ANSÖKAN OM FORTSATT BIDRAG TILL TIDIGA INSATSER
|
|
- Ove Åström
- för 7 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 SÖDERMALMS STADSDELSFÖRVALTNING SOCIAL OMSORG/PREVEN TIONSENHETEN SID 1 (5) ANSÖKAN OM FORTSATT BIDRAG TILL TIDIGA INSATSER Projektstart Projektet Sköra föräldrar startade den 31 augusti 2007 när en projektledare anställdes på Preventionsenheten för barn och ungdom för att söka upp föräldrar med psykisk ohälsa och med dem formera en föräldrabarngrupp. Med psykisk ohälsa menar vi det som en forskargrupp vid Linköpings universitet har funnit, nämligen att psykisk ohälsa är motsatsen till god mental förmåga och god social emotionell förmåga. Hur föräldrar knyter an till sina barn, särskilt under de första levnadsåren, har en avgörande betydelse för barnens hälsa, ända upp i vuxen ålder. Verksamhetens utformning Föräldrabarngruppen startade den 30 oktober Projektledaren och en familjebehandlare träffar gruppen en eftermiddag per vecka. Fem mammor med barn deltar från januari i år. Innan dess bestod gruppen av tre mammor med barn. Barnens åldrar vid första gruppträff varierar mellan 2-9 mån. Tre av mammorna kommer att sluta delta i gruppverksamheten under våren när deras barn börjar på förskola. Tre andra mammor med barn kommer att ta deras plats. Ytterligare två mammor står f n på tur att intervjuas för ev plats i gruppverksamheten. Sedan projektets början har projektledaren varit i kontakt med ytterligare 6 mödrar för att motivera dem att börja i föräldrabarngruppen. Ett par av dessa mödrar har valt annat stöd av socialtjänsten och de andra har avböjt medverkan p g a att de inte vågat ta steget in i gruppverksamheten. Arbetet med att motivera föräldrar att delta i gruppverksamheten tar lång tid och består av flera möten och samtal med föräldrar och remittenter. Tre av gruppmedlemmarna hade en startsträcka på 3-4 månader innan de bestämde sig. Mammorna har hänvisats till gruppverksamheten av Södermalm Gamla Stan psykiatriska mottagning, BUP, BVC och socialtjänsten. BMM har hört sig för om vi kan ta emot även gravida kvinnor. Projektledaren ingår i det tvärprofessionella samverkansteam, som träffas 1 gång/månad där representanter för BVC, BMM, BUP, Södermalm Gamla Stan psykiatriska mottagning, Södersjukhusets kvinnoklinik och socialtjänsten ingår. Samverkan är speciellt riktad till gravida och nyblivna spädbarnsföräldrar med
2 2 psykisk ohälsa. Detta är en välfungerande samverkan som pågått under flera år och som riktar sig till samma målgrupp som projektet. Gruppträffarna inleds vid matbordet med kaffe och smörgås för de vuxna och mat till barnen. Man pratar om vad som hänt under veckan med fokus på barnen. Efter måltiden samlas gruppen i barnrummet, där man samtalar om olika teman; barns utveckling, mat, sömn, barnomsorg, familjeekonomi och parrelationer. Gruppträffarna avslutas med sångstund, som engagerar både barn och föräldrar. Utöver att mödrarna deltar i gruppverksamheten med sina barn, har flera av dem också genom gruppledarna fått sig förmedlat andra insatser från socialtjänsten; t ex familjepedagogiska stödinsatser, samspelsbehandling med barnet i syfte att stärka anknytningen samt enskilda samtal av familjebehandlare. Mödrarna ges också tillfälle till kontakt med gruppledarna mellan grupptillfällena. Projektledaren har gått en utbildning till instruktör i spädbarnsmassage för att kunna lära ut till mammorna hur de kan massera sina barn. Syftet med detta är dels för föräldern att fördjupa och utveckla samspelet med sitt barn, dels att öka den fysiska närheten mellan barn och förälder, vilket är viktigt för barnets förmåga till närhet senare i livet. Gruppledarna har handledning var fjortonde dag av Janne Wendin, som genom bl a sitt arbete på Duvnäshemmet, har stor erfarenhet av föräldrar som behöver mycket stöd i början av sitt föräldraskap. SAMARBETSPARTNERS HUR SER SAMVERKAN UT? Det är framför allt Barnavårdscentralerna, BVC, Barnmorskemottagningarna BMM, BUP och psykiatrin, som är samverkanspartners i projektet. Via BVC och BMM rekryteras de sköra föräldrarna till gruppverksamhet och enskilda samtal. Rekrytering av gruppdeltagare sker även från Individ och Familjeomsorgens utredare. Gruppledarna ingår sedan tidigare i en tvärprofessionell grupp för blivande och nyblivna föräldrar med psykisk problematik på Södermalm, se avsnittet ovan. Det finns även samverkan mellan Preventionsenheten, socialtjänsten, förskola och BVC, Barnläkarmottagning BLM och BUP i en formell samverkansgrupp enligt BUS-överenskommelsen med landstinget. Avstämning gentemot angivna mål
3 3 att intensifiera det uppsökande arbetet på BVC, BMM, psykiatrin och socialtjänsten för att hitta de föräldrar som behöver mer stöd än det som ges alla föräldrar genom universell preventiv hälsovård. Gruppledarna besöker regelbundet BVC, BMM och psykiatrin. De har tryckt upp informationsbroschyrer, en till landstingspersonal och en till föräldrar. Den uppsats två socionomstuderande skrivit om vad om är avgörande för hur föräldrar med psykisk ohälsa väljs ut till projektet, har gjort oss uppmärksamma på hur viktigt det är med tät personlig kontakt mellan gruppledare och landstingspersonal. att skapa nätverk kring föräldrar med psykisk ohälsa, så att deras barn får känna trygghet i att vara omgärdade av många vuxna som bryr sig om dem och deras utsatta situation. Deltagandet i gruppverksamheten har medfört att ett par mammor har träffats privat. Mammorna har under gruppträffarna tipsat varandra om olika aktiviteter för barn och föräldrar. att minska behovet av senare, ofta mycket kostsamma åtgärder. En satsning på föräldrastöd är en långsiktig besparing. Bra föräldrastöd stabiliserar föräldrarnas förmåga att utöva sitt föräldraskap. De åtgärder som några mödrar nu fått utöver själva gruppdeltagandet, är ej kostsamma och inte heller stigmatiserande. att få de psykiskt sköra föräldrar som vi knyter tätt till oss, att känna en högre grad av psykisk hälsa och därigenom ges större möjligheter till stabil föräldrakraft. Med stabil föräldrakraft avser vi föräldrar som oftast klarar föräldraskapet på egen hand, men om de fallerar, har förtroende nog att söka hjälp i tid. Det är för tidigt att uttala sig om huruvida mödrarna känner förtroende för andra representanter inom samhällsapparaten än gruppledarna, men de föräldrar som behövt, har tagit emot hjälp från socialtjänsten. Planerad budget framöver Se bilaga. Tidpunkt för när projektet beräknas avslutat och integrerat i ordinarie budget Projektet avslutas sista juni 2008 då gruppverksamheten slutar för terminen. Eftersom det tog drygt två månader att samla föräldrar till gruppverksamheten, kommer denna första grupp inte att ha pågått i två terminer, vilket var tanken. En uppföljning av deltagarna - hur de har upplevt verksamheten, hur deras nätverk och psykiska hälsa eventuellt har förändrats är planerad innan projekttiden går ut, d v s före den 31 augusti 2008.
4 4 Fortsättning av projektet Vi önskar utvidga och förlänga projektet i första hand under 12 månader till. Vi behöver mer tid för att utveckla innehåll och struktur i själva gruppträffarna och också utveckla det stöd föräldrarna behöver utöver gruppverksamheten. Föräldrarna ska kunna erbjudas en vårdkedja som håller. Inom gruppverksamheten kommer vi att fortsatt erbjuda föräldrarna en 5- veckorskurs i spädbarnsmassage. Under våren har projektet blivit mer och mer känt och fler föräldrar (mödrar) har hänvisats till gruppverksamheten. Eftersom en lagom gruppstorlek är fem mammor med barn, kan verksamheten förmodligen utvidgas till två föräldrabarngrupper. Genom det intensifierade uppsökande arbetet hos landstinget har önskemål kommet från framför allt BMM och psykiatrin, att vi ska ta oss an de gravida kvinnor, som barnmorskorna och personal från psykiatrin, redan under graviditeten uppfattar som psykiskt sköra och i behov av mer än vad ordinär mödra- och barnhälsovård kan ge. Dessa gravida kvinnor är ofta sjukskrivna av BMM eller psykiatrin. De kan också sakna förvärvsarbete. Önskemålet är att bilda en grupp av dessa kvinnor och sedan slussa in dem i befintlig morbarngrupp alternativt skapa egen föräldrabarngrupp om befintlig grupp är full. Vi önskar även utvidga verksamheten med kontinuerlig uppföljning 1-2 år efter avslutad gruppverksamhet. När barnen börjat på förskola och föräldrarna har daglig sysselsättning, är önskan från dem att få fortsätta träffas dels på egen hand, men också tillsammans med gruppledare. De mödrar vi nu haft i gruppverksamheten saknar fungerande nätverk. Föräldrarna har framfört önskemål om att en gång var tredje vecka, på kvällstid, träffas tillsammans med sina barn och laga middag ihop med gruppledare. Varje middagsträff skulle också innehålla ett tema att diskutera kring. Projektledaren ska tillsammans med en familjebehandlare under ytterligare 12 månaders projekttid skapa en grupp för gravida kvinnor, två grupper för föräldrar med barn 0-18 månader och en grupp med middagsträffar för föräldrarna när deras barn börjat förskola. Bilaga C-uppsatsen En plats i gruppen? Ellen Fjellstedt Collin Thomas Mattssson
5 5
Projektplan Gruppverksamhet för barn till föräldrar med psykisk ohälsa
Projektplan Gruppverksamhet för barn till föräldrar med psykisk ohälsa Kontaktperson Programchef Anna-Lena Christensson Box 24156 1054 51 Stockholm Telefon; direkt 508 10 317, mobil 070.45 10 317 E-post;
Läs merVarmt välkomna! Tvärprofessionella samverkansteam. kring psykisk skörhet/ sjukdom under graviditet och tidigt föräldraskap
Varmt välkomna! Tvärprofessionella samverkansteam kring psykisk skörhet/ sjukdom under graviditet och tidigt föräldraskap Charlotte Luptovics Larsson Barnsamordnare, Handledare Leg. Sjuksköterska Lagstiftning
Läs merTvärprofessionella samverkansteam
Tvärprofessionella samverkansteam kring psykisk skörhet/sjukdom under graviditet och tidigt föräldraskap www.sll.se Barnets bästa skall alltid komma i främsta rummet. Artikel 3 FN:s konvention om barns
Läs merInsatser från Barnhälsovården
Insatser från Barnhälsovården - vid tidig upptäckt av psykisk ohälsa hos barn (och deras föräldrar). Victoria Laag Leg. psykolog Samordnare/verksamhetsutvecklare Barnhälsovårdens centrala utvecklingsteam
Läs merSlutrapport Gröna Linjen, projekt med barngrupper i samverkan med Hässelby-Vällingby stadsdelsförvaltning
BROMMA STADSDELSFÖRVALTNING SOCIALTJÄNST OCH FRI TID TJÄNSTEUTLÅTANDE SID 1 (5) 2010-12-28 SDN 2011-01-20 Handläggare: Solveig Blid Telefon: 508 06 000 Till Bromma stadsdelsnämnd Slutrapport Gröna Linjen,
Läs merAnsökan hos Socialstyrelsen om utvecklingsmedel för att fortsätta utveckla arbetet med behandlingsmetoden Circle of Security
FARSTA STADSDELSFÖRVALTNING AVDELNINGEN FÖR BARN OCH UNG DOM TJÄNSTEUTLÅTANDE SID 1 (5) 2012-05-28 Handläggare: Katarina Höök Telefon: 08-508 18 138 Till Farsta stadsdelsnämnd 2012-06-14 Ansökan hos Socialstyrelsen
Läs merFöräldrastöd i Örgryte-Härlanda en översikt
Föräldrastöd i Örgryte-Härlanda en översikt 0-5 år 6-12 år 13-18 år Specialist Småbarnsgruppen Freja ASQ Home intervju Home intervju Repulse Cool kids Repulse LFT, Ledarskapsutbildning för tonårsföräldrar
Läs merFrån att spermien möter ägget till att Anna och Samir börjar förskoleklass
Från att spermien möter ägget till att Anna och Samir börjar förskoleklass Psykolog för mödra- och barnhälsovård Målsättning är att, tillsammans med och via övrig personal inom MHV/BHV, med barnet i fokus
Läs merVåld i nära relationer med fokus på barnet
Kunskapscentrum för barnhälsovård Våld i nära relationer med fokus på barnet Andreas Andersson, leg psykolog Pernilla Arvidsson, socionom leg psykoterapeut Projektets syfte Uppmärksamma barn som upplever
Läs merUtökad samverkan kring barnfamiljer i Hässelby-Vällingby FÖRSTUDIERAPPORT
STADSLEDNINGSKONTORET HÄSSELBY - VÄLLINGBY STADSDELSFÖRVALTNING FÖRSTUDIERAPPORT Utökad samverkan kring barnfamiljer i Hässelby-Vällingby FÖRSTUDIERAPPORT Utökat samarbete kring barnfamiljer i Hässelbyförstudie
Läs merFöräldrastöd i Örgryte-Härlanda en översikt
Föräldrastöd i Örgryte-Härlanda en översikt 0-5 år 6-12 år 13-18 år Specialist Småbarnsgruppen Freja ASQ Home intervju Home intervju Repulse Cool kids Repulse LFT, Ledarskapsutbildning för tonårsföräldrar
Läs mermarcela.puga@huddinge.se eva.nyberg@fou-sodertorn.se Familjecentralen Vårby FoU-Södertörn
marcela.puga@huddinge.se eva.nyberg@fou-sodertorn.se Familjecentralen Vårby FoU-Södertörn Familjecentralen i Vårby Gård Familjecentral i den mångkulturella förorten Huddinge kommun Mångkulturell storstadsförort
Läs mer1 (5) 5.5 Regelbok Barnhälsovård
1 (5) 5.5 Regelbok Barnhälsovård 1 2 (5) Regelbok för Barnhälsovården 5.5.1 Bakgrund Barnhälsovården inom vårdcentralen ska aktivt erbjuda ett generellt program med hälsoövervakning, regelbunden sköterskekontakt
Läs merBakgrund Många barn föds in i en ogynnsam livssituation. Detta då deras föräldrar har problem som hämmar deras förmåga att på ett tillfredsställande sätt svara upp mot sina barns behov av omvårdnad och
Läs merVERKSAMHETSPLAN. Familjecentralen
VERKSAMHETSPLAN Familjecentralen Verksamhetsåret 2018 1 Innehållsförteckning: 1. Inledning sid. 3 2. Systematiskt kvalitetsarbete sid. 3 2.1 Vision sid. 3 2.2 Familjecentralernas mål enligt samverkansavtalet
Läs merBarnhälsovårdsprogram i samverkan med socialtjänst för barn i riskmiljöer
Barnhälsovårdsprogram i samverkan med socialtjänst för barn i riskmiljöer Åsa Heimer, projektledare, vårdutvecklare BHV-Nord, Stockholm Socialchefen på Rinkeby-Kista stadsdelsförvaltning bjöd in till möte
Läs merStöd i din föräldraroll. Från graviditet till tonåren
Stöd i din föräldraroll Från graviditet till tonåren Du spelar inte längre huvudrollen i ditt liv Att få barn är det största i livet. Det är de flesta överens om. Den gränslösa kärlek barnet ger är obeskrivbar.
