FRÄLSNINGSARMÉN. Delprojektets namn. Delprojektsansvarig
|
|
- Gerd Åberg
- för 7 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 FRÄLSNINGSARMÉN VÅRSOLS FAMILJECENTER V Storgatan 21, 3 tr JÖNKÖPING Delprojektets namn Barn i sorg Delprojektsansvarig Ann-Charlotte Jernberg Datum Sammanfattning Inledning och sammanfattning av projektet Vårsols Familjecenter arbetar med stödsamtal i grupp och enskilt. Målgruppen är bland annat barn till föräldrar med psykisk ohälsa och barn till separerade föräldrar. Utifrån förfråganingar beträffande målgruppen barn som mist en förälder såg vi det som självklart att Familjecentrets delprojekt skulle vara just Barn i sorg. I projektet utökade vi målgruppen till att även innefatta barn som mist syskon och barn med svårt fysiskt sjuka föräldrar eller syskon. Den nya målgruppen har inneburit marknadsföring, försöka lokalisera de avdelningar på Ryhov och inom kommunen där man möter föräldrar som är svårt sjuka eller avlider. Vi har gjort research på hur familjerna tas omhand i dag när en närstående avlider samt att vi även försökt hitta vilka andra aktörer som arbetar med målgruppen på något sätt. Vår intention var att på något sätt komplettera den hjälp och stöd som redan finns för dessa barn och deras föräldrar. I projektet har vi även arbetat konkret med att ge barnen stöd i sin sorgeprocess genom stöd samtal i grupp och enskilt. För att kunna göra ett bra arbete med barnen har personalen fått möjlighet att gå en utbildning för att möta den specifika målgruppen. Grundades i London 1865 av William Booth Startades i Sverige 1882 av Hanna Ouchterlony. Besöksadress: V Storgatan 21, 3 tr Telefon: Fax: Org nr:
2 Bakgrund Bakgrund till projektets uppkomst För några år sedan fick Familjecentret förfrågan, från en avdelning på Ryhov, om vi kunde ge stöd till barn som mist en förälder. Detta var startskottet för att börja tänka på dessa barn som en grupp som var i behov av stöd liksom våra andra målgrupper. Projektet Barn som anhöriga kom väldigt lämpligt då vi fick möjlighet att ansöka om pengar till nämnda utökning. Syfte & mål Att förlora en förälder eller ett syskon under sin uppväxt är en svår upplevelse för ett barn. Barn behöver, likt vuxna, få möjlighet att bearbeta sina upplevelser kring ett dödsfall och få verktyg att hantera förlusten. Det är viktigt att barnen får prata om sin sorg. Varje barns sorg är unik och kan ta sig uttryck på olika sätt, synligt och osynligt. Barn i sorg är barnets eget forum för att få uttrycka sina tankar och känslor kring hur det är att förlora en förälder eller ett syskon. Målet är att kunna erbjuda barn och ungdomar i Jönköpings län stöd bland annat genom att hjälp dem att sätta ord på sin sorg och på så sätt bearbeta det de varit med om. Vår uppfattning är att behovet är stort av både samtalsstöd för Barn i sorg och Barn till föräldrar med allvarlig fysisk sjukdom. Ett delmål var att 40 personer skulle få stöd inom ramen för projektet. Organisation Rollfördelning och ansvar Verksamhetschef för Vårsols Familjecenter, Ann-Charlotte Jernberg, har varit projektledare och Mona-Lisa Öberg och Pernilla Karlsson, som är utbildade i att möta barn i sorg, har varit stödgrupps ledare samt genomfört enskilda samtal för barn inom målgruppen. Projektets genomförande Vad och hur har ni gjort utvecklingsarbetet? För att kunna ta emot den nya målgruppen och göra ett bra arbete med barnen behövde först personalen utbildning i hur man möter barn i sorg. Det har varit en viktig del i processen, att förstå att barns sorg kan se olika ut och på vilket sätt sorgen kan ta sig uttryck. Totalt har tre personer utbildat sig i Att möta barn i sorg.
3 I projektet har vi genomföra stödgrupper och enskilda samtal med barn som mist en förälder eller syskon. Vi har haft totalt 39 personer inskrivna i projektet och genomfört sju stödgrupper, tio personer har gått i enskilda stödsamtal. Ett flertal av barnen har deltagit både i stödgrupp och haft enskilda stödsamtal. De enskilda samtalen utförs då innan stödgruppens början eller efter att stödgruppen avslutats. När vi arbetat med barn i sorg har vi upplevt att det finns en vinst med att möta föräldern också. Föräldern, som mist maka/make eller barn, blir helt naturligt upptagen med sin egen sorg men måste trots det finnas där för att hjälpa barnet att hantera sin förlust. Vi har därför, inom projektet, genomfört parallella föräldra-barn grupper. Föräldrarna och barnen har kommit till Familjecentret under samma tid men delats in i två olika grupper, en föräldragrupp och en barngrupp. Syftet har bland annat varit att hjälpa föräldern att förstå sitt barns sorg. I varje grupp finns vi två gruppledare, det har inneburit att vid de parallella grupperna har fordrat fyra ledare. I samband med att vi startade upp de parallella grupperna sökte vi därför efter samarbetspartners. Vi fann att Svenska kyrkan i Jönköping redan arbetade med vuxna personer i sorg och träffades för att utarbeta ett samarbete. Den parallella föräldra-barn gruppen har varit ett gemensamt arbete mellan Svenska kyrkan och Vårsols Familjecenter I projektet har vi marknadsfört Familjecentret genom kontakt med personer på olika avdelningar på Ryhov men även genom föreläsningar för personal inom landstinget och fler kommuner i länet. Vi har hittat många nya personer som vi kan fortsätta samarbeta med. Vi har arbetat på att hitta ett tätare samarbete med några aktörer bland annat genom att personal från Familjecentret har deltagit i nätverk, samverkansgrupp och lärandeseminarier. Vi har blivit inbjudna till olika sammankomster för att berätta om arbetet med målgruppen. Fler skolor har hört av sig för att få råd i hur de ska bemöta barn på skolan som har mist en förälder. Vi har även varit ute i klasser, där en elev har mist en förälder, och berättat om hur det är att förlora en förälder och därmed öka förståelsen för barnets reaktioner. Resultat Vad har projektet resulterat i? Vårsols Familjecenter har genom projektet blivit mer känt i kommunen men även i länet. Vi har tryckt nya broschyrer i verksamheten och spridit dem inom landsting, kommun och till frivilligorganisationer. Vi fick även möjlighet till att ca 400 av våra broschyrer delades ut i samband med teaterföreställningen Vi som blev kvar. Vi har etablerat bra kontakter med personer inom kommun, landsting och ideella organisationer genom aktivt deltagande i
