Arbetsrapport 2011:6. Att dokumentera socialtjänstens insatser för barn och unga

Transkript

1 Arbetsrapport 2011:6 Att dokumentera socialtjänstens insatser för barn och unga Aktualisering till socialtjänsten första halvåret 2011 jämfört första halvåret 2010 Annika Almqvist Per Åsbrink

2 Arbetsrapport 2011:6 FoU Välfärd Region Gävleborg Grafisk form: Baringo reklam & kommunikation, Gävle

3 Sammanfattning Arbetsrapporten, som omfattar 3040 aktualiseringar till nio kommuners socialtjänster i Gävleborgs län för första halvåret 2011, ger en bra bild av vilka barn och ungdomar som aktualiseras till socialtjänsten samt av vem och av vilka orsaker. Rapportens upplägg är identisk med tidigare rapporter rörande vilka barn som aktualiseras till socialtjänsten. Denna rapport omfattar jämförelsedata för första halvåret 2011 respektive Arbetsrapporten, som rör data för halvår, är inte lika omfattande som en projektrapport (FoU rapport) som omfattar helår. Antalet aktualiseringar har minskat totalt med 10 % från första halvåret 2010 till första halvåret Andelen anmälningar har dock ökat med 3 %. Förändringar i andelen aktualiseringar som rör barn och unga som förekommer mer än en gång varierar stort mellan kommunerna; i vissa kommuner har de ökat, i andra ligger de på samma nivå och i ytterligare andra har de minskat. Medelåldern för aktualiserade barn har sjunkit, andelen yngre barn är större 2011 än 2010, men de aktualiserade i åldern år är fortfarande fler än de i åldergrupperna 0-6 år, 7-12 år och år. Fler pojkar än flickor aktualiseras, ingen förändring mellan 2010 och 2011 föreligger. Bland de som aktualiseras flera gånger är pojkarna också fler, men andelen flickor har ökat mellan 2010 och Barn till ensamstående föräldrar är starkt överrepresenterade såväl 2010 som Andelen anmälningar är störst från polisen och sedan från skolan, men anmälningarna från båda dessa har minskat något mellan 2010 och I stället har andelen anmälningar från anhöriga, privatpersoner och förskolan ökat något. Två tredjedelar av anmälningarna görs av myndigheter, medan en tredjedel görs av privatpersoner. Omsorgssvikt är den vanligaste anmälningsorsaken och den ökade från 35 % 2010 till 43 % Den näst vanligaste anmälningsorsaken är beteendeproblem, som dock minskade något från 2010 till Andelen anmälningar från det privata nätverket ökade något mellan 2010 och Utredningar startas för drygt hälften av alla anmälningar, det är dock stor variation beroende på anmälningsorsak; utsatt för övergrepp, våld i familjen, egen brottslighet och psykisk ohälsa hos barnet utreds i betydligt högre grad än andra anmälningsorsaker. En viss variation i andel startade utredningar föreligger också mellan kommunerna och det varierar även inom kommunerna mellan 2010 och

4 Innehållsförteckning Sammanfattning 3 Innehållsförteckning 4 Bakgrund 5 Metod 6 Tillförlitlighet 6 Bortfall/felkällor 6 Generaliserbarhet 6 Del 1. Aktualiserade ärenden till socialtjänsten. Länet 7 Aktualisering 7 Vilka barn och unga aktualiseras? 11 Vem aktualiserar till socialtjänsten? 15 Orsaker till aktualisering 17 Beslut om social utredning 19 Del 2. Aktualiserade ärenden till socialtjänsten. Kommunredovisning 21 Bilaga 1. Aktualiserings- och bakgrundskoder 44 Bilaga 2. Begreppsdefinitioner aktualiseringsskäl 45 4

5 Bakgrund Syftet med projektet (Att dokumentera insatser för barn och unga) är att förbättra dokumentation och uppföljning inom socialtjänstens barn- och ungdomsarbete. Projektet bedrivs genom att vi löpande arbetar oss igenom processen i handläggning enligt modell (se figur 1). Utvärderingar kommer att bli möjliga när dokumentationssystemet är utvecklat och enhetligt och används på samma sätt i länets kommuner. Uppföljningar (aggregering och/eller jämförelse av data mellan kommuner) kan göras under utvecklingen av ett enhetligt dokumentationssystem. Figur 1. Projektets olika steg. Uppföljning: Kartläggning, enklare sambandstudier, utfallsstudier av klientfall, lokal uppföljning Aktualisering Utredning Verkställighet Utvärdering Bakgrundsvariabler Aktualiserings av vem och av vilken orsak? Vilka ärenden som utreds eller inte? Det långsiktiga Orsak till åtgärd Typ av utredning BBIC, traditionell utredning Typ av insats Mål med insats Resultatuppföljning Vetenskapligt hållbara utvärderingar Under våren och sommaren 2007 fattades beslut i alla socialnämnder i Gävleborgs län att lägga in gemensamma aktualiseringskoder i socialtjänstens verksamhetssystem 1, koder som arbetats fram inom ramen för projektet (se bilaga 1). Ett lyckat test av koderna gjordes genom en länssammanställning våren 2008 för ärenden aktualiserade november december Därefter har sammanställningar gjorts för perioderna 2008, 2009, Denna rapport rör länssammanställning över första halvår 2011 över alla inkomna aktualiseringar barn- och ungdomsärenden till länets socialtjänster i nio kommuner i Gävleborgs län under perioden (halvår). Annika Almqvist och Per Åsbrink ansvarar för sammanställning och rapport Aktuella verksamhetssystem i Gävleborgs län är Treserva (Logica) samt ProCapita (Tieto Enator) Se Delrapport 4, Se rapporter: FoU-rapport 2009:04, 2010:05, 2011:

