Att dokumentera socialtjänstens insatser för Barn och Unga

Transkript

1 FoU rapport 2014:3 Att dokumentera socialtjänstens insatser för Barn och Unga Aktualiseringar till socialtjänsten i Gävleborg 2013 i jämförelse med perioden Annika Almqvist & Per Åsbrink

2

3 Att dokumentera socialtjänstens insatser för Barn och Unga Aktualiseringar till socialtjänsten i Gävleborg 2013 i jämförelse med perioden Annika Almqvist & Per Åsbrink

4 FoU Rapport 2014:3 FoU Välfärd Region Gävleborg Layout: Gunilla Bloom Lundqvist Tryck: Backman Info, Gävle ISSN:

5 Förord Sedan några år pågår inom FoU Välfärd vid Region Gävleborg projektet Att dokumentera insatser för barn och unga. Arbetet redovisas kontinuerligt för socialchefer, ordföranden och ledamöter i socialnämnderna samt berörda och intresserade handläggare i länet. Ett antal rapporter har producerats sedan Vi har tidigare sammanställt aktualiseringsdata för barn och unga från 2008 i FoU-rapport 2009:04, 2009 i FoU-rapport 2010:5, 2010 i FoU-rapport 2011:3, 2011 i FoU-rapport 2012:4 samt 2012 i FoU-rapport 2013:02. I denna rapport redovisas motsvarande siffror för 2013 i jämförelse med perioden Rapporten består av två delar: Den första delen omfattar en redovisning av totalsiffror för Gävleborgs län 2013 avseende aktualiseringar för barn och unga: antal anmälningar respektive ansökningar, de aktualiserade barnens kön, ålder och familjebild, vem som aktualiserat, orsak till aktualisering samt hur stor del av aktualiseringarna som leder till utredning. Den första delen i rapporten behandlar även fördelningen av de barn som aktualiseras till socialtjänsten vid mer än ett tillfälle, samt andel av barn och ungdomar i kommunen som aktualiseras till socialtjänsten. Jämförelser görs för perioden i de flesta diagram och tabeller. Del 1 i rapporten avslutas med ett avsnitt som redovisar data från kommunerna rörande tidig upptäckt av barn som misstänks fara illa. Den andra delen redovisar motsvarande data för 2013 för kommunerna i länet jämfört med perioden Gävle i juni 2014 Annika Almqvist och Per Åsbrink

6 4 Innehållsförteckning FÖRORD... 3 INNEHÅLLSFÖRTECKNING... 4 SAMMANFATTNING... 5 INLEDNING... 6 Bakgrund... 6 METOD... 8 Bortfall/felkällor... 8 Tillförlitlighet... 8 Generaliserbarhet... 9 AKTUALISERADE ÄRENDEN TILL SOCIALTJÄNSTEN Aktualiseringar...10 Andel aktualiserade barn och unga i kommunerna...13 Tidig upptäckt av barn...17 Vilka barn och unga aktualiseras?...21 Ålder Kön Familjetyp Vem aktualiserar till socialtjänsten?...24 Orsaker till anmälan...24 Beslut om social utredning...26 Åldersgrupp...28 Familjetyp...32 Vem aktualiserar till socialtjänsten?...35 Orsak till anmälan...41 Beslut om social utredning efter aktualiseringstyp...47 Beslut om social utredning efter orsak till anmälan...49 SAMMANFATTANDE SLUTSATSER OCH REFLEXIONER...52 REFERENSER...54 BILAGA 1. AKTUALISERINGS- OCH BAKGRUNDSKODER...55 BILAGA 2. TABELLER...57

7 5 Sammanfattning Sammanställningen av statistik för aktualiseringar från alla tio kommunerna i Gävleborgs län under helåret 2013 ger ett unikt jämförelsematerial och att jämförelser nu kan göras över sex år gör materialet än mer intressant. Mellan år 2012 och 2013 har antalet aktualiseringar till socialtjänsten ökat med 17 % i länet, över en sex års period visar våra data att antalet aktualiseringar ökar stadigt i länets tio kommuner. I ett sexårsperspektiv visar vår sammanställning att vilka barn och unga som aktualiseras är relativt stabilt vad gäller kön och familjebild. Majoriteten av barnen lever med en ensamförälder. Liksom tidigare år är den vanligaste aktualiseringen till socialtjänsten en anmälan och det är något fler pojkar än flickor som aktualiseras. En viss variation mellan kommunerna kan dock föreligga. Det som framför allt har förändrats över tid är att andelen aktualiserade små barn ökar över tid. Den genomsnittliga åldern på barnen som aktualiseras till socialtjänsten har sjunkit med mer än ett år, från 12 till närmare 10 år, mellan år 2009 och I och med att allt yngre barn anmäls handlar anmälningsorsaken alltmer om olika brister i barnens hemförhållanden. Förändringar i ålderssammansättningen av de barn som anmäls till socialtjänsten kan delvis förklaras av förändringar i födelsetalen, dock inte helt. För små barn finner vi att antalet anmälningar från barnets privata nätverk (anhöriga) och hälso- och sjukvården ökar över tid ( ), medan andelen anmälningar från förskolan och skolan är i stort oförändrad. Dock noterar vi att antalet anmälningar från verksamheter som möter små barn i förskola och skola skiljer sig mellan kommunerna. Att en högre andel av yngre barn anmäls av personer i barnets privata nätverk (anhöriga och privatpersoner) än från de verksamheter (hälso- och sjukvård, förskola) som dagligen möter barn i sin verksamhet, visar på betydelsen av socialtjänstens tillgänglighet och förekomsten av informationsinsatser till allmänheten om hur man som privatperson skall gå till väga när man möter barn som man misstänker far illa. Graden av social kontroll i främst mindre kommuner kan också påverka utfallet. En faktor som troligen spelar stor roll för arbetet med tidig upptäckt av barn är hur socialtjänsten är organiserad samt vilka rutiner för anmälan om missförhållanden för barn som finns hos olika myndigheter.

8 6 Inledning Bakgrund I syfte att kvalitetssäkra arbetet inom socialtjänsten förs idag en diskussion om evidensbaserad praktik (EBP) som innebär att insatser väljs med utgångspunkt i en sammanvägning av bästa tillgängliga vetenskapliga kunskap, de professionellas expertis och brukarens erfarenheter (SOU 2008:18 s.10). Inom Socialstyrelsen tar man fram systematiska forskningsöversikter som presenterar den vetenskapliga kunskap som hittills finns inom olika områden. Dessa bygger på jämförande studier av olika interventioners effekter. Som FoU-enhet är det vår ambition att bidra till utvecklingen av EBP genom att skapa förutsättningar för socialtjänsten att göra uppföljningar och utvärderingar som kan resultera i t.ex. enklare sambandsstudier, utfallsstudier, lokala uppföljningar av klientfall. Inom FoU Välfärd, Region Gävleborg, bedrivs projektet Att dokumentera insatser för barn och unga i samarbete med en referensgrupp bestående av representanter för socialtjänsten i länets kommuner. Syftet med projektet är att förbättra dokumentation och uppföljning inom socialtjänstens barn- och ungdomsarbete. Projektet bedrivs genom att vi löpande arbetar oss igenom processen i handläggning enligt modell (se figur 1). Uppföljningar (aggregering och/eller jämförelse av data mellan kommuner) kan göras under utvecklingen av ett enhetligt dokumentationssystem. Utvärderingar kommer att bli möjliga när dokumentationssystemet är utvecklat och enhetligt och används på samma sätt i länets kommuner (figur 1). Uppföljning: Kartläggning, enklare sambandstudier, utfallsstudier av klientfall, lokal uppföljning Aktualisering Utredning Verkställighet Utvärdering Bakgrundsvariabler Aktualiseringar: av vem, av vilken orsak? Vilka ärenden utreds? Orsak till åtgärd Typ av utredning; BBIC eller traditionell Typ av insats Mål med insatsen Resultatuppföljning Vetenskapligt hållbara utvärderingar Figur 1. Projektets olika steg.

