Att dokumentera socialtjänstens insatser för Barn och Unga

Transkript

1 FoU rapport 2012:4 Att dokumentera socialtjänstens insatser för Barn och Unga Aktualiseringar till socialtjänsten i Gävleborg 2011 i jämförelse med perioden Annika Almqvist och Per Åsbrink

2

3 Att dokumentera socialtjänstens insatser för Barn och Unga Aktualiseringar till socialtjänsten i Gävleborg 2011 i jämförelse med perioden Annika Almqvist och Per Åsbrink

4 FoU Rapport 2012:4 FoU Välfärd Region Gävleborg Layout; Gunilla Bloom Lundqvist Tryck: Backman Info, Gävle ISSN:

5 Förord Sedan några år pågår inom FoU Välfärd vid Region Gävleborg med stöd av länsstyrelsen projektet Att dokumentera insatser för barn och unga. Arbetet har redovisats muntligt vid konferenser, i möten med Socialstyrelsen och sammanträden med socialchefer, ordföranden och ledamöter i socialnämnderna samt berörda och intresserade handläggare i länet. Ett antal delrapporter har också producerats, vilka spridits inom länet. Vi har tidigare sammanställt aktualiseringsdata för barn och unga från 2008 i FoU- rapport 2009:04, 2009 i FoU-rapport 2010:5 och 2010 i FoU rapport 2011:3. I denna rapport redovisas motsvarande siffror för 2011 i jämförelse med perioden Rapporten består av två delar: Den första delen omfattar en redovisning av totalsiffror för Gävleborgs län 2011 avseende aktualiseringar för barn och unga: antal anmälningar respektive ansökningar, de aktualiserade barnens kön, ålder och familjebild, vem som aktualiserat, orsak till aktualisering samt hur stor del av aktualiseringarna som leder till utredning. Jämförelse görs för perioden i de flesta diagram och tabeller. Den andra delen redovisar motsvarande data för 2011 för kommunerna i länet samt jämfört med perioden Gävle i maj 2012 Annika Almqvist och Per Åsbrink

6 4 Innehållsförteckning FÖRORD... 3 INNEHÅLLSFÖRTECKNING... 4 SAMMANFATTNING... 5 BAKGRUND... 6 METOD... 8 Bortfall/felkällor... 8 Tillförlitlighet... 9 Generaliserbarhet... 9 AKTUALISERADE ÄRENDEN TILL SOCIALTJÄNSTEN LÄNET Aktualiseringar...10 Antal unika barn och de som aktualiserats vid flera tillfällen...11 Andel aktualiserade barn och unga i kommunerna och strukturella faktorer...14 Vilka barn och unga aktualiseras?...18 Ålder Kön Familjetyp Vem aktualiserar till socialtjänsten?...21 Orsaker till anmälan...22 Beslut om social utredning...24 Sammanställning av data för perioden Vilka barn anmäls och av vilka orsaker?...25 Vilka barn utreds?...27 AKTUALISERADE ÄRENDEN TILL SOCIALTJÄNSTEN. KOMMUNREDOVISNING Aktualiseringstyp...29 Ålder...31 Åldersgrupp...33 Kön 35 Familjetyp...37 Vem aktualiserar till socialtjänsten?...40 Orsak till anmälan...46 Beslut om social utredning efter aktualiseringstyp...52 Beslut om social utredning efter orsak till anmälan...54 SAMMANFATTANDE SLUTSATSER OCH REFLEXIONER...57 REFERENSER...59 BILAGA 1: AKTUALISERINGS OCH BAKGRUNDSKODER...60 Begreppsdefinitioner aktualiseringsskäl...61 TABELLBILAGA...62

7 5 Sammanfattning Sammanställningen av statistik för aktualiseringar från alla tio kommunerna i Gävleborgs län under helåret 2011 ger ett unikt jämförelsematerial och att jämförelser nu kan göras även över fyra år gör materialet än mer intressant. I ett fyraårsperspektiv visar vår sammanställning att vilka barn och unga som aktualiseras är relativt stabilt vad gäller kön, ålder och familjebild. Liksom tidigare år är 2011 den vanligaste aktualiseringen till socialtjänsten en anmälan och det är fler pojkar än flickor som aktualiseras. Barn i års ålder är mer frekvent förekommande än barn 0 6 år, barn i åldern 7-12 år och ungdomar år, skillnaderna har dock minskat jämfört med tidigare år. Den genomsnittliga åldern på de barn som aktualiseras har sjunkit under de fyra åren från 12 till 11 år. Majoriteten av barnen levde 2011 liksom tidigare med en ensamstående förälder. Förändringar i ålderssammansättningen kan delvis förklaras av förändringar i födelsetalen, dock inte helt. Det visar sig således att allt fler små barn aktualiseras till socialtjänsten pga. omsorgssvikt hos föräldrarna. Polisen står alla de fyra åren för de flesta anmälningarna, följt av skolan. Aktualiseringarna från skolan visar dock på en nedåtgående trend under de fyra åren, vilket bör uppmärksammas. Att förskolan ligger kvar på 2 % är också värt att diskutera, kanske är information om anmälningsplikten inte tillräckligt för att öka anmälningarna. Kommunerna har fr.o.m kunnat rapportera om hur stor andel barn som aktualiseras vid upprepade tillfällen till socialtjänsten, vilket även har lett till kunskap om det faktiska antalet barn som aktualiseras i kommunerna. Jämförelser mellan det faktiska antalet anmälda barn i kommunerna och antalet barn boende i kommunen visar på stora skillnader mellan olika kommuner. Jämförelser mellan den faktiska andelen anmälda barn i kommunerna och andel barn boende i kommunerna visar på förhållandevis stora skillnader mellan olika kommuner. Frågan om vad skillnaderna mellan kommunerna kan bero på är intressant och bör fördjupas inom ramen för projektet. En jämförelse mellan de strukturella riskfaktorer som vi kunnat få data om och andelen barn som anmäls ger inte någon entydig förklaring till skillnaderna. Det är inte uteslutet att andra förklaringar kan väga tyngre, såsom socialtjänstens tillgänglighet, lokal samverkan med myndigheter/privatpersoner via t.ex. informationsinsatser om anmälningsplikten eller att graden av social kontroll i främst mindre kommuner kan påverka utfallet.

8 6 Bakgrund I syfte att kvalitetssäkra arbetet inom socialtjänsten förs idag en diskussion om evidensbaserad praktik (EBP) som innebär att insatser väljs med utgångspunkt i en sammanvägning av bästa tillgängliga vetenskapliga kunskap, den professionelles expertis och brukarens erfarenheter (SOU 2008:18 s.10). Inom Socialstyrelsen tar man fram systematiska forskningsöversikter som presenterar den vetenskapliga kunskap som hittills finns inom olika områden. Dessa bygger på jämförande studier av olika interventioners effekter. Som FoU-enhet är det vår ambition att bidra till utvecklingen av EBP genom att skapa förutsättningar för socialtjänsten att göra uppföljningar och utvärderingar som kan resultera i ex enklare sambandsstudier, utfallsstudier, lokal uppföljning av klientfall. Inom FoU Välfärd, Region Gävleborg, bedrivs projektet Att dokumentera insatser för barn och unga i samarbete med en referensgrupp bestående av representanter för socialtjänsten i länets kommuner. Syftet med projektet är att förbättra dokumentation och uppföljning inom socialtjänstens barn- och ungdomsarbete. Projektet bedrivs genom att vi löpande arbetar oss igenom processen i handläggning enligt modell (se figur 1). Uppföljningar (aggregering och/eller jämförelse av data mellan kommuner) kan göras under utvecklingen av ett enhetligt dokumentationssystem. Utvärderingar kommer att bli möjliga när dokumentationssystemet är utvecklat och enhetligt och används på samma sätt i länets kommuner (figur 1). Figur 1. Projektets olika steg. Uppföljning: Kartläggning, enklare sambandstudier, utfallsstudier av klientfall, lokal uppföljning Aktualisering Utredning Verkställighet Utvärdering Bakgrundsvariabler Aktualiseringar: av vem, av vilken orsak? Vilka ärenden utreds? Orsak till åtgärd Typ av utredning; BBIC eller traditionell Typ av insats Mål med insatsen Resultatuppföljning Vetenskapligt hållbara utvärderingar Under våren och sommaren 2007 fattades beslut i alla socialnämnder i Gävleborgs län att lägga in gemensamma aktualiseringskoder i socialtjänstens verksamhetssystem 1, koder som arbetats fram inom ramen för projektet (se bilaga 1). Ett test av koderna gjordes genom en länssammanställning våren 2008 för ärenden aktualiserade november december Aktuella verksamhetssystem i Gävleborgs län är Treserva (Logica) samt ProCapita (Tieto). Se Delrapport 4, 2008.

9 7 Nästa steg blev att inhämta aktualiseringar för första halvåret 2008 (jan juni) (Delrapport 2009:01). Därefter har data samlats in för varje helår, 2008 (FoU rapport 2009:04), 2009 (FoU rapport 2010:05) och 2010 (FoU rapport 2011:3). 3 Föreliggande rapport redovisar en länssammanställning omfattande hela 2011 ( ), av alla inkomna aktualiseringar rörande barn- och ungdomsärenden (0 20 år) i länets socialtjänster i tio kommuner (Sandviken, Gävle, Söder-hamn, Bollnäs, Ovanåker, Ljusdal, Hudiksvall, Nordanstig, Ockelbo och Hofors) 4, samt jämförelser med perioden Under har FoU Välfärd och referensgruppen samarbetat med Socialstyrelsen i att testa koder för skäl till insats (orsak till åtgärd) i kommunernas verksamhetssystem. Detta i enligt med Socialstyrelsens regeringsuppdrag i att utveckla nationell statistik rörande socialtjänstens arbete med barn och unga. Samarbetet har även omfattat att utveckla koder kring typ av insats. Detta kommer att redovisas i en särskild rapport. Hofors har inte kunnat ta ut begärda uppgifter i verksamhetssystemet för år 2008, 2009 och 2010.

