traumateori anknytning och särskilt Sexuella övergrepp. Gruppledarträffar Håbo och Tierp startade café eller gruppverksamhet på våren 2010 innan första gruppledarutbildningen, Älvkarleby och Heby kom igång på hösten efter första utbildningsomgången, Enköping och Uppsala startade upp våren Gruppledarna har inbjudits till gruppledarträffar där de fått en möjlighet till erfarenhetsutbyte samt att diskutera frågor och ämnen som var och en fått lämna önskemål om. Inbjudan har gått ut till alla gruppledare, vilka har utökats allt eftersom fler har utbildats. De fick själva komma överens om vem eller vilka som skulle delta om de var fler gruppledare från samma kommun. Exempel på ämnen som tagits upp: Hur bör man sätta samman grupperna - åldrar, diagnoser? Vart vänder man sig för att få kontinuerligt stöd när verksamheten är i gång? Hur ska dokumentationen ske? Hur erhålls stöd och mandat från verksamhetsledning och närmaste chef? Finns det fonder att söka? Rekrytering och vem har ansvar för det? Slutrapport - Implementering av gruppverksamhet för barn till föräldrar med kognitiva svårigheter i Uppsala län 8

9 Hur förklarar man kognitiva svårigheter? Vidareutbildningar. Gruppledarna har även eget ansvar och kan ta del av t.ex. habiliteringens kurser. Gruppledarna bjöds även in att delta i nätverksträff vid Trappan i Uppsala för länets gruppledare. Caféverksamheter Detta delmål att starta caféer för barn och föräldrar måste först oftast uppnås innan barnen kan delta i stödgrupp. Familjerna bjuds in till en caféverksamhet där de själva får vara med och påverka innehållet. För en del räcker det att träffas, fika och prata. Andra vill baka, laga mat eller ta upp olika teman som gränssättning, barnsäkerhet m.m. Gruppledarnas olika kompetenser och lokalerna där caféerna genomförs ser olika ut och kan avgöra vad som kan erbjudas. I Tierp t.ex. där caféet genomförs på en familjecentral i Öppna förskolans lokaler, tillsammans med en förskollärare, kan föräldrarna och barnen bjudas in att delta i en skapande verksamhet eller enklare matlagning. Målgruppen är svår att nå genom ordinarie verksamhet i kommunerna som föräldrautbildningar, öppna förskolor m.m. Mycket resurser måste därför läggas på rekryteringen som tar tid och sker i flera led. Alla som möter familjerna och har en relation till dem behöver hjälpa till och länka över dem till gruppledarna. Ibland behöver gruppledarna ha enskilda förträffar med familjen innan de vågar komma till caféträffen. Det är personal från förskolor, skolor, mödravården, barnhälsovården, habilitering, socialtjänsten, BUP 7, psykiatrin, familjecentraler m.fl. som rekryterar familjerna. Lokala SUF-grupper kan vara med och samordna rekryteringsarbetet, som är en ständigt pågående process, som intensifieras inför terminsstarterna. Det tar tid att bygga upp gruppverksamheten, det finns mycket rädslor hos familjerna som ofta säger nej. Därför måste gruppledarna ha tålamod, vara flexibla och undanröja hindren för deltagande. Många praktiska saker måste lösas först, en del har inte pengar till bussbiljetten och måste få ekonomisk hjälp med detta, några måste hämtas. För att familjerna, som har problem med struktur och planering, ska komma ihåg caféträffarna måste gruppledarna påminna föräldrarna om träffarna. En del påminns dagen innan träffen, andra både dagen innan och samma dag. Genom SUF KC har veckoplaneringskalendrar köpts in som kan hjälpa familjerna att strukturera upp och komma ihåg aktiviteter som gruppträffar. 7 och ungdomspsykiatrin Slutrapport - Implementering av gruppverksamhet för barn till föräldrar med kognitiva svårigheter i Uppsala län 9

10 Familjer Café-verksamhet Föräldrar och barn Stödgrupp Stödgrupp Föräldrar Lokal SUF grupp: MHV BHV Förskola Skola Socialtjänst Habiliteringen Psykiatrin BUP m.fl. Rekryteringsvägar till café och stödgruppsverksamhet Det övergripande syftet med caféerna är att bryta familjernas sociala isolering och erbjuda dem en verksamhet som de vill delta i. Därför är caféverksamheten ganska enkel i sin form med två gruppledare och 2-5 familjer, både mammor, pappor och barn. Under tiden byggs relationer och förtroende skapas mellan familjerna och ledarna, ibland även mellan familjer, och främst mellan barnen som får kompisar. Om föräldrarna saknar insikter om sin funktionsnedsättning har gruppledarna en viktig uppgift att hjälpa föräldrarna med detta. Den insikten är en förutsättning för att barnen sedan ska kunna gå det särskilda skolbarnsprogrammet. Då programmets gemensamma nämnare är att prata med barnen om det de har gemensamt, att de har en förälder som har en funktionsnedsättning. Vilket innebär att de kan ha en utvecklingsstörning, svagbegåvning eller andra kognitiva svårigheter som ett neuropsykiatriskt funktionshinder som ADHD, ADD eller Aspergers syndrom eller förvärvad hjärnskada. Hur föräldrarnas funktionsnedsättning skall benämnas och när det är okey att prata om det med föräldern är en viktig aspekt som diskuterats och tränats på under gruppledarutbildningen och vid gruppledarträffar. Det viktiga är att gruppledarna pratar om det och känner sig bekväma i att uttrycka sig. För att kunna arbeta som gruppledare i café- eller stödgruppsverksamhet behöver ledarna hjälp med samordningen kring rekrytering, resurser med mera. Detta är ett av uppdragen för Slutrapport - Implementering av gruppverksamhet för barn till föräldrar med kognitiva svårigheter i Uppsala län 10

11 projektledaren att stötta gruppledarna i det arbetet, men det bygger också på att de lokala SUF grupperna i länet hjälper till i detta arbete. I Uppsala kommun som är en stor kommun håller SUF kunskapscentrum i regelbundna samordningsträffar för gruppledarna och berörda chefer från kommunen och habiliteringen. I Uppsala kommer café- och stödgruppsverksamheten att samordnas med Trappans 8 ordinarie gruppverksamhet. Kartläggningen Då barnen ska delta i stödgrupp bör de vara i åldern från 7 år och uppåt. Detta är viktigt för att de ska kunna tillgodogöra sig det särskilda skolbarnsprogrammet som togs fram inom FIB projektet (Johansson, Nilsson och Rådbo Wahlström, 2008). En presentation av handboken Hela Människan Hjulet som innehåller skolbarnsprogrammet finns i bilaga 1. För att få veta om det fanns underlag i kommunerna för stödgruppsverksamhet så undersöktes det hur många familjer som deltagit i caféverksamheten, åldern på barnen i familjen, samt eventuell kännedom om förälderns och barnens funktionsnedsättning. Gruppledarna fick uppdraget att fylla i en enkät om familjerna som deltar i café- och gruppverksamheten både under år 1 och 2. Se bilaga 2-3 Implementeringsprocessen Viktiga framgångsfaktorer för implementeringen har varit: Att projektet har samordnats genom SUF Kunskapscentrum som är en länsövergripande organisation som äger projektet och fattade beslut om att implementera stödgruppsverksamhet i länet. En projektledare anställdes med kunskap om metoden och som fick uppdraget att genomföra projektet och att driva implementeringsprocessen. Viktiga samarbetspartners i implementeringsprocessen har de lokala SUF grupperna varit och sedan gruppledarna som skall driva arbetet lokalt i kommunerna. Resurser till projektet har möjliggjorts genom medel från Länsstyrelsen. Kombinationen av gruppledarutbildningarna, handledningsträffar med erfarenhetsutbyte, coachning, vidareutbildningsdagar, besök ute i länet av projektledaren som själv hade erfarenhet från FIB projektet och är stödgruppsledare. Den lokala metodutvecklingen ute i kommunerna av handboken från FIB projektets skolbarnsprogram. För att kunna följa upp implementeringsprocessen av café- och stödgruppsverksamheten över tid är det viktigt med gemensamma dokumentationer. Gruppledarna har under första året vid gruppledarträffarna varit med i processen att ta fram dokumentationsblanketter och själva föreslagit vad som skulle kunna vara med. Projektledaren har kompletterat med erfarenheterna från dokumentationen av FIB projektet. För att öka användandet av blanketten så förenklades den inför år 2. Reflektionsblanketten år 1 innehöll följande punkter: 1. Närvaro (endast initialer), a) Föräldrar, b), c) Gruppledare och medverkande, d) Hinder och stöd för närvaro 8 Trappan är Uppsala kommuns stödgruppsverksamhet för barn i familjer med missbruk, psykisk sjukdom/ohälsa, skilda föräldrar och föräldragrupper. Slutrapport - Implementering av gruppverksamhet för barn till föräldrar med kognitiva svårigheter i Uppsala län 11