9 7 Under våren och sommaren 2007 fattades beslut i alla socialnämnder i Gävleborgs län att lägga in gemensamma aktualiseringskoder i socialtjänstens verksamhetssystem, 1 koder som arbetats fram inom ramen för projektet (se bilaga 1). Ett test av koderna gjordes genom en länssammanställning våren 2008 för ärenden aktualiserade november december Nästa steg blev att inhämta aktualiseringar för första halvåret 2008 (jan juni) (Delrapport 2009:01). Därefter har data samlats in för varje helår, 2008 (FoU-rapport 2009:04), 2009 (FoU-rapport 2010:05), 2010 (FoU-rapport 2011:3), 2011 (FoU-rapport 2012:4), 2012 (FoUrapport 2013:2. Föreliggande rapport redovisar en länssammanställning omfattande hela 2013 ( ), av alla inkomna aktualiseringar rörande barn- och ungdomsärenden (0 20 år) i länets socialtjänster i tio kommuner (Sandviken, Gävle, Söderhamn, Bollnäs, Ovanåker, Ljusdal, Hudiksvall, Nordanstig, Ockelbo och Hofors), 3 samt jämförelser med perioden Aktuella verksamhetssystem i Gävleborgs län är Treserva (Logica) samt ProCapita (Tieto). Se Delrapport 4, Hofors har inte kunnat ta ut begärda uppgifter i verksamhetssystemet för år 2008, 2009 och 2010.

10 8 Metod Alla tio kommunerna i länet har kunnat ta ut statistikuppgifter direkt från socialtjänstens verksamhetssystem rörande registrerade aktualiseringar av barn och ungdomar (0 20 år) för helåret 2013 ( ). 4 Observera att data inte är kopplade till identifierbara personer. Materialet rör alla aktualiseringar vilket innebär att ett barn/ungdom kan vara aktuell för fler än en aktualisering. Vi har dock fr.o.m kunnat identifiera andelen aktualiserade unika barn, data om detta presenteras i rapporten. Kommunerna har kunnat leverera individbaserade data vilket ger möjlighet till korstabuleringar. Materialet har bearbetats i statistikprogrammet SPSS. Fr.o.m deltar alla tio kommuner i länet i redovisning av data rörande barn och unga som aktualiseras till socialtjänsten i respektive kommun (tabell 1). Tabell 1. Deltagande kommuner efter år Sandviken X X X X X X Gävle X X X X X X Söderhamn X X X X X X Bollnäs X X X X X X Ovanåker X X X X X X Ljusdal X X X X X X Hudiksvall X X X X X X Ockelbo - X X X X X Nordanstig - X X X X X Hofors X X X Bortfall/felkällor Tänkbara bortfall och felkällor kan vara: a) att socialsekreterare inte registrerar ett inkommande ärende; b) att socialsekreterare definierar samma/likartade fenomen på olika sätt; c) att socialsekreterare registrerar fel. Tillförlitlighet Projektansvariga vid FoU Välfärd bedömer att datamaterialet har en hög tillförlitlighet mot bakgrund av att: 4 Rör barn- och ungdomsvårdsärenden, ej försörjningsstöd och ensamkommande flyktingbarn.

11 9 a) aktualiseringskoderna har implementerats i kommunernas socialtjänster via projektets referensgrupp 5 och efter beslut i kommunernas socialnämnder, vilket gör att registrering sker på samma sätt; b) koderna kan inte ändras av verksamheterna annat än via ett nytt beslut i socialnämnden. Detta ger stabilitet och möjlighet till mätningar över tid; c) datamaterialet är hämtat direkt från de verksamhetssystem som innehåller socialsekreterarnas registrering av alla aktualiserade ärenden till socialtjänstens barn- och ungdomsenheter; d) en kodnyckel har arbetats fram inom ramen för projektet för att så långt möjligt garantera en likartad registrering. Generaliserbarhet Trots att det totala datamaterialet är omfattande bör försiktighet iakttas när det gäller att generalisera resultatet. Slumpmässiga variationer beroende av lokala förhållanden kan förekomma, särskilt som dataunderlaget för vissa kommuner är litet. De årliga sammanställningarna ökar säkerheten i data över tid samt möjliggör även studier av inomkommunala förändringar. 5 Bestående av systemförvaltare och socialsekreterare från alla tio kommunerna i länet.

12 10 Aktualiserade ärenden till socialtjänsten 2013 Barn och ungdom 0 20 år. Sammanställning av data från Gävleborgs län. År 201 jämfört med Aktualiseringar Detta avsnitt rör fyra olika typer av aktualiseringar till socialtjänsten. Ansökan: den enskilde/vårdnadshavaren begär bistånd. Anmälan: en anhörig, annan privatperson eller myndighet anmäler till socialtjänsten om misstanke att ett barn far illa. Yttrande: begäran inkommer från en myndighet. Överflyttning av ärende: överflyttning av ett ärende från en annan kommun. Tabell 2. Totalt antal aktualiseringar till socialtjänsten år, 10 kommuner. Jämförelse Antal och Procentuell förändring Period helår % Totalt Sandviken Gävle Söderhamn Bollnäs Ovanåker Ljusdal Hudiksvall Hofors Ockelbo Nordanstig Totalt Antalet aktualiseringar totalt ökade med 17 % i länet jämfört 2012 och I sju av tio kommuner ökade antalet aktualiseringar och störst ökning finner vi i Hofors (+ 54 %), Nordanstig (+ 29 %), Gävle (+ 24 %) och Söderhamn (+ 23 %) (tabell 2).

13 11 Tabell 3. Typ av aktualisering till socialtjänsten år, 10 kommuner jämfört Antal och Procent. Antal , % 2012, % 2011, % 2010, % Ansökan Anmälan Yttrande Överflyttning av ärende 17,2,1,3,5 Totalt För 2013 inkom 7307 aktualiseringar till socialtjänsten i tio kommuner. De allra flesta aktualiseringarna rör anmälningar (87 %), andelen ansökningar är 10 %. I jämförelse med 2012 har andelen anmälningar ökat med 2 % (från %) (tabell 3). Tabell 4. Totalt antal aktualiserade unika barn och unga (0 20 år). 10 kommuner Antal och procentuell förändring Period helår Totalt % Sandviken Gävle Söderhamn Bollnäs Ovanåker Ljusdal Hudiksvall Hofors Ockelbo Nordanstig Totalt Den totala andelen unika barn som aktualiserats för 2013 är 4942 barn och vi finner en ökning med 10 % i jämförelse med Det föreligger stora skillnader mellan kommunerna rörande antalet barn, för Gävle noteras en ökning med 18 % och för Hudiksvall med 12 %. För Ovanåker och Ockelbo noteras en minskning med 12 % (tabell 4).