4 nätverk och samarbetsgrupper. Genom projektet har vi hittat många nya samarbetspartners som fått upp ögonen på det arbete vi bedriver, vi har fått bättre inblick i vad andra gör för målgruppen så att vi kan komplettera varandra. Vi har haft 39 personer inskrivna i verksamheten. Det har varit övervägande barn som mist en förälder eller syskon och bara ett fåtal barn som har en fysiskt sjuk förälder eller syskon. De barnen har vi ännu inte hittat vägar till. Genom projektet har vi även kommit i kontakt med en person som i dag fungerar som en handledare för den personal som arbetar med Barn i sorg. Slutsatser Vilka slutsatser kan ni dra från projektet/utvecklingsarbetet? Vad har varit svårt, oförutsett, intressant eller nytt? Vilka erfarenheter har ni fått? Vi har genom projektet upptäckt att det finns ett stort uppdämt behov av stöd till målgruppen. Vi har förstått att landstinget gör ett visst arbete när en patient dör men att det inte finns resurser att arbeta vidare med patientens respektive eller dess barn. Inom landstiget har man på flera avdelningar saknat någonstans att hänvisa familjerna. Vi är övertygade om att vi ständigt kommer ha ett antal barn och familjer på Familjecentret som kommer till oss med anledning av sorg. Det som har varit svårt är rekryteringen, att nå ut till familjer som är i behov av våra stödinsatser. Framförallt har det varit svårt att rekrytera barn och föräldrar till våra parallella grupper. En anledning har varit att föräldern har svårt med barnvakt för småsyskon under grupptiden. I dag ser vi inte någon lösning på det problemet men samarbete med ytterligare någon aktör kanske är en möjlig väg. Vi arbetar på att få in barnen i grupper eftersom vi ser att effekterna av att träffa andra barn i liknande situationer har en bearbetande effekt. En av anledningarna till att alla barn inte kan ingå i en grupp är att barnen har varit i olika åldrar och har haft olika behov utifrån hur lång tid som gått sedan dödsfallet. Vi har även sett behov av att särskilja barnen vars föräldrar avlidit genom suicid. Det har varit intressant och givande att genom projektet få förståelse för andra yrkesgrupper och utöka samarbetet med kommun, landsting och frivilligorganisationer.
5 Samarbete Samarbetade du med andra organisationer, föreningar, kommuner eller företag under projektet? Har projektet/utvecklingsarbetet skapat nya samarbeten? I projektet har vi hittat fler samarbetspartners. Dels har vi genom deltagande i nätverk hittat personer som kan vara med och sprida information om Familjecentrets verksamhet och dels har vi samarbetat rent praktiskt i stödgrupper med personer från Svenska kyrkan, som beskrivs under rubriken genomförande. Utvecklingsområden Hur tänker ni gå vidare? Vilka är framgångsfaktorerna? Ett klart utvecklingsområde är att hitta tillvägagångssätt för att hitta barn som har en fysiskt sjuk förälder. Det har hittills varit svårt att nå den gruppen barn, vad det beror på har vi inte helt klart för oss i dagsläget men vi ser att det är en angelägen grupp att nå. Vi har sett att det finns positiva vinster med att genomföra parallella föräldra-barn grupper och vi kommer arbeta på att starta upp parallella grupper igen. Som det ser ut i dagsläget kommer samarbetet mellan Familjecentret och Svenska kyrkan att fortgå vilket möjliggör de parallella grupperna. Vi vill även se på möjligheten för hur föräldrar, som vill ingå i våra parallella grupper, kan få hjälp med barnpassning för småsyskon under grupptiden. Framgångsfaktorer har varit att delta i nätverk och genom det hitta nyckelpersoner inom olika avdelningar på sjukhus, inom kommunen eller inom andra organisationer. Genom olika nätverk har vi fått klarhet i vilka resurser som finns inom kommun och landsting och vart det finns luckor där Familjecentret kan finnas som en tillgång. Vi har även hittat personer som vi kan samarbeta med, som ser Familjecentrets arbete som viktigt för barnen och gärna arbetar för att motivera föräldrar att kontakta oss för stödsamtal för sina barn. En annan framgångsfaktor är att personalen har adekvat utbildning för arbetsuppgiften, att få förutsättning att utföra arbetet på ett så bra sätt som möjligt. Det har blivit positiva effekter av att kommun, landsting och frivilligorganisationer arbetar tillsammans utifrån Barn som anhöriga. På VFC har vi svårt att räcka till med de personalresurser vi har men tillsammans kan alla verksamheter göra det de är bra på och sedan slussa vidare till någon annan som tar vid. Vår ambition är att fortsätta utveckla samarbetet med landsting, kommun och frivilligorganisationer för att hitta vägar för att barn och familjer ska kunna hitta till Familjecentret och få stöd i sin svåra livssituation.