10 8 Metod Alla tio kommuner i länet har kunnat ta ut statistikuppgifter direkt från socialtjänstens verksamhetssystem rörande registrerade aktualiseringar av barn och ungdomar (0 20 år) för helåret 2011 ( ) 5. Observera att data inte är kopplade till identifierbara personer. Materialet rör alla aktualiseringar vilket innebär att ett barn/ungdom kan vara aktuell för fler än en aktualisering. Vi har dock kunnat, fr.o.m. 2009, identifiera andelen aktualiserade unika barn, data om detta presenteras i del 1. Kommunerna har kunnat leverera individbaserade data vilket ger möjlighet till korstabuleringar. Materialet har bearbetats i statistikprogrammet SPSS. Fr.o.m deltar alla tio kommuner i länet i redovisning av data rörande barn och unga som aktualiseras till socialtjänsten i respektive kommun (tabell 1). Tabell 1. Deltagande kommuner efter år Sandviken X X X X Gävle X X X X Söderhamn X X X X Bollnäs X X X X Ovanåker X X X X Ljusdal X X X X Hudiksvall X X X X Ockelbo - X X X Nordanstig - X X X Hofors X Bortfall/felkällor Tänkbara bortfall och felkällor kan vara: a) att socialsekreterare inte registrerar ett inkommande ärende; b) att socialsekreterare definierar samma/likartade fenomen på olika sätt; c) att socialsekreterare registrerar fel. 5 Rör barn- och ungdomsvårdsärenden, ej försörjningsstöd.

11 9 Tillförlitlighet Projektansvariga vid FoU Välfärd bedömer att datamaterialet har en hög tillförlitlighet mot bakgrund av att: a) aktualiseringskoderna har implementerats i kommunernas socialtjänster via projektets referensgrupp 6 och efter beslut i kommunernas socialnämnder, vilket gör att registrering sker på samma sätt; b) koderna kan inte ändras av verksamheterna annat än via ett nytt beslut i socialnämnden. Detta ger stabilitet och möjlighet till mätningar över tid; c) datamaterialet är hämtat direkt från de verksamhetssystem som innehåller socialsekreterarnas registrering av alla aktualiserade ärenden till socialtjänstens barn- och ungdomsenheter; d) en kodnyckel har arbetats fram inom ramen för projektet för att så långt möjligt garantera en likartad registrering. Generaliserbarhet Trots att det totala datamaterialet är omfattande bör försiktighet iakttas när det gäller att generalisera resultatet. Slumpmässiga variationer beroende av lokala förhållanden kan förekomma, särskilt som dataunderlag för vissa kommuner är litet. Avsikten är att presentera årliga sammanställningar, vilket kommer att öka säkerheten i data samt möjliggöra även studier av inomkommunala förändringar över tid. 6 Bestående av systemförvaltare och socialsekreterare från 10 kommuner i länet.

12 10 Aktualiserade ärenden till socialtjänsten Länet. Barn och ungdom 0 20 år. Sammanställning av data från Gävleborgs län. Period 2011 samt jämfört med år 2008, 2009 och av länets kommuner deltar i denna länssammanställning för Hofors deltar för första året, alla tio kommunerna i länet deltar nu med data fr.o.m Aktualiseringar Detta avsnitt rör fyra olika typer av aktualiseringar till socialtjänsten. Ansökan: den enskilde/vårdnadshavaren begär bistånd. Anmälan: en anhörig, annan privatperson eller myndighet anmäler till socialtjänsten om misstanke att ett barn far illa. Yttrande: begäran inkommer från en myndighet. Överflyttning av ärende: överflyttning av ett ärende från en annan kommun. Tabell 2. Totalt antal aktualiseringar till socialtjänsten år, 10 kommuner. Jämförelse Antal och Procentuell förändring. Period helår Förändring % Totalt Sandviken Gävle Söderhamn Bollnäs Ovanåker Ljusdal Hudiksvall Hofors Ockelbo Nordanstig Totalt Antalet aktualiseringar totalt ökade med 2 % i länet jämfört 2010 och I de allra flesta kommunerna har dock antalet aktualiseringar minskat, förutom Sandviken (+ 7 %) och Gävle (+ 2 %) (tabell 2). Under hela perioden har aktualiseringarna ökat i Söderhamn, Bollnäs, Ljusdal och Hudiksvall, medan de har minskat i Sandviken och Gävle.

13 11 Tabell 3. Typ av aktualiseringar till socialtjänsten år, 10 kommuner Antal och Procent. Antal Procent 2010, % Ansökan Anmälan Yttrande Överflyttning av ärende 17,3,5 Totalt För 2011 inkom 6144 aktualiseringar till socialtjänsten. De allra flesta aktualiseringarna rör anmälningar (86 %), andelen ansökningar är 11 %. I jämförelse med 2010 har andelen anmälningar ökat med 3 % (från %) (tabell 3). Tabell 4. Typ av aktualisering till socialtjänsten. Fördelat på 10 kommuner Antal och Procent. Aktualiseringstyp Ansökan Anmälan Yttrande Överflyttning av ärende Antal Totalt Procent Sandviken % % 19 3 % 2 0 % % Gävle % % 71 3 % 4 0 % % Söderhamn % % 50 7 % 1 0 % % Bollnäs % % 16 3 % 4 1 % % Ovanåker % % 3 2 % 0 0 % % Ljusdal % % 10 2 % 3 1 % % Hudiksvall 77 9 % % 15 2 % 2 0 % % Hofors % % 7 3 % 0 0 % % Ockelbo % % 6 4 % 0 0 % % Nordanstig 11 6 % % 7 4 % 1 1 % % Totalt % % % 17 0 % % Nordanstig har 2011 högst andel anmälningar (90 %) medan Ovanåker och Söderhamn har lägst andel med 82 %. Andelen ansökningar är högst i Ovanåker (16 %) (tabell 4). Sedan 2008 har anmälningarnas andel ökat betydligt i Bollnäs, Ovanåker, Ljusdal, Hudiksvall, Ockelbo och Nordanstig. I Gävle, Sandviken och Söderhamn ligger de 2011 på samma nivå som (jämför FoU-Rapport 2009:4). Antal unika barn och de som aktualiserats vid flera tillfällen Vi vet att en del barn och ungdomar aktualiseras till socialtjänsten mer än en gång under en period, men hur många det omfattar har vi hittills inte haft kunskap om. Kommunernas verksamhetssystem kan ännu inte leverera data om detta, varför dessa uppgifter har plockats fram manuellt ur systemen. Hur stor andel av barnen i en kommun har då aktualiserats fler än en gång under första och andra halvåret 2011?

14 12 Tabell 5. Antalet unika barn och andel aktualiseringar som omfattar barn och ungdomar 0 20 år två ggr eller fler. 10 kommuner. Första och andra halvåret 2011, 2010 inom parentes. Antal och Procent. Unika barn första halvår 2011 Antal aktual. 2 ggr eller fler Totalt Andel 2 ggr eller fler % första halvår 2011 Unika barn andra halvår 2011 Antal aktual. 2 ggr eller fler Totalt Andel 2 ggr eller fler % andra halvår 2011 Sandviken (24) (12) Gävle (11) (31) Söderhamn (35) (40) Bollnäs (41) (40) Ovanåker (23) (8) Ljusdal (10) (16) Hudiksvall (3) (9) Hofors * 44 (-) Ockelbo (15) (10) Nordanstig (36) (29) Totalt (18) (26) * Observera att för Hofors räknas hela året pga. frånvaro av redovisning för första halvåret Totalt för alla kommuner rör 26 % av alla aktualiseringar första halvåret och 28 % andra halvåret 2011, barn som aktualiserats fler än en gång under perioden (halvåret). Vi finner också att andelen barn som aktualiserats fler än en gång har ökat jämfört med första och andra halvåret Andelen barn är ojämnt fördelade mellan kommunerna och de både perioderna (tabell 5). Antalet barn som aktualiseras flera gånger under ett halvår i respektive kommun är så pass litet att inga säkra slutsatser om ökningar eller minskningar kan dras. Tabell 6. Antalet unika barn och ungdomar 0 20 år som aktualiserats 2 ggr eller fler. 10 kommuner Antal. Antal aktualiseringar ggr eller fler Totalt Sandviken Gävle Söderhamn Bollnäs Ovanåker Ljusdal Hudiksvall Hofors Ockelbo Nordanstig Totalt

15 13 Totalt har 998 barn aktualiserats två ggr eller fler till socialtjänsten i 10 kommuner under år Den totala andelen unika barn som aktualiserats för 2011 är 4455 barn (se tabell 5, första halvåret antal 2101 och andra halvåret antal 2354). Av den totala andelen unika barn som aktualiserats har 22 % av barnen aktualiseras två ggr eller fler. Av dessa har de allra flesta (63 %) aktualiserats vid två tillfällen (n = 629) (tabell 6). Av det totala antalet aktualiseringar som rör barn/ungdom som aktualiserats fler än 2 ggr under 2011 (n = 1689) har 22 % anmälts av polisen, 15 % av annan privatperson skolan och 10 % från hälso- och sjukvård eller socialtjänsten. Över tid ( ) finner vi att andelen upprepade aktualiseringar (anmälningar) från annan privatperson har ökat och minskat från polisen (tabell 7). Tabell 7. Antalet aktualiseringar som rör barn och ungdomar 0 20 år som aktualiserats 2 ggr eller fler efter vem som aktualiserat. 10 kommuner Antal och Procent. Antal aktualiseringar som rör barn/ungdom aktualiserade två ggr eller fler Antal Procent 2011 Procent 2010 Procent 2009 Den enskilde/sökande Förälder/vårdnadshavare Anhörig Annan privatperson Totalt, privata nätverket Förskola Skola Hälso- och sjukvård Socialtjänsten (ex officio) Polisen Åklagare/domstol Annan kommun Övrigt Totalt, myndigheter Totalt Om vi delar in de som stod för återkommande aktualiseringar i, det privata nätverket respektive myndigheter, finner vi att det privata nätverket (den enskilde, förälder, anhörig, annan privatperson) stod för 31 % och myndigheter för 69 % av de upprepade aktualiseringarna. I jämförelse med 2009 och 2010 har andelen från det privata nätverket ökat med 4 % (från %) (tabell 7).