14 12 Diagram 1. Antal aktualiserade unika barn och unga (0 20 år). Procentuell förändring jämfört När vi studerar utvecklingen av antalet aktualiserade unika barn över tid och jämför åren från 2009 till 2013 finner vi, som exempel, att antalet barn har ökat med 55 % i Ljusdal och 48 % i Hudiksvall. För Bollnäs finner vi en minskning med 11 % och i Gävle med 18 % (diagram 1). 6 Vi vet att en del barn och ungdomar aktualiseras till socialtjänsten mer än en gång under ett halvår, men hur många det omfattar har vi tidigare inte haft kunskap om. Kommunernas verksamhetssystem kan ännu inte leverera data om detta, varför dessa uppgifter har plockats fram manuellt ur systemen. Totalt för alla kommuner rör 32 % av alla aktualiseringar för 2013 barn som aktualiserats till socialtjänsten fler än en gång under ett halvår. Vi finner också att andelen barn som aktualiserats två gånger eller fler under perioden har ökat jämfört med Andelen barn som aktualiseras mer än en gång är ojämnt fördelad mellan kommunerna (tabellbilaga, tabell 1). 6 Eftersom data inte är personnummerbaserad så vet vi inte hur stor andel av de unika barnen som förekommer vid mer än ett tillfälle under perioden T.ex. ett och samma barn kan vara aktualiserat under t.ex och 2013.

15 13 Tabell 5. Antalet unika barn och ungdomar 0 20 år som aktualiserats två ggr eller fler. 10 kommuner Antal. Antal aktualiseringar eller fler Totalt Sandviken Gävle Söderhamn Bollnäs Ovanåker Ljusdal Hudiksvall Hofors Ockelbo Nordanstig Totalt Totalt har 1261 barn aktualiserats två ggr eller fler till socialtjänsten i 10 kommuner under år Av dessa har de allra flesta (58 %) aktualiserats vid två tillfällen (n = 733) och 22 % vid tre tillfällen (n = 277) (tabell 5). Andel aktualiserade barn och unga i kommunerna Det saknas löpande nationell statistik rörande barn som aktualiserats till socialtjänsten i Sverige, vilket gör det svårt att veta i vilken grad andelen aktualiserade barn och unga ökar eller minskar. Fr.o.m kan vi redovisa andelen unika barn och unga som aktualiserats till socialtjänsten i Gävleborg, i relation till den faktiska andelen barn och unga i kommunerna. Tabell 6. Antal aktualiserade unika barn/ungdomar 0 20 år till socialtjänsten samt procentuell andel av barn i respektive kommun. 10 kommuner jämfört Antal och Procent. Se tabellbilaga, tabell 2. Procentuell andel barn, % Förändring 2009 och 2013 % Sandviken 6,4 6,0 6,3 6,8 7,1 + 0,7 Gävle 9,3 7,5 7,0 6,5 7,7 1,7 Söderhamn 9,3 8,8 9,4 9,4 10,4 + 1,1 Bollnäs 6,3 5,2 5,7 5,8 5,8 0,5 Ovanåker 3,3 5,3 4,7 4,5 4,0 + 0,7 Ljusdal 6,0 8,8 7,3 9,0 9,9 + 3,9 Hudiksvall 6,1 9,9 7,5 8,4 9,6 + 3,5 Hofors - - 6,1 6,5 6,5 + 0,4 Ockelbo 11,5 11,1 8,1 9,4 8,7 2,8 Nordanstig 5,1 5,7 6,4 6,2 7,0 + 2,8 Totalt 7,6 7,6 7,0 7,1 7,9 + 0,3

16 14 Ovanstående tabell omfattar andelen (unika) barn och ungdomar som aktualiserats (ansökan, anmälan, yttranden) till socialtjänsten i 10 kommuner jämfört med andelen barn och unga (0 20 år) i kommunerna, enligt befolkningsstatistik från SCB. 7 Vi noterar att andelen aktualiserade barn och ungdomar motsvarar 7,9 % av alla barn och ungdomar i länet (tio kommuner) för I jämförelse med 2012 (7,1) finner vi en ökning av andelen aktualiserade barn och unga. Bland de kommuner som ligger över genomsnittet för länet (7,9) finner vi Söderhamn (10,4), Ljusdal (9,9), Hudiksvall (9,6) och Ockelbo (8,7 %)(tabell 6). Över tid (2009 och 2013) har andelen aktualiserade barn och ungdomar till socialtjänsten i länet ökat med + 0,3 procentenheter. Störst ökning över tid finner vi i Ljusdal (+3,9) och Hudiksvall (+3,5) och minskningar i Ockelbo (- 2,8) och Gävle (- 1,7), notera dock ökningen i Gävle mellan (tabell 6). Tabell 7. Antal anmälda unika barn 0 12 år samt procentuell andel i länet och i kommunerna. 10 kommuner jämfört Antal och Procent. Tabellbilaga, tabell 3. Andel barn 0 12 år % 2009 Andel barn 0 12 år % 2010 Andel barn 0 12 år % 2011 Andel barn 0 12 år % 2012 Andel barn 0 12 år % 2013 Förändring 2009 till 2013 % Sandviken 5,7 5,7 5,0 4,9 6,3 +0,6 Gävle 7,2 5,9 5,4 5,4 6,4 0,8 Söderhamn 6,7 6,4 6,6 7,5 9,4 +2,7 Bollnäs 4,8 4,1 5,1 4,7 4,7 0,1 Ovanåker 2,0 3,2 2,6 3,6 3,0 +1,0 Ljusdal 5,9 8,0 6,3 8,3 8,6 +2,7 Hudiksvall 4,5 7,4 6,1 6,7 7,5 +3,0 Hofors - - 5,1 5,0 6,1 Ockelbo 10,7 10,8 6,3 8,8 7,0 3,7 Nordanstig 5,2 4,0 5,9 4,8 5,1 0,1 Totalt 6,0 6,0 5,5 5,8 6,6 +0,6 Totalt för alla kommunerna uppmärksammas ett genomsnitt på 6,6 % rörande andelen anmälda unika barn i åldersgruppen 0 12 år 2013, vilket är en ökning i jämförelse med 2012 (5,8 %). Söderhamn (9,4), Ljusdal (8,6), Hudiksvall (7,5) och Ockelbo (7,0) ligger över genomsnittet för länet (tabell 7). I jämförelse mellan 2012 och 2013 föreligger en ökning av andelen anmälda yngre barn (0 12 år) i sju kommuner (Sandviken, Gävle, Söderhamn, Ljusdal, Hudiksvall, Hofors, Nordanstig) (tabell 9). Vi uppmärksammar de största ökningarna i Söderhamn (från 7,5 till 9,4) samt Sandviken (från 4,9 till 6,3) (tabell 7). Över tid, från 2009 till 2013, noteras totalt för länet att andelen anmälda barn 0 12 år ökat något (+0,6). De största ökningarna av andelen anmälda yngre barn över tid finner vi i kommunerna Hudiksvall (+3,0), Ljusdal (+2,7) och Söderhamn (+2,7) (tabell 7). 7 (folkmängd efter region, ålder och tid). År 2013.