6 Rekryteringen av barn och familjer har varit svår och vi hoppas på att landsting, kommun och Vårsols Familjecenter kan arbeta fram en modell för hur slussningen av familjerna ska ske mellan verksamheterna. Vi gör olika saker och om vi samarbetar kan familjerna i länet få ännu bättre stöd och hjälp. Spridning av utvecklingsprojektets resultat Har ni haft möjlighet att spridaresultatet av utvecklingsprojektet? Hur kan resultatet vara till nytta för andra som arbetar med information och stöd till barn som anhöriga? I nätverksgrupperna har vi delat med oss av resultatet av projektet och har även delgett resultat utifrån projektet vid föreläsningar om Familjecentrets verksamhet. Vårsols Familjecenter är ett bra komplement till den verksamhet som kommun och landsting bedriver. Vi har hittat en verksamhet som är unik i länet och vi vill sprida information om verksamheten så att alla barn som mist en förälder eller syskon eller har en svårt fysiskt sjuk förälder får möjlighet att ta del av stödsamtalen som vi erbjuder. Dokument & Bilagor Kompletterande dokument, gärna länkar till dok och eller kontaktpersoner. Vårsols Familjecenters hemsida: Redovisning Ekonomi Hur har pengarna använts? Pengarna har använts till personalkostnader för två personer, inklusive arbetsgivaravgift, att på deltid arbeta i projektet. Resultatrapporten för projekt perioden fram till och med april bifogas med slutrapporten. Komplettering av ekonomisk redovisning, för perioden maj och juni 2014, kommer att skickas in i augusti. Ann-Charlotte Jernberg Verksamhetschef Vårsols Familjecenter
Stöd till barn i sorg
Sida 1 (7) 2015-02-25 Handläggare Linn Ljunglöv Ahlenius Telefon: 08-508 25 077 Till Socialnämndens Organisations- och föreningsutskott Stöd till barn i sorg Ansökan från föreningen Randiga huset (1bilaga)
Läs merSlutrapport delprojekt barn som anhöriga - onkologkliniken
Slutrapport delprojekt barn som anhöriga - onkologkliniken 2014-03-20 Delprojektets namn Barn som anhöriga till cancerpatienter Delprojektsansvarig Eva Ulff Datum 2014-04-10 Sammanfattning I projektet
Läs merSe till mig som liten är
Se till mig som liten är -Barn som anhörig Christina Polland 2014-10-07 FLÖDE Barn som anhöriga Barn- och ungdomshälsan Psykosociala enheter Socialtjänst Familjeformulär/ annan inventering görs på avdelning/
Läs merMall för slutrapport delprojekt barn som anhöriga
Mall för slutrapport delprojekt barn som anhöriga Delprojektets namn Barn som anhöriga - Hälsohögskolan Delprojektsansvarig Karin Enskär Datum 14-06-03 Sammanfattning Projektet innehåller två delar. Den
Läs merRandiga Huset är en organisation för barn, unga och vuxna som förlorat eller håller på att förlora en anhörig eller närstående. Randiga Huset är en
Randiga Huset är en organisation för barn, unga och vuxna som förlorat eller håller på att förlora en anhörig eller närstående. Randiga Huset är en rikstäckande organisation som är partipolitiskt och religiöst
Läs merP L A N E R A. Syskon som anhöriga
Syskon som anhöriga P L N Bakgrund Barn / ungdomar har samma rättigheter oavsett var eller vem som identifierar behov av stöd eller ohälsa i samband med anhörigs svåra sjukdom. Lagen om barn som anhörig
Läs merMall för slutrapport delprojekt barn som anhöriga
Mall för slutrapport delprojekt barn som anhöriga Delprojektets namn Information till barn placerade i familjehem om deras rättigheter till råd och stöd Delprojektsansvarig Sofia Lager Millton Datum 2014-06-01
Läs merStöd till barn vid oväntat eller plötsligt dödsfall hos nära anhörig
1(6) landstingets kansli Folkhälsa och sjukvård Linda Frank 036 32 40 94 linda.frank@lj.se Landstingsråd Maria Frisk Stöd till barn vid oväntat eller plötsligt dödsfall hos nära anhörig I Jönköpings län
Läs merBarn och sorg. Sjukhusbiblioteket
Barn och sorg Sjukhusbiblioteket Ager, Ulrika: Ett liv kvar att leva att börja om när det värsta hänt. Recito. 2009 Ulrika berättar om hur livet vände på ett par sekunder och aldrig blev sig likt igen,
Läs merNär någon i familjen fått cancer
När någon i familjen fått cancer Utbildningsdag i palliativ vård, USÖ, 2019-02-13 Johanna Joneklav, kurator på Onkologiska kliniken Universitetssjukhuset i Örebro och grundare av Nära Cancer. https://www.youtube.com/watch?v=ccoyqmivrle
Läs merRegionens arbete BUSA. Barnrättsanalys. Vardagsarbetet
Märtha Lundkvist Regionens arbete BUSA Barnrättsanalys Vardagsarbetet Varför? Uppfylla lagen Samhällsekonomiskt : nästan 1 miljard om året för Region Örebro län För BARNENS skull! Hälso- och sjukvårdslagen
Läs merNär någon i familjen fått cancer
När någon i familjen fått cancer Fysioterapeuter inom onkologi och palliation, Karlstad 2019-03-18 Johanna Joneklav, kurator på Onkologiska kliniken Universitetssjukhuset i Örebro och grundare av Nära
Läs merANHÖRIGPLAN 2012-2015
ANHÖRIGPLAN 2012-2015 INLEDNING Anhörigplanen för Svedala kommun 2012-2015 är kommunens plattform för anhörigstödet. Planen ska ses som ett uttryck för den politiska synen på verksamheten, övergripande
Läs merSyfte Att synliggöra barnets situation i konflikter gällande vårdnad, boende, umgänge.