16 14 Tabell 8. Antalet aktualiseringar som rör barn och ungdomar 0 20 år som aktualiserats två ggr eller fler efter skäl till aktualisering. 10 kommuner Antal och Procent. Skäl till aktualisering Antal aktualiseringar som rör barn/ungdom aktualiserade två ggr eller fler Antal Procent 2011 Procent 2010 Procent 2009 Psykisk ohälsa hos barnet Beteendeproblem Skolproblem Relationsproblem i familjen Förseelse Egen brottslighet/kriminalitet Eget missbruk Omsorgssvikt Utsatt för övergrepp Våld i familjen Totalt Av det totala antalet anmälningar som rör de barn/ungdom som anmälts vid upprepade tillfällen (2 ggr eller fler) (n = 1562) är det vanligaste skälet till aktualisering omsorgssvikt (43 %). I 13 % av fallen har det gällt beteendeproblem och i 8 % egen brottslighet/kriminalitet. I jämförelse med 2010 finner vi att andelen upprepade aktualiseringar rörande omsorgssvikt ökat med 8 % (från %). Samt andelen rörande egen brottslighet minskat med 4 % (från 12 8 %) (tabell 8). Vi finner vidare att av antalet aktualiseringar som rör barn/ungdom som aktualiserats vid upprepade tillfällen var 57 % pojkar och 43 % flickor var andelen 62 % pojkar och 38 % flickor, andelen flickor har alltså ökat jämfört 2010 (tabellbilaga, tabell 1). Av gruppen barn/ungdom med återkommande aktualiseringar var 24 % mellan 0 6 år, 27 % mellan 7 12 år, barn mellan år förekom i 31 % av fallen och 18 % omfattade äldre ungdomar mellan år. När vi jämför med 2010 finner vi ökningar bland 0 6 år, då andelen var 20 % och 7 12 åringar. Upprepade aktualiseringar har alltså ökat rörande yngre barn och minskat för äldre barn (tabellbilaga, tabell 2) Andel aktualiserade barn och unga i kommunerna och strukturella faktorer Det saknas löpande nationell statistik rörande barn som aktualiserats till socialtjänsten i Sverige, vilket gör det svårt att veta i vilken grad andelen barn och unga ökar eller minskar. Fr.o.m kan vi redovisa andelen unika barn som aktualiserats till socialtjänsten, i relation till den faktiska andelen barn i kommunerna.

17 15 Tabell 9. Antal aktualiserade unika barn/ungdomar 0 20 år till socialtjänsten samt procentuell andel av barn i respektive kommun. 10 kommuner jämfört 2010 och Antal och Procent. Antal barn/ungdom 0 20 år 2011 Antal aktualiserade barn/unga (unika) 2011 Andel barn % 2011 Andel barn % 2010 Andel barn % 2009 Sandviken ,3 6,0 6,4 Gävle ,0 7,5 9,3 Söderhamn ,4 8,8 9,3 Bollnäs ,7 5,2 6,3 Ovanåker ,7 5,3 3,3 Ljusdal ,3 8,8 6,0 Hudiksvall ,5 9,9 6,1 Hofors ,1 - - Ockelbo ,1 11,1 11,5 Nordanstig ,4 5,7 5,1 Totalt ,0 7,6 7,6 Ovanstående tabell omfattar andelen (unika) barn och ungdomar som aktualiserats (ansökan, anmälan, yttranden) till socialtjänsten i 10 kommuner jämfört med andelen barn och unga (0 20 år) enligt statistik från SCB 7. Andelen aktualiserade barn och ungdomar motsvarar 7 % av alla barn och ungdomar i de tio kommunerna. Bland de kommuner som ligger över genomsnittet för länet finner vi Söderhamn (9,4 %), Ockelbo (8,1 %), Hudiksvall (7,5) och Ljusdal (7,3). I Gävle och Ockelbo har andelen aktualiserade barn minskat under de tre åren, i Nordanstig har de ökat. Tabell 10. Antal anmälda barn 0 12 år (unika barn) samt procentuell andel i länet och kommuner. 10 kommuner jämfört 2010 och Antal och Procent. Antal barn 0-12 år 2011 Antal anmälda 0 12 år 2011 Andel barn 0 12 år % 2011 Andel barn 0 12 år % 2010 Andel barn 0 12 år % 2009 Sandviken ,0 5,7 5,7 Gävle ,4 5,9 7,2 Söderhamn ,6 6,4 6,7 Bollnäs ,1 4,1 4,8 Ovanåker ,6 3,2 2,0 Ljusdal ,3 8,0 5,9 Hudiksvall ,1 7,4 4,5 Hofors ,1 - - Ockelbo ,3 10,8 10,7 Nordanstig ,9 4,0 5,2 Totalt ,5 6,0 6,0 7 (folkmängd efter region, ålder och tid). År 2011.

18 16 Totalt för alla kommunerna uppmärksammas ett genomsnitt på 5,5 % rörande andelen (unika barn) anmälda i åldersgruppen 0 12 år Söderhamn (6,6 %), Ljusdal (6,3 %), Ockelbo (6,3 %), Hudiksvall (6,1 %) och Nordanstig (5,9 %) ligger över genomsnittet för länet. I jämförelse med 2010 minskar andelen anmälda yngre barn i länet och i de allra flesta kommunerna, förutom i Söderhamn, Bollnäs och Nordanstig (tabell 10). Tabell 11. Antal anmälda barn/ungdom år (unika barn/ungdomar) samt procentuell andel i länet och kommunerna. 10 kommuner jämfört 2010 och Antal och Procent. Antal barn år 2011 Antal anmälda år 2011 Andel barn 13 20år % 2011 Andel barn 13 20år % 2010 Andel barn år % 2009 Sandviken ,0 6,4 7,3 Gävle ,5 9,6 11,8 Söderhamn ,7 11,4 12,1 Bollnäs ,6 6,5 8,0 Ovanåker ,5 7,6 4,8 Ljusdal ,6 9,6 6,2 Hudiksvall ,4 13,0 8,1 Hofors ,4 - - Ockelbo ,1 11,1 12,4 Nordanstig ,1 7,8 5,0 Totalt ,0 9,4 9,4 Totalt för länet finner vi att andelen anmälda (anmälan, yttrande) i åldergruppen år motsvarar 7,0 % av barnen och ungdomarna Söderhamn (9,7 %), Ockelbo (8,1 %), Gävle (7,5 %), Hudiksvall (13 %), Ockelbo (11,1 %), Gävle (7,5 %), Hudiksvall (7,4 %), ligger över genomsnittet för länet. I jämförelse med 2009 och 2010 minskar den totala andelen anmälda barn och ungdomar i åldern år från 9,4 7,0 %. De största minskningarna finner vi i Hudiksvall (från 13,0 7,4 %), Ockelbo (från 12,4 8,1 %), Gävle (från 11,8 7,5 %). Sammantaget finner vi att andelen barn och ungdomar i kommunerna som anmäls till socialtjänsten har minskat över tid, den största minskningen finner vi bland de äldre barnen. Andelen anmälda i olika åldersgrupper måste dock också relateras till födelsetalen för respektive åldersgrupp. En sådan jämförelse visar att antalet barn 0-11 år har ökat, medan gruppen över 12 år har minskat under perioden En del av förklaringen till det ökade antalet aktualiseringar av yngre barn och det minskade antalet aktualiserade barn över 12 år kan således förklaras med ändringar i födelsetalen. Detta utgör dock inte hela förklaringen till förändringarna i aktualiseringsbilden. Särskilt aktualiseringar av barn 3-5 år har ökat mycket (Se tabell 17 och 18 i tabellbilagan). Om andelen anmälda barn ser olika ut i olika kommuner, vilka förklaringar kan finnas till detta? Ett sätt är att titta på de strukturella faktorer som skulle kunna ha förklaringsvärde. Sådana indirekta riskfaktorer kan vara t ex låg utbildningsnivå, låg grad av förvärvsarbete, hög andel ensamstående föräldrar, hög andel ekonomiskt svaga hushåll, hög andel barn i fattiga familjer, hög andel utomnordiska invandrare (Wiklund 2008 s ).

19 17 För att kunna bedöma om strukturella faktorer kan ha någon betydelse för de variationer vi funnit mellan kommunerna i länet har vi valt ut några sådana där data finns tillgängliga. Vi har valt att titta på andel ensamstående föräldrar samt andel ensamstående föräldrar med låga inkomster, andel barn i ekonomiskt utsatta hushåll, andel barn i familjer med ekonomiskt bistånd samt utrikes födda 8 fördelat på vistelsetid i kommunen. Resultatet, dvs. hur anmälningsfrekvensen förhåller sig till dessa strukturella faktorer, framgår i tabell 12. Vi har här utgått från data gällande antalet unika barn 0 17 år som anmälts till socialtjänsten i länets kommuner. Tabell 12. Andel anmälda (unika)barn (0 17 år) till socialtjänsten och strukturella faktorer, 2011 jämfört föregående år.* Andel (%) barn (0 17 år) i kommun anmälda socialtjänst 2011 Andel (%) barn (0-17 år) som lever med ensamstående förälder 2010 Andel (%) ensamstående föräldrar med barn (0 17 år), låga inkomster Andel barn (%) (0 17 år) totalt i ekonomiskt utsatta hushåll Andel barn (%) (0 17 år) som ingår i familjer med ekonomiskt bistånd 2010 Utrikes födda (%) vistelse 0-5 år, 6-10 år år 6-10 år Riket ,1 5,2 2,4 Länet 6,7 7, ,6 3,8 1,5 Sandviken 6,1 6, ,4 4,2 1,8 Gävle 6,7 8, ,1 4,6 2,0 Söderhamn 8,9 8, ,9 3,1 1,0 Bollnäs 5,7 5, ,1 3,3 1,1 Ovanåker 4,4 4, ,2 2,0 0,4 Ljusdal 6,8 9, ,0 4,0 1,4 Hudiksvall 7,0 10, ,7 2,8 1,3 Hofors 6, ,1 3,8 1,4 Nordanstig 7,1 6, ,6 2,9 0,7 Ockelbo 8,6 11, ,5 3,6 0,5 * Se tabellbilaga, tabell 16. Anmärkningsvärt är ökningen, i jämförelse med föregående år, av andelen barn till ensamstående föräldrar med låg inkomst och den totala andelen barn i ekonomiskt utsatta hushåll. I jämfört med riket har länet även en högre andel barn som lever i familjer med ekonomiskt bistånd (tabell 12). Vi bör uppmärksamma att uppgifter rörande barnfattigdom och andel ensamstående föräldrar med låga inkomster omfattar data från 2009, senare data finns inte tillgängligt. Mot bakgrund av efterdyningarna av lågkonjunkturen ( ) föreligger det därför en stor risk att andelen barn som lever under svåra ekonomiska förhållanden kommer att öka de närmaste åren. I vilken grad kommer detta att påverka andelen anmälda barn till socialtjänsten? När vi rangordnar kommunerna (varje kommun har en unik färg) efter andelen anmälda samt andra strukturella faktorer finner vi t.ex. att Söderhamn, som har högst andel anmälda, toppar listan rörande andel ensamstående föräldrar samt är topp tre i andel barn i ekonomiskt utsatta hushåll. Ovanåker, som har lägst andel anmälda, ligger lågt i rang i samtliga faktorer. Hofors, som har en lägre andel anmälda barn, ligger högt i rang i övriga strukturella faktorer. Nordan- 8 9 Vi bedömer att de flesta utrikes födda de senaste 10 åren är utomnordiska invandrare. Avser disponibel inkomst. 10 Barnfattigdomsindex.