17 15 Tabell 8. Antal anmälda unika barn/ungdomar år samt procentuell andel i länet och kommunerna. 10 kommuner jämfört med Antal och Procent. Tabellbilaga, tabell 4. Andel unga år % 2009 Andel unga 13 20år % 2010 Andel unga 13 20år % 2011 Andel unga år % 2012 Andel unga år % 2013 Förändring 2009 och 2013 Sandviken 7,3 6,4 6,0 6,1 6,0 1,3 Gävle 11,8 9,6 7,5 6,7 7,4 4,4 Söderhamn 12,1 11,4 9,7 9,0 8,9 3,2 Bollnäs 8,0 6,5 4,6 5,1 6,0 2,0 Ovanåker 4,8 7,6 5,5 3,3 3,7 1,1 Ljusdal 6,2 9,6 6,6 7,8 8,8 +2,6 Hudiksvall 8,1 13,0 7,4 8,4 9,5 1,4 Hofors - - 5,4 4,8 5,4 Ockelbo 12,4 11,1 8,1 8,1 8,6 3,8 Nordanstig 5,0 7,8 6,1 6,5 7,8 +2,8 Totalt 9,4 9,4 7,0 6,8 7,4 2,0 Totalt för länet finner vi att andelen anmälda (anmälan, yttrande) i åldersgruppen år motsvarar 7,4 % av barnen och ungdomarna Hudiksvall (9,5), Söderhamn (8,9), Ljusdal (8,8), Ockelbo (8,6) och Nordanstig (7,8) ligger över genomsnittet för länet (tabell 8). I jämförelse mellan 2012 och 2013 föreligger en ökning av andelen anmälda unga (13-20 år) i åtta av tio kommuner (undantaget Sandviken och Söderhamn). Vi uppmärksammar de största ökningarna i Nordanstig (från 6,5 till 7,8) samt Hudiksvall (från 8,4 till 9,5) (tabell 8). Över tid (från 2009 till 2013) noteras dock att andelen anmälda barn och ungdomar år har minskat från 9,4 till 7,4 %. Vi uppmärksammar de största minskningar i Gävle (från 11,8 7,4), Ockelbo (från 12,4 8,6) och Söderhamn (från 12,1 8,9) (tabell 8). Sammantaget finner vi att andelen barn 0 12 år i kommunerna som anmäls till socialtjänsten har ökat över tid (från 2009 till 2013) i jämförelse med de äldre åldersgrupperna (13 20 år) där andelen anmälda har haft en nedåtgående trend. (De barn och unga som placeras, vilket gäller fler bland de äldre, försvinner därmed ur statistiken.) Andelen anmälda i olika åldersgrupper måste dock också relateras till födelsetalen för respektive åldersgrupp. En sådan jämförelse visar att antalet yngre barn 0 6 och 7 12 år i befolkningen har ökat i länet. Samtidigt finner vi att antalet anmälda yngre barn (0 12 år) till socialtjänsten har ökat (se linje i diagrammet) (diagram 2). Detta kan jämföras med de äldre åldersgrupperna och år, där antalet unga i kommunerna har haft en nedåtgående trend, samtidigt som antalet barn och unga anmälda till socialtjänsten över tid har minskat (se linje) (diagram 2). %

18 16 Diagram 2. Antal barn och unga 0-6, 7-12,13-16, och år. 10 kommuner i Gävleborgs län Samt antalet anmälda unika barn och unga till socialtjänsten, Gävleborgs län

19 17 En del av förklaringen till det ökade antalet anmälningar av yngre barn och det minskade antalet för äldre barn och unga över 12 år kan således förklaras med förändringar i födelsetalen. Detta utgör dock inte hela förklaringen till förändringarna i anmälningsbilden. Vi finner att anmälningar till socialtjänsten av barn 0 6 år har ökat med 49 % och barn i åldern 7 12 år med 34 % mellan åren 2009 och Detta kan jämföras med antalet anmälningar rörande barn år och ungdomar där antalet har minskat med 18 respektive 15 % mellan 2009 och 2013 (tabell 9). Vi noterar alltså att antalet anmälningar rörande barn 0 6 och 7 12 år har ökat och detta kan sannolikt inte enbart förklaras av förändrade ålderskullar. Tabell 9. Antal anmälda unika barn/ungdomar 0 20 år, olika åldersgrupper, till socialtjänsten samt procentuell förändring 2009 till Gävleborgs län och 2013 % 0 6 år år år år Totalt Tidig upptäckt av barn Det finns tydliga tendenser att socialtjänsten över tid möter allt yngre barn som anmäls till verksamheten och ökningen kan inte enbart förklaras av förändrade ålderskullar. Ett effektivt förebyggande arbete har sin grund i tidig upptäckt av barn i riskzonen. Ju tidigare socialtjänsten får vetskap om ett utsatt barn ju större är möjligheterna att kunna undanröja eller lindra problematiken för det enskilda barnet och dess familj. Myndigheter som möter barn och ungdomar i sin verksamhet (förskola, skola, hälso- och sjukvård osv.) har en lagstadgad skyldighet att anmäla till socialtjänsten vid misstanke om att barn far illa (14 kap. 1 SoL). För privatpersoner föreligger ingen lagstadgad skyldighet att anmäla till socialtjänsten. Det finns dock en lagstadgad rekommendation att anmäla olika förhållanden om barn som kan innebära att socialnämnden behöver ingripa till ett barns skydd. 8 Hur har utvecklingen sett ut i länet och kommunernas socialtjänster vad gäller ambitionen att i ett så tidigt skede som möjligt komma i kontakt med de barn som kan behöva stöd och hjälp från socialtjänsten? I nedanstående tabell redovisas andelen unika barn 0 6 år och 7 12 år som anmälts till kommunernas socialtjänster jämfört åren 2009 och 2013, för länet och kommunerna (tabell 10). 8 Anmälningsskyldighet om missförhållanden som rör barn Socialstyrelsen.

20 18 Tabell 10. Medelålder totalt, unika barn och unga. Andelen anmälda barn (0 6, 7 12 år), efter ålder jämfört 2009 och Procent. Tabellbilaga, tabell 5. Medelålder anmälda till socialtjänsten Skillnad ålder Andel 0 6 år anmälda % Andel 0 6 år anmälda skillnad 2009 och 2013 % Andel 7-12 år anmälda % Andel 7 12 år anmälda skillnad 2009 och 2013 % Länet 10,34 1, Sandviken 9,86 1, Gävle 10,26 1, Söderhamn 10,40 1, Bollnäs 10,93 1, Ovanåker 10,43 3, Ljusdal 10,29 0, Hudiksvall 10,54 1, Nordanstig 10,81 0, Ockelbo 10,41 1, Hofors* 10, * För Hofors redovisas data för I jämförelse mellan 2009 och 2013 finner vi, för det första, att medelåldern på de barn som anmäls till socialtjänsten har sjunkit, från 12 år (11,67) till 10 år (10,34), medelåldern på barnen har alltså sjunkit med över ett år (1,33) under perioden (tabell 10, tabellbilaga tabell 5). För 2013 finner vi de lägsta medelåldrarna (yngsta barnen) anmälda till socialtjänsten, i Sandviken (9,86), Gävle (10,26) och Ljusdal (10,29). De kommuner där medelåldern har sjunkit mest mellan 2009 och 2013 noterar vi specifikt Ovanåker (-3,14), Söderhamn (-1,73) och Sandviken (-1,45) (tabell 10). Över tid, mellan 2009 och 2013, har andelen anmälda barn 0 6 år totalt ökat med 8 % i länet. I Ovanåker har andelen barn 0 6 år till socialtjänsten ökat med 18 % i Ockelbo med 13 % samt i Hudiksvall med 10 % (tabell 10). Andelen anmälda barn 7 12 år har under samma period (2009 till 2013) ökat med 6 % i länet. Där noterar vi att i Söderhamn har andelen barn mellan 7 12 år ökat med 11 % och med 8 % i Hudiksvall (tabell 10). Vi finner att andelen anmälda yngre barn skiljer sig mellan olika kommuner. Vilka förklaringar kan finnas till detta? En förklaring skulle kunna vara de strukturella faktorerna, som t.ex. låg utbildningsnivå, hög andel ensamstående föräldrar, hög andel barn i ekonomiskt utsatta hushåll i kommunerna. Ett samband mellan hushåll som haft försörjningsstöd i flertalet år och antal anmälningar om barn som far illa kan finnas. En minst lika viktig förklaring till de kommunala skillnaderna är sannolikt hur anmälningar till socialtjänsten görs och tas emot. Socialtjänstens organisering och kapacitet, graden av 9 Medelålder, unika barn och unga (0 20 år), totalt anmälda till socialtjänsten och Andelen barn 0 6 år, unika barn, av det totala antalet anmälningarna (0 20 år) till socialtjänsten. 11 Andelen barn 7 12 år, unika barn, av det totala antalet anmälningarna till (0 20 år) socialtjänsten.