1 Slutrapport till länsstyrelsen ang. Projektet Biff 2 2008-08-25-2010-06-01 gällande barn till missbrukare, barn som bevittnat våld och barn till föräldrar med psykisk ohälsa. Bakgrund/sammanfattning
Läs merUtvecklingsarbete för barn och unga i familjer med missbruk och/eller psykisk ohälsa i Örebro län
Utvecklingsarbete för barn och unga i familjer med missbruk och/eller psykisk ohälsa i Örebro län Vi måste prata 2017-05-19 Johanna Karlsson Sofias mamma Anhöriga barn ska uppmärksammas och erbjudas hjälp
Läs merÅrsrapport samordnare för barn till föräldrar med psykisk ohälsa
1(6) Länssjukhuset Ryhov Psykiatriska kliniken Årsrapport samordnare för barn till föräldrar med psykisk ohälsa Katarina Johansson, skötare på psykiatriska kliniken, har under 2012 arbetat 25% med klinikens
Läs merAkutprocessen Höglandet Samverkan mellan:
Akutprocessen Höglandet Samverkan mellan: Ann Simonsson, akuten. Susanne Rydén, akuten. Camilla Karlsson, ambulansen. Lenita Petersson, ambulansen. Irene Forsberg, elevhälsan. Gunilla Ågren, elevhälsan.
Läs merAtt arbeta med barngrupper Erfarenheter och goda råd från barngruppsledare i Skåne
Att arbeta med barngrupper Erfarenheter och goda råd från barngruppsledare i Skåne Titel: Utgiven av: Författare: Redaktör: Beställningsadress: Att arbeta med barngrupper Länsstyrelsen i Skåne Län Jette
Läs merNationellt kompetenscentrum anhöriga. Hässleholm 7 oktober -15
Nationellt kompetenscentrum anhöriga Hässleholm 7 oktober -15 Anhörigområden Anhöriga till äldre Anhöriga till barn och unga med flerfunktionsnedsättning Arbetsgivare för anhöriga Anhöriga till personer
Läs merANSÖKAN OM UTVECKLINGSMEDEL TILL TIDIGA INSATSER I FORM AV BARNGRUPPSVERKSAMHET OCH BARNOMBUDET I HÄSSELBY-VÄLLINGBY OCH BROMMA
S HÄSSELBY-VÄLLINGBY STADSDELSFÖRVALTNING BROMMA STADSDELSFÖRVALTNING SID 1 (5) ANSÖKAN OM UTVECKLINGSMEDEL TILL TIDIGA INSATSER I FORM AV BARNGRUPPSVERKSAMHET OCH BARNOMBUDET I HÄSSELBY-VÄLLINGBY OCH
Läs merMONICA SÖDERBERG, SOCIONOM/KURATOR. Onkologikliniken, Västerås
MONICA SÖDERBERG, SOCIONOM/KURATOR Onkologikliniken, Västerås HSL Hälso- och sjukvården ska särskilt beakta ett barns behov av information, råd och stöd om barnets förälder eller någon annan vuxen som
Läs merSTÖDGRUPPER I DANDERYDS KOMMUN. Paraplyet
STÖDGRUPPER I DANDERYDS KOMMUN Paraplyet Innehållsförteckning 1. Aladdin 2. Barnkraft 3. Skilda Världar 4. Komet 5. Anhörigstödet 6. Gapet 7. Öppenvårdsgrupper 8. Egna anteckningar 9. Kontaktuppgifter
Läs merAnhörigperspektiv och Anhörigstöd Tina Hermansson, anhörigkonsulent
Anhörigperspektiv och Anhörigstöd 180315 Tina Hermansson, anhörigkonsulent Vad menas med anhörigperspektiv? Göteborgs stads riktlinje för anhörigperspektiv: Att uppmärksamma brukarens/klientens behov av
Läs merAnhörigstöd. i Älvdalens kommun
Anhörigstöd i Älvdalens kommun Ett stöd betyder så mycket vi finns till för dig! De allra flesta ställer upp när någon behöver hjälp. Ofta är det självklart att hjälpa en kär vän, ett sjukt barn, en gammal
Läs merBarnen och sjukdomen Nationell konferens Barn som anhöriga 2013
Barnen och sjukdomen Nationell konferens Barn som anhöriga 2013 Barn till föräldrar med allvarlig somatisk sjukdom Att implementera lagen inom vuxensomatisk vård Neurologiska klinikens arbete med rutiner
Läs merSe till mig som liten är
Se till mig som liten är Barn som anhörig 1 Kuratorn En resurs för barn som anhöriga 2 Vad gör kuratorn? Kris- och stödsamtal Information om samhällets stöd och resurser Anhörigstöd Myndighetssamverkan
Läs merBlandade lärande nätverk Sörmland
Blandade lärande nätverk Sörmland Om annan, ange vilken kategori av deltagare du representerar Om annan, ange organisation Fantastiskt att alla så givmilt delade med sig av sina erfarenheter både från
Läs merFastställd av Hälso- och sjukvårdsdirektören (HSD-D 12-2015), giltigt till september 2017 Utarbetad av projektgruppen Barn som anhöriga
Regional medicinsk riktlinje Barn som anhöriga Fastställd av Hälso- och sjukvårdsdirektören (HSD-D 12-2015), giltigt till september 2017 Utarbetad av projektgruppen Barn som anhöriga Hälso- och sjukvården
Läs merRiktlinje för anhörigstöd inom Individ och familjeomsorgen
Riktlinje för anhörigstöd inom Individ och familjeomsorgen Socialförvaltningen Verksamheten för Individ och familjeomsorg Antagen i socialnämnd 2013-09-18 Innehåll 1 Bakgrund 5 1.1 Syfte med anhörigstöd...