20 18 stig, som har en förhållandevis hög andel anmälda barn i jämförelse med länet, har även högst andel barn som lever i ekonomiskt utsatta familjer (tabell 13). Tabell 13. Rangordning av kommunerna rörande andel anmälningar för barn (unika) (0 17 år) till socialtjänsten och strukturella faktorer, Rang Andel (%) anmälda socialtjänst 0-17 år 2011 Andel (%) barn (0-17 år) som lever med ensamstående förälder 2010 Andel (%) ensamstående föräldrar med barn (0-17 år), låga inkomster 2009 Andel barn (%) (0 17 år) totalt i ekonomiskt utsatta hushåll 2009 Andel barn (%) (0 17 år) som ingår i familjer med ekonomiskt bistånd 2010 Utrikes födda (%) vistelsetid år 6-10 år 1 Söderhamn (8,9) 2 Ockelbo (8,6) 3 Nordanstig (7,1) 4 Hudiksvall (7,0) 5 Ljusdal (6,8) 6 Gävle (6,7) 7 Hofors (6,4) 8 Sandviken (6,1) 9 Bollnäs (5,7) 10 Ovanåker (4,4) Söderhamn (26) Hofors (26) Gävle (24) Hudiksvall (24) Bollnäs (23) Ockelbo (23) Sandviken (22) Ljusdal (22) Nordanstig (20) Ovanåker (17) Nordanstig (46) Hofors (44) Hudiksvall (42) Ljusdal (41) Ovanåker (40) Söderhamn (40) Gävle (39) Bollnäs (39) Sandviken (39) Ockelbo (35) Nordanstig (17) Hofors (17) Söderhamn (16) Ljusdal (16) Sandviken (15) Hudiksvall (15) Ockelbo (15) Bollnäs (14) Gävle (14) Ovanåker (12) Hofors (14,1) Ljusdal (11,0) Hudiksvall (10,7) Gävle (10,1) Ockelbo (9,5) Nordanstig (8,6) Sandviken (8,4) Ovanåker (8,2) Bollnäs (8,1) Söderhamn (7,9) Gävle (4,6) Sandviken (4,2) Ljusdal (4,0) Hofors (3,8) Ockelbo (3,6) Bollnäs (3,3) Söderhamn (3,1) Nordanstig (2,9) Hudiksvall (2,8) Ovanåker (2,0) Gävle (2,0) Sandviken (1,8) Hofors (1,4) Ljusdal (1,4) Hudiksvall (1,3) Bollnäs (1,1) Söderhamn (1,0) Nordanstig (0,7) Ockelbo (0,5) Ovanåker (0,4) Mot bakgrund av tillgängliga data är det inte möjligt att förklara andelen anmälda barn med strukturella faktorer i kommunerna. De strukturella faktorerna kan möjligen förklara mer i någon kommun, medan andra faktorer kan väga tyngre i en annan kommun. Skillnaderna mellan kommunerna är överlag inte så stora och vi kan heller inte utesluta slumpmässiga faktorer. De kommunala skillnader som vi har kunnat konstatera ger upphov till frågor om såväl strukturella faktorers betydelse som hur anmälningarna till socialtjänsten görs och tas emot, vilka är värda att studeras närmare. Vilka barn och unga aktualiseras? Ålder Barnen är i genomsnitt 11 år (11,09 år) när de aktualiseras till socialtjänsten. I jämförelse med 2010, då medelåldern var närmare 12 år, finner vi att medelåldern på barnen är lägre (diagram 1).

21 19 Diagram 1. Åldersfördelning, 0-20 år, aktualiseringar. Totalt, 10 kommuner jämfört Procent. När vi bryter ner ovanstående diagram i åldersgrupper över perioden finner vi att aktualiserade barn i åldersgruppen år stadigt har minskat, från %. Andelen yngre barn har dock ökat, 7 12 år har ökat från % och 0 6 åringar från % (diagram 2, tabellbilaga, tabell 3). Diagram 2. Fördelning åldersgrupp. Totalt, 10 kommuner Procent. Om vi tittar på andelen unika barn som har aktualiserats under perioden har medelåldern sjunkit, från 12 år (11,74) till 11 år (11,15) (Tabell 14). Tabell 14. Medelålder aktualiserade unika barn Period helår Medelålder Antal , , , Totalt 11,

22 20 Det inkommer fler anmälningar än ansökningar till socialtjänsten. Andelen anmälningar är högst för barn i åldersgrupperna 0 6 och 7 12 år (90 %) medan andelen ansökningar är högst för åldersgruppen år (18 %). I jämförelse med 2010 finner vi att andelen anmälningar totalt har ökat och ökningen är mest markant i de yngre åldersgrupperna (0 6, 7 12 år) (tabell 15). Tabell 15. Aktualiseringstyp efter åldersgrupp. 10 kommuner inom parentes. Antal och Procent. Aktualiseringstyp Totalt Ansökan Anmälan Yttrande Överflyttning av ärende 0-6 år % (13) 90 % (86) 0 % (0) 0 % (0) 100 % 7-12 år % (12) 90 % (87) 1 % (0) 0 % (1) 100 % år % (10) 86 % (84) 5 % (5) 0 % (1) 100 % år % (19) 73 % (72) 9 % (9) 1 % (0) 100 % Totalt % (13) 86 % (83) 3 % (4) 0 % (1) 100 % Kön Av de barn och ungdomar som aktualiseras till socialtjänsten 2011 är 57 % pojkar och 43 % flickor. I jämfört över tid ( ) är könsfördelningen förhållandevis stabil (diagram 3) (tabellbilaga, tabell 4). Diagram 3. Fördelning kön. Totalt, 10 kommuner Procent. Familjetyp För 2011 finner vi att mer än hälften (61 %) av barnen som aktualiseras till socialtjänsten i länet lever med en ensamstående förälder, medan 35 % av barnen lever med två gifta/sammanboende vuxna. I 4 % av fallen handlar det om ungdomar som bor i eget boende.

23 21 Över perioden har andelen barn som lever med ensamstående föräldrar pendlat mellan % (diagram 4) (tabellbilaga, tabell 5). Diagram 4. Fördelning familjetyp. 7 kommuner Procent. 11 Vem aktualiserar till socialtjänsten? Ansökningar till socialtjänsten görs uteslutande av förälder/vårdnadshavare eller den enskilde/barnet, medan anmälningar görs av privatpersoner eller myndigheter. Diagram 5. Vem aktualiserar till socialtjänsten? 10 kommuner Procent. Bland länets tio kommuner står polisen för flest antal anmälningar 2011 (24 %), följt av skolan (12 %). 11 % kommer ifrån den egna organisationen (socialtjänsten, ex officio), medan anmälningar från förskolan endast uppgår till 2 %. 12 % av aktualiseringarna (ansökningar) kommer från familjen: den enskilde (3 %) och förälder/vårdnadshavare (9 %). 19 % av anmälningarna kommer från privatpersoner utanför familjen: anhöriga (8 %) eller annan privatperson (11 %). Över tid ( ) föreligger inga större förändringar, mest noterbart är att anmälningar från skolan har sjunkit från % (diagram 5) (tabellbilaga, tabell 6). 11 Omfattar sju av tio kommuner (Sandviken, Bollnäs, Söderhamn, Ovanåker, Nordanstig, Ockelbo, Hofors).

24 22 Sammanfattningsvis kommer 69 % av aktualiseringarna från myndigheter och 31 % från det privata nätverket eller från andra privatpersoner. Vilket är samma fördelning som Orsaker till anmälan I länets kommuner har orsak till aktualisering endast registrerats vid anmälan. De orsakskategorier som tagits fram inom ramen för projektet (se bilaga 1) har hämtats från forskningsöversikter rörande utsatta barn samt från forskningsstudier som behandlar sammanställningar av barnavårdsutredningar. (Sundell och Egelund 2007, Sundell 2004, Wiklund 2006). De verksamhetssystem som socialtjänsten i länet använder tillåter inte att man registrerar mer än ett aktualiseringsskäl per inkommit anmälningsärende. Detta kan begränsa registrering i komplexa ärenden som omfattas av problemansamlingar. Socialarbetarna i länet har å andra sidan inte upplevt några stora problem med att identifiera ett bärande problemområde vid varje anmälningstillfälle. 12 Diagram 6. Orsak till aktualisering, vid anmälan. 10 kommuner Procent. Omsorgssvikt är den vanligaste orsaken till anmälan (42 %) i länets tio kommuner Omsorgssvikt är ett samlingsbegrepp som omfattar brister i omsorg om barnet, pga. missbruk eller psykisk sjukdom hos förälder, försummelse, vanvård och övervakning eller hårda och auktoritära uppfostringsmetoder. Beteendeproblem är den näst vanligaste orsaken till anmälan (14 %). Detta rör barn som befinner sig i riskzonen p.g.a. ett utagerande beteende, vistelse i riskmiljöer, riskbruk av alkohol och droger. Förseelse anmäls i 8 % av fallen och omfattar främst rapporterat snatteri samt mindre allvarliga lagöverträdelser. I 7 % av fallen förekommer kriminalitet som anmälningsorsak. Detta rör rapporter om lagöverträdelser som kan förväntas leda till beslut av åklagare i någon form. I detta ingår begäran om åklagaryttranden eller polisrapporter. 12 Vid löpande referensgruppsmöten i projektet ger kommunrepresentanter feedback om arbetet i projektet. Instruktionen vid registrering är att det är den av anmälaren uppgivna orsaken som ska registreras.