Läs merMödra- och Barnhälsovårdspsykologens arbete. Leg Psykolog Frida Harrysson, MBHV-psykolog Lund
Mödra- och Barnhälsovårdspsykologens arbete Leg Psykolog Frida Harrysson, MBHV-psykolog Lund Psykologverksamheter Mödrabarnhälsovård/Föräldra- och barnhälsa i region Skåne SUS (Mottagningar i Lund, Malmö
Läs merÖppna förskolan Gläntan
REVIDERAT UNDERLAG 2009-05-05 /GF Öppna förskolan Gläntan Anette Tinnsten Rektor 2010-08-10 3. Åtgärder enligt föregående kvalitetsredovisning som preciserats i verksamhetens arbetsplan. 9. Redovisning
Läs merFöräldrastöd. Enköpings kommun
Föräldrastöd Enköpings kommun Beskrivning föräldrastödsprogram 1-3 år Program Att vara småbarnsförälder är inte alltid lätt! Barn är olika till sin läggning redan från tidig ålder. En del är följsamma,
Läs merSlutrapport angående utvecklingsmedel för tidiga insatser till barn som har föräldrar med psykisk ohälsa, Projektet Sköra föräldrar
SÖDERMALMS STADSDELSFÖRVALTNING Slutrapport angående utvecklingsmedel för tidiga insatser till barn som har föräldrar med psykisk ohälsa, Projektet Sköra föräldrar AnnSofie Johansson Beteckning 704-06-347
Läs merAtt uppmärksamma det späda barnets behov
Att uppmärksamma det späda barnets behov Om tidiga insatser kring späda och små barn till föräldrar med psykisk ohälsa NBK 2012 Stockholm Birthe Hagström, fil.dr.ped. birthe.hagstrom@malmo.se Innehåll
Läs merProjektplan Gruppverksamhet för barn till föräldrar med psykisk ohälsa år 1 och 2
Projektplan Gruppverksamhet för barn till föräldrar med psykisk ohälsa år 1 och 2 Kontaktperson Enhetschef Leif Jarlebring Box 24156 1054 51 Stockholm Telefon; direkt 508 10 345, mobil 070/45 10 345 E-post:
Läs mer1(5) Stöd och behandling - Barn, unga och deras familjer. Styrdokument
1(5) Stöd och behandling - Barn, unga och deras familjer Styrdokument 2(5) Styrdokument Dokumenttyp Riktlinje Beslutad av Kommunstyrelsen 2017-04-03 71 Dokumentansvarig Områdeschef IFO/Myndighetsenheten
Läs mer18 Yttrande över motion 2017:45 av Jens Sjöström (S) och Petra Larsson (S) om öppna familjecentraler HSN
18 Yttrande över motion 2017:45 av Jens Sjöström (S) och Petra Larsson (S) om öppna familjecentraler HSN 2017-1816 Hälso- och sjukvårdsnämnden TJÄNSTEUTLÅTANDE HSN 2017-1816 Hälso- och sjukvårdsförvaltningen
Läs merTvärprofessionella samverkansteam
Tvärprofessionella samverkansteam kring psykisk skörhet/sjukdom under graviditet och tidigt föräldraskap www.sll.se Barnets bästa skall alltid komma i främsta rummet. Artikel 3 FN:s konvention om barns
Läs merFöräldrastöd. Stenungsunds kommun. Handlingsplan 2012
Föräldrastöd Stenungsunds kommun Handlingsplan 2012 Föräldrastödets organisering i Stenungsunds kommun Genom ledningsgruppens samordningsarbete under projektet Föräldrastöd A till Ö och utifrån resultatet
Läs merVERKSAMHETSPLAN. Familjecentralen
VERKSAMHETSPLAN Familjecentralen Verksamhetsåret 2017 1 Innehållsförteckning: 1. Inledning sid. 3 2. Systematiskt kvalitetsarbete sid. 3 2.1 Vision sid. 3 2.2 Familjecentralernas mål enligt samverkansavtalet
Läs merVERKSAMHETSPLAN. Familjecentralen
VERKSAMHETSPLAN Familjecentralen Verksamhetsåret 2019 1 Innehållsförteckning: 1. Inledning sid. 3 2. Uppdraget sid. 3 3. Systematiskt kvalitetsarbete sid. 3 3.1 Vision sid. 3 3.2 Familjecentralernas mål
Läs merALHVA hembaserat, verksamhetsövergripande arbete
ALHVA hembaserat, verksamhetsövergripande arbete Ny kunskap om stöd till utsatta barn Folkhälsomyndighetens konferens i Malmö 2015 11 26 Annelie Lindberg, projektledare Malmö stad Annelie Björkhagen Turesson,
Läs merFöräldrastöd - en investering för framtiden. Strategier för ett utvecklat föräldrastöd i Stenungsunds kommun
Föräldrastöd - en investering för framtiden Strategier för ett utvecklat föräldrastöd i Stenungsunds kommun 2011-2014 Inledning Föräldrar är de viktigaste personerna i varje barns liv. Föräldrar har som
Läs meramiljecentral Andersberg Generellt och riktat föräldraskapsstöd på Familjecentral Andersberg
Generellt och riktat föräldraskapsstöd på F En mötesplats! Fen är en hälsofrämjande plats för samspel där Gävle kommun och Region Gävleborg samordnar resurser för att underlätta för föräldrar att mötas
Läs merDet ofödda och späda barnet till föräldrar med psykisk ohälsa och/eller missbruk ALHVA hembaserat verksamhetsövergripande arbete
Det ofödda och späda barnet till föräldrar med psykisk ohälsa och/eller missbruk ALHVA hembaserat verksamhetsövergripande arbete Barn som anhöriga NAK nationell konferens Uppsala 2013 10 15 Birthe Hagström
Läs merNärvarande: Ann Nilsson, Veronica Larsson, Lennart Hillberg, Helene Westerlund, Emma Svensson och Karin Johansson.
Minnesanteckning SUF möte 7 februari 2013 Närvarande: Ann Nilsson, Veronica Larsson, Lennart Hillberg, Helene Westerlund, Emma Svensson och Karin Johansson. Genomgång av minnesanteckningarna från SUF mötet
Läs mer1 (5) 5.5 Regelbok Barnhälsovård 2016
1 (5) 5.5 Regelbok Barnhälsovård 2016 2 (5) 5.5 Regelbok för Barnhälsovården 5.5.1 Bakgrund Barnhälsovården inom vårdcentralen ska aktivt erbjuda ett nationellt fastställt barnhälsovårdsprogram med såväl
Läs merFrån caféverksamhet till barngruppsverksamhet erfarenheter från Uppsala län. Ann Nilsson familjecoach, Tierps kommun och SUF kunskapscentrum
Från caféverksamhet till barngruppsverksamhet erfarenheter från Uppsala län Ann Nilsson familjecoach, Tierps kommun och SUF kunskapscentrum Tidsschema 13.00 Presentation historik Ann Nilsson 13.30 Gruppverksamhet
Läs merANSÖKAN OM STATSBIDRAG FÖR FÖRSÖKSVERKSAMHET MED MENINGSFULL SYSSELSÄTTNING FÖR PERSONER MED PSYKISK FUNKTIONSNEDSÄTTNING 2013.
SALA1000, v 1.0, 2010-08-26 1 (5) Vård och omsorgsförvaltningen Arbetsmarknadsenheten, IFA Diarienummer 59117/2012 ANSÖKAN OM STATSBIDRAG FÖR FÖRSÖKSVERKSAMHET MED MENINGSFULL SYSSELSÄTTNING FÖR PERSONER
Läs merBarn till missbrukare och psykiskt funktionsnedsatta ska ha rätt till gruppstöd
SOCIALFÖRVALTNINGEN AVDELNINGEN FÖR STAD SÖVERGRIPANDE SOCIALA FRÅGOR TJÄNSTEUTLÅTANDE SID 1 (6) 2011-04-21 Handläggare: Ann Gardeström Telefon: 08-508 25 411 Till Socialnämnden 2011-05-19 Barn till missbrukare
Läs merALHVA hembaserat, verksamhetsövergripande behandlingsarbete riktat till späda- och små barn och deras föräldrar
ALHVA hembaserat, verksamhetsövergripande behandlingsarbete riktat till späda- och små barn och deras föräldrar Every Child has the Right to second International Young Carers Conference Malmö, Sweden 2017
Läs merBarns psykosociala ohälsa
Barns psykosociala ohälsa Vägledning för pedagoger www.sollentuna.se Den här vägledningen har tagits fram på initiativ av, och samverkan mellan, representanter från förskolor, Barnoch utbildningskontoret
Läs merFamiljecentraler Brukarundersökning 2010
Familjecentraler Brukarundersökning 2010 Dnr 2/7 Innehållsförteckning Bakgrund... 3 Genomförande... 3 Resultat... 4 Stöd från personal... 4 Frågor... 4 Råd och stöd... 4 Olika delar samlade i samma lokal...
Läs merEn god start i livet, ett jämlikt GBG
En god start i livet, ett jämlikt GBG Hjällbo Familjecentral, en av tre! Familjecentrerat arbetssätt Folkmängd: 7602 personer år 2016 Utländsk bakgrund 2016 Lägsta primärområde Göteborg Högsta primärområde
Läs merI det här häftet hittar du som är förälder i Ystads kommun information om aktiviteter och gruppverksamheter som kan vara till glädje och stöd för dig
I det här häftet hittar du som är förälder i Ystads kommun information om aktiviteter och gruppverksamheter som kan vara till glädje och stöd för dig i din föräldraroll Att vara förälder är för det mesta
Läs merHÄLSOVÅRD VID BARNAVÅRDSCENTRAL (BVC)
Sid 1 (5) HÄLSOVÅRD VID BARNAVÅRDSCENTRAL () 1 Mål och inriktning Barnhälsovården utgör en viktig del i det samlade folkhälsoarbetet. Verksamheten skall utgå från ett folkhälsoinriktat och psykosocialt
Läs merUTVÄRDERING Läsåret 2015/2016 Österängs öppna förskola
UTVÄRDERING Österängs öppna förskola UTVÄRDERING Österängs öppna förskola 1. Presentation av förskolan och förutsättningarna för arbetet Österängs öppna förskola ligger i samma hus som förskolan mitt i
Läs merUppföljning av familjecentrerat arbetssätt - ett samarbete mellan mödravårdscentral (MVC), barnavårdscentral (BVC), öppen förskola och råd och
Uppsala KONTORET FÖR BARN, UNGDOM OCH ARBETSMARKNAD Handläggare Datum Diarienummer Gunilla Oltner 2012-04-04 BUN-2012-0125 Barn- och ungdomsnämnden Uppföljning av familjecentrerat arbetssätt - ett samarbete
Läs merSyfte Att synliggöra barnets situation i konflikter gällande vårdnad, boende, umgänge.
1 Slutrapport till länsstyrelsen ang. Projektet Biff 2 2008-08-25-2010-06-01 gällande barn till missbrukare, barn som bevittnat våld och barn till föräldrar med psykisk ohälsa. Bakgrund/sammanfattning
Läs merFÖRÄLDRASTÖD I GRUPP INOM PRIMÄRVÅRDEN FÖR BLIVANDE OCH NYBLIVNA FÖRÄLDRAR
1 FÖRÄLDRASTÖD I GRUPP INOM PRIMÄRVÅRDEN FÖR BLIVANDE OCH NYBLIVNA FÖRÄLDRAR KARIN FORSLUND FRYKEDAL HÖGSKOLAN VÄST LINKÖPINGS UNIVERSITET 2 FÖRÄLDRAGRUPPER 2009 Föräldrastöd - en vinst för alla - Nationell
Läs merAtt möta föräldrar till barn med funktionsnedsättning. Ett utbildningspaket för barnhälsovården
Att möta föräldrar till barn med funktionsnedsättning Ett utbildningspaket för barnhälsovården Utbildningspaketet innehåller ett kunskapsstöd två filmer två scenarier en broschyr till föräldrar en studiehandledning
Läs merStrategi för inrättande av minst en familjecentral eller familjecentralsliknande verksamhet per kommun Vem är jag och vad gör jag?
Strategi för inrättande av minst en familjecentral eller familjecentralsliknande verksamhet per kommun Vem är jag och vad gör jag? 1 Vad är en familjecentral En familjecentral innehåller mödrahälsovård,
Läs merGruppverksamhet för barn till separerade föräldrar
För vilka? Grupperna vänder sig till barn i åldern 7-12 år (uppdelat i 7-9 år och 10-12 år) och omfattar 10 träffar, en eftermiddag i veckan. Varje grupp består av 6-8 barn och två gruppledare. Under kursens
Läs merVad behöver verksamheten/arbetsgruppen utveckla för att stärka föräldraskapet och barnperspektivet i missbruks- och beroendevården?
Vad behöver verksamheten/arbetsgruppen utveckla för att stärka föräldraskapet och barnperspektivet i missbruks- och beroendevården? Arbetsmaterial för reflektion Målet med att stärka barn- och föräldraperspektivet
Läs merImplementeringens svåra konst Om implementering utgiven av Socialstyrelsen 2012
Implementeringens svåra konst Om implementering utgiven av Socialstyrelsen 2012 Med kunskap om implementering genomförs i genomsnitt 80 procent av planerat förändringsarbete efter tre år. Utan sådan kunskap
Läs mergunborg.brannstrom@skl.se Drogfokus 2012 10 24
Förstärkt barn- och föräldraperspektiv i missbruks- och beroendevården - ny överenskommelse med regeringen. Ett utvecklingsarbete inom Kunskap till praktik Drogfokus 2012 10 24 gunborg.brannstrom@skl.se
Läs merMödra/Barnhälsovårdsteamet i Haga. Enhet för gravida kvinnor med missbruksproblematik och deras barn. Inom Primärvården i Göteborg och Södra Bohuslän
Primärvård Mödra/Barnhälsovårdsteamet i Haga Psykiatri Enhet för gravida kvinnor med missbruksproblematik och deras barn. Inom Primärvården i Göteborg och Södra Bohuslän Metod Tidigare besök på MVC Strukturerad
Läs merFamiljecentral i Hedemora
Familjecentral i Hedemora Verksamhetsberättelse 011 Babycafé Öppna förskolan Foto: Elisabeth Willborg Hedemora kommun Utbildningsförvaltningen, elevhälsan Landstinget Dalarna Hedemora barnavårdscentral
Läs merFöräldrastöd i grupp
Föräldrastöd i grupp Agenda Vårt uppdrag Föräldrastöd i grupp Att skapa trygghet i en grupp -Tips & trix Regeringens definition och målsättning av föräldrastöd 2018: Föräldraskapsstöd är insatser, aktiviteter
Läs merFöräldrastöd i grupp
Föräldrastöd i grupp Regeringens definition och målsättning av föräldrastöd 2018 Föräldraskapsstöd är insatser, aktiviteter och verksamheter riktade till föräldrar som stärker föräldraförmågan och relationen
Läs merPsykisk ohälsa under graviditet
Godkänt den: 2017-12-03 Ansvarig: Masoumeh Rezapour Isfahani Gäller för: Kvinnosjukvård; Mödrahälsovårdsenheten; Region Uppsala Bakgrund Psykisk ohälsa är vanligt, lika vanlig hos gravida kvinnor som hos
Läs merUngdoms- och vuxencentralen UngVux Åmål
Ungdoms- och vuxencentralen UngVux Åmål Vad är UngVux? Samverkande, lättillgänglig öppenvård i centrala Åmål med brett uppdrag och bred kompetens. Bakgrund Höga ohälsotal. Dubbelt så höga jämfört med riksgenomsnittet.
Läs merAtt arbeta med barngrupper Erfarenheter och goda råd från barngruppsledare i Skåne
Att arbeta med barngrupper Erfarenheter och goda råd från barngruppsledare i Skåne Titel: Utgiven av: Författare: Redaktör: Beställningsadress: Att arbeta med barngrupper Länsstyrelsen i Skåne Län Jette
Läs merIndivid- och familjeomsorgens huvuduppgifter...2
PROGRAM FÖR INDIVID- OCH FAMILJEOMSORGEN I UPPSALA KOMMUN Antaget av Kommunfullmäktige 29 maj 2001. Reviderat i april 2002 på grund av ändringar i lagen. Individ- och familjeomsorgens huvuduppgifter...2
Läs merFamiljecentralssamverkan som gör skillnad
Familjecentralssamverkan som gör skillnad att arbeta förebyggande redan innan barnet är fött SOCIALTJÄNSTEN IFO, Barn och ungdom, Råd och service Augusti 2017 1 Innehåll Sammanfattning... 3 Inledning...
Läs merUtvecklingsarbete för barn och unga i familjer med missbruk och/eller psykisk ohälsa i Örebro län
Utvecklingsarbete för barn och unga i familjer med missbruk och/eller psykisk ohälsa i Örebro län Vi måste prata 2017-05-19 Johanna Karlsson Sofias mamma Anhöriga barn ska uppmärksammas och erbjudas hjälp
Läs merÅtgärder för att främja unga flickors psykiska hälsa i Upplands Väsby
Tjänsteutlåtande Projektledare 2015-10-07 Sofia Gullberg 08-590 974 79 Dnr: Sofia.gullberg@upplandsvasby.se SÄN/2015:186 34592 Social- och äldrenämnden Åtgärder för att främja unga flickors psykiska hälsa
Läs merUTVÄRDERING. Läsåret 2016/2017
UTVÄRDERING Österängs öppna förskola UTVÄRDERING Österängs öppna förskola 1. Presentation av förskolan och förutsättningarna för arbetet Österängs öppna förskola ligger i samma hus som förskolan mitt i
Läs merVälkommen till dialogseminarium Varför föräldrastöd under hela barnets uppväxt?
Välkommen till dialogseminarium Varför föräldrastöd under hela barnets uppväxt? Marie Cesares Olsson Utvecklingsledare barn och unga Region Örebro län marie-cesares.olsson@regionorebrolan.se 019-602 63
Läs merBeredningen för primärvård, psykiatri och tandvård
Beredningen för primärvård, psykiatri och tandvård Nicholas Burman Hälso- och sjukvårdsstrateg 046-675 30 66 nicholas.burman@skane.se BESLUTSFÖRSLAG Datum 2018-03-13 Dnr 1800274 1 (5) Beredningen för primärvård,
Läs merBrukarundersökning 2011. Familjecentralerna i Arnö och Brandkärr
Brukarundersökning 2011 Familjecentralerna i Arnö och Brandkärr Dnr 2/7 Innehållsförteckning Bakgrund och metod... 3 Resultat... 3 Förslag på förbättringar... 5 Diskussion... 6 Uppdatera innehållslistan
Läs merSAMVERKAN KRING BARN OCH UNGA. Ulrika Englund Enheten för aktivitet och hälsa Handikappvetenskap Örebro universitet
SAMVERKAN KRING BARN OCH UNGA Ulrika Englund Enheten för aktivitet och hälsa Handikappvetenskap Örebro universitet ulrika.englund@oru.se ÖKAD FRAGMENTERING AV RESURSER INDIVIDENS BEHOV AVGÖR NÄR SAMVERKAN
Läs merLöltali BU84NM )1. Lokal BUS-samverkan mellan Sollentuna kommun och Stockholms Läns Landsting
Löltali BU84NM 2017-20)1 Lokal BUS-samverkan mellan Sollentuna kommun och Stockholms Läns Landsting 1 Avtal angående lokal BUS samverkan i Sollentuna kommun 2017-2018 Mellan Sollentuna kommun och berörda
Läs merSlutredovisning av utvecklingsmedel för förebyggandeinsatser i Sollentuna kommun under 2009-07-01 2010-06-30
Socialkontoret Elisabeth Bengtsson Avdelningschef 08-57921257 Redovisning 2011-04-11 Sida 1 av 5 Länsstyrelsen i Stockholms län Slutredovisning av utvecklingsmedel för förebyggandeinsatser i Sollentuna
Läs merSocialtjänstens arbete brukar delas upp i
Dokumenttyp Ansvarig verksamhet Version Antal sidor Samverkansrutin Barn- och ungdomsenheten Hagfors och VISIT, Landstinget i Värmland 1.0 5 Dokumentägare Fastställare Giltig fr.o.m. Giltig t.o.m. Barn-
Läs merStärk barnets rättigheter och delaktighet
Stärk barnets rättigheter och delaktighet Du kan göra det bättre för barn och ungdomar HANDLINGSPLAN för arbetet med Barnkonventionen inom Stockholms läns landsting Kortversion I STockholMS län bor IDAG
Läs merÖverenskommelse om samverkan mellan landsting/kommun är reglerad i. HSL (8b) och SoL (5a.9a)
Överenskommelse om samverkan mellan landsting/kommun är reglerad i HSL (8b) och SoL (5a.9a) Målgrupper 1. Föräldrar/gravida med missbruk/beroende samt deras barn (inkl. det väntade barnet) 2. Ungdomar
Läs merHinder och möjligheter för barnhälsovården att erbjuda nyblivna mammor med begränsad svenska upptäckt av och stöd vid depressiva symtom
1 Hinder och möjligheter för barnhälsovården att erbjuda nyblivna mammor med begränsad svenska upptäckt av och stöd vid depressiva symtom Lene Lindberg Magdalena Carlberg Enheten för barn och ungdomars
Läs merStina Lasu leg psykolog
Samverkan mödravårdens barnmorskor och mödra- och barnhälsovårdspsykologerna Stina Lasu leg psykolog Studiedagar 13-14 februari 2018 Liljegrensalen Akademiska sjukhuset Samverkan mödravårdens barnmorskor
Läs merSammanträde i programberedningen för barn, unga och förlossningsvård
Programberedning 4-2016-08-25 1 (5) Sammanträde i programberedningen för barn, unga och förlossningsvård Datum 2016-08-25 Tid 12.45 14.00 Plats Konferensrum på kvinnokliniken, Karolinska Universitetssjukhuset
Läs merFörebyggandevecka på Fabriken.
Förebyggandevecka på Fabriken. Välkommen till gratis föreläsningar om socialtjänstens förebyggande arbete i år med fokus på tjejer! 20 24 november bjuder och Familjecentralsenheten in till Fabriksgatan
Läs merLänsenheten Föräldra- och Barnhälsan Region Norrbotten
Länsenheten Föräldra- och Barnhälsan Region Norrbotten Verksamhetschef Annika Selberg Lundberg annika.selberg-lundberg@norrbotten.se Divisionschef Närsjukvård Chef för verksamhet och utveckling Närsjukvårdsstaben
Läs merProjektplan Tidiga och förebyggande insatser för unga vuxna i riskzon genom gruppverksamhet.
Projektplan Tidiga och förebyggande insatser för unga vuxna i riskzon genom gruppverksamhet. Kontaktperson programchef Anna-Lena Christensson Box 24156 104 51 Stockholm Tele: vx 508 10 000 Mail: anna.lena.christensson@ostermalm.stockholm.se
Läs merFÖRENINGEN SOCIONOMER INOM FAMILJEHEMSVÅRDEN
FÖRENINGEN SOCIONOMER INOM FAMILJEHEMSVÅRDEN Intervjuer om familjehemsvård En vägledning för dig som rekryterar och utbildar blivande familjehem eller möter familjehem i handledningsgrupper. Filmen kan
Läs merANSÖKAN OM UTVECKLINGSMEDEL TILL TIDIGA INSATSER I FORM AV BARNGRUPPSVERKSAMHET OCH BARNOMBUDET I HÄSSELBY-VÄLLINGBY OCH BROMMA
S HÄSSELBY-VÄLLINGBY STADSDELSFÖRVALTNING BROMMA STADSDELSFÖRVALTNING SID 1 (5) ANSÖKAN OM UTVECKLINGSMEDEL TILL TIDIGA INSATSER I FORM AV BARNGRUPPSVERKSAMHET OCH BARNOMBUDET I HÄSSELBY-VÄLLINGBY OCH
Läs merGOS-G för blivande föräldrar
GOS-G för blivande föräldrar Marie Johansson Kerstin Johannesson Psykologenheten för mödra- och barnhälsovård, Södra Älvsborg Varför? Konferens i Oslo oktober 2013, Ida Brandtzaeg Använt COS-P sedan 2014,
Läs merVerksamhetsbeskrivning
Verksamhetsbeskrivning Psykologer för mödra- och barnhälsovården i Västra Götalandsregionen Foto: Viktoria Svensson Reviderad version augusti 2016 Följande dokument har arbetats fram för att beskriva psykologfunktionen,
Läs merUppmärksamma den andra föräldern
Uppmärksamma den andra föräldern Depression hos nyblivna pappor förekomst, samvarierande faktorer, upptäckt och stöd Pamela Massoudi, fil dr, leg psykolog FoU Kronoberg & BUP Småbarnsteam, Region Kronoberg
Läs merHälsofrämjande och förebyggande insatser inom mödrahälsovård och barnhälsovård
BESKRIVNING AV ARBETSUPPGIFTER I NATIONELLA MÅLBESKRIVNINGEN Publicerad 2015, uppdaterad 2016 Hälsofrämjande och förebyggande insatser inom mödrahälsovård och barnhälsovård Konsultation till personal angående
Läs mer1 (5) 5.4 Regelbok Mödrahälsovård
1 (5) 5.4 Regelbok Mödrahälsovård 1 2 (5) Regelbok för Mödrahälsovården 5.4.1 Bakgrund Barnmorskemottagningen inom primärvården ska erbjuda hälsovård under graviditet, inklusive föräldrastöd och livsstilssamtal,
Läs merVälfärd i förändring
Linköping 7-8 februari 2008 Familjecentral - mångsidig och lärande mötesplats för barnfamiljer! i Linköping 7-8 7-8 februari 2008 LEDSTJÄRNA På familjecentralen ska alla mötas av en välkomnande atmosfär
Läs merUppvidinge kommun, handlingsplan Psykisk hälsa 2019
Fokusområde 1: Förebyggande och främjande arbete Fokusområde 2: Tillgängliga tidiga insatser Fokusområde 3: Enskildas delaktighet och rättigheter Fokusområde 4: Utsatta grupper Fokusområde 5: Ledning,
Läs merSamordnade insatser för barn och unga
Samordnade insatser för barn och unga Nationell nivå Synkronisering av samhällets alla insatser för barn och unga som har eller riskerar att drabbas av psykisk ohälsa Insatserna behöver utvecklas för att
Läs merI detta nummer: Besöksadress: Mödrahälsovårdsenheten Landstingshuset Rosenborgsgatan Karlstad
I detta nummer: Examensarbetet, Lite av varje s 03 Två riktiga rariteter s 04 Familjecentral i Torsby s 05 Ny medarbetare s 06 STI-mottagningen s 07 Hbtq-kompetens s 08 Kalendarium s 09 Tratten är en informationstidning
Läs merEnskilt föräldrabesök för pappa/vårdnadshavare inom Barnhälsovården
Enskilt föräldrabesök för pappa/vårdnadshavare inom Barnhälsovården erfarenheter från två pilotprojekt i Stockholm och Kronoberg Amanda Wikerstål, Kronoberg Malin Bergström, Maria Söderblom & Michael Wells,
Läs merKommittédirektiv. Nationell strategi för samhällets stöd och hjälp till föräldrar i deras föräldraskap. Dir. 2008:67
Kommittédirektiv Nationell strategi för samhällets stöd och hjälp till föräldrar i deras föräldraskap Dir. 2008:67 Beslut vid regeringssammanträde den 22 maj 2008 Sammanfattning av uppdraget En särskild
Läs merFöräldrastödets Röda Tråd. Föräldrastöd - en vinst för alla
Föräldrastödets Röda Tråd Föräldrastödsutredningen betänkande presenterades 22 janauari av Inger Davidsson Föräldrastöd - en vinst för alla Föräldrastöd är ett brett utbud av insatser som föräldrar erbjuds
Läs merGlädje och utmaningar
Glädje och utmaningar Att vara småbarnsförälder idag - Projektet: Stöd till föräldrar med förskolebarn Angered, Göteborg socionom, med.dr Uppdragsgivare: Angereds SDN (Elly Samuelsson) Projektledare: Christina
Läs merUtökade hembesök Göteborg ATT HÄNVISA OCH INFORMERA FÖRÄLDRAR
Utökade hembesök Göteborg ATT HÄNVISA OCH INFORMERA FÖRÄLDRAR Den första kontakten med familjen Barnmorskemottagningar Familjecentraler Öppna förskolor BVC En viktig roll: Lansera utökade hembesök Ha god
Läs merRegionens arbete BUSA. Barnrättsanalys. Vardagsarbetet
Märtha Lundkvist Regionens arbete BUSA Barnrättsanalys Vardagsarbetet Varför? Uppfylla lagen Samhällsekonomiskt : nästan 1 miljard om året för Region Örebro län För BARNENS skull! Hälso- och sjukvårdslagen
Läs merPROJEKTPLAN/PROJEKTANSÖKAN. Projektägare: Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen, Landstinget och Linköpings kommun.
Huvudsammanställare Ann-Sofi Ringkvist Datum:2009-02-19 PROJEKTPLAN/PROJEKTANSÖKAN Projektbenämning: STEGET till arbete Projektledare och projektägare Projektägare: Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen,
Läs merinnerstaden mellan socialtjänst, prevention och skola för att förebygga och minska psykisk ohälsa samt alkohol- och drogmissbruk bland tonårsflickor.
ÖSTERMALMS STADSDELSFÖRVALTNING ANSÖKAN DNR 2010-106-2.1.1. 2010-03-31 Handläggare: Toni Mellblom Telefon: 508 10 320 Till Länsstyrelsen i Stockholms län Socialavdelningen Box 22067 104 22 Stockholm Projektplan
Läs mer