12 2. Dagens tema, 3. Vilka frågor har kommit upp, 4. Vilka arrangemang har ordnats för barnen, 5. Vad var det som fungerade bra, 6. Vad var det som fungerade mindre bra, 7. Exempel på hur detta kan göras på ett annat sätt, 8. Övrigt. Reflektionsblanketten år 2 innehöll följande punkter: 1. Närvaro (endast initialer), a) Föräldrar, b), c) Gruppledare och medverkande, d) Hinder och stöd för närvaro, 2. Dagens tema, 3. Vad behöver följas upp, 4. Övrigt. Sammanfattningsblanketten innehåller följande punkter: Redogörarens namn, tidsperiod och kommun: 1. När sker träffarna, ange tid och omfattning: 2. Vilken lokal används: 3. Hur många ledare är ni: 4. Ange vilka deltagarna är ex. mammor eller både mammor, pappor och barn. 5. Hur har första rekryteringen skett, redogör för hinder och stöd: 6. Hur har den veckovisa rekryteringen skett, redogör för hinder och stöd: 7. Redovisa a) Omfattningen av närvaron för familjerna i genomsnitt: b) Hur ofta den enskilda familjen deltagit: 8. Vilket/vilka teman har valts. Har Hela människan hjulet använts: 9. Hur kom ni fram till dessa? 10. Vilka frågor har kommit upp: 11. Vilka arrangemang har ordnats för barnen? 12. Vad var det som fungerade bra: 13. Vad var det som fungerade mindre bra: 14. Exempel på hur detta kan göras på ett annat sätt: 15. Övrigt: Reflektionsblanketten som tagits fram kan användas efter avslutad caféträff då gruppledarna sätter sig och först gör en enskild skriftlig reflektion och sedan en gemensam muntlig reflektion. Den dokumentationen kan sedan sammanfattas terminsvis och föras över till sammanfattningsblanketten. Dokumentationen gör att gruppledarna får verktyg att reflektera över sitt eget arbete, vilket ger en kvalitetsutveckling. De hinner också prata ihop sig om eventuella förändringar eller åtgärder inför nästa caféträff. Dokumentationen är användbar vid utvärderingar terminsvis av egen verksamhet. Genom att ha med initialerna på familjerna för internt bruk, erhålls statistik som visar hur ofta familjer deltar. Vilket kan utgöra viktiga fakta att redovisa i respektive kommun. På sammanfattningsblanketten som sedan lämnas in till SUF Kunskapscentrum redovisas familjerna enbart med nummer. Vid start av stödgrupp kommer reflektionsblanketterna att behöva kompletteras ytterligare. Gruppledarna skulle prova blanketterna under år 2 för att se hur de kommer att fungera och sedan utvärdera det. Gruppledarna har inte kommit igång med att använda framtagna blanketter. Det är endast Tierp som har använt sig av reflektionsblanketten er varje gruppträff. De har då använt sig av den blankett som togs fram år 1. Projektledaren har istället åkt runt och träffat eller gjort telefonintervjuer med gruppledarna terminsvis i länet och då använt sammanfattningsblanketten. Detta finns redovisat i avsnitt 4:2 kommunerna i länet. 3:2 Utvärdering Gruppledarutbildningen som genomförts har utvärderats i fem olika steg, dels genom fyra olika processutvärderingar och dels genom en effektutvärdering. Kartläggning av hur många familjer som deltagit redovisas i avsnitt 4:1. Slutrapport - Implementering av gruppverksamhet för barn till föräldrar med kognitiva svårigheter i Uppsala län 12

13 En redovisning av hur många grupper som startats i kommunerna finns i avsnitt 4:2. Processutvärdering Enkäterna som användes finns i bilaga 4 6. Resultatet redovisas i avsnitt 4:3. De olika stegen i processutvärderingen var 1. Förväntningar inför utbildningen. Se sammanställning i bilaga 7 Deltagarna fick skriva en dikt om sina förväntningar inför utbildningen. Dikten kan sedan användas vid start av stödgrupp. 2. Daglig feedback- reflektioner. Som en del i pedagogiken och inlärningsprocessen avslutades utbildningsdagarna med en stunds skriftlig och muntlig feedback reflektion. När gruppledarna sedan börjar arbeta med sina gruppverksamheter så har de både förståelse för och färdigheter i att reflektera över sitt eget arbete. Reflektionen ger ledarna en möjlighet att korrigera själva programmet och att ta tag i praktiska saker inför nästa träff. 3. Efter avslutad utbildning genomfördes en skriftlig och muntlig feedback på hela utbildningen. Se sammanställning i bilaga 8 4. Skrivuppgift efter avslutad utbildning. Efter avslutad utbildning har deltagarna fått lämnat in en skriftlig sammanfattning på 3 4 sidor, av vad de lärt sig under utbildningen. I sammanfattningen skulle de också välja minst en bok och ett kapitel ur kurslitteraturen och återge hur de kan tillämpa kunskaperna i sitt arbete som gruppledare. Kurslitteraturen som skulle ingå var Stödgrupper för barn och unga, (Forinder & Hagborg, 2009) samt Hela - Människan Hjulet - ett enkelt sätt att tala om det svåra. En samtalsmodell för livskunskap & känsla av sammanhang (Hagborg, Jonsson & Salmsson (red), Studentlitteratur, 2009). Effektutvärdering För att kunna utläsa om utbildningen gav önskad effekt, genomfördes i samband med utbildningstillfällena en förmätning och en eftermätning av några uppmätta kunskapsmål. Handledare vid effektutvärderingen har Gunilla Burell, Projektverkstaden, varit. Deltagarna har fått lämna anonyma svar vid effektutvärderingen och endast angett sin grundutbildning. Resultatet finns redovisat i avsnitt 4:2. Slutrapport - Implementering av gruppverksamhet för barn till föräldrar med kognitiva svårigheter i Uppsala län 13

14 4. Resultat 4:1 Kartläggningen Summa familjer som deltagit i café- och gruppverksamheter i Uppsala län Kom mun Antal Famil jer Antal barn Antal Kvin nor Funk tions ned sätt ning Antal Män Funk tions ned sätt ning 0-6 år Funk tions ned sätt ning 7-13 år Funk tions ned sätt ning Enköping Heby Håbo Tierp Uppsala Älv karleby Summa Antal som del tagit 42 familjer har deltagit i café- och stödgruppsverksamhet i Uppsala län. 38 kvinnor varav 30 har en känd funktionsnedsättning och 14 män varav 11 har en känd funktionsnedsättning deltog. Tillsammans har familjerna 69 barn varav 48 (inklusive 2 tonåringar) av barnen har deltagit i verksamheten. Anledningen till att inte alla barnen deltagit kan vara att de inte bor hos föräldern som deltar i café stödgruppsverksamheten. En del av barnen har föräldrarna endast umgänge med under lov. Om barnen ska delta i stödgrupp måste också bägge vårdnadshavarna ge samtycke till det. Det finns 43 barn i länet i åldern 7 13 år som skulle kunna delta i stödgrupp med det särskilda skolbarnsprogrammet, vars föräldrar deltagit i café och stödgruppsverksamhet. Kartläggningen i länet som genomförts, (Pistol, 2009) visade att det fanns 1092 barn i länet i åldern 0 16 år. 4:2 Kommunerna i länet Enköping I Enköping startade två gruppledare från Blomstra föräldrastöd i kommunen caféverksamhet i egna lokaler våren Kontakt togs med kända familjer, 3 familjer deltog i de 10 caféträffarna som genomfördes, varav 1 familj endast en gång. Föräldrar och barn har arbetat tillsammans med olika teman. Gruppledarna har arbetat med att bygga upp självkänslan hos deltagarna som fått arbeta med att träna på att stå upp för sig själv, lekar och spel har använts, de har arbetat med Viljan delen från FIB projektets handbok Hela Människan Hjulet. Se information i bilaga 1. De målar och leker tillsammans med barn och föräldrar, ibland har deltagarna fått välja en aktivitet ex. känslokort. Varje gruppträff avslutas med leken tomtesmyg (Röda lyktan stopp). 9 Heby hade verksamhet för tonåringar. Slutrapport - Implementering av gruppverksamhet för barn till föräldrar med kognitiva svårigheter i Uppsala län 14

15 Under hösten deltog en mamma med en nioårig son samt en tioårig flicka. Gruppledarna fångade upp vad barnen behövde och det blev dessa teman: Känslor, vänskap och självkänsla. De har tagit idéer från Hela människan hjulet som namnleken - djurleken och använt djurlottobilder, affirmationer och avslutning med godisord. Temat känslor: en fick rita av sig själva på ett stort papper. Skrev sedan olika känslor på smålappar och satte dem på olika ställen på kroppen. De fick prata om hur det kan kännas. Temat vänskap: De pratade om hur man är en bra kompis. Även nallekort 10 användes Temat självkänsla: Att kunna stå på sig vad man tycker om olika saker. Ja och nej leken användes. De följde även barnens initiativ då de ville leka skola, eller spela teater så fick de göra det. en har varit positiva och vill vara med, de vill ha respons från ledarna. Skillnad märktes på ett av barnen som blev tydligare med vad det ville efter gruppträffarna. En gruppledare ägnade sig åt barnen och den andra åt föräldern som fick möjlighet att få egna samtal med gruppledaren. Den ensamma flickan har de oftast hämtat på fritids och följt med hem efteråt. Sammanlagt har 4 familjer deltagit i gruppverksamheterna med 4 barn i åldern 7-13 år varav två har haft en känd funktionsnedsättning. I familjerna finns 3 kvinnor varav 2 har en känd funktionsnedsättning, inga män har deltagit. Heby Heby startade caféverksamhet i oktober Två gruppledare från kommunens Individ- och familjeomsorg genomförde fem träffar på kvällstid under hösten där de lagade mat tillsammans med tre familjer. Både mammor, pappor och barn deltog. Våren 2011 genomfördes 4 träffar på kvällstid med en gruppledare från kommunen och en från habiliteringen. Teman som togs upp hade föräldrarna själva föreslagit efter höstens caféverksamhet: Psykolog berättade om diagnoser och föräldraskap, Arbetsterapeut kognitivt stöd, social sekreterare - anmälan och stöd. En av gruppledarna ordnade särskilda aktiviteter för barnen som utelek. Hösten 2011 genomfördes öppet hus/caféträffar i egen lokal/lägenhet på onsdag förmiddagar där 4 familjer deltog. Två gruppledare från kommunen höll i verksamheten. Familjerna träffas, pratar och leker med barnen. och föräldrafrågor togs upp som handlar om mat, leksaker, hur få barn att gå till skolan m.m. Oftast deltog 1 2 familjer i taget, det finns därmed utrymme för var och en. Gruppledarna känner sig nöjda med att kunna bekräfta dem och de hinner med att observera hur samspelet fungerar mellan barn och föräldrar och mellan föräldrar. 3 tonåringar har fått prova på att gå på gym tillsammans med en gruppledare från habiliteringen. (Den äldsta av tonåringarna var 17 år och finns ej redovisad i statistiktabellen). 2 mammor med ett barn har simmat en gång i veckan med en gruppledare, de har simmat, badat bubbelpool, bastat och ibland fikat. Heby kommun är stort geografiskt och de har ej tillgång till kollektivtrafik överallt. Gruppledarna hjälper till att hämta deltagare. En del familjer behöver ekonomisk hjälp för att kunna ta sig till träffarna. De behöver också hjälp med påminnelser för att komma till träffarna. 10 Nallekort visar olika känslor. Slutrapport - Implementering av gruppverksamhet för barn till föräldrar med kognitiva svårigheter i Uppsala län 15