25 23 I övrigt kan noteras att 7 % av anmälningarna rör våld i familjen och 5 % misstänkt övergrepp mot barnet, 3 % rör anmälan om psykisk ohälsa hos ett barn och 3 % skol-problem. Över perioden kan vi notera att anmälningar rörande omsorgssvikt har ökat från % och förseelse minskat från 14 8 %, i övrigt föreligger inga större förändringar (diagram 6) (tabellbilaga, tabell 7). Då omsorgssvikt utgör en så stor andel av anmälningarna och är ett samlingsbegrepp som omfattar brister i omsorg om barnet gjorde vi en specialstudie av vad som låg bakom dessa anmälningar i nio av länets 10 kommuner under första halvåret Resultatet kan inte betraktas som säkerställt då bortfallet var stort på grund av att det inte var tvingande i alla kommuner att fylla i underkategorierna till omsorgssvikt. Det finns dock ingen anledning att anta att bortfallet är snedfördelat. Det framgår av resultatet att närmare hälften (48 %) av de barn som anmäls för omsorgssvikt enligt anmälningarna lever i en riskmiljö där barnets grundläggande behov blir eftersatta. De främsta orsakerna går att finna i förälders missbruk, och i vissa fall en orolig hemsituation med bråk och konflikter där missbruk av alkohol ofta förekommer. De som oftast anmäler barn i riskmiljö är privatpersoner och polisen. Fysisk försummelse föreligger i 32 % av anmälningarna där det framför allt handlar om bristande tillsyn (hygien, kläder, mat) och i vissa fall övervakning (barnet lämnas ensamt). De som främst anmäler fysisk försummelse är annan privatperson, socialtjänsten, hälso- och sjukvård samt skolan. 20 % av barnen är utsatta för psykisk försummelse, främst på grund av psykisk sjukdom/ohälsa hos förälder och i vissa fall hårda och inkonsekventa uppfostringsmetoder och i enstaka fall kognitiva svårigheter hos föräldrar. Fokus i psykisk försummelse är brister i den känslomässiga omvårdnaden på grund av brister i samspel och stimulans eller i kärlek och uppmärksamhet. Socialtjänsten, hälso- och sjukvård, anhöriga och skolan anmäler i de flesta fall barn utsatta för psykisk försummelse. Av det totala antalet anmälningar står annan privatperson för flest (23 %), därefter socialtjänsten (16 %), skolan (13 %), hälso- och sjukvård (12 %), polisen (12 %), anhörig (11 %), övrigt (8 %), annan kommun (3 %) samt förskola (1 %). Annan privatperson anmäler oftast missbruk (42 %), och brister i tillsyn och övervakning (37 %). Socialtjänsten anmäler oftast brister i tillsyn och övervakning (38 %), missbruk (32 %) och psykisk sjukdom/ohälsa (24 %). Vanligaste anmälningsorsaker från skolan är brister i tillsyn och övervakning (38 %), missbruk (21 %), och konflikter/bråk/oro i hemmet (18 %). (FoU Välfärd, Arbetsrapport 2012:2)

26 24 Beslut om social utredning Barn som aktualiseras till socialtjänsten blir inte automatiskt aktuella för en social utredning. När en anmälan eller ansökan inkommer görs först en bedömning (förhandsbedömning) om ärendet hör hemma inom socialtjänsten. Diagram 7. Beslut om social utredning. 10 kommuner Procent. För länets kommuner finner vi att av det totala antalet aktualiseringar leder % till en social utredning. Under perioden finner vi att omkring 60 % av aktualiseringarna leder till en social utredning (diagram 7) (tabellbilaga, tabell 8). Tabell 16. Beslut fördelat efter typ av aktualisering. 10 kommuner Antal och Procent. 13 Inleda utredning, antal och procent 2011*** 2010** 2009** 2008* Antal % Antal % Antal % Antal % Ansökan Anmälan Yttrande Överflyttning av ärende Totalt * Omfattar sju kommuner ** Omfattar nio kommuner *** Omfattar tio kommuner. För 2011 noterar vi att vid anmälningar startas en social utredning i 53 % av fallen, och vid ansökningar i 87 %. Jämfört över tid ( ) föreligger inga större förändringar, vi uppmärksammar vissa skillnader vad gäller att andelen utredda ansökningar har ökat och andelen utredda anmälningar minskat något (tabell 16). Enligt lagstiftningen skall alla ansökningar utredas, anledningen till att en andel av ansökningarna inte går till utredning är att den sökande själv tar tillbaka ansökan. Detta registreras då som en ej inledd utredning i verksamhetssystemet. 13 Anledningen till att antalet anmälningar och yttrande skiljer sig från tabell 2 är att det saknas uppgifter om beslut om utredning eller ej.

27 25 Sammanställning av data för perioden FOU Välfärd har tillsammans med länets kommuner samlat in uppgifter rörande de barn som aktualiserats till socialtjänsten sedan I detta avsnitt väljer vi att lägga ihop de fyra årens datamaterial rörande vilka barn som anmäls och utreds, då det visar sig att det är små förändringar när det gäller barnens kön, ålder och familjebild samt orsaker till anmälningarna. Vilka barn anmäls och av vilka orsaker? I vårt datamaterial för tio kommuner i länet och för perioden , finner vi att av det totala antalet aktualiseringar är det fler pojkar (57 %) än flickor (43 %) som är föremål för anmälningar till socialtjänsten och något fler pojkar (52 %) som flickor (48 %) som omfattas av ansökningar (tabellbilaga, tabell 9). Diagram 8. Kön efter orsak till anmälan. 10 kommuner Antal. Vi finner också vissa skillnader mellan pojkar och flickor rörande vilken typ av problem som anmäls till socialtjänsten. I länets tio kommuner omfattas fler pojkar än flickor av anmälningar rörande beteendeproblem, och något fler pojkar än flickor omfattas också av anmälningar om omsorgssvikt. Anmälningar om kriminalitet och förseelse omfattas av betydligt fler pojkar än flickor. Däremot finner vi att något fler flickor än pojkar omfattas av anmälningar rörande relationsproblem i familjen samt psykisk ohälsa hos barnet. Ungefär lika många pojkar som flickor anmäls rörande övergrepp (utsatta för övergrepp) och våld inom familjen (diagram 8) (tabellbilaga, tabell 10). Vi vet från tidigare rapport (FoU Rapport 2011:3) att för de yngre barnen är den vanligaste grunden för anmälan föräldrars sviktande omsorg. Anmälan på grund av det egna beteendet är i stället mer vanligt för äldre barn. Resultatet visar att anmälningar om omsorgssvikt i huvudsak omfattar yngre barn, 0 6 år (38 %) och 7 12 år (34 %) och totalt för åldersgruppen 0 12 år finner vi andel på 72 %. Anmälningar rörande övergrepp rör i 33 % av fallen barn 0 6 år och 7 12 år 36 % och för våld i familjen utgör barn i 0 6 år 46 % och 7 12 år 33 %. Anmälningar om beteendepro-

28 26 blem (57 %), kriminalitet (56 %) samt skolproblem (67 %) rör främst barn i års ålder. För den äldsta åldersgruppen (17 20 år) omfattar de flesta anmälningarna eget missbruk (60 %) och 40 % anmäls för kriminalitet (diagram 9) (tabellbilaga, tabell 11). Diagram 9. Åldersgrupp efter orsak till anmälan. 10 kommuner Antal. I den äldre gruppen barn finner vi således en större variation av orsaker till anmälan, främst kopplat till barnets beteende. För de yngre barnen fokuserar anmälan i högre grad föräldrasvikt och förhållanden i hemmet. Av data från de sju kommuner i vårt län som har kunnat rapportera familjetyp framgår att: Det är mer vanligt att barn som anmäls för omsorgssvikt bor med en ensamstående förälder (64 %), än i en familj med två vuxna (gifta/sammanboende) (35 %). Vi uppmärksammar vidare att anmälan om skolproblem (70 %), beteende-problem (56 %), och relationsproblem i familjen (66 %) är mer vanligt för barn som lever med en ensamstående förälder. I anmälningar om våld i familjen och övergrepp lever närmare hälften av barnen (48 %) med gifta/-sammanboende föräldrar (diagram 10) (se tabellbilaga, tabell 12). Diagram 10. Familjetyp efter orsak till anmälan. 7 kommuner Antal.

29 27 Av främst utländsk forskning framgår att de barn som lever i enföräldersfamilj löper något större risk för ogynnsam utveckling (Almqvist, Åsbrink, 2010, s.29). Denna och tidigare rapporter i projektet har visat att de flesta barnen som aktualiseras till socialtjänsten lever med en ensamförälder (a:a, s. 22). Såväl tidigare som årets FoU rapport visar att särskilt omsorgssvikt och beteende-problem kan förknippas med barn som lever med en ensam förälder (a:a, s. 29). Det är dock först när vi kan rapportera familjetyper i alla länets kommuner samt har data som löper över flera år som vi kan dra slutsatser om samband mellan sociala problem och familjekonstellationer. Vilka barn utreds? För de aktualiseringar (ansökan, anmälan, yttrande eller överflyttning) som går vidare till social utredning visar sammanställningen att något fler pojkar än flickor blir aktuella för en social utredning. Av det totala antalet barn som aktualiseras till socialtjänsten och blir aktuella för en social utredning är 57 % pojkar och 43 % flickor (se tabellbilaga, tabell 13). Det är vidare något mer vanligt att en social utredning öppnas för yngre än för äldre barn. För barn i åldern 0-6 år öppnas en utredning i 63 % av fallen, jämfört med i 58 % för barn i åldern år (se tabellbilaga, tabell 14). I sju av länets kommuner, som kunnat rapportera data om var barnet bor, finner vi att för barn som lever med ensamstående föräldrar startas en utredning i 72 % av fallen. Jämfört med de barn som lever med föräldrar som är gifta/sammanboende där utredning inleds i 68 % av fallen (se tabellbilaga, tabell 15). För den vanligast förekommande anmälningsorsaken i länet; omsorgssvikt (se diagram 6), öppnas en social utredning i 59 % av fallen. Anmälningar om omsorgssvikt leder således inte alltid till öppnandet av en social utredning. De anmälningsorsaker som oftast leder till utredning är kriminalitet (75 %) 14, utsatt för övergrepp (67 %), psykisk ohälsa hos barnet (66 %) och våld i familjen (61 %). Något mer än hälften (56 %) av anmälningarna om skolproblem resulterar i en social utredning. Rapporterade förseelser leder i endast 23 % av fallen till en social utredning (tabell 17). 14 Anmälningar rörande kriminalitet var rapporter från polisen, samt begäran om åklagaryttrande vilka nästan alltid handläggs via en social utredning.