6 Metod Nio kommuner, av totalt tio som deltar i projektet, har plockat ut statistikuppgifter direkt från socialtjänstens verksamhetssystem rörande registrerade aktualiseringar av barn och ungdomar första halvåret samt en jämförelse med data från första halvåret Observera att data inte är kopplade till identifierbara personer, dvs. ett barn/ungdom kan vara aktuell för fler än en aktualisering. Kommunerna har dock levererat individbaserade data vilket ger möjlighet till jämförelser mellan bakgrundsfaktorer och att identifiera unika barn. Materialet har bearbetats i statistikprogrammet SPSS. Tillförlitlighet Projektansvariga bedömer att datamaterialet har en hög tillförlitlighet mot bakgrund av att: a) Beslutade aktualiseringskoder har implementerats i kommunernas socialtjänster via referensgruppen och beslut i kommunernas socialnämnder, vilket gör att registrering sker på samma sätt. b) Koderna kan inte ändras av verksamheterna annat än via ett nytt beslut. Detta ger stabilitet och möjlighet till mätningar över tid. c) Datamaterialet är hämtat direkt från verksamhetssystem som rör socialsekreterarnas registrering av alla aktualiserade ärenden till socialtjänstens barn- och ungdomsenheter. Bortfall/felkällor Tänkbara bortfall och felkällor kan vara: a) Att socialsekreterare inte registrerar inkommande ärende. b) Att socialsekreterare definierar samma fenomen på olika sätt. Främst begreppet barn som far illa behäftas av en mångfald olika tolkningar. c) Socialsekreterare registrerar fel. Generaliserbarhet Även om det totala datamaterialet är omfattande så går det inte helt fastslå att rapportens resultat går att generalisera. Detta med hänsyn till tänkbara slumpmässiga variationer över tid som kan bero av lokala förhållanden och ett för litet dataunderlag för vissa kommuner. 4 Rör barn- och ungdomsvårdsärenden, ej försörjningsstöd. Hofors deltar ej. 6

7 Del 1. Aktualiserade ärenden till socialtjänsten. Barn och ungdom 0-20 år. Sammanställning av data från Gävleborgs län. Period jämfört av 10 länets kommuner deltar i denna länssammanställning. Den kommun som inte deltar är Hofors som är i färd med att installera ett nytt verksamhetssystem. Aktualisering Detta avsnitt rör olika typer av aktualiseringar till socialtjänsten. Ansökan den enskilde/ vårdnadshavare begär bistånd. Anmälan en anhörig, privatperson eller myndighet anmäler till socialtjänsten om misstanke att ett barn far illa, yttrande begäran från myndighet och överflyttning av ärende från annan kommun. Vidare anges andelen barn/ungdomar som aktualiserats fler än en gång under perioden. Avsnittet avslutas med en sammanställning av hur stor andel av barn/ungdomar i kommunerna som aktualiserats till socialtjänsten. Tabell 1. Totalt antal aktualiseringar till socialtjänsten år, 9 kommuner. Jämfört första halvår -10 och -11. Antal och Procent. Antal aktualiseringar barn, första halvår -10 Antal aktualiseringar barn, första halvår -11 Procentuell Förändring, % Sandviken Gävle Söderhamn Bollnäs Ovanåker Ljusdal Hudiksvall Ockelbo Nordanstig Totalt Antalet aktualiseringar, totalt, första halvåret 2011 är lägre i de flesta kommunerna jämfört med första halvåret 2010, med undantag av Gävle (+ 3 %). Störst minskning finner vi i Ockelbo (- 35 %), Nordanstig (-26 %) och Ljusdal (- 23 %). Totalt för alla kommunerna har aktualiseringarna minskat med 10 % (9,5 %) jämfört med för ett år sedan (tabell 1). 7