21 19 samverkan med andra verksamheter i kommunen som möter barn i sin verksamhet samt graden av tillgänglighet gentemot allmänheten är här viktiga faktorer att beakta (se Wiklund 2006 samt 2008). En förutsättning för att kunna arbeta för tidig upptäckt av barn är att socialtjänsten har en uppbyggd lokal samverkan med förskola, skola och hälso- och sjukvård (mödra- och barnhälsovården) samt har en god tillgänglighet gentemot barnens privata nätverk såsom anhöriga eller andra privatpersoner. Tabellerna 11 och 12 redovisar fördelningen av andelen anmälningar från verksamheter och privatpersoner rörande barn 0 6 och 7 12 år till socialtjänsten. Vi noterar att av anmälningarna som inkom till socialtjänsten i länet 2013 rörande barn 0 6 år står anhöriga och privatpersoner står för 15 respektive 16 %, följt av hälso- och sjukvården som anmäler i 13 % av fallen. Andelen anmälningar från förskolan utgör 8 % och från skolan 2 %. I jämförelse mellan 2009 och 2013 noteras främst att andelen anmälningar från anhöriga och hälso- och sjukvård har ökat. Andelen anmälningar från förskolan är oförändrad mellan 2009 och 2013 (se rad Total) (tabell 11). Vi noterar bl.a. att andelen anmälningar från förskolan är högst i kommunerna Nordanstig (19 %) (antal 7), Hudiksvall (13 %) samt Ljusdal och Bollnäs (9 %). I dessa kommuner har andelen anmälningar från förskolan ökat över tid ( ). I övrigt noteras att andelen anmälningar från anhöriga är högst i kommunerna Ljusdal (31 %) och Nordanstig (22 %) (tabell 11). Tabell 11. Andel anmälningar av barn 0 6 år (ej unika) till socialtjänsten efter vem som anmäler barnet, Procentuell andel 2009 inom parantes. Tabellbilaga, tabell Anhörig Annan privatperson Aktualiserat av vem %, 0 6 år Förskola Skola Hälso- och sjukvård Sandviken 15 (5) 14 (22) 5 (5) 2 (9) 12 (11) Gävle 13 (7) 16 (18) 8 (10) 2 (5) 13 (13) Söderhamn 17 (12) 16 (17) 5 (6) 2 (3) 17 (8) Bollnäs 17 (17) 18 (12) 9 (8) 0 (3) 20 (10) Ovanåker 6 (11) 17 (44) 6 (0) 6 (0) 31 (22) Ljusdal 31 (14) 10 (30) 9 (5) 4 (6) 8 (8) Hudiksvall 12 (8) 18 (27) 13 (11) 1 (1) 10 (9) Hofors Ockelbo 9 (23) 24 (14) 3 (11) 3 (0) 6 (14) Nordanstig 22 (0) 22 (26) 19 (10) 0 (10) 14 (3) Totalt 15 (8) 16 (20) 8 (8) 2 (5) 13 (8) 12 Fördelning andel anmälda barn 0 6 år (ej unika) efter vem som anmäler.

22 20 Tabell 12. Andel anmälningar av barn 7 12 år (ej unika) till socialtjänsten efter vem som anmäler barnet, Procentuell andel 2009 inom parantes. Tabellbilaga, tabell Aktualiserat av vem %, 7 12 år Anhörig Annan privatperson Skola Hälso- och sjukvård Sandviken 10 (5) 15 (20) 32 (41) 6 (3) Gävle 13 (5) 15 (21) 23 (25) 7 (9) Söderhamn 15 (16) 9 (15) 20 (21) 13 (4) Bollnäs 13 (6) 27 (21) 27 (11) 8 (7) Ovanåker 12 (0) 8 (0) 40 (69) 4 (8) Ljusdal 13 (8) 9 (22) 24 (21) 4 (2) Hudiksvall 13 (8) 14 (28) 25 (21) 14 (2) Hofors Ockelbo 5 (15) 27 (25) 23 (9) 14 (17) Nordanstig 12 (0) 21 (24) 21 (15) 15 (3) Totalt 12 (7) 15 (21) 24 (25) 9 (7) Av anmälningarna som inkom till socialtjänsten i länet 2013 rörande barn 7 12 år finner vi att anhöriga och privatpersoner står för 12 respektive 15 %. I jämförelse mellan 2009 och 2013 finner vi att andelen anmälningar från anhöriga har ökat samt att andelen anmälningar från skolan är i stort sett oförändrad (se rad Total). Vi noterar vidare att andelen anmälningar från anhöriga är högst i Söderhamn (15 %) och från privatpersoner i Bollnäs och Ockelbo (27 %) (tabell 12). Sammanfattningsvis kan konstateras att andelen anmälda yngre barn (0 6, 7 12 år) till socialtjänsten ökar över tid. Vi finner ett ökat antal anmälningar från barnets privata nätverk (anhöriga) och hälso- och sjukvården. I länet finner vi att andelen anmälningar från förskolan och skolan är i stort oförändrad över tid (2009 till 2013), även om vi noterar att antalet anmälningar från verksamheter som möter barn i förskola och skola skiljer sig åt mellan kommunerna. En intressant iakttagelse är att en högre andel av yngre barn anmäls av personer i barnets privata nätverk (anhöriga och privatpersoner) än från de verksamheter (hälso- och sjukvård, förskola) som dagligen möter barn i sin verksamhet. Detta visar på betydelsen av socialtjänstens tillgänglighet och informationsinsatser till allmänheten om hur man som privatperson skall gå till väga när man möter barn som man misstänker fara illa. Graden av social kontroll i främst mindre kommuner kan också påverka utfallet. De kommunala skillnader som vi har kunnat konstatera ger upphov till frågor om hur anmälningarna till socialtjänsten görs och tas emot, hur lokal samverkan med verksamheter som möter barn fungerar samt socialtjänstens tillgänglighet gentemot allmänheten. 13 Fördelning andel anmälda barn 7 12 år (ej unika) efter vem som anmäler.

23 21 Vilka barn och unga aktualiseras? Ålder Barnen är i genomsnitt 11 år (10,54 år) när de aktualiseras till socialtjänsten. I jämförelse med 2012, då medelåldern var 10,86 år, finner vi att medelåldern på barnen är lägre 2013 (diagram 3). Diagram 3. Åldersfördelning, 0 20 år, aktualiseringar. Totalt, 10 kommuner jämfört Procent. När vi bryter ner ovanstående diagram i åldersgrupper över perioden finner vi att aktualiserade barn i åldersgruppen år stadigt har minskat, från %. Andelen aktualiserade yngre barn har ökat; barn i åldern 0 6 år från % och barn 7 12 år från % (diagram 4, tabellbilaga, tabell 8). Diagram 4. Fördelning åldersgrupp. Totalt, 10 kommuner Procent.