Läs merHandlingsplan och policy för anhörigstöd i Årjängs kommun
Lena Bergman, 0573-142 89 lena.bergman@arjang.se HANDLINGSPLAN/POLICY Antagen av Stöd och omsorgsnämnden Handlingsplan och policy för anhörigstöd i Årjängs kommun 2(5) Bakgrund Handlingsplan/policyn för
Läs merStuderande föräldrars studiesociala situation
Studerande föräldrars studiesociala situation Emma Mattsson Umeå Studentkår Maj 2011 Bakgrund Projektet Studenter med barn finns med i verksamhetsplanen för 2010/11 och har legat på den studiesociala presidalens
Läs merAnhörigstöd. sid. 1 av 8. Styrdokument Riktlinje Dokumentansvarig SAS Skribent SAS. Gäller från och med
Anhörigstöd Styrdokument Riktlinje Dokumentansvarig SAS Skribent SAS Beslutat av Förvaltningschef Gäller för Vård- och omsorgsförvaltningen Gäller från och med Senast reviderad 2019-05-06 sid. 1 av 8 Innehåll
Läs merMed utgångspunkt i barnkonventionen
3 Med utgångspunkt i barnkonventionen arbetar Stiftelsen Allmänna Barnhuset med att utveckla och sprida kunskap från forskning och praktik att öka kompetensen hos de professionella som möter barn att påverka
Läs merVård- och omsorgsförvaltningen. Dokumentansvarig Emelie Sundberg, SAS. Godkänd av Monica Holmgren, chef vård- och omsorgsförvaltningen
Vård- och omsorgsförvaltningen Riktlinje Gäller för Vård- och omsorgsförvaltningen Dokumentansvarig Emelie Sundberg, SAS Godkänd av Monica Holmgren, chef vård- och omsorgsförvaltningen Diarienr VON 248/17
Läs merANHÖRIGSTÖD PROGRAM HÖSTEN ulricehamn.se
ANHÖRIGSTÖD PROGRAM HÖSTEN 2019 ulricehamn.se Tar du hand om någon som behöver din hjälp? Kommunen erbjuder anhörigstöd till dig som ger stöd, hjälp eller omsorg till en person i din närhet som är långvarigt
Läs merVälkomna till Lärandeseminarium 1. Barn som anhöriga
Välkomna till Lärandeseminarium 1 Barn som anhöriga Lärandeseminarium 1 2013-10-10 klockan 09.00 16.30 kaffe serveras från 08.30 Förmiddag 09.00 11.45 Barn som anhöriga en uppgift för alla Insatser för
Läs merAnhörigstöd på akutmottagningen
Anhörigstöd på akutmottagningen sabet ix/eli Scanp Foto: n Omsé 1 Anhörigstöd på akutmottagningen Sedan hösten 2011 finns ett fungerande anhörigstöd på akutmottagningen vid Danderyds sjukhus. Stödet har
Läs merAtt bemöta barn och unga i kris och sorg Onkologisk och palliativ fysioterapi, Stockholm
Att bemöta barn och unga i kris och sorg Onkologisk och palliativ fysioterapi, Stockholm 2017-03-14 Johanna Joneklav, kurator på Onkologiska kliniken Universitetssjukhuset i Örebro och grundare av Nära
Läs merANSÖKAN OM STATSBIDRAG FÖR FÖRSÖKSVERKSAMHET MED MENINGSFULL SYSSELSÄTTNING FÖR PERSONER MED PSYKISK FUNKTIONSNEDSÄTTNING 2013.
SALA1000, v 1.0, 2010-08-26 1 (5) Vård och omsorgsförvaltningen Arbetsmarknadsenheten, IFA Diarienummer 59117/2012 ANSÖKAN OM STATSBIDRAG FÖR FÖRSÖKSVERKSAMHET MED MENINGSFULL SYSSELSÄTTNING FÖR PERSONER
Läs merSlutrapport delprojektet barn som anhöriga, Vi möter barn som anhöriga i Habo.
Helene Ottevik-Karlsson Rapport Datum 2014-06-13 Dnr SN13/45 Sida 1 (6) Slutrapport delprojektet barn som anhöriga, Vi möter barn som anhöriga i Habo. Projektansvariga Betty Svensson IFO chef Socialförvaltningen
Läs merAtt öka kunskapen om barnen i gruppverksamheter Första halvåret 2014
Arbetsrapport :14 Att öka kunskapen om barnen i gruppverksamheter Annika Almqvist & Per Åsbrink Att öka kunskapen om barnen i gruppverksamheter Annika Almqvist & Per Åsbrink Arbetsrapport :14 FoU Välfärd
Läs merSession Sorg. Efterlevandestöd Ny forskning i sorg Barn och familj i sorg och saknad en gruppintervention
Session Sorg Efterlevandestöd Ny forskning i sorg Barn och familj i sorg och saknad en gruppintervention Inger Benkel, socionom, Med Dr Palliativt Centrum Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Göteborg Christina
Läs merAnhörigstöd - en skyldighet
Anhörigstöd Anhörigstöd - en skyldighet Sedan 2009 ska alla socialnämnder erbjuda stöd för att underlätta för de personer som: - vårdar en närstående som är långvarigt sjuk eller äldre - stödjer en närstående
Läs merANHÖRIGSTÖD PROGRAM VÅREN ulricehamn.se
ANHÖRIGSTÖD PROGRAM VÅREN 2019 ulricehamn.se Tar du hand om någon som behöver din hjälp? Kommunen erbjuder anhörigstöd till dig som ger stöd, hjälp eller omsorg till en person i din närhet som är långvarigt
Läs merMall för slutrapport delprojekt barn som anhöriga
2014-03-20 Delprojektets namn Vi som blev kvar Mall för slutrapport delprojekt barn som anhöriga Delprojektsansvarig Teateri/ teaterproducent Julia Sandwall Datum 9 juni 2014 Sammanfattning Föreställningen
Läs merBarn till allvarligt neurologiskt sjuka: en studie om implementering och utprovning av stödmodeller
Barn till allvarligt neurologiskt sjuka: en studie om implementering och utprovning av stödmodeller Petter Tinghög, Karolinska institutet, Sektionen för försäkringsmedicin Bakgrund till projektet (1) 2010
Läs merVerksamhetsbeskrivning
Verksamhetsbeskrivning Trappan i Uppsala kommun Kontaktuppgifter Besöksadress: Von Bahrs väg 3 A Telefon: 018-727 15 80 Fax: 018-727 17 28 Verksamhetschef, telefon: Birgitta Wikner tel. 018-727 7603 E-post:
Läs merSpädbarnsfondens effektrapport 2013
Spädbarnsfondens effektrapport 2013 Om Spädbarnsfonden Spädbarnsfondens är en ideell organisation som startades 1986 av familjer som förlorat ett litet barn. Idag har vi drygt 3000 medlemmar samt aktivitet
Läs merSmakprov ur Prata med barn i sorg, utgiven på Fantasi & Fakta, fantasifakta.se
Innehåll Förord 5 När barnets livshistoria inte blir som det var tänkt 8 Krisreaktioner kan skapa konflikter 13 Hänsynslöst hänsynsfull 15 Det svarta molnet 17 Hopp och förtvivlan 18 En omöjlig frigörelseprocess
Läs merBarnperspektivet inom Beroendevården
Barnperspektivet inom Beroendevården Sölvie Eriksson & Anna-Carin Hultgren Dagens Agenda Vårt sammanhang och vårt uppdrag Lagar och åtaganden Barnombud och Barnsamordnare Anhöriga barn Utbildningsinsatser
Läs merBarnkonventionen september Det är dags för BK att ta av sig finkostymen, kliva ut från politikens finrum och bli grå genomförandevardag!