8 Tabell 2. Typ av aktualisering till socialtjänsten år, 9 kommuner. Jämfört första halvår -10 och -11. Antal och Procent. Ansökan Anmälan Yttrande Överflyttning av ärende Totalt Sandviken % 13 % 78 % 86 % 7 % 2 % 0 % % 100 % 100 % Gävle % 12 % 83 % 84 % 5 % 3 % 0 % 0,2 % 100 % 100 % Söderhamn % 11 % 82 % 82 % 3 % 7 % 0 % % 100 % 100 % Bollnäs % 13 % 87 % 84 % 3 % 2 % 0 % 1 % 100 % 100 % Ovanåker % 21 % 75 % 79 % 5 % 0 % 0 % 0 % 100 % 100 % Ljusdal % 10 % 75 % 85 % 1 % 4 % 2 % 1 % 100 % 100 % Hudiksvall % 10 % 84 % 90 % 1 % 0,7% 2 % 0,2% 100 % 100 % Ockelbo % 16 % 84 % 82 % 4 % 2 % 0 % 0 % 100 % 100 % Nordanstig % 6 % 84 % 89 % 5 % 6 % 0 % 0 % 100 % 100 % Totalt % 12 % 82 % 85 % 4 % 3 % 1 % 0,3 % 100 % 100 % Totalt inkom 2857 aktualiseringar för perioden ( ) till socialtjänsten i nio kommuner för åldersgruppen 0-20 år. De allra flesta aktualiseringarna rör anmälningar, 85 %, andelen ansökningar är 12 %. Vid en jämförelse med första halvåret 2010 ser vi att andelen ansökningar är lägre, de har minskat från 14 till 12 %, medan andelen anmälningar har ökat med 3 % (från 82 till 85 %). Som exempel: i Ljusdal har andelen anmälningar ökat från 75 % till 85 %, i Sandviken från 78 % till 86 % och i Hudiksvall från 84 % till 90 % (tabell 2). Andelen unika barn Vi vet att en del barn och ungdomar aktualiseras till socialtjänsten mer än en gång under en period, men hur många det omfattar har vi hittills inte haft kunskap om. Kommunerna verksamhetssystem kan ännu inte leverera data om detta, varför dessa uppgifter har plockats fram manuellt ur systemen. Hur stor andel av barnen i en kommun har då aktualiserats fler än en gång under första halvår 2011? 8

9 Tabell 3. Antalet unika barn och andel aktualiseringar som omfattar barn och ungdomar 0-20 år fler än en gång jämfört kommuner. Antal och Procent. Unika barn Antal aktualiseringar där barn/ungdom aktualiserats 2 ggr eller fler Antal barn akt. 2 ggr eller fler Totalt antal aktualiseringar Andel aktualiseringar där barn och ungdomar aktualiserats 2 ggr eller fler* % Sandviken (24) Gävle (11) Söderhamn (35) Bollnäs (41) Ovanåker (23) Ljusdal (10) Hudiksvall (3) Ockelbo (15) Nordanstig (36) Totalt (18) * Procentuell andel första halvår 2010 inom parentes. Vi finner att det totala antalet unika barn/ungdomar är 2101 (de omfattas av 2857 aktualiseringar), av dessa har 450 barn aktualiserats fler än en gång. Detta innebär att i genomsnitt 26 % av barnen/ungdomarna har fler än en aktualisering (dessa omfattas av 756 aktualiseringar). Andelen aktualiseringar som rör barn och ungdomar som förekommer mer än en gång under halvåret varierar stort mellan kommunerna, från 10 % i Ockelbo till 42 % i Bollnäs. I jämförelse med andelen första halvåret 2010, som redovisas inom parentes, finner vi att andelen ban/unga som aktualiserats flera gånger ligger stabilt i Bollnäs, mellan %, medan de ökat i Hudiksvall från 3 till 28 % och i Gävle från 11 till 29 %. Genomsnittet för länet visar att 26 % av det totala antalet aktualiseringar rör samma barn mer än en gång, detta innebär en ökning jämfört med 2010, från 18 till 26 % (tabell 3). 9