16 Gruppledarna tycker det är viktigt för målgruppen att få erfarenhet från träning då forskning visar att det för målgruppen är vanligt med övervikt, de har ofta problem med hygien och kroppshållning. De planerar därför att våren 2012 erbjuda alla familjer att delta i något som kallas för hälsokörkortet och som är ett studiematerial som de kommer att använda tillsammans med studieförbundet Vuxenskolan. Sammanlagt har 10 familjer deltagit med 21 barn. I familjerna finns det 7 kvinnor med en känd funktionsnedsättning, 4 män med en känd funktionsnedsättning, samt 7 barn mellan 0 6 år varav 3 har en känd funktionsnedsättning och 14 barn i åldern 7-13 år varav 8 har en känd funktionsnedsättning. Av dessa har 12 barn och 2 tonåringar deltagit i gruppverksamheterna. Håbo Håbo har inte haft caféverksamhet utan startade en mammagrupp i april 2010 som träffats ungefär varannan vecka på förmiddagar och gör det fortfarande. De håller till i familjeteamets egna lokaler. Gruppen är öppen för nya deltagare. Gruppledarna som kommer från kommunens Familjenhet har bestämt innehållet på träffarna. De började med KOMET-programmet 11 och tittade på filmsnuttar men det fungerade inte. Istället använde de COPE strategier 12 och tittade på filmsnuttar som sedan diskuterades. Mammorna började med att reflektera över sin egen barndom och hur de blivit bemötta av sina föräldrar. Först därefter kunde de börja reflektera över sitt eget förhållningssätt gentemot sina barn. Gruppledarna har även tagit upp olika teman från FIB- projektets handbok Hela Människan Hjulet. Övningarna i handboken är konkreta och har kunnat användas på gruppträffarna. Det har varit en fast struktur på träffarna där de fikat, haft en övning som stärkt självkänslan genom att de fått berömma sig för saker de gjort bra, använt nallekort och sedan ett tema. Under våren 2011 genomfördes stödgrupp för barnen på 2 timmar på eftermiddagar en gång i veckan. Övningar ur handboken från FIB projektets handbok Hela Människan Hjulet har använts, se mer information i bilaga 1, de har plockats ur lite olika program. De har haft en grundstruktur där ledarna har bestämt teman. en använde höjdpunkter och bottennapp då de träffades samt frågelådan och stegen som används varje träff. Frågelådan användes som lek från början allt eftersom användes svårare frågor. De tog även upp temat funktionshinder. Parallellt med stödgruppen för barnen fortsatte mammorna att träffas varannan vecka på en annan veckodag. Teman som togs upp: Försvar, känslor i kroppen, hitta, se och beskriva känslor, pyssel, funktionshinder, lyssna, familjen. De har använt egenskapskort 13 m.m. Strukturen har varit; Fika, nallekort och tema som knutits till barnens teman. De har också fått ge sig själva beröm för någonting som de gjort bra sedan sist. Mammagruppen fortsatte under hösten 2011 med 4 mammor där alla deltog varje gång. Temat som togs upp var stresshantering där de fick lyssna på en CD skiva. För att åskådliggöra situationer och kunna resonera om hur de skall hantera det har gruppledarna använt 11 Komet står för kommunikationsmetod och är ett svenskt program som går ut på att förbättra kommunikationen mellan barn och vuxna. 12 COPE står för Community Parent Education program. Ett föräldrautbildningsprogram som tar upp olika strategier. 13 Egenskapskorten finns att köpa hos Mareld kompetens nätbutik: Slutrapport - Implementering av gruppverksamhet för barn till föräldrar med kognitiva svårigheter i Uppsala län 16

17 Tejpingmetoden med dockor och föräldrakartan 14 med färger. Mammorna har lärt sig att hantera stress bättre. Gruppledarna märker också att mammorna inte behöver lika mycket individuellt stöd längre. Samtliga mammor uppger att de själv hanterar vardagen bättre och att konflikter med barnen minskat och att mammorna blivit bättre på att identifiera känslolägen både hos sig själva och barnen och att all skuldbeläggning av barnen upphört. Idag pratas det mer i termer av hur tror du han/hon mår, eller vad tror du han/hon vill säga vid olika incidenter kring barnen. Mammorna stöttar varandra i gruppen och tar hjälp av varandra både i själva gruppen men även utanför gruppen kan de nu kontakta varandra vid behov. Så den sociala isoleringen har helt klart minskat och deras självförtroenden har ökat bl a genom detta att kunna finnas till hjälp och stöd för andra och tryggheten i att andra faktiskt vill hjälpa. Gruppledarna ser också att mentaliseringsförmågan ökar vilket givetvis också kommer barnen till gagn. Fem mammor har sammanlagt deltagit i gruppträffarna av dem har en svagbegåvning och två ett neuropsykiatriskt funktionshinder, en mamma har kognitiva svårigheter men ingen diagnos. Mammorna har 7 barn varav ett har en känd lindrig utvecklingstörning och ett barn har en neuropsykiatrisk funktionsnedsättning. Uppsala Under våren 2011 erbjöds en caféverksamhet vid Familjeenheten, Gamla Uppsala. Syftet var att i samarbete med Trappan och Habiliteringen lägga grunden för en barngrupp och en föräldragrupp, till barn och föräldrar där föräldern har en funktionsnedsättning. Café verksamheten hölls vid ca: 10 tillfällen på tisdagar mellan klockan Familjerna rekryterades i huvudsak genom hemterapeuter och habiliteringen, där de redan var kända. Överenskommelsen var att habiliteringen, som kände familjerna och hade en relation till dem skulle sköta rekryteringen. Den gjorda planeringen av teman var svår att följa. Det var för få deltagare, med olika åldrar på barnen och med olika utvecklingsnivåer. Gruppledarna fångade upp det som var aktuellt med föräldrarna. Föräldrarna fick komma med förslag på aktiviteter. Förslagen diskuterades och skrevs ned, flera av dem var orealistiska. Det som genomfördes var pyssel och prat om föräldraskapet t.ex. om att lägga barnen. Ursprungsplanen var att gruppledaren från Trappan skulle ta hand om barnen. Vid ett tillfälle deltog tre barn som var 7, 8 och 9 år sedan var det små barn som deltog. Gruppledarna hade föräldrar och barn tillsammans och lekte vid två tillfällen. Det blev uppenbart för gruppledarna att bristen på tydlighet gentemot föräldrar och barn försvårade uppdraget. Behovet av att prata klarspråk med föräldrarna om deras funktionsnedsättning blev en förutsättning för att kunna fortsätta arbetet. Det togs upp vid första tillfället med föräldrarna men inte med barnen. Våren 2012 planerar gruppledarna att erbjuda FIB-projektets skolbarnsprogram med parallella föräldra- och barngrupper, där barnen går i egen grupp på Trappan och föräldrar för sig utan barn. Två gruppledare från Trappan har gått gruppledarutbildningen under Familjeenheterna och Trappan erbjuder nu en ny modell där information om rekrytering går ut 14 Tejping ett lekfullt sätt att arbeta med yttre och inre relationer. Har utarbetas av Martin Soltvedt. Mer info om tejping och föräldrakartan eller samhandlingsplanch som den också kallas finns på Slutrapport - Implementering av gruppverksamhet för barn till föräldrar med kognitiva svårigheter i Uppsala län 17

18 till alla socialsekreterare. Tyngdpunkten blir på enheten norr, myndighet, barn och familj där gruppledarna även kan göra personligt besök till arbetsplatser för att presentera den kommande verksamheten och dess syften. Gruppledarna upplever att det är problematiskt i en stor kommun att nå ut med information som måste passera genom flera chefsled. Sammanlagt deltog 6 familjer och 5 av familjernas 6 barn. Det var 5 mammor där 4 hade en känd funktionsnedsättning, och 2 pappor, varav 1 hade en känd funktionsnedsättning, som deltog. Tierp I Tierp startades caféverksamheten i april Föräldrarna bjöds in till en öppen verksamhet under 2 timmar på tisdag eftermiddagar där de fick fika, träffa andra familjer och prova på olika skapande verksamheter på en familjecentral i öppna förskolans lokaler. Här finns tillgång till fikarum, ateljé, lekhall och lekrum inklusive samtalsrum. Det ger möjligheter till enklare matlagning, skapande verksamhet, lek samt enskilda samtal. Gruppledarna kom från en familjecentral och Råd och stöd verksamhet. Föräldrarna har tagit upp egna funderingar kring föräldraskapet och ledarna kunde även agera som rollmodeller och ta upp frågor kring barnsäkerhet och kost. Sammanlagt deltog fem familjer i caféverksamheten det första året. Under våren 2011 deltog två föräldrapar i caféverksamheten på familjecentralen där gruppledarna arbetar. De rekryterades via Råd och stödverksamheten och genom telefonkontakter då en av familjerna var känd av gruppledaren. Föräldrarna föreslog själva de flesta teman som genomfördes som var matlagning, bakning hemma att ta med till avslutningen och påskpyssel. Gruppledarna föreslog barnsäkerhet då föräldrarna själva tog upp sådana frågor. Feldmans checklistor för barnsäkerhet 15 som en av gruppledarna varit med och tagit fram inom FIB projektet användes samt affirmationer och veckans höjdpunkt, positiva saker som hänt eller positiva tankar, massage och kost. Frågor som föräldrarna tog upp handlade om personliga saker från barndomen och framåt som olika trauman, problem med relationer, socialt nätverk m.m. Under föräldraaktiviteterna ordnades lekhörna för de små barnen. Föräldrarna hade hela tiden ansvar själva för de mindre barnen i 1-2 årsåldern och föräldraparen turades om att delta i aktiviteterna. I samband med lov deltog även skolbarn som fick pyssla i ateljén. Hösten 2011 fortsatte en av familjerna i caféverksamheten sedan rekryterades ytterligare deltagare via Råd och stödverksamheten, ett blivande föräldrapar genom barnmorska, 2 mammor genom kurator från habiliteringen, samt en av gruppledarna känd familj. Deltagarna uppmärksammades via kartläggningar av målgruppen som verksamheterna genomförde. Gruppledarna från Familjecentralen fortsatte att arbeta tillsammans med en gruppledare från Närpsykiatrin som också gått gruppledarutbildningen. Vid första besöket där deltagarna oftast träffar familjecoachen som är en av gruppledarna på familjecentralen tas alltid kontaktuppgifter på deltagarna och de tillfrågas om de vill ha SMS påminnelser dagen innan och/eller 1 timme innan caféträffen. De flesta deltagarna vill ha den hjälpen. De erbjuds också veckoplaneringskalendrar med caféträffarna ifyllda. En familj får hjälp ekonomiskt till bussbiljett. Vid första besöket gås strukturen på gruppträffarna igenom med de olika bildscheman som används. Det hjälper deltagarna att få en uppfattning om hur 15 Översatt och omarbetad från Step by step Child Care: A manual for Parents and Child-Care Providers av Maurice Feldman och Laurie Case, (1993). Slutrapport - Implementering av gruppverksamhet för barn till föräldrar med kognitiva svårigheter i Uppsala län 18