Barnkonventionen september 2011 Det är dags för BK att ta av sig finkostymen, kliva ut från politikens finrum och bli grå genomförandevardag! Barnkonventionen 0-18 år Landstingsfullmäktige 2001 Införliva
Läs merAntagen av kommunstyrelsen 2008-12-02 295. POSOM Psykiskt Och Socialt OMhändertagande vid extraordinära händelser och andra allvarliga störningar
Antagen av kommunstyrelsen 2008-12-02 295 POSOM Psykiskt Och Socialt OMhändertagande vid extraordinära händelser och andra allvarliga störningar Innehållsförteckning: 1. Inledning...3 2. Mål...3 3. Organisation...4
Läs merSammanställning 1. Bakgrund
Sammanställning 1 Blandat lärande nätverk Sörmlands län 27 september 2016 om Delaktighet och bemötande ur ett anhörigperspektiv, samverkan mellan kommuner och landstinget. Bakgrund Nämnden för socialtjänst
Läs merStödgruppens viktigaste funktion är: att stödja och handleda personalen i krissituationer.
Handlingsplan för krissituationer När ett barn drabbas av en olycka eller ett dödsfall påverkar det inte bara det enskilda barnet starkt utan också dess omgivning. I sådana situationer ska vi ha en beredskap
Läs merRiktlinjer för stöd till anhöriga
Riktlinjer för stöd till anhöriga Upprättad 2014-08-28 1 Innehåll Riktlinjer för anhörigstöd/stöd till närstående... 2 Inledning... 2 De som omfattas av stöd till anhöriga... 2 Syftet med stöd till anhöriga...
Läs merHälso- och sjukvårdslagen 5 kap 7
Hälso- och sjukvårdslagen 5 kap 7 Barnets behov av information, råd och stöd ska särskilt beaktas av hälso- och sjukvården och dess personal om barnets förälder eller någon annan vuxen som barnet varaktigt
Läs merSlutrapport delprojekt barn som anhöriga
Slutrapport delprojekt barn som anhöriga Delprojektets namn Familjestöd utvecklingsarbete för stöd till barn som anhöriga. Delprojektsansvarig Anita Rembsgård Enhetschef på vuxenpsykiatriska öppenvårdsmottagningen
Läs merAnsökan till Samordningsförbundet RAR om medel till uppstart av TUNA Nyköping/ Oxelösund
2015-10-07 Ansökan till Samordningsförbundet RAR om medel till uppstart av TUNA Nyköping/ Oxelösund Bakgrund Regeringen har de senaste åren gjort omfattande satsningar för att belysa och åstadkomma förbättringar
Läs merStöd till barn, föräldrar och familjer inom socialtjänsten. Individ- och familjeomsorgen
Stöd till barn, föräldrar och familjer inom socialtjänsten Individ- och familjeomsorgen Föräldrar är barns viktigaste skyddsfaktor, det vet vi och det säger forskning som gjorts om föräldraskap. I alla
Läs merBarns och ungdomars rätt inom hälso- och sjukvården
Barns och ungdomars rätt inom hälso- och sjukvården Vilka rättigheter har barn och ungdomar i hälsooch sjukvården? FN:s barnkonvention definierar barns rättigheter. Nordiskt nätverk för barn och ungas
Läs merPilotprojektet Första hjälpen till psykisk hälsa YMHFA i Jönköpings län
Pilotprojektet YMHFA i Jönköpings län Margit Ferm Projektledare Ordförande SPES kretsen V ordförande NSPH Jönköpings län Socionom Emma Asserholt Första hjälpare Ungdomsutvecklare Kultur & Fritidsförvaltningen
Läs merRelationsvåldscentru m
Relationsvåldscentru m December 2014 Rapport om FoU-projekt med stöd av lokala utvecklingsmedel stockholm.se Slutrapport för Relationsvåldscentrum November 2014 Dnr:3.2-96/2014 Utgivare: Socialförvaltningen
Läs mer1(8) Anhörigstöd. Styrdokument
1(8) Styrdokument 2(8) Styrdokument Dokumenttyp Riktlinje Beslutad av Kommunstyrelsen 2016-03-07 62 Dokumentansvarig Anhörigsamordnare/BA Reviderad 3(8) Innehållsförteckning 1 Bakgrund...4 2 Regelverk...5
Läs merÅrsrapport Samordnare för barn till psykiskt sjuka föräldrar 2014. Psykiatriska kliniken Ryhov
Årsrapport Samordnare för barn till psykiskt sjuka föräldrar 2014 Psykiatriska kliniken Ryhov Nuläge på kliniken HSL 2g är känd i verksamheten genom flera olika insatser: - Introduktionsutbildning till
Läs merMålgrupp. Barn 7-18 år men en. Förälder/vårdnadshavare/ bor varaktigt, som har en
4 Målgrupp Barn 7-18 år men en Förälder/vårdnadshavare/ bor varaktigt, som har en Sjukdom/en allvarlig fysisk el psykisk sjukdom, ett missbruk, en psykisk eller intellektuell funktionsnedsättning, en
Läs merBarn som närstående har ett särskilt lagstöd enligt Hälso- och sjukvårdslagen 5 kap 7 : Minderåriga barn som lever nära cancer
Barn som närstående har ett särskilt lagstöd enligt Hälso- och sjukvårdslagen 5 kap 7 : Minderåriga barn som lever nära cancer Barn som närstående har ett särskilt lagstöd enligt Hälso- och sjukvårdslagen
Läs merPM Bakgrunden till satsningen på SIP för äldre var att användningen inte motsvarade behoven