10 Tabell 4. Antalet aktualiseringar som omfattar barn och ungdomar 0-20 år och som aktualiserats 2 ggr eller fler. 9 kommuner. Första halvår -11. Antal och Procent. Antal aktualiseringar Totalt Sandviken ,0% 14,8% 3,7% 7,4% 0 7,4% 3,7% 0% 100 % Gävle ,3% 15,3% 6,4% 5,0% 1,5% 0,5% 0,5% 0,5% 100 % Söderhamn ,0% 34,1% 11,4% 4,5% 0% 0% 0% 0% 100 % Bollnäs ,5% 19,6% 15,2% 10,9% 8,7% 2,2% 0% 0% 100 % Ovanåker ,6% 15,4% 0% 0% 0% 0% 0% 0% 100 % Ljusdal ,7% 23,8% 0% 9,5% 0% 0% 0% 0% 100 % Hudiksvall ,5% 16,9% 7,8% 5,2% 2,6% 0% 0%,0% 100 % Ockelbo ,7% 0%,0% 33,3% 0% 0% 0% 0% 100 % Nordanstig ,9% 41,2% 5,9% 0% 0% 0% 0% 0% 100 % Totalt ,2% 19,1% 7,3% 5,8% 2,0% 0,9% 0,4% 0,2% 100 % När vi tittar på andelen barn och ungdomar (n = 450) som aktualiseras mer än en gång och antalet aktualiseringar, finner vi att 64 % av dessa barn har två aktualiseringar och 19 % har tre aktualiseringar under perioden. De som har fler än tre aktualiseringar utgör 16, 6 %. Mellan kommunerna finns det vissa variationer. Vilka barn och unga aktualiseras? Ålder Barn i års ålder är en dominerande grupp för aktualiseringar till kommunernas socialtjänst i länet. Vi finner att barnen i genomsnitt är 11,3 år när de aktualiseras till socialtjänsten 2011, jämfört med medelåldern första halvåret 2010 som var 12 år (diagram 1). 10

11 Diagram 1. Åldersfördelning, 0-20 år, aktualiseringar. Totalt, 9 kommuner jämfört Procent. Bryter vi ner ovanstående diagram i åldersgrupper finner vi att den största andelen av aktualiseringarna rör barn i åldersgruppen år, dvs. barn i högstadieåldern (29 %). 23 % av aktualiseringarna rör barn i förskoleåldern (0-6 år). I jämförelse med första halvåret 2010 ser vi en ökning av andelen 0-6 och -12 åringar (diagram 2). Diagram 2. Fördelning åldersgrupp. Totalt, 9 kommuner jämfört Procent. När vi studerar ålderskategorier rörande de barn som aktualiseras vid upprepade tillfällen var 22 % i åldern 0-6 år, 28 % 7-12 år, barn i åldern år förekom i 31 % av fallen och 19 % omfattade äldre ungdomar år. I jämförelse med första halvåret 2010 finner vi att upprepade aktualiseringar har ökat för barn 0-6 år (från 16 till 22 %) och för barn 7-12 år (från 20 till 28 %) (tabell 5). 11

12 Tabell 5. Åldersgrupp efter antal aktualiseringar som rör barn och ungdomar som aktualiserats 2 ggr eller fler (dubblett) jämfört 2010.* Antal och procent. Åldersgrupp Totalt 0-6 år 7-12 år år år Unika barn % 26 % 29 % 22 % 100 % Dubblett % (16) 28 % (20) 31 % (37) 19 % (27) 100 % Totalt % 26 % 29 % 21 % 100 % * Procentuell andel första halvår 2010 inom parentes. Studerar vi typ av aktualisering i relation till åldersgrupper ser vi att högst andel anmälningar rör barn i åldern 0-6 år (90 %) samt 7-12 år (89 %). Jämfört med första halvåret 2010 finner vi att andelen anmälningar av förskolebarn har ökat (från 86 till 90 %) medan ansökningarna för denna åldersgrupp har minskat (från 13 till 10 %). Samma tendens finns för barn i åldern 7-12 år där anmälningarna har ökat (från 86 till 89 %) och ansökningarna minskat (från 13 till 11 %) (tabell 6). Tabell 6. Aktualisering efter ålder. 9 kommuner jämfört 2010*. Antal och Procent. Aktualiseringstyp Ansökan Anmälan Yttrande Överflyttning av ärende Totalt 0-6 år % (13) 90 % (86) 0 % (0) 0 % (1) 100 % 7-12 år % (13) 89 % (86) 0 % (0) 0 % (1) 100 % år % (11) 86 % (84) 4 % (5) 0 % (1) 100 % år % (18) 72 % (73) 9 % (9) 1 % (0) 100 % Totalt * Procentuell andel första halvår 2010 inom parentes. 12 % (14) 85 % (82) 3 % (4) 0 % (1) 100 % Kön Andelen pojkar som aktualiserades till socialtjänsten 2011 var 57 % och andelen flickor 43 %. I jämförelse med 2010 föreligger ingen förändring vad gäller könsfördelningen (diagram 3). 12