30 28 Tabell 17. Beslut om social utredning efter orsak till anmälan. 10 kommuner Procent. Inleda utredning Utredning eller ej Ej inleda utredning Totalt Psykisk ohälsa hos barnet % 34 % 100 % Beteendeproblem % 45 % 100 % Skolproblem % 44 % 100 % Relationsproblem i familjen % 41 % 100 % Förseelse Egen brottslighet/kriminalitet 23 % 77 % 100 % % 25 % 100 % Eget missbruk % 49 % 100 % Omsorgssvikt % 41 % 100 % Utsatt för övergrepp % 33 % 100 % Våld i familjen % 39 % 100 % Totalt % 44 % 100 % I jämförelse över tid ( ) finner vi t.ex. att andelen utredningar rörande omsorgssvikt har minskat från %. Utredningar om eget missbruk har minskat från % och om våld i familjen från % jämfört De orsaker som har en högre andel öppnade sociala utredningar över tid är främst anmälningar om psykisk ohälsa hos barnet (se sid. 54, tabell 19, totalt 10 kommuner).

31 29 Aktualiserade ärenden till socialtjänsten. Kommunredovisning. Barn och ungdom år. Period; Aktualiseringstyp Totalt 10 kommuner Sandviken Gävle Söderhamn Bollnäs Ovanåker

32 30 Ljusdal Hudiksvall Ockelbo Nordanstig Hofors (2011) Diagram 12. Aktualiseringstyp. 10 kommuner Procent.

33 31 Ålder Totalt 10 kommuner Sandviken Gävle Söderhamn Bollnäs Ovanåker

34 32 Ljusdal Hudiksvall Ockelbo Nordanstig Hofors (2011) Diagram 13 Åldersfördelning. 10 kommuner. 2011, jämfört Procent

35 33 Åldersgrupp Totalt 10 kommuner Sandviken Gävle Söderhamn Bollnäs Ovanåker

36 34 Ljusdal Hudiksvall Ockelbo Nordanstig Hofors (2011) Diagram 14. Åldersgrupper. 10 kommuner Procent.

37 35 Kön Totalt 10 kommuner Sandviken Gävle Söderhamn Bollnäs Ovanåker

38 36 Ljusdal Hudiksvall Ockelbo Nordanstig Hofors (2011) Diagram 15. Kön. 10 kommuner Procent.

39 37 Familjetyp Totalt 7 kommuner Sandviken Söderhamn

40 38 Bollnäs Ovanåker Ockelbo

41 39 Nordanstig Hofors (2011) Diagram 16. Familjetyp. 7 kommuner Procent.

42 40 Vem aktualiserar till socialtjänsten? Totalt 10 kommuner Sandviken

43 41 Gävle Söderhamn

44 42 Bollnäs Ovanåker

45 43 Ljusdal Hudiksvall

46 44 Ockelbo Nordanstig

47 45 Hofors (2011) Diagram 17. Vem som aktualiserar. 10 kommuner Procent.

48 46 Orsak till anmälan Totalt 10 kommuner Sandviken

49 47 Gävle Söderhamn

50 48 Bollnäs Ovanåker

51 49 Ljusdal Hudiksvall

52 50 Ockelbo Nordanstig

53 51 Hofors (2011) Diagram 18. Anmälningsorsak. 10 kommuner Procent.

54 52 Beslut om social utredning efter aktualiseringstyp Tabell 18. Beslut om social utredning efter aktualiseringstyp. 10 kommuner Procent. Totalt 10 kommuner Sandviken Inleda utredning, % Ansökan Anmälan Yttrande Inleda utredning, % Ansökan Anmälan Yttrande Överflyttning av Överflyttning av ärende ärende Totalt Gävle Inleda utredning, % Ansökan Anmälan Yttrande Totalt Söderhamn Inleda utredning, % Ansökan Anmälan Yttrande Överflyttning av Överflyttning av ärende ärende Totalt Bollnäs Inleda utredning, % Ansökan Anmälan Yttrande Totalt Ovanåker Inleda utredning, % Ansökan Anmälan Yttrande Överflyttning av ärende Totalt Totalt

55 53 Ljusdal Inleda utredning, % Ansökan Anmälan Yttrande Överflyttning av ärende Totalt Ockelbo Inleda utredning, % Ansökan Anmälan Yttrande Överflyttning av ärende Totalt Hudiksvall Inleda utredning, % Ansökan Anmälan Yttrande Överflyttning av ärende Totalt Nordanstig Inleda utredning, % Ansökan Anmälan Yttrande Överflyttning av ärende Totalt Hofors (2011) Inleda utredning, % Ansökan Anmälan Yttrande Överflyttning av ärende Totalt

56 54 Beslut om social utredning efter orsak till anmälan Tabell 19. Beslut om social utredning efter orsak till anmälan. 10 kommuner Procent. Totalt 10 kommuner Sandviken Inleda utredning, % Psykisk ohälsa hos barnet Beteendeproblem Skolproblem Relationsproblem i familjen Förseelse* Egen brottslighet/kriminalitet Eget missbruk Omsorgssvikt Utsatt för övergrepp Våld i familjen Totalt Inleda utredning, % Psykisk ohälsa hos barnet Beteendeproblem Skolproblem Relationsproblem i familjen Förseelse* Egen brottslighet/kriminalitet Eget missbruk Omsorgssvikt Utsatt för övergrepp Våld i familjen Totalt * Rör 7 anmälningar om förseelse Gävle Inleda utredning, % Psykisk ohälsa hos barnet Beteendeproblem Skolproblem Relationsproblem i familjen Förseelse* Egen brottslighet/kriminalitet Eget missbruk Omsorgssvikt Utsatt för övergrepp Våld i familjen Totalt Söderhamn Inleda utredning, % Psykisk ohälsa hos barnet Beteendeproblem Skolproblem Relationsproblem i familjen Förseelse* Egen brottslighet/kriminalitet Eget missbruk Omsorgssvikt Utsatt för övergrepp Våld i familjen Totalt * Rör 3 anmälningar om förseelse

57 55 Bollnäs Ovanåker Inleda utredning, % Psykisk ohälsa hos barnet Beteendeproblem Skolproblem Relationsproblem i familjen Förseelse* Egen brottslighet/kriminalitet Eget missbruk Omsorgssvikt Utsatt för övergrepp Våld i familjen Totalt Inleda utredning, % Psykisk ohälsa hos barnet Beteendeproblem Skolproblem Relationsproblem i familjen Förseelse Egen brottslighet/kriminalitet Eget missbruk Omsorgssvikt Utsatt för övergrepp Våld i familjen Totalt Ljusdal Inleda utredning, % Psykisk ohälsa hos barnet Beteendeproblem Skolproblem Relationsproblem i familjen Förseelse Egen brottslighet/kriminalitet Eget missbruk Omsorgssvikt Utsatt för övergrepp Våld i familjen Totalt Hudiksvall Inleda utredning, % Psykisk ohälsa hos barnet Beteendeproblem Skolproblem Relationsproblem i familjen Förseelse Egen brottslighet/kriminalitet Eget missbruk 73 * Omsorgssvikt Utsatt för övergrepp Våld i familjen Totalt * Inga registrerade anmälningar om eget missbruk 2010.

58 56 Ockelbo Nordanstig Inleda utredning, % Psykisk ohälsa hos barnet Beteendeproblem Skolproblem Relationsproblem i familjen Förseelse Egen brottslighet/kriminalitet Eget missbruk Omsorgssvikt Utsatt för övergrepp Våld i familjen Totalt Inleda utredning, % Psykisk ohälsa hos barnet Beteendeproblem Skolproblem Relationsproblem i familjen Förseelse Egen brottslighet/kriminalitet Eget missbruk Omsorgssvikt Utsatt för övergrepp Våld i familjen Totalt Hofors (2011) Inleda utredning, % Psykisk ohälsa hos barnet* Beteendeproblem Skolproblem Relationsproblem i familjen Förseelse Egen brottslighet/kriminalitet Eget missbruk Omsorgssvikt Utsatt för övergrepp Våld i familjen Totalt * Rör 2 anmälningar

59 57 Sammanfattande slutsatser och reflexioner Sammanställningen av statistik för aktualiseringar från de tio kommunerna i Gävleborgs län under helåret 2011 ger ett unikt jämförelsematerial och att jämförelser nu kan göras över tid (2008, 2009, 2010 och 2011) gör materialet än mer intressant. Jämförelserna över tid visar inte på några klara tendenser. I fyra kommuner finner vi dock en relativt stor ökning av antalet aktualiseringar från 2008 till 2011: Söderhamn, Bollnäs, Ljusdal och Hudiksvall. En minskning har dock skett det senaste året, tydligast i Söderhamn. Den kraftigaste ökningen från ett år till ett annat skedde i Hudiksvall mellan 2009 och 2010 (från 597 till 918 aktualiseringar). När det gäller tolkningen av förändringarna så kan en ökning av aktualiseringarna vara ett resultat t ex av att fler instanser och personer blivit medvetna om anmälningsplikten, men det kan också handla om att fler barn och unga behöver stöd. Att tolka siffrorna endast utifrån statistiken är därför svårt, tolkningen bör göras lokalt vid varje socialtjänst som har större kunskap om lokala förhållanden, och vilka insatser som gjorts för att informera om anmälningsplikten mm. I en nyligen av Socialstyrelsen publicerad rapport om anmälningar till socialtjänsten om barn och unga baserad på befintlig litteratur samt en enkät till ett urval av landets kommuner 2010 framkommer att det är stora variationer i anmälningsnivåerna för barn och unga (Socialstyrelsen 2012). I rapporten diskuteras orsakerna till detta och man konstaterar att de viktigaste förklaringarna förmodligen finns i graden av samverkan med myndigheter som har anmälningsplikt, men även i att de rutiner, arbetssätt och lagtolkningar som görs i kommunerna varierar. Detta stämmer med våra erfarenheter från de diskussioner som vi kontinuerligt för med kommunernas referensgrupp till projektet. Däremot kan vi utgå från att den ytterligare förklaring som Socialstyrelsen pekar på, att det finns stora skillnader mellan kommunernas system, bör ha minimerats i vår datainsamling, då vi använder samma kategorier i alla kommuner och det är tvingande att lägga in data i systemet. I ett fyraårsperspektiv visar vår sammanställning att vilka barn och unga som aktualiseras är relativt stabilt vad gäller kön, ålder och familjebild. Liksom tidigare år är 2011 den vanligaste aktualiseringen till socialtjänsten en anmälan och det är fler pojkar än flickor som aktualiseras. Barn i års ålder är mer frekvent förekommande än barn 0 6 år, barn i åldern 7-12 år och ungdomar år, skillnaderna har dock minskat jämfört med tidigare år. Den genomsnittliga åldern på de barn som aktualiseras har sjunkit under de fyra åren från 12 till 11 år. Majoriteten av barnen levde 2011 liksom tidigare med en ensamstående förälder. Förändringar i ålderssammansättningen kan delvis förklaras av förändringar i födelsetalen, dock inte helt. Det visar sig således att allt fler små barn aktualiseras till socialtjänsten pga. omsorgssvikt hos föräldrarna. Det kan finnas strukturella förhållanden som påverkar antalet aktualiseringar totalt eller i vissa kommuner, materialet ger inga tydliga tecken på detta, men möjligen kan det ökade antalet aktualiserade små barn tolkas mot en sådan bakgrund. Även i Socialstyrelsens rapport framkommer att fler pojkar anmäldes samt att äldre barn anmäldes oftare.