PM 2019-03-20 Vårt dnr: 1 (6) Vård och Omsorg Åsa Furén-Thulin Återrapportering till Socialdepartementet avseende medel för Samordnad individuell plan (SIP) och förebyggande insatser (regeringsbeslut 2018-07-19
Läs merBarn som är närstående
2014-09-29 Barn som är närstående DISKUSSIONSFRÅGOR Diskussionsfrågor är ett material som kan användas för att diskutera och reflektera över arbetet med Barn som är närstående i verksamheten. Används gärna
Läs merBarns rätt till information, råd och stöd vid anhörigs sjukdom eller dödsfall
Dokumenttyp Ansvarig verksamhet Version Antal sidor Riktlinje Hälso- och sjukvårdsstaben 1 7 Dokumentägare Fastställare Giltig fr.o.m. t.o.m. Stabschef/Susanne Forslund Landstingsdirektör 2014-08-28 2017-08-28
Läs merProgram för stöd till anhöriga
1 (11) Typ: Program Gäller from: 2017-02-23 Version: 2.0 Fastställt: SN 2010-06-09 70, 2013-02-21 12, 2017-02-23 22 NVN 2013-03-15 12, 2017-03-13 23 Uppdateras: 2019-03 Program för stöd till anhöriga 2017-2019
Läs merDISA din inre styrka aktiveras
DISA din inre styrka aktiveras En länsövergripande utbildningssatsning för ungas psykiska hälsa Ifrågasätta Förebygga Medvetandegöra 1 Innehåll 1. Bakgrund... 3 2. Beskrivning... 3 2.1 DISA-metoden...
Läs merTräffar du anhöriga i ditt arbete? Om anhörigstöd. Enköpings kommun
Träffar du anhöriga i ditt arbete? Om anhörigstöd Enköpings kommun Träffar du i ditt arbete personer som är anhöriga? Den 1 juli 2009 gjordes en ändring i Socialtjänstlagen: Socialnämnden ska erbjuda stöd
Läs merEQUAL BIBLIOTEKEN I ÖSTERGÖTLAND Slutrapport
Länsbibliotek Östergötland Box 1791 581 17 Linköping EQUAL BIBLIOTEKEN I ÖSTERGÖTLAND Slutrapport Bakgrund Biblioteken är viktiga för mångfalden i samhället. De är öppna för alla och de är en mötesplats.
Läs merStöd till anhöriga, riktlinjer
Stöd till anhöriga, riktlinjer Dokumenttyp Riktlinje Fastställd/upprättad Kommunstyrelsen 2017-11-29, 138 Senast reviderad Kommunstyrelsen 2018-10-31, 137 Detta dokument gäller för Vård och Omsorg och
Läs mer- om barn till missbrukare VERKSAMHETSBERÄTTELSE
- om barn till missbrukare VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2 0 1 3 1. BARN TILL MISSBRUKARE Det finns cirka 2 miljoner barn i Sverige. Enligt Folkhälsomyndigheten (tidigare Statens Folkhälsoinstitut) lever omkring
Läs merSammanfattning Tema A 3:3
Sammanfattning Tema A 3:3 Individualisering, utvärdering och utveckling av anhörigstöd är det tema som vi skall arbeta med i de olika nätverken. Vi är nu framme vid den tredje och sista omgången i Tema
Läs mer- om barn till missbrukare. Verksamhetsberättelse
- om barn till missbrukare Verksamhetsberättelse 2 0 1 2 innehåll 1. barn till missbrukare 2. i skuggan av flaskan 3. Medlemsföretag 4. synlighet 5. kunskap 6. personlighet 7. pixxi.se 8. Verktygslådan
Läs merTill föräldrar och viktiga vuxna:
Till föräldrar och viktiga vuxna: Att prata med barn när någon i familjen är: allvarligt sjuk eller skadad psykiskt sjuk funktionsnedsatt missbrukare av alkohol eller droger utsatt för våld i hemmet död
Läs merAvdelning för specialiserad hemsjukvård (ASH)
ASH Uppsala Avdelning för specialiserad hemsjukvård (ASH) Avdelning för specialiserad hemsjukvård (ASH) finns för dig som bor i Uppsala och Knivsta kommun och är i behov av vård och symtomlindring genom
Läs merStockholms stads program för stöd till anhöriga 2012-2016
Stockholms stads program för stöd till anhöriga 2012-2016 KF, februari 2013 Dnr 325-1035/2012 www.stockholm.se Stockholms stads program för stöd till anhöriga 2012-2016 Februari 2013 Stockholms stads program
Läs merArbetsmaterial webbutbildning i allmän palliativ vård
Arbetsmaterial webbutbildning i allmän palliativ vård Allmän palliativ vård Det här arbetsmaterialet riktar sig till dig som i ditt yrke möter personer i livets slutskede som har palliativa vårdbehov samt
Läs merMed utgångspunkt i barnkonventionen
Med utgångspunkt i barnkonventionen arbetar Stiftelsen Allmänna Barnhuset med att utveckla och sprida kunskap från forskning och praktik. Öka kompetensen hos de professionella som möter barn, påverka beslutsfattare
Läs merÖverbryggande måltider i form av frukostmöten om psykisk ohälsa
Torild Ibsen, 0240-863 9 torild.ibsen@ludvika.se UPPDRAGSBESKRIVNING 207-08-3 (5) Projektnamn Överbryggande måltider i form av frukostmöten om psykisk ohälsa Ansökan om medel för 208 års överbryggande
Läs merHandlingsplan för våld i nära relationer. Antagen av socialnämnden den 4 maj Dnr SN16/76