24 22 Om vi tittar på andelen unika barn och unga 0 20 år som har aktualiserats under perioden har medelåldern sjunkit, från 12 år (11,74) till närmare 10 år (10,47) (tabell 13). Tabell 13. Medelålder aktualiserade unika barn och unga Period helår Medelålder Antal , , , , , Totalt 11, Det inkommer fler anmälningar än ansökningar till socialtjänsten; 87 % respektive 10 %. Andelen anmälningar var 2013 högst för barn i åldersgrupperna 0 6 och 7 12 år, 91 respektive 92 %, medan andelen ansökningar är högst för åldersgruppen år (16 %). I jämförelse mellan 2012 och 2013 har andelen ansökningar minskat och anmälningarna ökat (tabell 14). Tabell 14. Aktualiseringstyp efter åldersgrupp. 10 kommuner inom parantes. Antal och Procent. Aktualiseringstyp Totalt Ansökan Anmälan Yttrande Överflyttning av ärende 0-6 år % (10) 91 % (89) 0 % (0) 0 % (0) 100 % 7-12 år % (10) 92 % (90) 0 % (0) 0 % (0) 100 % år % (11) 86 % (83) 5 % (6) 0 % (0) 100 % år % (18) 74 % (71) 10 % (11) 0 % (0) 100 % Totalt % (12) 87 % (85) 3 % (4) 0 % (0) 100 %

25 23 Kön Av de barn och ungdomar som aktualiserats till socialtjänsten 2013 är 56 % pojkar och 44 % flickor. Jämfört över tid ( ) är könsfördelningen förhållandevis stabil (diagram 5) (tabellbilaga, tabell 9). Skillnader mellan kommunerna kan dock förekomma. Diagram 5. Fördelning kön. Totalt, 10 kommuner Procent. Familjetyp För 2013 finner vi att mer än hälften (62 %) av barnen som aktualiserats till socialtjänsten i länet lever med en ensamstående förälder, medan 34 % av barnen lever med två gifta/sammanboende vuxna. I 4 % av fallen handlar det om ungdomar som bor i eget boende. Över perioden har andelen barn som lever med ensamstående föräldrar ökat från 54 till 62 % (diagram 6) (tabellbilaga, tabell 10). Diagram 6. Fördelning familjetyp. 7 kommuner Procent.

26 24 Vem aktualiserar till socialtjänsten? Ansökningar till socialtjänsten görs uteslutande av förälder/vårdnadshavare eller den enskilde/barnet, medan anmälningar görs av privatpersoner eller myndigheter. Diagram 7. Vem aktualiserar till socialtjänsten? 10 kommuner Procent. Bland länets tio kommuner stod polisen för flest antal anmälningar 2013 (20 %), följt av skolan (15 %). 12 % kom ifrån den egna organisationen (socialtjänsten, ex officio), medan anmälningar från förskolan endast uppgick till 2 %. 10 % av aktualiseringarna (ansökningar) kom från familjen: den enskilde (3 %) och förälder/vårdnadshavare (7 %). 20 % av anmälningarna kom från privatpersoner utanför familjen: anhöriga (10 %) eller annan privatperson (10 %). I jämförelse mellan 2012 och 2013 noteras en ökning av andelen anmälningar från anhöriga, skolan, socialtjänsten samt hälso-och sjukvård (diagram 7) (tabellbilaga, tabell 11). Mönstret är dock i stort detsamma för åren Sammanfattningsvis kom 70 % av aktualiseringarna 2013 från myndigheter och 30 % från det privata nätverket eller från andra privatpersoner 2013, vilket är samma fördelning som Orsaker till anmälan I länets kommuner har orsak till aktualisering endast registrerats vid anmälan. De orsakskategorier som tagits fram inom ramen för projektet (se bilaga 1) har hämtats från forskningsöversikter rörande utsatta barn samt från forskningsstudier som behandlar sammanställningar av barnavårdsutredningar. De verksamhetssystem som socialtjänsten i länet använder tillåter inte att man registrerar mer än ett aktualiseringsskäl per inkommit anmälningsärende.

27 25 Detta kan begränsa registrering i komplexa ärenden som omfattas av problemansamlingar. Socialarbetarna i länet har dock inte upplevt några stora problem med att identifiera ett bärande problemområde vid varje anmälningstillfälle. 14 Diagram 8. Orsak till aktualisering, vid anmälan. 10 kommuner Procent. Omsorgssvikt var den vanligaste orsaken till anmälan (47 %) i länets tio kommuner Omsorgssvikt är ett samlingsbegrepp som omfattar brister i omsorg om barnet, pga. missbruk eller psykisk sjukdom hos förälder, försummelse, vanvård och övervakning eller hårda och auktoritära uppfostringsmetoder. Beteendeproblem var den näst vanligaste orsaken till anmälan (12 %). Detta rör barn som befinner sig i riskzonen p.g.a. ett utagerande beteende, vistelse i riskmiljöer eller i riskbruk av alkohol och droger. Förseelse anmäldes i 5 % av fallen och omfattar främst rapporterat snatteri samt mindre allvarliga lagöverträdelser. I 4 % av fallen förekom kriminalitet som anmälningsorsak. Detta rör rapporter om lag-överträdelser som kan förväntas leda till beslut av åklagare i någon form. I detta ingår begäran om åklagaryttranden eller polisrapporter. I övrigt kan noteras att 7 % av anmälningarna rörde våld i familjen och 7 % misstänkt övergrepp mot barnet, 4 % rörde anmälan om psykisk ohälsa hos ett barn och 2 % skolproblem. Mellan 2012 och 2013 har andelen anmälningar om omsorgssvikt, övergrepp och relationsproblem i familjen ökat. Över perioden kan vi notera att anmälningar rörande omsorgssvikt och relationsproblem ökar samt att anmälningarna minskar för beteendeproblem och kriminalitet respektive förseelse (tabellbilaga, tabell 12). 14 Vid löpande referensgruppsmöten i projektet ger kommunrepresentanter feedback om arbetet i projektet. Instruktionen vid registrering är att det är den av anmälaren uppgivna orsaken som ska registreras.

28 26 Då omsorgssvikt utgör en så stor andel av anmälningarna och är ett samlingsbegrepp som omfattar brister i omsorg om barnet gjorde vi i en specialstudie av vad som låg bakom dessa anmälningar i nio av länets 10 kommuner under första halvåret (FoU Välfärd, Arbetsrapport 2012:2). Det framgår av resultatet att närmare hälften (48 %) av de barn som anmäls för omsorgssvikt enligt anmälningarna lever i en riskmiljö där barnets grundläggande behov blir eftersatta. De främsta orsakerna går att finna i förälders missbruk, och i vissa fall en orolig hemsituation med bråk och konflikter där missbruk av alkohol är ofta förekommande. De som oftast anmäler barn i riskmiljö är privatpersoner och polisen. Fysisk försummelse förelåg i 32 % av anmälningarna där det framför allt handlade om bristande tillsyn (hygien, kläder, mat) och i vissa fall övervakning (barnet lämnas ensamt). De som främst anmäler fysisk försummelse är annan privatperson, socialtjänsten, hälso- och sjukvård samt skolan. 20 % av barnen är utsatta för psykisk försummelse, främst på grund av psykisk sjukdom/ohälsa hos förälder och i vissa fall hårda och inkonsekventa uppfostringsmetoder och i enstaka fall kognitiva svårigheter hos föräldrar. Fokus i psykisk försummelse är brister i den känslomässiga omvårdnaden på grund av brister i samspel och stimulans eller i kärlek och uppmärksamhet. Socialtjänsten, hälso- och sjukvården, anhöriga och skolan anmäler i de flesta fall barn utsatta för psykisk försummelse. Beslut om social utredning Barn som aktualiseras till socialtjänsten blir inte automatiskt aktuella för en social utredning. När en anmälan eller ansökan inkommer görs först en bedömning (förhandsbedömning) om ärendet hör hemma inom socialtjänsten. Diagram 9. Beslut om social utredning. 10 kommuner Procent.