60 58 Polisen står alla de fyra åren för de flesta anmälningarna, följt av skolan. Aktualiseringarna från skolan visar dock på en nedåtgående trend under de fyra åren, vilket bör uppmärksammas. Att förskolan ligger kvar på 2 % är också värt att diskutera, kanske är information om anmälningsplikten inte tillräckligt för att öka anmälningarna. I rapporten från Socialstyrelsen framkommer att anmälningarna i fallande ordning gjordes av polisen, skolan och hälso-och sjukvården. Våra resultat överensstämmer således väl med Socialstyrelsens. 15 Kommunerna har fr.o.m kunnat rapportera om hur stor andel barn som aktualiseras vid upprepade tillfällen till socialtjänsten, vilket även har lett till kunskap om det faktiska antalet barn som aktualiseras i kommunerna. Jämförelser mellan det faktiska antalet anmälda barn i kommunerna och antalet barn boende i kommunen visar på stora skillnader mellan olika kommuner. Samma resultat framkommer också i Socialstyrelsens rapport där medianvärdet för antalet anmälningar per anmält barn 2010 varierade mellan 1 och 3,4. En analys mot bakgrund av strukturella faktorer ger ingen entydig förklaring till skillnader mellan kommunerna i länet. Det är sannolikt andra faktorer som spelar större roll t ex hur arbetet inom socialtjänsten är organiserat och bedrivs samt vilka rutiner för anmälan som finns hos olika myndigheter. 15 I en nyligen publicerad avhandling bekräftas de data som Gävleborgs län sedan 2008 har samlat in, både vad gäller vilka barn som aktualiseras, vilka som aktualiserar samt vilka barn som utreds. I avhandlingen framgår att majoriteten av anmälningarna rör förhållanden i familjen och barnets beteende samt att majoriteten av barnen levde med en ensamstående förälder. I studien blev 40 % av de barn som anmäldes aktuella för en social utredning (Östberg, 2010).

61 59 Referenser Almqvist, A. & Åsbrink, P. (2009): FoU Rapport 2009:4. Att dokumentera socialtjänstens insatser för barn och unga. Gävle: Region Gävleborg. FoU Välfärd. Almqvist, A. & Åsbrink, P. (2010): FoU rapport 2010:5. Att dokumentera socialtjänstens insatser för barn och unga. Gäv le: Region Gävleborg. FoU Välfärd. Almqvist, A. & Åsbrink, P. (2011): FoU rapport 2011:3. Att dokumentera socialtjänstens insatser för barn och unga. Gävle: Region Gävleborg. FoU Välfärd. Andershed, H. & Andershed, A.K. (2005). Normbrytande beteende i barndomen. IMS, SIS. Stockholm: Gothia. Folkhälsoinstitutet (2011): Statistik och Uppföljning/Kommunala basfakta. Lagerberg, D. & Sundelin, C. (2000): Risk och prognos i socialt arbete med barn. Centrum för utvärdering av socialt arbete. Gothia förlag. Göteborg. Socialstyrelsen(2012): Anmälningar till socialtjänsten om barn och unga. mars Sundell, K. m.fl. (2004): Socialtjänstens barn. FoU rapport 2004:4. Stockholms socialtjänstförvaltning: FoU enheten. Sundell, K. & Egelund, T. m.fl. (2007): Barnavårdsutredningar en kunskapsöversikt. IMS. Gothia förlag. Växjö. SCB, (2011): Befolkningsutvecklingen. SCB, (2011): Levnadsförhållanden. Ulmanen, P. & Andersson, G. (2006). Svensk social barnavård ur ett könsperspektiv SiS-rapport. Wiklund, S. (2006): Den kommunala barnavården om anmälningar, organisation och utfall. Avhandling. Stockholms universitet, institutionen för socialt arbete. Akademitryck AB, Edsbruk. Wiklund, S. (2008) Individ- och familjeomsorgens barnavårdsarbete i Bergmark, Lundström, Minas & Wiklund (2008): Socialtjänsten i blickfånget. Organisation, resurser och insatser. Exempel från arbete med barn och ungdom, försörjningsstöd, missbruk. Stockholm: Natur och Kultur. Östberg, F. (2010): Bedömningar och beslut från anmälan till insats i den sociala Barnavården. Avhandling. Stockholms universitet, institutionen för socialt arbete. Universitetsservice AB, Stockholm 2010.

62 60 BILAGA 1: Aktualiserings och bakgrundskoder Följande förslag har tagits fram i samarbete med referensgruppen samt mot bakgrund av annan kompletterande kunskap som erhållits genom dialog med externa forskare samt studier av forskningslitteratur. Aktualiseringstyp Barnet/den unge Ansökan Anmälan Yttrande (t ex remiss) Överflyttning av ärende (från annan kommun/socialtjänst) Aktualiserat från Den enskilde/sökande Förälder/vårdnadshavare Anhörig Annan privatperson (anonym eller namngiven) Förskola Skola Hälso- och sjukvård Socialtjänsten (ex. officio, egen kännedom) Polisen Åklagare/domstol Annan kommun Övrigt (t ex myndigheter, organisationer, arbetsgivare) Aktualiseringsskäl (ange ett skäl och endast vid anmälan) Psykisk ohälsa hos barnet Beteendeproblem Skolproblem Relationsproblem i familjen Förseelse Egen brottslig verksamhet/kriminalitet Eget missbruk Omsorgssvikt Utsatt för övergrepp Våld i familjen Födelseår/personnummer; omvandlas till löpnummer om ärendet inte går till utredning 16 Kön Familjesituation (vårdansvar) Biologisk familj (inkl. adoptivfamilj) Biologisk förälder + styvförälder Ensamstående mamma Ensamstående pappa Växelvis boende hos mamma/pappa Eget boende Annan familjesituation (t ex stadigvarande vistelse hos släkt/anhöriga, familjehem/jourhem, institution) Alternativt Hushållsbild (familjetyp): - Ensamstående med barn - Gifta/sammanboende med barn - Eget boende Social utredning eller ej - beslut om att öppna social utredning - beslut om att ej öppna social utredning (beslut som fattas i aktualiseringsbild i verksamhetssystemet) 16 I syfte att följa upp ärenden över tid. Omvandling till löpnummer är tekniskt möjligt men används ännu inte i de olika verksamhetssystemen.

63 61 Begreppsdefinitioner aktualiseringsskäl 17 Psykisk ohälsa hos barnet Rör psykisk ohälsa hos barnet/ungdomen av mer eller mindre allvarlig art. Handlar om främst två underkategorier: 1) Psykisk ohälsa/funktionshinder konstaterat, ex. genom rapporterad diagnos eller via samråd med hälsovård. 2) Psykisk problematik förmodad, pga. uppvisad, oro, nedstämdhet, depression, uppförandestörning. Beteendeproblem Kan ses som ett samlingsbegrepp för en stökig social situation för ett barn/ungdom som ex. innefattar utagerande (allvarliga konflikter med kamrater och andra vuxna), riskfyllt sexuellt beteende, alkohol och drogbruk i mindre skala, vistas i kriminella miljöer. Vanligt att flera problemområden förekommer parallellt. Skolproblem Rör barnets/ungdomens situation på skolan, ex. om problem i relationer till andra barn (mobbar eller mobbas) och vuxna, skolk eller skolvägran. Relationsproblem i familjen Konflikter mellan familjemedlemmar. Förseelse Rapporterat snatteri, klotter, mindre förseelser, mindre allvarligare lagöverträdelser, LOB. Egen brottslig verksamhet/kriminalitet Mer allvarligare lagöverträdelser, ex. stöld, skadegörelse, misshandel, inbrott, trafikbrott, vapeninnehav. Lagförda brott eller sådana brott som förväntas leda till åtal, strafföreläggande eller åtalsunderlåtelse. Eget missbruk Mer uttalat och allvarligare bruk av alkohol och droger. Ett bruk som negativt påverkar ungdomens sociala situation (skolan, familjerelationer), fortsatt bruk trots erfarenheter av negativa konsekvenser. Omsorgssvikt (brister i omsorgen) Ett samlingsbegrepp som rör brister i hemmiljön, pga. missbruk eller psykisk sjukdom hos förälder/drar, brister i fostrarförmåga hos föräldrar pga. bristande tillsyn (försummelse, vanvård) och övervakning eller hårda och auktoritära uppfostringsmetoder. Utsatt för övergrepp Utsatt för fysiskt eller psykisk våld, kränkningar, sexuella övergrepp. Våld i familjen Våld mellan vuxna familjemedlemmar. Barnet tvingas bevittna (se eller höra) våld i sin närmiljö eller leva i en miljö där våld eller hot förekommer ofta. 17 Ulmanen, P., Andersson, G. (2006) Svensk social barnavård ur ett könsperspektiv SiS rapport, Lagerberg, D., Sundelin, C. (2000) Risk och prognos i socialt arbete med barn. Centrum för utvärdering av socialt arbete. Stockholm. Gothia. Andershed, H., Andershed, AK. (2005), Normbrytande beteende i barndomen. IMS, SIS. Stockholm. Gothia.

