Arbetsrapport 2012:2. Att dokumentera socialtjänstens insatser för barn och unga Att kategorisera anmälningsorsak för omsorgssvikt

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Arbetsrapport 2012:2. Att dokumentera socialtjänstens insatser för barn och unga Att kategorisera anmälningsorsak för omsorgssvikt"

Transkript

1 Arbetsrapport 2012:2 Att dokumentera socialtjänstens insatser för barn och unga Att kategorisera anmälningsorsak för omsorgssvikt Annika Almqvist Per Åsbrink

2 Arbetsrapport 2012:2 FoU Välfärd Region Gävleborg

3 3 Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 3 Barn och ungdomsprojektet... 4 Bakgrund...4 Syfte...6 Metod...6 Bortfall...6 Resultat aktstudie omsorgssvikt... 7 Sammanfattning BILAGA 1: Aktualiserings- och bakgrundskoder Begreppsdefinitioner aktualiseringsskäl...16

4 4 Barn och ungdomsprojektet Syftet med projektet (Att dokumentera insatser för barn och unga) är att förbättra dokumentation och uppföljning inom socialtjänstens barn- och ungdomsarbete. Projektet bedrivs genom att vi löpande arbetar oss igenom processen i handläggning enligt modell (se figur 1). Utvärderingar kommer att bli möjliga när dokumentationssystemet är utvecklat och enhetligt och används på samma sätt i länets kommuner. Uppföljningar (aggregering och/eller jämförelse av data mellan kommuner) kan göras under utvecklingen av ett enhetligt dokumentationssystem. Figur 1. Projektets olika steg Uppföljning: Kartläggning, enklare sambandstudier, utfallsstudier av klientfall, lokal uppföljning Aktualisering Utredning Verkställighet Utvärdering Bakgrundsvariabler Orsak till åtgärd Aktualisering av vem och av vilken Typ av orsak? utredning, Vilka ärenden som utreds eller BBIC, inte? traditionell utredning Typ av insats Mål med insats Resultatuppföljning Vetenskapligt hållbara utvärderingar Under våren och sommaren 2007 fattades beslut i alla kommunernas socialnämnder i Gävleborgs län att lägga in gemensamma aktualiseringskoder i socialtjänstens verksamhetssystem 1, koder som arbetats fram inom ramen för projektet (se bilaga 1). Därefter har sammanställningar gjorts i rapporter för perioderna halvår och helår 2008, 2009, 2010 och Bakgrund Det föreligger idag ingen enhetlig definition av målgruppen barn i lagstiftningen, eller kriterier för problem som anger den nivå när socialtjänsten behöver kontaktas (Sundell och Egelund 2007, s. 185) 3. Det finns heller inte några etablerade och allmänt använda indelningsgrunder för olika typer av sociala problem (a a: s. 60). De orsakskategorier som tagits fram inom ramen för projektet (se bilaga 1) har hämtats från forskningsöversikter rörande utsatta barn (Lagerberg, Sundelin, , samt Andershed & Andershed, 2005) 5 samt från forskningsstudier som behandlar sammanställningar av barnavårdsutredningar (Sundell m.fl., 2004) Aktuella verksamhetssystem i Gävleborgs län är Treserva (Logica) samt ProCapita (Tieto Enator) Sundell, K., Egelund, T. m.fl. (2007). Barnavårdsutredningar en kunskapsöversikt. IMS. Gothia förlag. Växjö. Lagerberg, D., Sundelin, C (2000). Risk och prognos i socialt arbete med barn. Centrum för utvärdering av socialt arbete. Gothia förlag. Göteborg. Andershed, H., Andershed, AK. (2005), Normbrytande beteende i barndomen. IMS, SIS. Stockholm. Gothia. Sundell, K. m.fl. (2004). Socialtjänstens barn. FoU rapport 2004:4. Stockholms socialtjänstförvaltning: FoU-enheten.