19 caféverksamheten fungerar innan de skall börja delta. Sedan hjälper det till att hålla strukturen under gruppträffarna. De flesta deltagarna hade kända diagnoser som de kunde berätta om. En del medföljande partners medgav själva att de hade kognitiva svårigheter och att de själva trodde att en utredning skulle visa att de också hade en diagnos. Att prata om och sätta ord på sin eventuella funktionsnedsättning och de svårigheter det kan innebära för föräldraskapet samt känna att de inte är ensamma är viktigt att prata om vilket poängteras av gruppledarna. Föräldrarna ger också råd och tips till varandra vilket stärker dem. Föräldrarna fick checklistor om barnsäkerhet utan bilder som gicks igenom och följdes upp på gruppträffarna där de kunde åtgärda det som behövdes själva hemma. Det verkar fungera bra för föräldrarna med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. Det blivande paret fick utrustnings- och omvårdnadslistor 16 för nyfödd. De provade även att använda en datasimulerad docka från SUF Kunskapscentrum. Genom deltagandet i caféverksamheten byggs relationer mellan gruppledarna och deltagarna som underlättar eventuella fortsatta stödinsatser. Det finns en fast struktur där deltagarna vid presentationsrundan får berätta om sin eventuella funktionsnedsättning, umgängesregler där respektfullhet mot varandra är viktig, veckans höjdpunkt, sedan en aktivitet som kunde vara skapande verksamhet och/eller barnsäkerhet, 17 gruppträffen avslutas med en sångsamling och att deltagarna får ta en inplastad affirmation ur godispåsen att ta med sig hem. Föräldrarna fortsatte att föreslå teman som gruppledarna följde upp: BVC sköterska som svarade på frågor, bakning, pyssel och gipsavgjutning av barnens händer och fötter. Frågor som föräldrarna själva tog upp var vanliga föräldra- och barnfrågor, om förlossning, egna trauman från barndom till vuxenliv, olika sociala problem med egna nätverket, omgivningen, ekonomi. Frågor utifrån förälderns funktionsnedsättning, som vad händer när barnet börjar skolan, kan det få hjälp med läxläsning m.m. Några av mammorna uppger själva att tisdagsträffarna är veckans höjdpunkt för dem. Lokalerna är barnvänliga med utrymmen och leksaker, lokalen arrangeras så att förälder kan delta i samtalet och ändå ha uppsikt över sitt barn. Gruppledarna uppmuntrar pyssel och bakning föräldrar och barn tillsammans. Avslutningsfesten var en julfest för barnen med dans kring granen och fiskdamm med godispåsar. Under hösten har fler föräldrar med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar deltagit tillsammans med föräldrar med lindrig utvecklingsstörning. Det har fungerat tack vare den fasta strukturen och att de respekterar varandra trots sina olikheter i bemötande av varandra och barnen. Det ställer också mer krav på gruppledarna och lokalerna så möjlighet kan ges till enskilda samtal och uppföljningar individuellt. Här är kompetensen som gruppledaren från psykiatrin tillför också viktig. 16 Familjecoachen som arbetar med stöd i hemmet har använt och omarbetat Feldmans checklistor med hjälp av olika informationsbroschyrer, growing peoples och 1177:s hemsida och kompetensteam, som barnsjuksköterskor, BVC sköterskor, barnmorskor m.fl. 17 Se fotnot 16 Slutrapport - Implementering av gruppverksamhet för barn till föräldrar med kognitiva svårigheter i Uppsala län 19

20 Sammanlagt har nu 13 familjer deltagit i café- och gruppverksamheten. De har 21 barn där 18 av barnen deltagit, 6 av dem har en känd funktionsnedsättning. 13 kvinnor varav 11 har en känd funktionsnedsättning och 6 män varav 4 har en känd funktionsnedsättning har deltagit. Caféverksamheten är nu en permanent verksamhet på familjecentralen. Under våren 2012 kommer föräldrarna att erbjudas COPE strategier, samt lek och samvaro för barn och föräldrar som stärker samspel och anknytning. För att få tillräckligt underlag för att kunna starta barngrupp för barn från 7 år har närkommunerna erbjudits samarbete men hittills har det inte kunnat genomföras. I planeringen för hösten 2012 ingår det att försöka starta barngrupp med det särskilda skolbarnsprogrammet som tagits fram inom FIB-projektet även om det blir få barn. Älvkarleby I Älvkarleby startade caféverksamheten i oktober 2010 och pågår fortfarande. Caféet genomförs i Svenska kyrkans lokaler som kommunen hyr av dem, och gruppledare från kommunens Öppenvårdsinsatser håller i träffarna. Ibland deltog en diakon och ungefär varannan gång var ytterligare en gruppledare med från kommunen. De träffas, fikar och pratar för att lära känna varandra. Föräldrarna tar själva upp olika frågor som kan vara allmänna eller kring föräldrarollen. Två av fyra familjer får påminnelser inför träffarna, en familj hämtas och en familj får busskort. Caféverksamheten har fortsatt med samma familjer under år Med den skillnaden att under hösten fanns det två till utbildade gruppledare från kommunen som turades om att hålla i caféverksamheten tillsammans med gruppledaren från kommunens Öppenvårdsinsatser. Det har varit allmänt prat om arbete, barn och föräldrafrågor, barnsjukdomar, ekonomi, mat med tips och råd till varandra, filmer - vad är lämpligt, åldersgränser m.m. Verksamheten gör det möjligt för en mamma att ha umgänge med sina 3 placerade barn. Föräldrarna tar själva upp saker som ledarna sedan följer upp och planerar efter. Målet med caféverksamheten är att lyfta föräldraskapet och att föräldern ska ha mandat att vara förälder. Föräldrarna är öppna och vågar fråga i gruppen, de vågar blotta sin osäkerhet. Ensamheten bryts och de känner sig viktiga för varandra, ger tips och råd om hur kunna bryta ensamhet. Alla umgås i ett enda stort rum så där sker både lek och prat. Det behövs ett enskilt samtalsrum och fler grupprum för att kunna dela upp deltagarna i parallella grupper vid behov. I framtiden hoppas de få tillgång till andra mer ändamålsenliga lokaler. Nytt för 2012 är att olika verksamheter bjuds in som t. ex. BVC och dietist. Till avslutningen för terminen planeras det för att göra en större utflykt. Fyra familjer har sammanlagt deltagit i caféverksamheten, av dem var 3 av familjerna kända av gruppledarna. Fyra kvinnor varav två har en känd utvecklingsstörning och två män med en känd utvecklingsstörning och 9 barn varav två har en känd utvecklingsstörning har deltagit. Planerad verksamhet Knivsta Knivsta har nu två utbildade gruppledare i kommunen från sociala enheten och Fröhusets familjecentrum. De märker att de får kontakt med fler familjer som tillhör målgruppen och tror att de med hjälp av den lokala SUF-gruppen kan starta café/gruppverksamhet under år Östhammar Östhammar hade 4 deltagare vid den senaste gruppledarutbildningen under år 2011, varav två nu arbetar inom andra verksamheter eller kommuner och inte längre har möjlighet att arbeta som gruppledare. En utbildad gruppledare som finns kvar kommer från kommunens Familjecentrum och en kommer från en privat aktör. Den lokala SUF-gruppen har hållit i ett första informationsoch planeringsmöte för chefer där representanter från SUF kunskapscentrum bjöds in för att ge information om café- och stödgruppsverksamheter. Vid mötet konstaterades att det inte finns Slutrapport - Implementering av gruppverksamhet för barn till föräldrar med kognitiva svårigheter i Uppsala län 20

Från caféverksamhet till barngruppsverksamhet erfarenheter från Uppsala län. Ann Nilsson familjecoach, Tierps kommun och SUF kunskapscentrum

Från caféverksamhet till barngruppsverksamhet erfarenheter från Uppsala län. Ann Nilsson familjecoach, Tierps kommun och SUF kunskapscentrum Från caféverksamhet till barngruppsverksamhet erfarenheter från Uppsala län Ann Nilsson familjecoach, Tierps kommun och SUF kunskapscentrum Tidsschema 13.00 Presentation historik Ann Nilsson 13.30 Gruppverksamhet

Läs mer

Målgruppen. Stödet till familjer med föräldrar som har kognitiva svårigheter. Ann Nilsson, familjecoach

Målgruppen. Stödet till familjer med föräldrar som har kognitiva svårigheter. Ann Nilsson, familjecoach Stödet till familjer med föräldrar som har kognitiva svårigheter Målgruppen Föräldrar med kognitiva svårigheter som behöver stöd 1. Föräldrar med en utvecklingsstörning/ svagbegåvning 3. Föräldrar med

Läs mer

IHF Konferens. SUF Kunskapscentrum Samverkan Utveckling - Föräldraskap. Föreläsningen. Samverkan

IHF Konferens. SUF Kunskapscentrum Samverkan Utveckling - Föräldraskap. Föreläsningen. Samverkan SUF Kunskapscentrum Samverkan Utveckling - Föräldraskap Uppsala läns kommuner, Landstinget, Regionförbundet och FUB IHF Konferens Norrköping 9 september, 2010 Stöd till barn och föräldrar i familjer där

Läs mer

Utbildningspaket 2014

Utbildningspaket 2014 Utbildningspaket 2014 Utbildningarna vänder sig till yrkesverksamma inom kommun och landsting som i sin yrkesroll träffar föräldrar med kognitiva svårigheter eller deras barn. Det kan vara yrkesverksamma

Läs mer

Föräldrar med kognitiva svårigheter och deras barn

Föräldrar med kognitiva svårigheter och deras barn Föräldrar med kognitiva svårigheter och deras barn Utbildningsdag Tierp 22 okt 2012 LYDIA SPRINGER SANDRA MELANDER lydia.springer@lul.se sandra.melander@lul.se Projektet finansieras av: SUF-Kunskapscentrum

Läs mer

STÖDGRUPPER I DANDERYDS KOMMUN. Paraplyet

STÖDGRUPPER I DANDERYDS KOMMUN. Paraplyet STÖDGRUPPER I DANDERYDS KOMMUN Paraplyet Innehållsförteckning 1. Aladdin 2. Barnkraft 3. Skilda Världar 4. Komet 5. Anhörigstödet 6. Gapet 7. Öppenvårdsgrupper 8. Egna anteckningar 9. Kontaktuppgifter

Läs mer

Glömmer, missar tider och kommer med en massa förklaringar

Glömmer, missar tider och kommer med en massa förklaringar Glömmer, missar tider och kommer med en massa förklaringar Vänersborg Torsdag 10 november 2011 Lydia Springer & Sven-Erik Pistol www.lul.se/suf Projektet finansieras av: Projektet finansieras av: Bergen

Läs mer

Checklistor, tålamod och gemenskap

Checklistor, tålamod och gemenskap Checklistor, tålamod och gemenskap stöd till föräldrar med intellektuella begränsningar Erfarenheter från FIBprojekt 2005 2008 Karin Jöreskog, fil. dr Uppsala universitet, oktober 2009 Checklistor, tålamod

Läs mer

Syfte Att synliggöra barnets situation i konflikter gällande vårdnad, boende, umgänge.

Syfte Att synliggöra barnets situation i konflikter gällande vårdnad, boende, umgänge. 1 Slutrapport till länsstyrelsen ang. Projektet Biff 2 2008-08-25-2010-06-01 gällande barn till missbrukare, barn som bevittnat våld och barn till föräldrar med psykisk ohälsa. Bakgrund/sammanfattning

Läs mer

UTVÄRDERING Läsåret 2012/2013

UTVÄRDERING Läsåret 2012/2013 UTVÄRDERING Läsåret 2012/2013 Österängs öppna förskola UTVÄRDERING Läsåret 2012/2013 Österängs öppna förskola 1. Presentation av förskolan och förutsättningarna för arbetet Österängs öppna förskola ligger

Läs mer

Presentation av närvarande och revidering av kontaktlistan.

Presentation av närvarande och revidering av kontaktlistan. SUF möte Bålsta 130129 Närvarande: Rosmarie, Lena Sagström (vuxenpsykiatrin)m Marlene (kurator på Kämpe ( dvs särgymnasiet och kämpe bcjf), Marina, Niklas. Frånvarande: Angelica Järvehed, Lennart Eriksson,

Läs mer

Närvarande: Rose Marie Gardström, Ewa Tillman, Mona Svensson, Marina Jonasson, Elisabeth Hedberg, Cecilia Trillon och Anna Lena Löf

Närvarande: Rose Marie Gardström, Ewa Tillman, Mona Svensson, Marina Jonasson, Elisabeth Hedberg, Cecilia Trillon och Anna Lena Löf Mötesanteckningar från den lokala SUF gruppen i Håbo 4/2 2014 Plats Futurum Närvarande: Rose Marie Gardström, Ewa Tillman, Mona Svensson, Marina Jonasson, Elisabeth Hedberg, Cecilia Trillon och Anna Lena

Läs mer

SUF Kunskapscentrum Samverkan Utveckling - Föräldraskap

SUF Kunskapscentrum Samverkan Utveckling - Föräldraskap SUF Kunskapscentrum Samverkan Utveckling - Föräldraskap Uppsala läns kommuner, Landstinget, Regionförbundet och FUB Stöd till barn och föräldrar i familjer där någon förälder har utvecklingsstörning eller

Läs mer

gunborg.brannstrom@skl.se Drogfokus 2012 10 24

gunborg.brannstrom@skl.se Drogfokus 2012 10 24 Förstärkt barn- och föräldraperspektiv i missbruks- och beroendevården - ny överenskommelse med regeringen. Ett utvecklingsarbete inom Kunskap till praktik Drogfokus 2012 10 24 gunborg.brannstrom@skl.se

Läs mer

Lagstiftning kring samverkan

Lagstiftning kring samverkan 1(5) Lagstiftning kring samverkan För att samverkan som är nödvändig för många barn och unga ska komma till stånd finns det bestämmelser om det i den lagstiftning som gäller för de olika verksamheterna

Läs mer

Ansökan om projektmedel från Samordningsförbundet; Vägknuten 2

Ansökan om projektmedel från Samordningsförbundet; Vägknuten 2 Ansökan om projektmedel från Samordningsförbundet; Vägknuten 2 Ansökan Lokala samverkansgruppen i området Högsby, Mönsterås och Oskarshamn ansöker om projektmedel för gemensam verksamhet under tiden 1

Läs mer

Att öka kunskapen om barnen i gruppverksamheter Första halvåret 2013

Att öka kunskapen om barnen i gruppverksamheter Första halvåret 2013 Arbetsrapport 2014:2 Att öka kunskapen om barnen i gruppverksamheter Första halvåret 2013 Annika Almqvist & Per Åsbrink Att öka kunskapen om barnen i gruppverksamheter Första halvåret 2013 Annika Almqvist

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Plan mot diskriminering och kränkande behandling Plan mot diskriminering och kränkande behandling Läsåret 12/13 Vision Alla på Min Skola, såväl elever som personal ska känna att det är meningsfullt, stimulerande och tryggt att studera eller att arbeta

Läs mer

Minnesanteckningar från Borlänges lokala SUF-Grupp 12-03-29

Minnesanteckningar från Borlänges lokala SUF-Grupp 12-03-29 Minnesanteckningar från Borlänges lokala SUF-Grupp 12-03-29 Plats: Kvarnsvedens Vårdcentral Ordförande: Rose-Marie Casselbrant, MVC Sekreterare: Maria Bäck, BVC Jakobsgårdarna Närvarande: Jenny Westergren

Läs mer

-Projektplan Fri:JA 130418- Projektplan Fri:JA

-Projektplan Fri:JA 130418- Projektplan Fri:JA Ingela Bernholtz/Lovisa Gentz Ahl Projektplan Fri:JA Bakgrund Fri:JA projektet startade i augusti 2012 med anledning av att samtliga IM elever i Kristianstads kommun samlades på Österängsgymnasiet. Eftersom

Läs mer

Barn i familjer med missbruk. Insatser till stöd för barn i en otrygg familjemiljö

Barn i familjer med missbruk. Insatser till stöd för barn i en otrygg familjemiljö Barn i familjer med missbruk Insatser till stöd för barn i en otrygg familjemiljö Stöd till utsatta barn och ungdomar Förord av äldre- och folkhälsominister Maria Larsson De flesta barnen i vårt land

Läs mer

Den sociala investeringsfonden i Tomelilla kommun

Den sociala investeringsfonden i Tomelilla kommun Den sociala investeringsfonden i Tomelilla kommun Bakgrund Folkhälsosiffror Medellivslängd Ohälsotal unga kvinnor Befolkning efter utbildningsnivå Rökande blivande mödrar Rökande spädbarnsföräldrar

Läs mer

Vad är en familjecentral? Familjecentralen En naturlig mötesplats

Vad är en familjecentral? Familjecentralen En naturlig mötesplats Vad är en familjecentral? Familjecentralen En naturlig mötesplats Definition av familjecentral Enligt socialstyrelsen är en familjecentral, samordnade och samlokaliserade enheter för : Mödrahälsovård Barnhälsovård

Läs mer

Gruppverksamhet för barn till separerade föräldrar

Gruppverksamhet för barn till separerade föräldrar För vilka? Grupperna vänder sig till barn i åldern 7-12 år (uppdelat i 7-9 år och 10-12 år) och omfattar 10 träffar, en eftermiddag i veckan. Varje grupp består av 6-8 barn och två gruppledare. Under kursens

Läs mer

Fastställd av Hälso- och sjukvårdsdirektören (HSD-D 12-2015), giltigt till september 2017 Utarbetad av projektgruppen Barn som anhöriga

Fastställd av Hälso- och sjukvårdsdirektören (HSD-D 12-2015), giltigt till september 2017 Utarbetad av projektgruppen Barn som anhöriga Regional medicinsk riktlinje Barn som anhöriga Fastställd av Hälso- och sjukvårdsdirektören (HSD-D 12-2015), giltigt till september 2017 Utarbetad av projektgruppen Barn som anhöriga Hälso- och sjukvården

Läs mer

Välkomna! Till lärandeseminarium 2 om första linjens insatser till barn och unga med psykisk ohälsa

Välkomna! Till lärandeseminarium 2 om första linjens insatser till barn och unga med psykisk ohälsa Välkomna! Till lärandeseminarium 2 om första linjens insatser till barn och unga med psykisk ohälsa Tema- barn med koncentrationssvårigheter, barn som tänker annorlunda Lycksele 17.1 2012 Umeå 3.2 2012

Läs mer

Ett nytt perspektiv i arbetet med barn och föräldrar

Ett nytt perspektiv i arbetet med barn och föräldrar Ett nytt perspektiv i arbetet med barn och föräldrar Kurs för förskollärare och BVC-sköterskor i Kungälv 2011-2012, 8 tillfällen. Kursbok: Ditt kompetenta barn av Jesper Juul. Med praktiska exempel från

Läs mer

Program Våld i nära relationer Landstinget Västmanland

Program Våld i nära relationer Landstinget Västmanland D nr LTV Kompetenscentrum för hälsa Faställd av Lennart Iselius Hälso- och sjukvårdsdirektör Handläggare Ann-Sophie Hansson Folkhälsochef 2011-07-20 1 (7) Program Våld i nära relationer Landstinget Västmanland

Läs mer

Stöd i din föräldraroll. Från graviditet till tonåren

Stöd i din föräldraroll. Från graviditet till tonåren Stöd i din föräldraroll Från graviditet till tonåren Du spelar inte längre huvudrollen i ditt liv Att få barn är det största i livet. Det är de flesta överens om. Den gränslösa kärlek barnet ger är obeskrivbar.

Läs mer

Barn som anhöriga. Nora Kathy, Pernilla Arvidsson, Christoffer Eliasson

Barn som anhöriga. Nora Kathy, Pernilla Arvidsson, Christoffer Eliasson Barn som anhöriga Nora Kathy, Pernilla Arvidsson, Christoffer Eliasson Kunskapscentrum för Barnhälsovård Fortbildning Kunskaps- och informationsspridning Stöd till verksamheter Externa föreläsningar Samverkan

Läs mer

ASPERGERCENTER VUXENTEAMET UPPDATERAD 20130111. www.habilitering.nu/aspergercenter

ASPERGERCENTER VUXENTEAMET UPPDATERAD 20130111. www.habilitering.nu/aspergercenter ASPERGERCENTER VUXENTEAMET UPPDATERAD 20130111 www.habilitering.nu/aspergercenter Innehållsförteckning Personal i Aspergercenters vuxenteam Sid 3 Anmälan till grupper Sid 4 Grupper Diagnosgrupp Sid 5 Grupp

Läs mer

Sociala tjänster (insatser) Sandvikens familjecenter

Sociala tjänster (insatser) Sandvikens familjecenter Sociala tjänster (insatser) Sandvikens familjecenter Innehållsförteckning Inledning och Beskrivning av sociala tjänster 2 Gruppverksamhet Myran 3 Gruppverksamhet Gnistan 3 Gruppverksamhet Skilda världar

Läs mer

BARNANPASSAD ÅTERGIVNING AV PSYKOLOGUTREDNING

BARNANPASSAD ÅTERGIVNING AV PSYKOLOGUTREDNING BARNANPASSAD ÅTERGIVNING AV PSYKOLOGUTREDNING Habiliteringen Mora 2012 Barn 6 12 år Diagnos: Adhd, autismspektrum, lindrig och måttlig utvecklingsstörning, Cp samt EDS Psykologutredning Remiss med frågeställning

Läs mer

Överenskommelse om samverkan kring barn i behov av särskilt stöd mellan Danderyds kommun och Stockholms läns landsting

Överenskommelse om samverkan kring barn i behov av särskilt stöd mellan Danderyds kommun och Stockholms läns landsting Överenskommelse om samverkan kring barn i behov av särskilt stöd mellan Danderyds kommun och Stockholms läns landsting Inledning KSL, kommunerna och Stockholms läns landsting har tillsammans arbetat fram

Läs mer

Plan Barn, ungdomar och vuxna 2012-2015

Plan Barn, ungdomar och vuxna 2012-2015 Plan Barn, ungdomar och vuxna 2012-2015 Förebyggande och stödjande arbete med barn, ungdomar och vuxna Upprättad: 0000-00-00 Antagen av: ange instans Datum för antagande: 0000-00-00, 00 Kontaktperson:

Läs mer

Om ett barn eller ungdom far illa - att anmäla enligt Socialtjänstlagen (SoL)

Om ett barn eller ungdom far illa - att anmäla enligt Socialtjänstlagen (SoL) Om ett barn eller ungdom far illa - att anmäla enligt Socialtjänstlagen (SoL) Om att anmäla till Socialtjänsten Denna skrift syftar till att underlätta för dig som i ditt arbete ibland möter barn och ungdomar

Läs mer

Habiliteringens behandlingsgrupper och kursverksamhet. Habiliteringen Halland

Habiliteringens behandlingsgrupper och kursverksamhet. Habiliteringen Halland Habiliteringens behandlingsgrupper och kursverksamhet Habiliteringen Halland Habiliteringens grupper och föreläsningar är habiliteringsinsatser som riktas till barn, ungdomar och vuxna som har kontakt

Läs mer

Dagordning 20/8. Kl 08.30 10.00

Dagordning 20/8. Kl 08.30 10.00 Kl 08.30 10.00 Dagordning 20/8 Inledning bakgrund presentation Genomgång av nätverkets och vars och ens/varje verksamhets uppdrag 10.00 10.20 Fika 10.20 12.30 Idéer om nya former och arenor för föräldrastöd

Läs mer

Verksamhetsutvecklingsprojekt Habiliteringen Göteborg och Södra Bohuslän

Verksamhetsutvecklingsprojekt Habiliteringen Göteborg och Södra Bohuslän Verksamhetsutvecklingsprojekt Habiliteringen Göteborg och Södra Bohuslän Slutrapport Vägledarprojektet 2007-10-15 Projektledare Annika Tynan O Mahony Innehållsförteckning 1. Sammanfattning av projektet

Läs mer

GRUPPER OCH FÖRELÄSNINGAR FÖR VUXNA PÅ ASPERGERCENTER. www.habilitering.se/aspergercentersvuxenteam

GRUPPER OCH FÖRELÄSNINGAR FÖR VUXNA PÅ ASPERGERCENTER. www.habilitering.se/aspergercentersvuxenteam GRUPPER OCH FÖRELÄSNINGAR FÖR VUXNA PÅ ASPERGERCENTER www.habilitering.se/aspergercentersvuxenteam Innehållsförteckning Innehållsförteckning Sid 2 Personal i Aspergercenters vuxenteam Sid 3 Anmälan till

Läs mer

Inte bara medicin Andra insatser för barn & vuxna med ADHD

Inte bara medicin Andra insatser för barn & vuxna med ADHD Inte bara medicin Andra insatser för barn & vuxna med ADHD Anna Backman, ADHD-center Habilitering & Hälsa Ulla Otterstadh, BUP Kognitivt stöd Annika Brar, Habilitering & Hälsa / Vuxenpsykiatri 2014-05-08

Läs mer

UTVÄRDERING AV EN ESL-GRUPP I SAMARBETE MELLAN KOMMUN OCH LANDSTING

UTVÄRDERING AV EN ESL-GRUPP I SAMARBETE MELLAN KOMMUN OCH LANDSTING UTVÄRDERING AV EN ESL-GRUPP I SAMARBETE MELLAN KOMMUN OCH LANDSTING Ett miniprojekt utifrån ESL:s utbildningsmaterial i Näckrosprojektets intention att arbeta över gränserna kommun och landsting. Miniprojektet

Läs mer

Föräldrar med kognitiva svårigheter och deras barn

Föräldrar med kognitiva svårigheter och deras barn Föräldrar med kognitiva svårigheter och deras barn Torsdagen den 7 mars, 2013 Lydia Springer och Sandra Melander Projektet finansieras av: SUF Kunskapscentrum Samverkan Utveckling - Föräldraskap Uppsala

Läs mer

Minnesanteckningar SUF Dalarna arbetsgrupp Föräldrar med utvecklingsstörning 2011-02-11

Minnesanteckningar SUF Dalarna arbetsgrupp Föräldrar med utvecklingsstörning 2011-02-11 Minnesanteckningar SUF Dalarna arbetsgrupp Föräldrar med utvecklingsstörning 2011-02-11 Tid och plats: 11/2 2011 kl 9.00 11.00 Falu Habilitering, Falun Närvarande: Erica Karlsson, Carina Jarl och Carl

Läs mer

Förskolan VigelsjöGårds plan mot diskriminering och kränkande behandling

Förskolan VigelsjöGårds plan mot diskriminering och kränkande behandling Förskolan VigelsjöGårds plan mot diskriminering och kränkande behandling Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleverksamhet Ansvariga för planen är förskolechefen tillsammans med

Läs mer

Dokumenttyp Fastställd av Beslutsdatum Reviderat Vård- och omsorgsnämnden, 2015-09-29 Utbildningsnämnden Dokumentansvarig Förvaring Dnr

Dokumenttyp Fastställd av Beslutsdatum Reviderat Vård- och omsorgsnämnden, 2015-09-29 Utbildningsnämnden Dokumentansvarig Förvaring Dnr Dokumenttyp Fastställd av Beslutsdatum Reviderat Vård- och omsorgsnämnden, 2015-09-29 Utbildningsnämnden Dokumentansvarig Förvaring Dnr Dokumentinformation Riktlinje för samverkan mellan socialtjänst barn

Läs mer

Johanna Hillgren, Anne Kulle, Anna-Lena Löf, Ulla Sjödin, Elisabeth Hedberg.

Johanna Hillgren, Anne Kulle, Anna-Lena Löf, Ulla Sjödin, Elisabeth Hedberg. Närvarande: Johanna Hillgren, Anne Kulle, Anna-Lena Löf, Ulla Sjödin, Elisabeth Hedberg. 19/5 Info i Bålsta. Referensgruppen är bokad. Inbjudan Anna Lena tar hjälp av Rosmarie för att göra en inbjudan

Läs mer

Kurser och aktiviteter

Kurser och aktiviteter Kurser Autismcenter för barn & ungdom Våren 2011 Autismcenter för barn & ungdom Stadshagsvägen 7, 1 tr. Kurser och aktiviteter 1. BAS-KURS OM AUTISM 2. PÅ SPÅRET - FÖRDJUPAD BAS-KURS 3. KOMMUNIKATION I

Läs mer

Att tidigt fånga barns behov av särskilt stöd

Att tidigt fånga barns behov av särskilt stöd Att tidigt fånga barns behov av särskilt stöd Att tidigt fånga barns behov av särskilt stöd Förskolan skall vara ett stöd för familjerna i deras ansvar för barnens fostran utveckling och växande. Förskolans

Läs mer

Enskilt föräldrabesök för pappa/vårdnadshavare inom Barnhälsovården

Enskilt föräldrabesök för pappa/vårdnadshavare inom Barnhälsovården Enskilt föräldrabesök för pappa/vårdnadshavare inom Barnhälsovården erfarenheter från två pilotprojekt i Stockholm och Kronoberg Amanda Wikerstål, Kronoberg Malin Bergström, Maria Söderblom & Michael Wells,

Läs mer

Psykisk hälsa i framtiden säkra kort och utmaningar

Psykisk hälsa i framtiden säkra kort och utmaningar Psynk psykisk hälsa barn och unga Psykisk hälsa i framtiden säkra kort och utmaningar 2015-04-16 ing-marie.wieselgren@skl.se www.psynk.se Psykisk hälsa hos barn och unga. Vad kommer hända framöver? Förväntningar

Läs mer

Anhörigstöd - en skyldighet

Anhörigstöd - en skyldighet Anhörigstöd Anhörigstöd - en skyldighet Sedan 2009 ska alla socialnämnder erbjuda stöd för att underlätta för de personer som: - vårdar en närstående som är långvarigt sjuk eller äldre - stödjer en närstående

Läs mer

Föräldrastöd - en investering för framtiden. Strategier för ett utvecklat föräldrastöd i Stenungsunds kommun

Föräldrastöd - en investering för framtiden. Strategier för ett utvecklat föräldrastöd i Stenungsunds kommun Föräldrastöd - en investering för framtiden Strategier för ett utvecklat föräldrastöd i Stenungsunds kommun 2011-2014 Inledning Föräldrar är de viktigaste personerna i varje barns liv. Föräldrar har som

Läs mer

Diabetescoach. Erfarenheter och resultat från ett projekt för föräldrar till barn med typ 1-diabetes

Diabetescoach. Erfarenheter och resultat från ett projekt för föräldrar till barn med typ 1-diabetes Diabetescoach Erfarenheter och resultat från ett projekt för föräldrar till barn med typ 1-diabetes Diabetescoach ett nätverk där föräldrar hjälper andra föräldrar Diabetescoach från förälder till förälder

Läs mer

Barntandvårdsdagar 2006 i Jönköping

Barntandvårdsdagar 2006 i Jönköping Barntandvårdsdagar 2006 i Jönköping Barnkompetens Socialtjänstperspektiv Agneta Ekman Odont. dr., socialchef Hälso- och sjukvården, tandvården och socialtjänsten. har verksamheter som sträcker sig från

Läs mer

Handlingsplan för stöd till våldsutsatta kvinnor och barn som bevittnat våld, socialnämnden i Piteå kommun

Handlingsplan för stöd till våldsutsatta kvinnor och barn som bevittnat våld, socialnämnden i Piteå kommun Datum 2012-07-05 Handlingsplan för stöd till våldsutsatta kvinnor och barn som bevittnat våld, socialnämnden i Piteå kommun Kvalitetsdokument Redaktör Dokumentnamn Upprättat (dat.) 2011-11-24 Handlingsplan

Läs mer

Med utgångspunkt i barnkonventionen

Med utgångspunkt i barnkonventionen Med utgångspunkt i barnkonventionen arbetar Stiftelsen Allmänna Barnhuset med att utveckla och sprida kunskap från forskning och praktik. Öka kompetensen hos de professionella som möter barn, påverka beslutsfattare

Läs mer

Verksamhetsberättelse

Verksamhetsberättelse Verksamhetsberättelse Hösten 2010 Våren 2011 Tryggvekonceptet i Lidköping Tryggve handlar om att stödja barn och unga till föräldrar med alkoholdrogberoende, ibland benämnda som de glömda barnen. Detta

Läs mer

Stöttar du också någon? Anhörigstöd

Stöttar du också någon? Anhörigstöd Stöttar du också någon? Anhörigstöd Enköpings kommun Enköpings kommun 2012. Formgivning: Elin Hjelm. Här kan anhöriga i alla åldrar få stöd och hjälp Du kan få stöd från kommunen om du vårdar, hjälper

Läs mer

Kvalitetsredovisning. Pedagogisk omsorg. Uppgifter om enheten. Organisationsenhet: Familjedaghemmet Hummelmora (E)

Kvalitetsredovisning. Pedagogisk omsorg. Uppgifter om enheten. Organisationsenhet: Familjedaghemmet Hummelmora (E) År för rapport: 2014 Organisationsenhet: Familjedaghemmet Hummelmora (E) Kvalitetsredovisning Pedagogisk omsorg Uppgifter om enheten Uppgift Verksamhetens namn och inriktning Namn på rektor/förskolechef

Läs mer

Vägledning för Elevhälsan

Vägledning för Elevhälsan Vägledning för Elevhälsan Med guide Ett elevärendes gång 1 Vägledning för Elevhälsan Följande skrift är en vägledning till Rektorer och Elevhälsoteam i elevhälsoarbetet. Skriften är en sammanfattning,

Läs mer

Hunnebostrands förskolas plan mot kränkande behandling

Hunnebostrands förskolas plan mot kränkande behandling Hunnebostrands förskolas plan mot kränkande behandling Bakgrund Det finns i Sverige två lagar som har ett gemensamt syfte: Att skydda barn mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. Bestämmelsen

Läs mer

Välfärd i förändring

Välfärd i förändring Linköping 7-8 februari 2008 Familjecentral - mångsidig och lärande mötesplats för barnfamiljer! i Linköping 7-8 7-8 februari 2008 LEDSTJÄRNA På familjecentralen ska alla mötas av en välkomnande atmosfär

Läs mer

Barn som är närstående

Barn som är närstående Barn som är närstående VÄGLEDNING OCH ANSVARSNIVÅER FÖR VERKSAMHETSANPASSADE RUTINER FÖR INFORMATION, RÅD OCH STÖD Vägledning vill ge underlag och inspiration till utveckling av rutiner för det vardagliga

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Plan mot diskriminering och kränkande behandling 1(10) Plan mot diskriminering och kränkande behandling Hemgårdens förskola 20150101-20160131 2(10) Innehåll 1 Vision...3 2 Delaktighet...3 3 Utvärdering...4 4 Främjande insatser...4 5 Kartläggning...5

Läs mer

Föräldrastöd till utrikesfödda föräldrar

Föräldrastöd till utrikesfödda föräldrar Föräldrastöd till utrikesfödda föräldrar Modersmålspersonalen - En viktig resurs i föräldrastödsarbetet Linköping - förebyggande föräldrastöd kortfattad historik Familjeprogram/föräldrakurser sedan 2000

Läs mer

Hedvigslunds förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Hedvigslunds förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Hedvigslunds förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling I Sverige finns två lagar som har till syfte att skydda barn och elever mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling.

Läs mer

1 (5) 5.5 Regelbok Barnhälsovård

1 (5) 5.5 Regelbok Barnhälsovård 1 (5) 5.5 Regelbok Barnhälsovård 1 2 (5) Regelbok för Barnhälsovården 5.5.1 Bakgrund Barnhälsovården inom vårdcentralen ska aktivt erbjuda ett generellt program med hälsoövervakning, regelbunden sköterskekontakt

Läs mer

1177 Vårdguiden för barnhälsovården. Tips och råd om hur BVC kan använda 1177.se i mötet med barn och föräldrar

1177 Vårdguiden för barnhälsovården. Tips och råd om hur BVC kan använda 1177.se i mötet med barn och föräldrar 1177 Vårdguiden för barnhälsovården 1177 Vårdguiden för barnhälsovården Tips och råd om hur BVC kan använda 1177.se i mötet med barn och föräldrar Välkommen till 1177 Vårdguiden! Det här dokumentet vänder

Läs mer

Trygghetsplan. Likabehandlingsplan och årlig plan mot kränkande behandling. Musikanten

Trygghetsplan. Likabehandlingsplan och årlig plan mot kränkande behandling. Musikanten Trygghetsplan Likabehandlingsplan och årlig plan mot kränkande behandling Musikanten 2014-2015 1 Örebro kommuns trygghetsvision Alla barn och ungdomar i Örebro kommun har rätt till en trygg miljö i förskolor

Läs mer

Handbok för FIB projektets barngruppsverksamhet

Handbok för FIB projektets barngruppsverksamhet Handbok för FIB projektets barngruppsverksamhet Författare: Ann Nilsson Maj Johansson & Sara RådboWahlström Handledare: Elisabeth Hagborg Tierps Kommun 0 Inledning FIB - projektet Denna handbok har tagits

Läs mer

Slutrapport av projektet Internetbaserad habilitering för unga med Aspergers syndrom

Slutrapport av projektet Internetbaserad habilitering för unga med Aspergers syndrom Slutrapport av projektet Internetbaserad habilitering för unga med Aspergers syndrom Handläggare: Regnr: Gäller fr.o.m.: Gunilla Keith-Bodros 2013-10-30 Godkänd/Signatur: Ersätter tidigare dokument: Gäller

Läs mer

Kvalitetsindex. Rapport 2011-11-03. Änglagårdens Behandlingshem. Standard, anhörig

Kvalitetsindex. Rapport 2011-11-03. Änglagårdens Behandlingshem. Standard, anhörig Kvalitetsindex Standard, anhörig Rapport 20111103 Innehåll Skandinavisk Sjukvårdsinformations Kvalitetsindex Strategi och metod Antal intervjuer, medelbetyg totalt samt på respektive fråga och antal bortfall

Läs mer

Kompetensutveckling - föräldrastöd i i Örebro län. Program

Kompetensutveckling - föräldrastöd i i Örebro län. Program Kompetensutveckling - föräldrastöd i i Örebro län Program 13.00 15.00 17.00 Välkomna - projektets bakgrund, syfte och mål. Nuläge Föräldrastöd i det regionala arbetet Folkhälsoinstitutet Elsa Rudsby Strandberg,

Läs mer

Rutin ärendes aktualisering anmälan

Rutin ärendes aktualisering anmälan Ansvarig för rutin Avdelningschef Individ och familj Upprättad (av vem och datum) Helena Broberg, enhetschef, 2013-10-30 Beslutad (datum och av vem) Socialförvaltningens ledningsgrupp, 2013-12-16 Reviderad

Läs mer

Ett erbjudande om stöd till familjer från människor, som inte fördömer utan förstår

Ett erbjudande om stöd till familjer från människor, som inte fördömer utan förstår Ett erbjudande om stöd till familjer från människor, som inte fördömer utan förstår F A M I L J E Familjeklubbar är självhjälpsgrupper för familjer där målsättningen är högre livskvalitet utan missbruk.

Läs mer

Minnesanteckningar Nätverksträff II Barn med krångel i familjen 101123 på Karlslunds herrgård

Minnesanteckningar Nätverksträff II Barn med krångel i familjen 101123 på Karlslunds herrgård Minnesanteckningar Nätverksträff II Barn med krångel i familjen 101123 på Karlslunds herrgård Inledning: Marie Cesares Olsson samordnare av nätverket hälsar alla välkomna till höstens nätverksträff nummer

Läs mer

Från individ- till familjeperspektiv i missbruks- och beroendevården

Från individ- till familjeperspektiv i missbruks- och beroendevården Från individ- till familjeperspektiv i missbruks- och beroendevården ANDT-samordnare 2013 05 22 gunborg.brannstrom@skl.se Det här ska jag prata om: - Överenskommelsen mellan SKL och regeringen. - Risk-

Läs mer

Ekuddens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Ekuddens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Ekuddens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Ekuddens förskola Ansvarig för planen Förskolechef Niklas Brånn Vår vision Ekuddens

Läs mer

Programfolder 2015. En offentlig verksamhet i Fyrbodals kommunalförbund. www.halsokallanfyrbodal.se

Programfolder 2015. En offentlig verksamhet i Fyrbodals kommunalförbund. www.halsokallanfyrbodal.se Programfolder 2015 En resurs för personal som arbetar med barn och unga En offentlig verksamhet i Fyrbodals kommunalförbund www.halsokallanfyrbodal.se Vårt uppdrag barnens bästa Så här arbetar vi Hälsokällan

Läs mer

Förskolan Diamantens Likabehandlingsplan För arbetet med att främja likabehandling och motverka diskriminering och kränkande behandling

Förskolan Diamantens Likabehandlingsplan För arbetet med att främja likabehandling och motverka diskriminering och kränkande behandling Gimo skolområde Förskolan Diamantens Likabehandlingsplan För arbetet med att främja likabehandling och motverka diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsår 2015 Bakgrund Bestämmelser i diskrimineringslagen

Läs mer

PUFF-projektet i Tomelilla

PUFF-projektet i Tomelilla PUFF-projektet i Tomelilla Projektet för Utveckling av FöräldraFörmågan Samverkan Utveckling Föräldraskap Samverkan kring barn och föräldrar i familjer där någon av föräldrarna har en utvecklingsstörning

Läs mer

Minnesanteckningar SUF möte på Samariterhemmet den 7.3-14.

Minnesanteckningar SUF möte på Samariterhemmet den 7.3-14. Minnesanteckningar SUF möte på Samariterhemmet den 7.3-14. Närvarande: Chatarina Molin, Margareta Lundqvist, Lena Axén, Lydia Springer, Sandra Melander, Anna Nilsson, Sara Rydqvist, Margita Eskman (Maggi)

Läs mer

Metodguide och intervjuguide - Västernorrlandsmodellen för barns brukarmedverkan

Metodguide och intervjuguide - Västernorrlandsmodellen för barns brukarmedverkan Metodguide och intervjuguide - Västernorrlandsmodellen för barns brukarmedverkan Bakgrund till barns brukarmedverkan Några kommuner från Västernorrlands län har tillsammans med Allmänna Barnhuset och 33

Läs mer

Psykiatrisk mottagning Arvika. Projekt unga vuxna

Psykiatrisk mottagning Arvika. Projekt unga vuxna Psykiatrisk mottagning Arvika Projekt unga vuxna Presentation framtidsmöte 2014-10-03 Psykisk ohälsa bland unga vuxna Internationellt perspektiv Nationellt perspektiv Värmland Arvika, Eda, Årjäng Projekt

Läs mer

LSS. Här kan du läsa om... Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade

LSS. Här kan du läsa om... Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade Här kan du läsa om... LSS Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade "Det rör sig inte om människor med särskilda behov, utan om människor med alldeles vanliga, normala behov som måste tillgodoses

Läs mer

Föräldrastödsprojektet 16-25

Föräldrastödsprojektet 16-25 Föräldrastödsprojektet 16-25 Ett treårigt stadsdelsöverskridande projekt i Göteborgs stad i samverkan med DART Startade 1/4-2013 Finansierat av Göteborgs stads särskilt avsatta medel för insatser riktade

Läs mer

Implementeringens svåra konst Om implementering utgiven av Socialstyrelsen 2012

Implementeringens svåra konst Om implementering utgiven av Socialstyrelsen 2012 Implementeringens svåra konst Om implementering utgiven av Socialstyrelsen 2012 Med kunskap om implementering genomförs i genomsnitt 80 procent av planerat förändringsarbete efter tre år. Utan sådan kunskap

Läs mer

Ku 1 i. Tillämpning av LOV under 65 år BESLUTSFÖRSLAG

Ku 1 i. Tillämpning av LOV under 65 år BESLUTSFÖRSLAG Ku 1 i BESLUTSFÖRSLAG Tillämpning av LOV under 65 år Sociala omsorgsnämnden beslutade 2015-04-21 att tillämpa hemtjänstvalet för personer 18-64 år, enligt uppdrag i budget, för de personer som har hemtjänst

Läs mer

och likabehandlingsplan läsåret 2014-15

och likabehandlingsplan läsåret 2014-15 Storumans kommun Förskolan Gungan Plan mot kränkande behandling och likabehandlingsplan läsåret 2014-15 Innehållsförteckning Bakgrund.1 Definitioner.2 Mål och ansvar 3 Kartläggning, förebyggande åtgärder,

Läs mer

Stöd i föräldrarollen inom missbruks- och beroendevården 2012-2014

Stöd i föräldrarollen inom missbruks- och beroendevården 2012-2014 Stöd i föräldrarollen inom missbruks- och beroendevården 2012-2014 Inledning Socialstyrelsen har i uppdrag att under perioden 2011-2014 i samråd med Statens Folkhälsoinstitut (FHI) och Sveriges Kommuner

Läs mer

Att möta ungdomar med Aspergers syndrom i samtal

Att möta ungdomar med Aspergers syndrom i samtal Att möta ungdomar med Aspergers syndrom i samtal Marie Julin, specialpedagog Diana Lorenz, socionom Autismforum 2010-04-12 Marie Julin och Diana Lorenz 1 Huvudkriterier för Aspergers syndrom Enligt DSM-IV-TR

Läs mer

Utsatta barn inom Barnhabiliteringen. Gunilla Rydberg 2009 11 03

Utsatta barn inom Barnhabiliteringen. Gunilla Rydberg 2009 11 03 Utsatta barn inom Barnhabiliteringen Gunilla Rydberg 2009 11 03 Barn och ungdomshabiliteringen Ingår tillsammans med Hörselhabilitering, Tolktjänst och Vuxenhabilitering i Habiliteringscentrum Habiliteringscentrum

Läs mer

Individuell plan LSS

Individuell plan LSS Individuell plan LSS Ett sätt för dig att påverka din situation Vad är en individuell plan? Du som har rätt att få insatser enligt LSS (lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade) har rätt

Läs mer

LÄTTLÄST OM LSS. Det är kommunen och landstinget som ska ge den hjälp som behövs. Här får du veta mera om vad som gäller.

LÄTTLÄST OM LSS. Det är kommunen och landstinget som ska ge den hjälp som behövs. Här får du veta mera om vad som gäller. Stöd och service till vissa funktionshindrade Den här texten är lättläst. Det betyder att det inte finns svåra ord men allt som är viktigt finns med. Texten handlar om LSS. LSS betyder lagen om stöd och

Läs mer

Hur lär man sig bemötande inom era organisationer? Finns rutiner/strukturer för detta inom era organisationer?

Hur lär man sig bemötande inom era organisationer? Finns rutiner/strukturer för detta inom era organisationer? Hur lär man sig bemötande inom era organisationer? Finns rutiner/strukturer för detta inom era organisationer? A Landstinget genom utbildning/praktik, handledning, Alvesta kommun Utbildning men inga rutiner

Läs mer

Barnen och sjukdomen Nationell konferens Barn som anhöriga 2013

Barnen och sjukdomen Nationell konferens Barn som anhöriga 2013 Barnen och sjukdomen Nationell konferens Barn som anhöriga 2013 Barn till föräldrar med allvarlig somatisk sjukdom Att implementera lagen inom vuxensomatisk vård Neurologiska klinikens arbete med rutiner

Läs mer

Samverkansöverenskommelse mellan Landstinget i Kalmar län och Kalmar kommun kring personer med psykisk funktionsnedsättning 2012-2014

Samverkansöverenskommelse mellan Landstinget i Kalmar län och Kalmar kommun kring personer med psykisk funktionsnedsättning 2012-2014 Handläggare Datum Ärendebeteckning Ingela Möller 2012-09-05 Avtal 0480 450885 Samverkansöverenskommelse mellan Landstinget i Kalmar län och Kalmar kommun kring personer med psykisk funktionsnedsättning

Läs mer

Plan för Stödjande och förebyggande arbete för barn, ungdomar och vuxna 2012-2015

Plan för Stödjande och förebyggande arbete för barn, ungdomar och vuxna 2012-2015 Plan för Stödjande och förebyggande arbete för barn, ungdomar och vuxna 2012-2015 Upprättad: 2011-11-28 Antagen av: kommunfullmäktige Datum för antagande: 2012-02-27, 22 Kontaktperson: Susanna Ward Jonsson

Läs mer

- om barn till missbrukare. Verksamhetsberättelse

- om barn till missbrukare. Verksamhetsberättelse - om barn till missbrukare Verksamhetsberättelse 2 0 1 2 innehåll 1. barn till missbrukare 2. i skuggan av flaskan 3. Medlemsföretag 4. synlighet 5. kunskap 6. personlighet 7. pixxi.se 8. Verktygslådan

Läs mer