Handlingsplan för våld i nära relationer Antagen av socialnämnden den 4 maj 2016 53 Dnr SN16/76 Inledning Med våld eller andra övergrepp av närstående avses i detta sammanhang systematisk misshandel och
Läs merIntresseanmälan. till deltagande i ett nationellt utvecklingsarbete gällande samordnat stöd. till barn och föräldrar i familjer med missbruk
Sida 1 av 7 2012-09-05 Dnr 5.3-37722/2011 Avdelningen för Kunskapsstyrning Marie Nyman marie.nyman@socialstyrelsen.se Till Socialchef eller motsvarande Intresseanmälan till deltagande i ett nationellt
Läs merBarn som närstående i palliativ vård. Malin Lövgren, leg sjuksköterska, Med dr, docent i palliativ vård
Barn som närstående i palliativ vård Malin Lövgren, leg sjuksköterska, Med dr, docent i palliativ vård Email: malin.lovgren@esh.se Upplägg Vad säger lagen om barn som närstående? När barn blir/är närstående
Läs merBarnombud. Policy för barn som anhöriga 2004 rev. 2011. Barnet som patient, anhörig och länsinvånare
Barnombud Policy för barn som anhöriga 2004 rev. 2011 Barnet som patient, anhörig och länsinvånare Kunskap att möta frågor, tankar och känslor hos barn Nätverk ca 250 personer Länsgemensamma utbildningsinsatser
Läs merPraktikrapport. Sofia Larsson MKVA12, HT12
Praktikrapport Facetime Media är en byrå belägen i Lund som hjälper företag att marknadsföra sig via sociala medier. I nuläget är det främst Facebook som är aktuellt men tanken är att företaget i framtiden
Läs merSundsvalls Anhörigstrategi. Kortversion
Sundsvalls Anhörigstrategi Kortversion oktober 2011 Innehållsförteckning 1 Sundsvalls Anhörigstrategi...3 1.1 Anhörigstödet idag!...3 2 Det här ska vi utveckla!...4 2.1 Anhöriga med olika behov av stöd
Läs merDelaktiga barn mår bättre och blir friskare som vuxna!
Delaktiga barn mår bättre och blir friskare som vuxna! Vilka barn och unga räknas som närstående i Sörmland? HSL 2g BARN SOM NÄRSTÅENDE EN BREDDAD DEFINITION Barn har rätt till information, råd och stöd
Läs merKurser och aktiviteter
Kurser Autismcenter för barn & ungdom Våren 2011 Autismcenter för barn & ungdom Stadshagsvägen 7, 1 tr. Kurser och aktiviteter 1. BAS-KURS OM AUTISM 2. PÅ SPÅRET - FÖRDJUPAD BAS-KURS 3. KOMMUNIKATION I
Läs merRINKEBY-KISTA STADSDELSFÖRVALTNING
RINKEBY-KISTA STADSDELSFÖRVALTNING SOCIAL OMSORG SID 1 (6) DNR 504-201-2010 2011-02-03 SDN 2011-02-17 Handläggare: Lisbeth Oulis Telefon: 08-508 02 340 Till Rinkeby-Kista stadsdelsnämnd Slutrapport - projektet
Läs merVården har mycket att lära av anhöriga till personer med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar
Vården har mycket att lära av anhöriga till personer med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar sabet ix/eli Scanp Foto: n Omsé 1 Vården har mycket att lära av anhöriga till personer med neuropsykiatriska
Läs merVälkommen till kurator
Njurmedicinska enheten Medicinkliniken Välkommen till kurator Välkommen till kurator på njurmedicinska enheten Kuratorns roll Kronisk sjukdom innebär förändringar i livet både för dig som patient och för
Läs merStöd till dig som är anhörig
Stöd till dig som är anhörig Den här broschyren är för dig som är anhörig till en person med funktionsnedsättning och som behöver eget stöd. I broschyren finns information om vilket stöd som finns och
Läs merSjälvhjälpsgrupper. Självhjälpsgrupper i Jönköpings län. få stöd av medmänniskor
Självhjälpsgrupper Självhjälpsgrupper i Jönköpings län få stöd av medmänniskor Självhjälp? Självhjälp är att hjälpa sig själv Men att hjälpa sig själv är inte detsamma som att sköta sig själv - själv är
Läs merLever du nära någon med psykisk ohälsa?
Lever du nära någon med psykisk ohälsa? Du behöver inte vara ensam om ansvaret. Kontakta oss på Anhörigcentrum. Vi har stöd att erbjuda och kan lotsa dig vidare om så behövs. Människor är lojala och ställer
Läs merJuni 2013. April maj 2013. Medborgarpanel 5. Framtidens sjukvård vid psykisk ohälsa
Juni 2013 April maj 2013 Medborgarpanel 5 Framtidens sjukvård vid psykisk ohälsa Inledning Landstinget Kronoberg startade hösten 2011 en medborgarpanel. I panelen kan alla som är 15 år eller äldre delta,
Läs merBarn som närstående/anhöriga
(5) Barn som närstående/anhöriga Barns rätt till information, råd och stöd I en situation där barn lever tillsammans med en vuxen patient som har en allvarlig fysisk sjukdom, psykisk störning eller funktionsnedsättning
Läs merStockholms stad program för stöd till anhöriga
159/2012 SoN dnr 3.1-098/2012 ÄN dnr070303- Stockholms stad program för stöd till anhöriga 2012-2016 Förslag maj 2012 SOCIALFÖRVALTNINGEN ÄLDREFÖRVALTNINGEN Inledning Många anhöriga utför ett omfattande
Läs mer