29 27 För länets kommuner finner vi att av det totala antalet aktualiseringar 2013 ledde 61 % till en social utredning, vilket är en ökning i jämförelse med 2012 (58 %). För perioden finner vi att omkring 60 % av aktualiseringarna ledde till en social utredning (diagram 9) (tabellbilaga, tabell 13). Tabell 15. Beslut om social utredning fördelat efter typ av aktualisering. 10 kommuner Antal och Procent. 15 Beslut om inleda utredning ** 2009** Antal % % % % % Ansökan Anmälan Yttrande Överflyttning av ärende Totalt ** Omfattar nio kommuner För 2013 noterar vi att vid anmälningar startades en social utredning i 57 % av fallen, och vid ansökningar i 89 %. Jämfört över tid ( ) noteras att andelen beslut om att inleda social utredning efter anmälningar åter ökar efter att minskat mellan 2009 och 2012 (tabell 15). Enligt lagstiftningen skall alla ansökningar utredas, anledningen till att en andel av ansökningarna inte går till utredning är ofta att den sökande själv tar tillbaka ansökan. Detta registreras då som en ej inledd utredning i verksamhetssystemet. Andelen startade utredningar efter ansökan har ökat under åren Anledningen till att antalet anmälningar och yttrande skiljer sig från tabell 3 är att det saknas uppgifter om beslut om utredning eller ej.

30 28 Aktualiserade ärenden till socialtjänsten. Kommunredovisning. Barn och ungdom 0 20 år. Period; Åldersgrupp Totalt 10 kommuner Sandviken 2013; Medelålder: 10,54 år Median: 11,00 år 2012: Medelålder: 10,86 år 2013; Medelålder: 11,15 år Median: 13,00 år 2012: Medelålder: 11,22 år 16 Totalt, ej unika barn och unga.

31 29 Gävle Söderhamn 2013; Medelålder: 10,56 år Median: 11,00 år 2012: Medelålder: 10,79 år Bollnäs 2013; Medelålder: 10,74 år Median: 11,00 år 2012: Medelålder: 11,46 år 2013; Medelålder 11,29 år Median: 13,00 år 2012; Medelålder: 10,51 år

32 30 Ovanåker Ljusdal 2013; Medelålder: 10,41 år Median: 12,00 år 2012: Medelålder: 10,61 år Hudiksvall 2013; Medelålder: 10,04 år Median: 11,00 år 2012: Medelålder: 10,64 år 2013; Medelålder: 10,51 år Median: 12,00 år 2012: Medelålder: 10,86 år

33 31 Ockelbo Nordanstig 2013; Medelålder: 10,43 år Median: 12,00 år 2012: Medelålder: 10,81 år Hofors 2013; Medelålder: 11,35 år Median: 13,00 år 2012: Medelålder: 10,87 år 2013; Medelålder: 10,81 år Median: 12,00 år 2012: Medelålder: 10,85 år. Diagram 10. Åldersgrupper samt medelålder. 10 kommuner Procent..

34 32 Familjetyp Totalt 7 kommuner Sandviken Söderhamn

35 33 Bollnäs Ovanåker Ockelbo

36 34 Nordanstig Hofors Diagram 11. Familjetyp. 7 kommuner Procent.

37 35 Vem aktualiserar till socialtjänsten? Tabell 16. Vem som aktualiserar. 10 kommuner Procent. Totalt Period helår Den enskilde/sökande 3 % 4 % 4 % 3 % 3 % 3 % Förälder/vårdnadshavare 9 % 11 % 9 % 8 % 8 % 7 % Anhörig 8 % 5 % 9 % 9 % 8 % 10 % Annan privatperson 10 % 11 % 9 % 11 % 11 % 10 % Förskola 2 % 2 % 2 % 2 % 2 % 2 % Skola 16 % 14 % 13 % 12 % 14 % 15 % Hälso- och sjukvård 8 % 8 % 8 % 9 % 8 % 10 % Socialtjänsten (ex officio) 11 % 10 % 11 % 11 % 11 % 12 % Polisen 23 % 26 % 25 % 24 % 25 % 20 % Åklagare/domstol 4 % 3 % 4 % 3 % 3 % 2 % Annan kommun 1 % 2 % 2 % 2 % 2 % 2 % Övrigt 5 % 4 % 4 % 5 % 5 % 6 % Total 100 % 100 % 100 % 100 % 100 % 100 % Sandviken Period helår Den enskilde/sökande 2 % 4 % 5 % 3 % 7 % 3 % Förälder/vårdnadshavare 7 % 9 % 10 % 10 % 11 % 8 % Anhörig 7 % 4 % 7 % 7 % 6 % 10 % Annan privatperson 8 % 11 % 6 % 10 % 11 % 10 % Förskola 1 % 2 % 2 % 2 % 3 % 2 % Skola 24 % 25 % 18 % 19 % 17 % 20 % Hälso- och sjukvård 9 % 7 % 7 % 8 % 6 % 9 % Socialtjänsten (ex officio) 12 % 12 % 16 % 13 % 11 % 14 % Polisen 17 % 17 % 15 % 18 % 20 % 14 % Åklagare/domstol 6 % 5 % 7 % 5 % 3 % 1 % Annan kommun 2 % 1 % 3 % 2 % 2 % 2 % Övrigt 3 % 3 % 4 % 3 % 3 % 7 % Total 100 % 100 % 100 % 100 % 100 % 100 %

38 36 Gävle Period helår Den enskilde/sökande 3 % 3 % 3 % 3 % 2 % 3 % Förälder/vårdnadshavare 9 % 10 % 9 % 9 % 8 % 6 % Anhörig 7 % 4 % 8 % 8 % 7 % 9 % Annan privatperson 9 % 10 % 8 % 10 % 9 % 10 % Förskola 2 % 2 % 3 % 3 % 3 % 2 % Skola 15 % 14 % 13 % 11 % 13 % 13 % Hälso- och sjukvård 8 % 9 % 8 % 9 % 9 % 9 % Socialtjänsten (ex officio) 14 % 11 % 12 % 13 % 12 % 13 % Polisen 24 % 28 % 26 % 25 % 25 % 23 % Åklagare/domstol 3 % 4 % 5 % 3 % 4 % 2 % Annan kommun 2 % 2 % 2 % 2 % 2 % 2 % Övrigt 5 % 3 % 3 % 5 % 5 % 7 % Total 100 % 100 % 100 % 100 % 100 % 100 % Söderhamn Period helår Den enskilde/sökande 5 % 7 % 5 % 4 % 5 % 4 % Förälder/vårdnadshavare 8 % 7 % 7 % 6 % 5 % 5 % Anhörig 6 % 7 % 6 % 8 % 10 % 12 % Annan privatperson 11 % 10 % 7 % 9 % 8 % 10 % Förskola 1 % 1 % 1 % 0 % 1 % 1 % Skola 13 % 11 % 13 % 9 % 12 % 10 % Hälso- och sjukvård 8 % 6 % 7 % 12 % 10 % 12 % Socialtjänsten (ex officio) 10 % 8 % 7 % 6 % 14 % 16 % Polisen 22 % 30 % 34 % 32 % 26 % 19 % Åklagare/domstol 5 % 4 % 4 % 6 % 3 % 3 % Annan kommun 2 % 2 % 2 % 2 % 2 % 2 % Övrigt 9 % 8 % 7 % 5 % 5 % 6 % Total 100 % 100 % 100 % 100 % 100 % 100 %

39 37 Bollnäs Period helår Den enskilde/sökande 2 % 3 % 3 % 2 % 2 % 1 % Förälder/vårdnadshavare 15 % 15 % 8 % 8 % 10 % 8 % Anhörig 8 % 5 % 8 % 11 % 7 % 11 % Annan privatperson 11 % 9 % 19 % 18 % 19 % 17 % Förskola 1 % 1 % 1 % 1 % 1 % 2 % Skola 16 % 10 % 12 % 11 % 15 % 16 % Hälso- och sjukvård 5 % 6 % 10 % 12 % 8 % 11 % Socialtjänsten (ex officio) 4 % 9 % 8 % 6 % 7 % 6 % Polisen 30 % 34 % 25 % 19 % 24 % 22 % Åklagare/domstol 4 % 3 % 4 % 4 % 1 % 1 % Annan kommun 1 % 1 % 1 % 2 % 2 % 3 % Övrigt 4 % 3 % 2 % 6 % 5 % 3 % Total 100 % 100 % 100 % 100 % 100 % 100 % Ovanåker Period helår Den enskilde/sökande 1 % 5 % 8 % 3 % 6 % 2 % Förälder/vårdnadshavare 12 % 22 % 15 % 13 % 12 % 12 % Anhörig 14 % 2 % 8 % 2 % 11 % 5 % Annan privatperson 4 % 4 % 15 % 10 % 11 % 8 % Förskola 2 % 1 % 0 % 1 % 0 % 2 % Skola 16 % 24 % 16 % 20 % 15 % 25 % Hälso- och sjukvård 8 % 11 % 9 % 4 % 13 % 14 % Socialtjänsten (ex officio) 5 % 4 % 9 % 15 % 7 % 5 % Polisen 21 % 16 % 15 % 21 % 15 % 11 % Åklagare/domstol 7 % 7 % 4 % 2 % 3 % 2 % Annan kommun 1 % 1 % 0 % 6 % 6 % 8 % Övrigt 7 % 2 % 3 % 1 % 3 % 8 % Total 100 % 100 % 100 % 100 % 100 % 100 %

40 38 Ljusdal Period helår Den enskilde/sökande 2 % 5 % 4 % 2 % 1 % 1 % Förälder/vårdnadshavare 3 % 14 % 13 % 9 % 7 % 8 % Anhörig 17 % 6 % 19 % 18 % 14 % 16 % Annan privatperson 13 % 15 % 7 % 6 % 8 % 8 % Förskola 0 % 2 % 1 % 2 % 2 % 2 % Skola 10 % 12 % 11 % 15 % 15 % 17 % Hälso- och sjukvård 8 % 7 % 7 % 10 % 5 % 6 % Socialtjänsten (ex officio) 14 % 11 % 11 % 4 % 7 % 14 % Polisen 20 % 22 % 19 % 20 % 25 % 15 % Åklagare/domstol 5 % 2 % 1 % 2 % 2 % 2 % Annan kommun 0 % 2 % 3 % 2 % 2 % 2 % Övrigt 8 % 1 % 4 % 10 % 11 % 9 % Total 100 % 100 % 100 % 100 % 100 % 100 % Hudiksvall Period helår Den enskilde/sökande 2 % 2 % 4 % 3 % 3 % 2 % Förälder/vårdnadshavare 12 % 18 % 8 % 6 % 7 % 8 % Anhörig 10 % 6 % 10 % 10 % 8 % 9 % Annan privatperson 16 % 15 % 9 % 15 % 12 % 10 % Förskola 1 % 2 % 2 % 4 % 2 % 3 % Skola 11 % 11 % 14 % 11 % 14 % 16 % Hälso- och sjukvård 9 % 6 % 9 % 9 % 9 % 10 % Socialtjänsten (ex officio) 4 % 6 % 8 % 9 % 8 % 11 % Polisen 28 % 29 % 29 % 26 % 31 % 22 % Åklagare/domstol 5 % 2 % 1 % 1 % 2 % 2 % Annan kommun 0 % 1 % 0 % 0 % 0 % 2 % Övrigt 2 % 2 % 6 % 7 % 5 % 3 % Total 100 % 100 % 100 % 100 % 100 % 100 %

41 39 Ockelbo Period helår Den enskilde/sökande 5 % 1 % 0 % 0 % 0 % Förälder/vårdnadshavare 16 % 11 % 10 % 10 % 11 % Anhörig 11 % 10 % 14 % 11 % 6 % Annan privatperson 12 % 18 % 17 % 19 % 16 % Förskola 2 % 1 % 1 % 5 % 6 % Skola 10 % 9 % 15 % 15 % 8 % Hälso- och sjukvård 10 % 4 % 10 % 8 % 10 % Socialtjänsten (ex officio) 10 % 15 % 7 % 13 % 19 % Polisen 14 % 19 % 9 % 10 % 5 % Åklagare/domstol 2 % 4 % 5 % 2 % 2 % Annan kommun 3 % 1 % 4 % 4 % 8 % Övrigt 6 % 7 % 7 % 3 % 8 % Total 100 % 100 % 100 % 100 % 100 % Nordanstig Period helår Den enskilde/sökande 0 % 2 % 2 % 2 % 2 % Förälder/vårdnadshavare 13 % 9 % 4 % 8 % 9 % Anhörig 0 % 15 % 6 % 12 % 13 % Annan privatperson 17 % 17 % 21 % 12 % 14 % Förskola 2 % 1 % 1 % 5 % 3 % Skola 18 % 10 % 10 % 12 % 14 % Hälso- och sjukvård 10 % 5 % 12 % 10 % 9 % Socialtjänsten (ex officio) 21 % 7 % 15 % 11 % 10 % Polisen 10 % 23 % 18 % 16 % 14 % Åklagare/domstol 2 % 7 % 4 % 2 % 4 % Annan kommun 2 % 3 % 9 % 8 % 3 % Övrigt 5 % 1 % 1 % 3 % 4 % Total 100 % 100 % 100 % 100 % 100 %

42 40 Hofors Period helår Den enskilde/sökande 0 % 1 % 0 % Förälder/vårdnadshavare 14 % 20 % 9 % Anhörig 4 % 6 % 3 % Annan privatperson 6 % 11 % 9 % Förskola 0 % 0 % 1 % Skola 12 % 8 % 19 % Hälso- och sjukvård 9 % 7 % 8 % Socialtjänsten (ex officio) 14 % 5 % 9 % Polisen 23 % 29 % 27 % Åklagare/domstol 3 % 6 % 1 % Annan kommun 3 % 3 % 2 % Övrigt 12 % 4 % 12 % Total 100 % 100 % 100 %

43 41 Orsak till anmälan Tabell 17. Totalt Anmälningsorsak. 10 kommuner Procent Psykisk ohälsa hos barnet 4 % 4 % 3 % 3 % 3 % 4 % Beteendeproblem 15 % 15 % 17 % 14 % 15 % 12 % Skolproblem 3 % 4 % 3 % 3 % 3 % 2 % Relationsproblem i familjen 5 % 5 % 6 % 6 % 7 % 7 % Förseelse 14 % 12 % 8 % 8 % 6 % 5 % Egen brottslighet/kriminalitet 8 % 9 % 9 % 7 % 6 % 4 % Eget missbruk 4 % 4 % 5 % 4 % 4 % 4 % Omsorgssvikt 37 % 35 % 38 % 43 % 44 % 47 % Utsatt för övergrepp 4 % 6 % 5 % 5 % 6 % 7 % Våld i familjen 6 % 7 % 6 % 7 % 7 % 7 % Total 100 % 100 % 100 % 100 % 100 % 100 % Sandviken Psykisk ohälsa hos barnet 4 % 5 % 5 % 4 % 5 % 5 % Beteendeproblem 21 % 16 % 12 % 12 % 7 % 5 % Skolproblem 6 % 5 % 4 % 4 % 3 % 6 % Relationsproblem i familjen 8 % 6 % 9 % 11 % 8 % 9 % Förseelse 4 % 3 % 2 % 1 % 4 % 1 % Egen brottslighet/kriminalitet 10 % 8 % 10 % 8 % 6 % 3 % Eget missbruk 3 % 5 % 4 % 5 % 4 % 4 % Omsorgssvikt 35 % 40 % 38 % 43 % 46 % 50 % Utsatt för övergrepp 4 % 9 % 7 % 4 % 8 % 8 % Våld i familjen 6 % 5 % 10 % 9 % 9 % 9 % Total 100 % 100 % 100 % 100 % 100 % 100 %