13 Diagram 3. Fördelning kön. Totalt, 9 kommuner jämfört Procent. Vi finner vidare att av de barn och ungdomar som aktualiserats vid upprepade tillfällen var 56 % pojkar och 44 % flickor. Detta kan jämföras med första halvåret 2010 då fördelningen var 64 % pojkar och 36 % flickor (tabell 7). Vi finner alltså att skillnaden mellan pojkar och flickor som aktualiseras vid upprepade tillfällen till socialtjänsten har minskat avsevärt i jämfört med för ett år sedan. Tabell 7. Kön efter antal aktualiseringar som rör barn och ungdomar som aktualiserats 2 ggr eller fler (dubblett) jämfört 2010.* Antal och procent. Kön Totalt Pojke Flicka Unika barn % 43 % 100 % Dubblett % (64) 44 % (36) 100 % Totalt % 43 % 100 % * Procentuell andel första halvår 2010 inom parentes. 13

14 Hushållstyp Långt över hälften (60 %) av barnen som aktualiserats till socialtjänsten i länet under första halvåret 2011 lever med en ensamstående förälder, och 36 % med två gifta/sammanboende vuxna. I 4 % av fallen bor barnet (ungdomen) i eget boende. Vi finner att, i jämförelse med första halvåret 2010, har andelen barn i hushåll med en ensamstående förälder minskat med 1 % (från %) och andelen barn i hushåll med gifta/sammanboende med barn ökat med 3 % (från %) (diagram 4). Diagram 4. Fördelning hushållstyp. 6 kommuner jämfört Procent. 5 Enligt nationell befolkningsstatistik för år 2007 levde 24 % av alla barn och ungdomar i åldern 0-21 år i riket med en ensamstående förälder. Barn till ensamstående föräldrar är således starkt överrepresenterade bland de barn som aktualiseras till socialtjänsten (SCB, Hushållens ekonomi 2008). 5 Sex av nio kommuner kan presentera data rörande hushållsbild (vårdnadshavares civilstånd). Diagram 4 omfattar 2121 aktualiseringar för 2011 och

15 Vem aktualiserar till socialtjänsten? Ansökningar till socialtjänsten görs uteslutande av förälder/vårdnadshavare eller den enskilde/barnet, medan anmälningar kan göras av privatpersoner eller myndigheter. Diagram 5. Vem aktualiserar.9 kommuner jämfört Procent. I länet uppmärksammas att för första halvåret 2011 rör 3 % ansökningar från enskilda och 9 % ansökningar från föräldrar. 8 % rör anmälningar från anhöriga och 12 % från privatpersoner. 14 % omfattar anmälningar från skolan och 22 % från polisen. 3 % utgör anmälningar från förskolan. I jämförelse med 2010 finner vi främst att andelen anmälningar från anhöriga, privatpersoner och förskolan har ökat. Andelen anmälningar från polis och skola har däremot sjunkit (diagram 5). Sammantaget görs 32 % av aktualiseringarna av det privata nätverket och resterande 68 % av myndigheter var fördelningen av aktualiseringar 30 % från det privata och 70 % från myndigheter. 15

16 Tabell 8. Antalet unika barn aktualiserade två ggr eller fler jämfört vem som aktualiserat. 9 kommuner jämfört Antal och Procent. 6 Aktualiserat av vem Antal barn aktualiserats två ggr eller fler Antal Procent * Den enskilde/sökande 13 3 (3) Förälder/vårdnadshavare (9) Anhörig (9) Annan privatperson (14) Förskola 4 1 (3) Skola (11) Hälso- och sjukvård (8) Socialtjänsten (ex officio) (8) Polisen (27) Åklagare/domstol 14 3 (1) Annan kommun 10 2 (3) Övrigt 20 5 (5) Totalt * Procentuell andel första halvår 2010 inom parentes. Av de antal (unika) barn som aktualiserats 2 ggr eller fler (n = 449), har 20 % anmälts av polisen och 12 % av socialtjänsten respektive annan privatperson. 11 % rör anmälningar från anhöriga respektive upprepade ansökningar från förälder/vårdnadshavare. I jämförelse med första halvåret 2010 finner vi att andelen upprepade ansökningar från föräldrar och anmälningar från anhöriga samt från socialtjänsten har ökat medan de minskat från polisen (tabell 8). Om vi delar in de som stod för återkommande aktualiseringar i det privata nätverket respektive myndigheter, finner vi att det privata nätverket (den enskilde, förälder, anhörig, annan privatperson) stod för 37 % och myndigheter för 63 % var fördelningen 35 % från det privata och 65 % från myndigheter. 6 Missing = 1 16

17 Orsaker till aktualisering? Orsak till aktualisering registreras vid anmälan. Att kategorisera skäl för aktualisering till socialtjänsten är inte helt problemfritt. De orsakskategorier som framtagits inom ramen för projektet har hämtats från forskningsöversikter rörande utsatta barn samt annan forskning som rör sammanställningar av barnavårdsutredningar. Verksamhetssystemen som socialtjänsterna i länet använder tillåter inte att man registrerar mer än ett aktualiseringsskäl per inkommet anmälningsärende. Diagram 6. Orsak till aktualisering, vid anmälan. 9 kommuner jämfört Procent. Omsorgssvikt är den vanligaste orsaken till anmälan (43 %) och beteendeproblem är den näst vanligaste orsaken (14 %). Förseelse anmäls i 7 % av fallen och i 7 % förekommer kriminalitet som anmälningsorsak. I övrigt kan noteras att 6 % av anmälningarna rör övergrepp, 7 % våld i familjen och i 3 % rör anmälan psykisk ohälsa hos barnet. I jämförelse med 2010 finner vi främst en ökning av andelen anmälningar rörande omsorgssvikt (diagram 6). 17