64 62 Tabellbilaga Tabell 1. Kön efter antalet aktualiseringar, barn och ungdomar som aktualiserats två ggr eller fler. 10 kommuner inom parentes. Antal och Procent. Pojke Kön Flicka Totalt Unika % (58) 43 % (42) 100 % Dublett % (62) 43 % (38) 100 % Totalt % 43 % 100 % Tabell 2. Åldersgrupp efter antalet barn och ungdomar som aktualiserats 2 ggr eller fler. 10 kommuner inom parentes. Antal och Procent. Åldersgrupp 0-6 år 7-12 år år år Totalt Unika % (23) 25 % (23) 28 % (32) 21 % (23) 100 % Dublett % (20) 27 % (18) 31 % (41) 18 % (22) 100 % Totalt % 26 % 29 % 20 % 100 % Tabell 3. Åldersgrupp. 10 kommuner Antal och Procent. Period helår Totalt 0-6 år % 20 % 22 % 25 % 22 % 7-12 år % 23 % 22 % 26 % 23 % år % 37 % 34 % 29 % 34 % år % 20 % 23 % 20 % 21% Totalt % 100 % 100 % 100 % 100 %

65 63 Tabell 4. Kön. 10 kommuner Antal och Procent. Period helår Totalt Pojke % 57 % 59 % 57 % 57 % Flicka % 43 % 41 % 43 % 43 % Totalt % 100 % 100 % 100 % 100 % Tabell 5. Familjetyp. 7 kommuner Antal och Procent. Period helår Totalt Ensamstående med barn Gifta/sammanboende med barn 58 % 56 % 63 % 61 % 59 % % 37 % 31 % 35 % 35 % Eget boende % 7 % 6 % 4 % 6 % Totalt % 100 % 100 % 100 % 100 %

66 64 Tabell 6. Vem aktualiserar? 10 kommuner Antal och Procent. Period helår Totalt Den enskilde/sökande % 4 % 4 % 3 % 3 % Förälder/vårdnadshavare % 11 % 10 % 9 % 10 % Anhörig % 5 % 7 % 9 % 7 % Annan privatperson % 11 % 9 % 11 % 10 % Förskola % 2 % 2 % 2 % 2 % Skola % 14 % 13 % 12 % 14 % Hälso- och sjukvård % 8 % 8 % 9 % 8 % Socialtjänsten (ex officio) % 10 % 11 % 11 % 11 % Polisen % 26 % 25 % 24 % 25 % Åklagare/domstol % 3 % 4 % 3 % 4 % Annan kommun % 2 % 2 % 2 % 2 % Övrigt % 4 % 4 % 5 % 5 % Totalt % 100 % 100 % 100 % 100 %

67 65 Tabell 7. Orsak till anmälan. 10 kommuner Antal och Procent. Period helår Totalt Psykisk ohälsa hos barnet % 4 % 3 % 3 % 3 % Beteendeproblem % 15 % 17 % 14 % 15 % Skolproblem % 4 % 3 % 3 % 3 % Relationsproblem i familjen % 5 % 6 % 6 % 6 % Förseelse Egen brottslighet/kriminalitet 14 % 12 % 8 % 8 % 10 % % 9 % 9 % 7 % 8 % Eget missbruk % 4 % 5 % 4 % 4 % Omsorgssvikt % 35 % 37 % 42 % 38 % Utsatt för övergrepp % 6 % 5 % 5 % 5 % Våld i familjen % 7 % 6 % 7 % 7 % Övrigt % 0 % 0 % 0 % 0 % Totalt % 100 % 100 % 100 % 100 % Tabell 8. Beslut om social utredning. 10 kommuner Antal och Procent. Period helår Totalt Inleda utredning % 60 % 60 % 59 % 60 % Ej inleda utredning % 40 % 40 % 41 % 40 % Totalt % 100 % 100 % 100 % 100 %

68 66 Tabell 9. Kön efter aktualiseringstyp. 10 kommuner Antal och Procent. Pojke Kön Flicka Totalt Ansökan % 48 % 100 % Anmälan % 43 % 100 % Yttrande % 21 % 100 % Överflyttning av ärende % 35 % 100 % Totalt % 43 % 100 % Tabell 10. Kön efter orsak till anmälan. 10 kommuner Antal Procent. Pojke Kön Flicka Totalt Psykisk ohälsa hos barnet % 59 % 100 % Beteendeproblem % 36 % 100 % Skolproblem % 38 % 100 % Relationsproblem i familjen % 55 % 100 % Förseelse % 31 % 100 % Egen brottslighet/kriminalitet % 19 % 100 % Eget missbruk % 33 % 100 % Omsorgssvikt % 47 % 100% Utsatt för övergrepp % 53 % 100% Våld i familjen % 47 % 100% Totalt % 42 % 100%

69 67 Tabell 11. Åldersgrupp efter orsak till anmälan. 10 kommuner Antal Procent. Åldersgrupp 0-6 år 7-12 år år år Totalt Psykisk ohälsa hos barnet % 17 % 44 % 30 % 100 % Beteendeproblem % 17 % 57 % 24 % 100 % Skolproblem % 19 % 67 % 13 % 100 % Relationsproblem i familjen % 26 % 34 % 16 % 100 % Förseelse Egen brottslighet/kriminalitet 1 % 10 % 44 % 45 % 100 % 12* % 4 % 56 % 40 % 100 % Eget missbruk 29* 18* % 2 % 34 % 60 % 100 % Omsorgssvikt % 34 % 21 % 6 % 100 % Utsatt för övergrepp % 36 % 24 % 7 % 100 % Våld i familjen % 33 % 17 % 5 % 100 % Totalt % 24 % 35 % 19 % 100 % * Misstänkta felkällor, troligen pga. felregistrering.

70 68 Tabell 12. Familjetyp efter orsak till anmälan. 7 kommuner Antal Procent. Ensamstående med barn Hushållsbild Gifta/sammanboende med barn Eget boende Totalt Psykisk ohälsa hos barnet % 40 % 8 % 100 % Beteendeproblem % 41 % 4 % 100 % Skolproblem % 27 % 3 % 100 % Relationsproblem i familjen % 31 % 4 % 100 % Förseelse Egen brottslighet/kriminalitet 48 % 50 % 2 % 100 % % 36 % 7 % 100 % Eget missbruk % 24 % 20 % 100 % Omsorgssvikt % 35 % 1 % 100 % Utsatt för övergrepp % 48 % 1 % 100 % Våld i familjen % 48 % 0 % 100 % Totalt % 37 % 4 % 100 % Tabell 13. Kön efter beslut om utredning. 10 kommuner Antal Procent. Pojke Kön Flicka Totalt Inleda utredning % 43 % 100 % Ej inleda utredning % 42 % 100 % Totalt % 43 % 100,0% Tabell 14. Beslut om utredning efter åldersgrupp. 10 kommuner Antal Procent. Åldersgrupp 0-6 år 7-12 år år år Totalt Inleda utredning % 60 % 58 % 59 % 60 % Ej inleda utredning % 40 % 42 % 41 % 40 % Totalt % 100 % 100 % 100 % 100 %

71 69 Tabell 15. Beslut om utredning efter familjetyp/hushållsbild. 7 kommuner Antal Procent. Hushållsbild Totalt Ensamstående med barn Gifta/sammanboende med barn Eget boende Inleda utredning % 68 % 83 % 71 % Ej inleda utredning % 32 % 17 % 29 % Totalt % 100 % 100 % 100 %

72 70

73 Tabell 16. Strukturella faktorer jämfört andel anmälda barn (0 17 år) till socialtjänsten Jämförelse med föregående år i kursiv stil. Antal och Procent Antal barn 0-17 år 2011* Antal anmälda (unika) barn (0 17 år) socialtjänst 2011** Andel (%) barn (0 17 år) i kommun anmälda socialtjänst 2011 Andel (%) barn (0-17 år) som lever med ensamstående förälder 2010 *** Andel (%) ensamstående föräldrar med barn (0 17 år), låga inkomster **** Andel barn (%) (0 17 år) totalt i ekonomiskt utsatta hushåll **** Andel barn (%) (0 17 år) som ingår i familjer med ekonomiskt bistånd 2010***** Utrikes födda (%) vistelse 0-5 år, 6-10 år 2010***** år 6-10 år Riket ,1 5,2 2,4 Länet ,7 7, ,6 3,8 1,5 Sandviken ,1 6, ,4 4,2 1,8 Gävle ,7 8, ,1 4,6 2,0 Söderhamn ,9 8, ,9 3,1 1,0 Bollnäs ,7 5, ,1 3,3 1,1 Ovanåker ,4 4, ,2 2,0 0,4 Ljusdal ,8 9, ,0 4,0 1,4 Hudiksvall ,0 10, ,7 2,8 1,3 Hofors , ,1 3,8 1,4 Nordanstig ,1 6, ,6 2,9 0,7 Ockelbo ,6 11, ,5 3,6 0,5 * (folkmängd efter region, ålder och tid) ** Beräknat på tio kommuner, unika barn, anmälningar och yttranden. *** och familjestatistik/hemmaboende barn och ungdomar 0-21 år efter riket/kommun, kön, ålder, familjetyp (sammanboende eller ensamstående föräldrar) och utländsk/svensk bakgrund. **** och uppföljning/kommunala basfakta ***** jämförelser/ekonomiskt bistånd. 18 Avser disponibel inkomst. 19 Barnfattigdomsindex.

74 4 Tabell 17. Antal barn i ålder 0 17 år. 10 kommuner i Gävleborgs län Antal. Procentuell förändring 2009 och Statistiska centralbyrån, befolkningsstatistik % % 0 % + 2 % + 4 % - 7 % Antal barn Gävleborgslän Ålder Tabell 18. Antal aktualiserade barn (unika) till socialtjänsten i 10 kommuner, Gävleborgs län Antal. Procentuell förändring 2009 och % 1400 Antal aktualiserade barn % % + 6 % Ålder

75

76 Att dokumentera socialtjänstens insatser för Barn och Unga aktualiseringar till socialtjänsten i Gävleborg 2011 I Gävleborgs län pågår sedan flera år FoU-projektet Att dokumentera insatser för barn och unga med syftet att förbättra dokumentation och uppföljning inom socialtjänstens barn- och ungdomsarbete. I FoU Rapporterna 2009:4, 2010:5 och 2011:3 presenterades projektet och sammanställningar om aktualiseringsskedet redovisades, byggda på aggregerade individuella data tagna direkt ur socialtjänstens verksamhetssystem för 2008, 2009 respektive De frågor som kan besvaras med dessa data är: Vilka barn aktualiseras? Vem aktualiserar? Av vilken orsak? Vilka ärenden utreds? I denna rapport följs dessa frågor upp med sammanställda data för Jämförelser med motsvarande data för 2009 och 2010 görs läns- och kommunvis. Annika Almqvist Beställ rapporten från: gunilla.blom.lundqvist@regiongavleborg.se FoU Välfärd Region Gävleborg Box Gävle Tel: Hemsida: Per Åsbrink FoU Rapport 2012:4 ISSN: