Att öka kunskapen om barnen i gruppverksamheter Första halvåret 2014

Transkript

1 Arbetsrapport :14 Att öka kunskapen om barnen i gruppverksamheter Annika Almqvist & Per Åsbrink

2

3 Att öka kunskapen om barnen i gruppverksamheter Annika Almqvist & Per Åsbrink

4 Arbetsrapport :14 FoU Välfärd Region Gävleborg Layout: Gunilla Bloom Lundqvist

5 Innehållsförteckning INNEHÅLLSFÖRTECKNING... 3 BAKGRUND... 4 Syfte... 4 Metod... 4 Bortfall... 4 Disposition... 4 DEL 1. RESULTAT TOTALT VILKA ÄR BARNEN?... 5 Antal barn... 5 Barnens kön... 5 Barnens ålder... 6 Hur barnen bor... 7 Rekryteringsvägar... 7 Grupper första halvåret... 8 Annat stöd... 9 Problemen hos barnens föräldrar...10 Tidigare deltagande i grupp...11 Resultat hur upplever barnen gruppverksamheten,?...12 DEL 2. ÖPPNA FRÅGOR BARNENS ÅSIKTER...14 BILAGA 1. ENKÄT FÖR BARN OCH UNGDOMAR...16

6 4 Bakgrund 2011 startade FoU Välfärd en forskarcirkel med representanter för stödgrupperna för barnoch unga i länet vars föräldrar har problem med alkohol/narkotika, psykiska problem, använder våld eller befinner sig i separationskonflikt. Stödgruppsverksamheterna har beskrivits i en rapport från forskarcirkeln. En gemensam dokumentationsmall har tagits fram för att fr.o.m. kunna samla in och sammanställa statistik från stödgrupperna samt dokumentera vad verksamheten har betytt för dem som deltagit. Syfte Det finns ett behov av att öka kunskapen om barnen som deltar i gruppverksamheter, såsom familjeförhållanden, problem i familjen, andra stödåtgärder för det enskilda barnet samt barnens upplevelse av gruppverksamheten. Metod Barnen har besvarat en enkät (se bilaga 1). Gruppledarna har överfört svaren på dessa enkäter i en excelmall. Resultatet från deltagande kommuner har sammanställts av FoU Välfärd. Bortfall Vi beräknar ett bortfall mellan 8 10 %. Det har varit hög närvaro vid avslutningsträffarna då enkäterna har fyllts i. Bortfaller beror till största delen på frånvaro vid dessa. För denna rapport, första halvåret, kan inte fullständiga data redovisas för Sandviken, eftersom besvarade enkäter inte inkommit. För Sandviken redovisas: antal barn, kön och ålder. Disposition Del 1: Redovisning av resultatet totalt från sex kommuners gruppverksamheter. Del 2: Barnens åsikter

7 5 DEL 1. Resultat totalt Vilka är barnen? Antal barn Sex kommuner har inlämnat dokumentation kring barnen i gruppverksamhet första halvåret. 68 barn deltog i gruppverksamhet i sex av länets kommuner. Ökningen i Bollnäs bedöms bero på aktiv rekrytering, där har man bedrivit fyra grupper, vilket är vad man klarar med befintliga personalresurser (tabell 1). Tabell 1. Antalet barn i gruppverksamhet efter kommuner. Första halvår Antal barn. Sandviken Gävle Söderhamn 9 7 Bollnäs Ovanåker Ljusdal Hudiksvall Totalt Barnens kön Fler flickor (65 %) än pojkar (35 %) deltog i gruppverksamheterna första halvåret. Sammantaget för perioden ( ) finner vi fler flickor än pojkar i gruppverksamheterna (tabell 2). Tabell 2. Kön.. Antal och procent. Pojke % 35 % 35 % Flicka % 65 % 65 % Totalt % 100 % 100 % 1 Fullständiga data kan inte redovisas för Sandviken eftersom besvarade enkäter inte inkommit. För Sandviken redovisas; antal barn, kön, ålder.

8 6 Barnens ålder var 69 % av barnen var mellan 7 12 år och 29 % mellan år. Totalt för perioden är de flesta barnen i åldersgruppen 7 12 år. Andelen tonåringar har dock ökat. Förklaringen till detta är till största delen att man i Bollnäs haft en sorg-grupp för pojkar och en tonårsgrupp för flickor (tabell 3). I genomsnitt var barnen 11 år (10,93). Tabell 3. Åldersgrupp.. Antal och procent. 0 6 år % 3 % 0 % 7 12 år % 83 % 69 % år % 14 % 29 % år % 0 % 1 % Totalt % 100 % 100 %

9 7 Hur barnen bor För noteras att 28 % av barnen bor med en ensamstående mamma, 27 % med en biologisk förälder + styvförälder och 22 % bor med mamma och pappa växelvis (tabell 4). Tabell 4. Hur bor barnet?. Antal och procent. Bor med båda föräldrarna % 8 % 10 % Bor med förälder + styvförälder % 15 % 27 % Bor med ensamstående mamma % 23 % 28 % Bor med ensamstående pappa % 6 % 8 % Växelvis boende hos mamma/pappa % 32 % 22 % Familjehem - släkting placering % 3 % 0 % Familjehem - främmande familjehem % 9 % 5 % Annan familjesituation % 3 % 0 % Totalt % 100 % 100 % Om vi kategoriserar barnens familjeförhållanden utifrån andel barn som lever med sina båda biologiska föräldrar respektive i andra familjeförhållanden finner vi att 10 % av barnen lever med sina båda biologiska föräldrar. En majoritet av barnen (85 %) lever i splittrade familjer och i andra familjeförhållanden (tabell 5). Tabell 5. Andel barn i splittrade familjer.. Antal och procent. Antal Procent Bor med båda biologiska föräldrarna 6 10 Andra familjeförhållanden Placerad i familjehem eller annan familjesituation 3 5 Totalt Rekryteringsvägar Närmare hälften av barnen (46 %) erhöll information om barngruppsverksamheten via socialtjänsten, 21 % genom skolan och 21 % via sin släkt, bekanta eller kompisar. Andelen barn som erhållit information från socialtjänsten har ökat över perioden (från 42 till 46 %). Ande-

10 8 len som fått information via skolan varierar mycket, vilket visar på behovet av att kontinuerligt informera skolan om gruppverksamheten. Andra kanaler för information kan t ex vara via media. (tabell 6). Tabell 6. Information om barngruppen.. Antal och procent. Första halvår Genom socialtjänsten % 41 % 46 % Genom skolan % 30 % 21 % Genom min släkt/bekanta/kompisar % 30 % 21 % Genom annan % 0 % 11 % Totalt % 100 % 100 % Grupper första halvåret Den vanligaste typen av gruppverksamhet i kommunerna var Barn till separerade föräldrar (28 barn). Gävle har haft grupp för Barn till föräldrar med psykisk ohälsa och Bollnäs för Barn i sorg (gäller sorg-gruppen för pojkar och halva tonårsgruppen för flickor). Beroende på antal gruppledare med utbildning i olika material kan man starta olika grupper och vara flexibel efter barnens behov. I Bollnäs finns t ex tio utbildade ledare, inom såväl socialtjänsten som skolan och kyrkan som kan erbjuda grupper. I Söderhamn utbildas nu två gruppledare inom socialtjänsten, tidigare har BILDA stått för gruppledningen. Rektorernas och kuratorernas inställning är av stor betydelse för rekryteringen, det skiljer mycket mellan skolorna, det gäller såväl de kommunala som de privata. Även engagerade politiker kan ha stor betydelse. För att man ska kunna starta en grupp behövs ett visst antal barn, varför alla grupper inte starttas varje halvår, helårsstatistiken ger därför en bättre helhetsbild (tabell 16). Tabell 7. Typ av grupp efter kommuner.. Antal. Vilken grupp har avslutats Sandviken (ingen uppgift) Missbruk Psykisk ohälsa Barn till separerade föräldrar Barn i sorg Gävle Söderhamn Bollnäs Ovanåker Ljusdal Totalt

11 9 Annat stöd Över hälften av barnen (69 %) erhåller inte något annat stöd än från barngruppverksamheten, denna andel har ökat. Detta visar på gruppernas stora betydelse för dessa barn. 16 % erhåller särskilt stöd i skolan och 13 % är aktuella för insatser från socialtjänsten samt 8 % inom BUP. (tabell 8). Tabell 8. Får barnet stöd från någon annan?. Antal och procent. Första halvår Nej, ingen annan hjälp Ja, hjälp inom socialtjänsten 59 % 55 % 69 % % 11 % 13 % Ja, BUP % 6 % 8 % Ja, Barnhabiliteringen % 0 % 2 % Ja, Stöd i skolan % 23 % 16 % Ja, Barn och familjehälsan % 5 % 2 % Ja, annan hjälp % 11 % 2 % Totalt % av barnen erhåller en stödinsats utöver barngruppverksamheten och 3 % av barnen har två pågående stödinsatser utöver deltagande i gruppverksamhet. Över tid ( ) noteras att andelen barn som inte har några andra insatser förutom barngruppen har ökat (från 59 till 67 %) (tabell 9). Tabell 9. Antal stödinsatser?. Antal och procent. Antal hjälpinsatser Första halvår % 55 % 67 % % 35 % 26 % % 8 % 3 % % 2 % 3 % Totalt % 100 % 100 %

12 10 Problemen hos barnens föräldrar De vanligaste problemen är separationskonflikter (43 %), följt av missbruk (38 %), psykiska problem (25 %) och våld mellan vuxna (5 %). I jämförelse med tidigare år har andelen med missbruk i familjen minskat och psykiska problem ökat. Därutöver förekommer också sorg om en förälder har dött, sorg kan vara kopplat till missbruk, men också till annan sjukdom eller olycka. Då alla grupper inte startas i alla kommuner varje halvår så ger helårsstatistiken en mer rättvisande bild än data för endast första halvåret (tabell 10). Tabell 10. Problem i familjen.. Antal och procent. Första halvår Missbruk % 45 % 38 % Psykiska problem % 11 % 25 % Våld mellan vuxna i hemmet % 3 % 5 % Separationskonflikter % 51 % 43 % Andra problem % 18 % 21 % Totalt Hos 74 % av familjerna förekommer en problematik, i 17 % av familjerna föreligger två samtidiga problem och i 9 % (antal 4) föreligger tre samtidiga problem i familjen (tabell 11). Tabell 11. Antal problem i familjen.. Antal och procent. Antal problem Första halvår % 75 % 74 % % 23 % 17 % % 0 % 9 % % 2 % 0 % Totalt % 100 % 100 % 41 % av barnen har deltagit i gruppverksamhet Barn till separerade föräldrar, som liksom är den största gruppen, och 26 % i gruppverksamhet Barn till missbrukande föräldrar.

13 11 Sorg-gruppen för pojkar och tonårsgruppen för flickor i Bollnäs har i statistiken lagts in under Barn i familjehem och i några fall under Barn till separerade familjer. (tabell 12). Tabell 12. Vilken grupp har barnet avslutat?. Antal och procent. Första halvår Missbruk % 29 % 26 % Psykisk ohälsa % 5 % 21 % Bevittnat våld % 0 % 0 % Barn till separerade föräldrar % 62 % 41 % Barn i familjehem % 5 % 12 % Missbruk samt psykisk ohälsa % 0 % 0 % Totalt % 100 % 100 % Tidigare deltagande i grupp Mer än hälften av barnen (62 %) har aldrig tidigare gått i grupp. Av de barn som tidigare har deltagit i gruppverksamhet har de flesta av barnen gått i grupp Barn till missbrukande föräldrar, men andelen som tidigare gått i grupp Barn till separerade föräldrar har ökat. Detta kan ses mot bakgrund av att det är lättast att rekrytera till denna grupp, men att det under grupprocessen kan framkomma att det även finns andra problem i familjen (tabell 13). Tabell 13. Har barnet tidigare gått i grupp? Antal och procent. Första halvår Nej, aldrig tidigare gått i grupp % 78 % 62 % Ja, grupp Missbruk % 12 % 18 % Ja, grupp Psykisk ohälsa % 2 % 3 % Ja, grupp Bevittnat våld Ja, grupp Barn till separerade föräldrar 4 % 0 % 2 % % 6 % 15 % Annan grupp % 5 % 0 % Totalt

14 12 Resultat hur upplever barnen gruppverksamheten,? (bortfall = 7) Mer än hälften (54 %) av barnen anser att gruppen har varit till mycket god hjälp, vi finner bl.a. att 70 % anser att det har varit mycket bra att träffa andra barn med liknande erfarenheter (tabell 14). Tabell 14. Om att gå i gruppen.. Procent. Jag tycker att gruppen har varit till god hjälp Jag har blivit lyssnad till i gruppen Det har varit bra att träffa andra med liknande erfarenheter Instämmer inte alls Instämmer helt Som exempel noterar vi att 35 % (betyg 5) instämmer helt i att de nu vet mera om missbruk/- psykisk sjukdom/våld. 33 % av barnen instämmer helt att det har blivit lättare att be om hjälp efter gruppen (tabell 15). Tabell 15. Efter gruppen. Procent. Nu vet jag mer om missbruk m.m. * Jag har lättare att säga vad jag tycker till mina föräldrar nu Nu har jag lättare att be om hjälp Jag kan lättare uttrycka mina känslor Jag tänker mer på mig själv och vad jag behöver * Jag har lättare att säga vad jag tycker till mina kompisar ** Instämmer inte alls Instämmer helt Vid en sammanställning, i fallande skala, av medelvärden (skala 1 5) kring barnens upplevelser av gruppverksamheten finner vi att det högsta medelvärdet (mest nöjd) rör upplevelsen av att träffat andra barn med liknande erfarenheter (4,46), följt av upplevelsen av att ha blivit lyssnad till i gruppen (4,26). I jämförelse med noteras bättre medelvärden t.ex. rörande kunskap om missbruk m.m. samt att barnen har fått förmågan att mer tänka på sig själv och vad man behöver (tabell 16).

15 13 Tabell 16. Sammanställning medelvärden. Skala = mycket dåligt, 5 = mycket bra. och. Medelvärde. Första halvåret Medelvärde Första halvåret Medelvärde Det har varit bra att träffa andra barn med liknande erfarenheter 4,46 4,63 Jag har blivit lyssnad till i gruppen 4,26 4,72 Jag tycker att gruppen har varit till god hjälp 4,21 4,18 Nu vet jag mera om missbruk/psykisk sjukdom/våld mellan vuxna 3,87 3,59 Nu har jag lättare att be om hjälp när jag behöver det 3,59 3,72 Jag tänker mer på mig själv och vad jag behöver 3,58 3,44 Jag kan lättare uttrycka mina känslor efter att jag gått i gruppen 3,57 3,69 Jag har lättare att säga vad jag tycker till mina kompisar 3,43 3,81 Jag har lättare att säga vad jag tycker till mina föräldrar nu 3,33 3,58

16 14 DEL 2. Öppna frågor Barnens åsikter Barnen fick i slutet av enkäten skriva ner sina upplevelser av gruppverksamheten. Vad är du mest nöjd med? Alla trevliga personer jag träffat! Att få prata om mamma även om det har varit det jobbigaste. Att jag fått lära mig mer om hur det är när man dricker Att jag känner mig säkrare som person Att man lär sig mycket om droger och annat, som exempel oro. De var bra lärare och det var kul Exakt allt!! + Maggi Få fika, prata Jag älskade alla dessa kompisar som man träffade och de roliga aktiviteter som vi gjorde. Allting var roligt och sådär. Men pyssla är väl alltid kul! Att få träffa andra ungdomar som har gått igenom samma sak och dela sina erfarenheter. Och att jag har fått flera vänner i processen. Att jag har fått hjälp och gott fika! Att man blir omtyckt Att träffa andra som har ungefär samma problem Det är kul och jag har fått veta mer om tonåringar i min ålder Fikat för att då kändes det som dom flesta sa det dom ville säga! Göra olika saker och träffa andra som har som mig. Jag är mest nöjd med att prata med andra och få höra vad andra tycker och känner och själv få säga hur jag känner/tycker Att fröknarna är snälla. Att ha det bra när jag är där Att jag har fått lärt mig mer om missbruk. Att man får säga vad man tycker och tänker. Bra ledare och helt ok "kompisar", tystnadsplikt osv Fika, roligt att prata med andra Fikat och humorn Jag har lärt mig mer. Kasta gosedjur leka+ musik Lekarna Maggi och ungdomarna i gruppen Man får nya vänner och folk förstår en bättre eftersom de varit med om samma saker. Nalleleken, kladdkaka, marängswisch/bananer/grädde, oboy Prata med andra. träffa nya kompisar Tycker om att leka

17 15 Vad skulle kunna vara bättre? Att ha längre tid Att leka mer Att man kunde välja om man ville gå med flickor eller pojkar ifall det var någon som hade svårt att uttrycka sig med båda. Att prata mer Bättre mat. För få personer i gruppen. Inga konflikter mellan oss i gruppen. Jag tycker att vi skulle kunna vara här mer dagar. Inget men om jag måste säga något så tycker att det skulle vara längre tid så att man fick säga det man ville säga för ibland hann inte jag säga det jag ville men annars är jag nöjd med allt! Mer fika Inget plus att ta bort en viss person Mer fika, annars är det bra Mer utelekar Mera lek mindre prat. Mindre deltagare! Max 5 Strängare fröknar, mer mat Har du något mer att säga? Att jag fick leka med alla nya kompisar Bättre frågor som barnen kan förstå Att jag kommer att sakna alla i gruppen men mest Maggi Jag trivdes i gruppen Bra gruppledare Jag älskar Maggi och era mackor

18 16 BILAGA 1. Enkät för barn och ungdomar Vi vill gärna veta vad Du har tyckt om att gå i grupp. Detta hjälper oss att förbättra vårt arbete. 1) Pojke eller flicka? 2) Hur gammal är du? Pojke Flicka Ålder: 3) Hur bor du? 4) Hur fick du/ni i familjen reda på barngruppen? Bor med båda mina föräldrar Bor med en förälder + styvförälder Bor med ensamstående mamma Bor med ensamstående pappa Bor växelvis hos mina föräldrar Bor i familjehem hos släktingar Bor i familjehem hos andra vuxna Annat boende Genom socialtjänsten Genom skolan Genom min släkt/bekanta/kompisar Genom annan vilken då? 5) Får du hjälp från någon annan? (fler alternativ) 6) Vilket/vilka problem finns i din familj? (fler alternativ) Nej, ingen annan hjälp Ja, annan hjälp inom socialtjänsten Ja, BUP (Barnpsykiatrin) Ja, Barnhabiliteringen Ja, stöd i skolan Ja, Barn och Familjehälsan Missbruk (t.ex. dricker för mycket, drogar) Psykiska problem Våld mellan vuxna i hemmet Föräldrar som skiljt sig och inte kommer överens Andra problem Annan hjälp från vem? 7) Vilken grupp har du just avslutat? 8) Har du tidigare gått i grupp? (fler alternativ) Missbruk Psykisk ohälsa Upplevt våld Barn till separerade föräldrar Annan grupp vilken då? Nej, har aldrig tidigare gått i grupp Ja, grupp Missbruk Ja, grupp Psykisk ohälsa Ja, grupp Upplevt våld Ja, grupp Barn till separerade föräldrar Ja, annan grupp 9) Går din mamma/pappa/styvförälder i grupp nu? Nej Ja, föräldragrupp, på samma ställe som jag Ja, grupp för föräldrar på annat ställe Vet ej Om att gå i gruppen Här kommer ett antal påståenden. Håller du med om påståendet eller inte, så talar du om detta via att kryssa i rutorna. 10) Jag tycker att gruppen har varit till god hjälp. Instämmer inte alls Instämmer helt 11) Jag har blivit lyssnad till i gruppen. Instämmer inte alls Instämmer helt 12) Det har varit bra att träffa andra barn/ungdomar med liknande erfarenheter. Instämmer inte alls Instämmer helt Frågorna fortsätter på andra sidan!

19 17 Efter gruppen 13) Nu vet jag mera om missbruk/psykisk sjukdom/våld eller konflikter mellan vuxna. Instämmer inte alls Instämmer helt 14) Jag har lättare att säga vad jag tycker till mina föräldrar nu Instämmer inte alls Instämmer helt 15) Nu har jag lättare att be om hjälp när jag behöver det. Instämmer inte alls Instämmer helt 16) Jag kan lättare uttrycka mina känslor efter att jag gått i gruppen. Instämmer inte alls Instämmer helt 17) Jag tänker mer på mig själv och vad jag behöver. Instämmer inte alls Instämmer helt 18) Jag har lättare att säga vad jag tycker till mina kompisar. Instämmer inte alls Instämmer helt 19) Kan Du tänka dig att tipsa en kompis om att gå i grupp? Ja Nej Vet ej Skriva fritt Här får du skriva fritt om vad du tyckte var bra med att gå i grupp och vad som du skulle vilja ändra på. 20) Vad är Du mest nöjd med när det gäller att gå i gruppen? 21) Vad skulle kunna vara bättre med gruppen? 22) Har Du något mer som du vill säga? Tack för dina svar!

20 Att öka kunskapen om barnen i gruppverksamheter Beställ arbetsrapporten från: gunilla.blom.lundqvist@regiongavleborg.se FoU Välfärd Region Gävleborg Box Gävle Tel: Hemsida: Arbetsrapport :14