18 Tabell 9. Antalet unika barn anmälda två ggr eller fler till socialtjänsten jämfört med skäl till aktualisering. 9 kommuner jämfört Antal och Procent. Skäl till aktualisering Antal barn aktualiserats två ggr eller fler Antal Procent* Psykisk ohälsa hos barnet 12 3 (3) Beteendeproblem (22) Skolproblem 8 2 (4) Relationsproblem i familjen 14 4 (6) Förseelse 23 6 (7) Egen brottslighet/kriminalitet 29 8 (7) Eget missbruk 6 2 (6) Omsorgssvikt (36) Utsatt för övergrepp 19 5 (4) Våld i familjen 21 5 (6) Totalt * Procentuell andel första halvår 2010 inom parentes. För de antal (unika) barn som anmälts 2 ggr eller fler (n = 389) har det vanligaste skälet till aktualisering varit omsorgssvikt (47 %) och i 20 % rört beteendeproblem. I jämförelse med första halvåret 2010 finner vi att andelen upprepade anmälningar rörande omsorgssvikt har ökat (tabell 9). 18

19 Beslut om social utredning För länet som helhet finner vi att av det totala antalet aktualiseringar leder 61 % till en social utredning. Detta innebär ingen förändring jämfört med 2010 (diagram 7). Diagram 7. Beslut om social utredning. 9 kommuner jämfört Procent. Vid anmälningar startas en social utredning i vårt län i 56 % av fallen, och vid ansökningar i 85 %. Yttranden (ex. åklagaryttranden) leder alltid till en utredning. I jämförelse med 2010 finner vi att andelen utredningar efter anmälningar och ansökningar har ökat något (tabell 10). Tabell 10. Beslut fördelat efter typ av aktualisering. 9 kommuner jämfört Antal och Procent. Utredning eller ej Inleda utredning Ej inleda utredning Totalt Ansökan % (84) 15 % (16) 100 % Anmälan % (55) 44 % (45) 100 % Yttrande % (98) 0 % (2) 100 % Överflyttning av ärende % (100) 0 % (0) 100 % Totalt % (61) 39 % (39) 100 % * Procentuell andel första halvår 2010 inom parentes. 19

20 För den vanligaste orsaken till anmälan, omsorgssvikt, öppnas en social utredning i 57 % av fallen. För den näst vanligaste orsaken, beteendeproblem, leder 60 % av anmälningarna till en social utredning. De anmälningsorsaker som oftast leder till utredning är kriminalitet (71 %), psykisk ohälsa hos barnet (72 %) och utsatt för övergrepp (75 %). I jämförelse med 2010 finner vi bl.a. att andelen utredningar om eget missbruk har minskat (från 57 till 34 %) och ökat rörande övergrepp (från 58 till 75 %) och våld i familjen (från 54 till 67 %)(tabell 11). Tabell 11. Beslut social utredning efter orsak till anmälan. 9 kommuner jämfört 2010*. Antal och Procent. Psykisk ohälsa hos barnet Beteendeproblem Utredning eller ej Inleda utredning Ej inleda utredning Totalt % (60) 28 % (40) 100 % % (55) 40 % (45) 100 % Skolproblem % (54) 42 % (46) 100 % Relationsproblem i familjen Förseelse % (64) 47 % (36) 100 % % (29) 73 % (71) 100 % Egen brottslighet/kriminalitet Eget missbruk % (77) 29 % (23) 100 % % (57) 66 % (43) 100 % Omsorgssvikt % (59) 43 % (41) 100 % Utsatt för övergrepp % (58) 25 % (42) 100 % Våld i familjen % (54) 33 % (46) 100 % Totalt * Procentuell andel första halvår 2010 inom parentes. 58 % (57) 42 % (43) 100 % 20

21 Del 2. Aktualiserade ärenden till socialtjänsten. Barn och ungdom 0-20 år. Kommunredovisning. Period Jämfört 2010 samma period. Aktualiseringstyp Sandviken Gävle Söderhamn Bollnäs Ovanåker Ljusdal 21

22 Hudiksvall Ockelbo Nordanstig 22

23 Ålder (jämfört första halvår 2010 inom parentes) Sandviken Gävle Söderhamn Bollnäs Ovanåker Ljusdal 23

24 Hudiksvall Ockelbo Nordanstig 24

25 Åldersgrupp Sandviken Gävle Söderhamn Bollnäs Ovanåker Ljusdal 25

26 Hudiksvall Ockelbo Nordanstig 26

27 Kön Sandviken Gävle Söderhamn Bollnäs Ovanåker Ljusdal 27

28 Hudiksvall Ockelbo Nordanstig 28

29 Hushållstyp Sandviken Söderhamn 29

30 Bollnäs Ovanåker 30

31 Ockelbo 7 Nordanstig 7 Ockelbo har inte mätt hushållsbild under

32 Vem aktualiserar till socialtjänsten? Sandviken Gävle 32

33 Söderhamn Bollnäs 33

34 Ovanåker Ljusdal 34

35 Hudiksvall Ockelbo 35

36 Nordanstig 36

37 Orsak till anmälan Sandviken Gävle 37

38 Söderhamn Bollnäs 38

39 Ovanåker Ljusdal 39

40 Hudiksvall Ockelbo Inga registrerade anmälningar rörande skolproblem och förseelse. 40

41 Nordanstig 41

42 Beslut om social utredning efter aktualiseringstyp första halvår 2011, jämfört första halvår 2010 (inom parentes) Sandviken Gävle Utredning eller ej Totalt Utredning eller ej Totalt Inleda Ej inleda Inleda Ej inleda utredning utredning utredning utredning Ansökan 100 % (95) 0 % (5) 100 % Anmälan 56 % (71) 44 % (29) 100 % Yttrande 100 % (96) 0 % (4) 100 % Ansökan 68 % (67) 32 % (33) 100 % Anmälan 54 % (54) 46 % (46) 100 % Yttrande 100 % (100) 0 % (0) 100 % Totalt 63 % (77) 37 % (23) 100 % Överflyttning av ärende 100 % (100) 0 % (0) 100 % Totalt 58 % (58) 42 % (42) 100 % Söderhamn Bollnäs Utredning eller ej Totalt Utredning eller ej Totalt Inleda Ej inleda Inleda Ej inleda utredning utredning utredning utredning Ansökan 97 % (81) 3 % (19) 100 % Anmälan 50 % (59) 50 % (41) 100 % Yttrande 100 % (100) 0 % (0) 100 % Ansökan 91 % (90) 9 % (10) 100 % Anmälan 63 % (60) 37 % (40) 100 % Yttrande 100 % (100) 37 % (40) 100 % Totalt 59 % (63) 41 % (37) 100 % Överflyttning av ärende 100 % (100) 0 % (0) 100 % Totalt 68 % (64) 32 % (36) 100 % Ovanåker Ljusdal Utredning eller ej Totalt Utredning eller ej Totalt Inleda Ej inleda Inleda Ej inleda utredning utredning utredning utredning Ansökan 90 % (81) 10 % (19) 100 % Anmälan 51 % (53) 49 % (47) 100 % Yttrande 100 % (100) 0 % (0) 100 % Ansökan 90 % (91) 10 % (9) 100 % Anmälan 48 % (41) 52 % (59) 100 % Yttrande 100 % (0) 0 % (0) 100 % Totalt 61 % (61) 39 % (39) 100 % Överflyttning av ärende 100 % (0) 0 % (0) 100 % Totalt 57 % (54) 43 % (46) 100 % 42

43 Hudiksvall Ockelbo Utredning eller ej Totalt Utredning eller ej Totalt Inleda Ej inleda Inleda Ej inleda utredning utredning utredning utredning Ansökan 99 % (100) 1 % (0) 100 % Anmälan 54 % (47) 46 % (53) 100 % Yttrande 100 % (0) 0 % (0) 100 % Ansökan 100 % (100) 0 % (0) 100 % Anmälan 40 % (36) 60 % (64) 100 % Yttrande 100 % (100) 0 % (0) 100 % Överflyttning av ärende 100 % (0) 0 % (0) 100 % Totalt 50 % 50 % 100 % Totalt 60 % (56) 40 % (44) 100 % Nordanstig Utredning eller ej Totalt Inleda utredning Ej inleda utredning Ansökan 100 % (92) 0 % (8) 100 % Anmälan 61 % (76) 39 % (24) 100 % Yttrande 100 % (83) 0 % (17) 100 % Totalt 66 % (78) 34 % (22) 100 % 43

44 BILAGA 1. Aktualiserings- och bakgrundskoder Följande förslag har tagits fram i samarbete med referensgruppen samt mot bakgrund av annan kompletterande kunskap som erhållits genom dialog med externa forskare samt studier av forskningslitteratur. Aktualiseringstyp Ansökan Anmälan Yttrande (t ex remiss) Överflyttning av ärende (från annan kommun/socialtjänst) Aktualiserat från Den enskilde/sökande Förälder/vårdnadshavare Anhörig Annan privatperson (anonym eller namngiven) Förskola Skola Hälso- och sjukvård Socialtjänsten (ex. officio, egen kännedom) Polisen Åklagare/domstol Annan kommun Övrigt (t ex myndigheter, organisationer, arbetsgivare) Barnet/den unge Födelseår/personnummer; omvandlas till löpnummer om ärendet inte går till utredning 8 Kön Familjesituation (vårdansvar) Biologisk familj (inkl. adoptivfamilj) Biologisk förälder + styvförälder Ensamstående mamma Ensamstående pappa Växelvis boende hos mamma/pappa Eget boende Annan familjesituation (t ex stadigvarande vistelse hos släkt/anhöriga, familjehem/jourhem, institution) Alternativt Hushållsbild: Ensamstående med barn Gifta/sammanboende med barn Eget boende Aktualiseringsskäl (ange ett skäl och endast vid anmälan) Psykisk ohälsa hos barnet Beteendeproblem Skolproblem Relationsproblem i familjen Förseelse Egen brottslig verksamhet/kriminalitet Eget missbruk Omsorgssvikt Utsatt för övergrepp Våld i familjen Social utredning eller ej beslut om att öppna social utredning beslut om att ej öppna social utredning (beslut som fattas i aktualiseringsbild i verksamhetssystemet) 8 I syfte att följa upp ärenden över tid. Omvandling till löpnummer är tekniskt möjligt men används ännu inte i de olika verksamhetssystemen 44

45 BILAGA 2. Begreppsdefinitioner aktualiseringsskäl 9 Avsnittet om begreppsdefinitioner av aktualiseringsskäl, har tagits fram i syfte att få till stånd enhetliga begrepp rörande de olika skälen till aktualisering. Psykisk ohälsa hos barnet Rör psykisk ohälsa hos barnet/ungdomen av mer eller mindre allvarlig art. Handlar om främst två underkategorier: 1) Psykisk ohälsa/funktionshinder konstaterat, t.ex. genom rapporterad diagnos eller via samråd med hälsovård. 2) Psykisk problematik förmodad, pga. uppvisad, oro, nedstämdhet, depression, uppförandestörning. Beteendeproblem Kan ses som ett samlingsbegrepp för en stökig social situation för ett barn/ungdom som ex. innefattar utagerande (allvarliga konflikter med kamrater och andra vuxna), riskfyllt sexuellt beteende, alkohol och drogbruk i mindre skala, vistas i kriminella miljöer. Vanligt att flera problemområden förekommer parallellt. Skolproblem Rör barnets/ungdomens situation på skolan, t.ex. om problem i relationer till andra barn (mobbar eller mobbas) och vuxna, skolk eller skolvägran. Relationsproblem i familjen Konflikter mellan familjemedlemmar. Förseelse Rapporterat snatteri, klotter, mindre förseelser, mindre allvarligare lagöverträdelser, LOB. Egen brottslig verksamhet/kriminalitet Mer allvarligare lagöverträdelser, t.ex. stöld, skadegörelse, misshandel, inbrott, trafikbrott, vapeninnehav. Lagförda brott eller sådana brott som förväntas leda till åtal, strafföreläggande eller åtalsunderlåtelse. Eget missbruk Mer uttalat och allvarligare bruk av alkohol och droger. Ett bruk som negativt påverkar ungdomens sociala situation (skolan, familjerelationer), fortsatt bruk trots erfarenheter av negativa konsekvenser. Omsorgssvikt (brister i omsorgen) Ett samlingsbegrepp som rör brister i hemmiljön, pga. missbruk eller psykisk sjukdom hos förälder/drar, brister i fostrarfömåga hos föräldrar pga. bristande tillsyn (försummelse, vanvård) och övervakning eller hårda och auktoritära uppfostringsmetoder. Utsatt för övergrepp Utsatt för fysiskt eller psykisk våld, kränkningar, sexuella övergrepp. Våld i familjen Våld mellan vuxna familjemedlemmar. Barnet tvingas bevittna (se eller höra) våld i sin närmiljö eller leva i en miljö där våld eller hot förekommer ofta. 9 Referenser: Ulmanen, P., Andersson, G. (2006) Svensk social barnavård ur ett könsperspektiv SiS rapport, Lagerberg, D., Sundelin, C. (2000) Risk och prognos i socialt arbete med barn. Centrum för utvärdering av socialt arbete. Stockholm. Gothia. Andershed, H., Andershed, AK. (2005), Normbrytande beteende i barndomen. IMS, SIS. Stockholm. Gothia. 45

46 Beställning rapporten från: FoU Välfärd Region Gävleborg Box Gävle Tel Hemsida: Arbetsrapport 2011:6