5 5 Omsorgssvikt är ett samlingsbegrepp som omfattar brister i omsorg om barnet, pga. missbruk eller psykisk sjukdom hos förälder, försummelse, vanvård och övervakning eller hårda och auktoritära uppfostringsmetoder (Lagerberg, Sundelin, 2000, s. 237). Sammanställningar av aktualiseringar 7 till kommunernas socialtjänster i Gävleborgs län visar att omsorgssvikt (omsorgsbrist) är den dominerande orsaken till anmälan. Data för åren visar att omsorgssvikt omfattar 37 % av den totala andelen anmälningar. Vi finner något fler pojkar (58 %) än flickor (42 %) som anmäls för omsorgssvikt och i 72 % av fallen rör anmälningarna barn mellan 0-12 år. Det är i huvudsak anhöriga (22 %), socialtjänsten (20 %) och skolan (13 %) som anmäler och 60 % av anmälningarna går till social utredning. Den höga andelen omsorgssvikt kan bero på att begreppsdefinitionen (se bilaga 1) är bred och i sig inrymmer ett antal olika problemkategorier. Det är inte heller osannolikt att anmälaren eller socialsekreteraren, när det gäller ett barns normbrytande beteende, söker förklaringar till barnets beteende i hemförhållanden och föräldrasvikt. I jämförelse med tre omfattande liknande studier under 2000-talet överensstämmer länets resultat till viss del med dessa. I dessa tre studier framkom att de vanligaste orsakerna till anmälan var beteendeproblem och omsorgssvikt, i nämnd ordning. Noterbart var att i fallen som rörde omsorgssvikt angavs ofta en diffus oro för barns situation av anmälaren (Sundell, Egelund, 2007, s. 62). I en forskningsstudie 8 rörande barn i förskolan som misstänktes fara illa definierades omsorgssvikt som en allvarlig dysfunktion i föräldraförmågan och en väsentlig störning i föräldrar - barn relationen. Vanligast förekommande omsorgssvikt var fysisk vanvård, känslomässig otillgänglighet i föräldrar - barn relation kom därnäst, försummelse m.m. var relativt vanligt förekommande, medan fysisk misshandel sällan förekom. I studiens konklusion framkom att förskolepersonalens förmåga att uppmärksamma omsorgssvikt i hög grad syntes vara personberoende och att det saknades en gemensam forskningsbaserad kunskapsbas kring begreppet omsorgssvikt. Dagmar Lagerberg har i en forskningsöversikt 9 behandlat ämnet skadlig behandling av barn, som enligt henne kan indelas i underkategorierna; riskmiljö, försummelse, misshandel och sexuella övergrepp. Vårt projekts definition av omsorgssvikt motsvaras således av kategorierna, riskmiljö och försummelse, som indelas i fysisk och psykisk försummelse (Lagerberg, 2001, s.30). (Figur 1) Almqvist, A. Åsbrink, P. ( ). Att dokumentera socialtjänstens insatser för barn och unga. FoU Välfärd. Region Gävleborg. Lundén, K. (2004). Att identifiera omsorgssvikt hos förskolebarn. Lagerberg, D. (2001). Definition av samhällelig omsorgsbrist och skadlig behandling av barn. SOU 2001:72. Bilaga 1.

6 6 Figur 2. Underkategorier för riskmiljö, försummelse. Lagerberg (2001). Underkategorier Riskmiljö Förhållandet för barnet Riskmiljö innebär att ett barn stadigvarande vistas i en omgivning som uppenbart äventyrar dess hälsa, utveckling eller överlevnad eller som innebär att dess grundläggande behov inte tillgodoses. Detta gäller oavsett avsikter hos den vuxne och oavsett om barnet direkt utsätts för misshandel, utnyttjande eller övergrepp. Fysisk försummelse Psykisk försummelse Fysisk försummelse är att skada eller äventyra ett barns kroppsliga hälsa eller utveckling genom underlåtenhet att garantera barnet godtagbar standard i fråga om fysisk omvårdnad. Brister i vården gäller alla aspekter av barnets fysiska hälsa och utveckling, dvs. hygien, kost och omvårdnad m.m. Med psykisk försummelse menas underlåtenhet att tillgodose ett barns grundläggande behov av kärlek, uppmärksamhet, engagemang, kontakt, samspel, fostran, vägledning, stimulans och undervisning. Syfte Det finns ett behov av att inom ramen för vårt projekt mera i detalj studera omsorgssvikt, för att öka kunskapen om de förhållanden som ligger till grund för anmälningar om omsorgssvikt. Inom ramen för projektet har nio kommuner i länet 10 närmare kartlagt de anmälningar rörande omsorgssvikt som inkommit till socialtjänsten under första halvåret 2011 (jan juni 2011). Vilka är då de bakomliggande situationerna/orsakerna till anmälningar rörande omsorgssvikt? Metod Andelen anmälningar rörande omsorgssvikt under första halvåret 2011 har identifierats och via aktstudier har de bakomliggande situationerna/bedömningarna inhämtats. Bortfall Den totala andelen anmälningar rörande omsorgssvikt för alla kommuner har inte kunnat dokumenteras: a) alla verksamhetssystem i kommunerna har inte tekniskt kunna leverera dokumentation för alla de anmälningar som inte har gått vidare till social utredning; b) Gävle kommuns socialtjänst har inte kunnat inhämta dokumentation i verksamhetssystemet rörande alla anmälningar om omsorgssvikt pga. att det under denna period inte varit obligatoriskt att fylla i detta; c) Hudiksvall kommuns socialtjänst deltar inte i aktstudien. 10 Deltagande kommuner: Sandviken, Gävle, Bollnäs, Söderhamn, Hofors, Ovanåker, Nordanstig, Ockelbo, Ljusdal.

7 7 Resultat aktstudie omsorgssvikt Utifrån sammanställning av aktstudien har nedanstående underkategorier av omsorgssvikt utkristalliserats, vi väljer att även lägga in Lagerbergs kategorier som jämförelse (tabell 1). Tabell 1. Kategorier aktstudie omsorgssvikt jämfört med Lagerbergs kategorier. Kategorier, aktstudie Exempel på förhållanden för barnet från dokumentationen Lagerbergs kategorier 1) Missbruk förälder/drar Modern dricker alkohol på stan med barnet i barnvagn. Moderns missbruk och sambons missbruk, våldsam, elak. 2) Psykisk sjukdom/ohälsa hos förälder/drar 3) Brister i fostrarförmåga pga. bristande tillsyn (försummelse, vanvård) och övervakning 4) Brister i fostrarförmåga pga. kognitiva svårigheter hos förälder/drar 5) Brister i fostrarförmåga pga. hårda/auktoritära/inkonsekventa uppfostringsmetoder 6) Brister i fostrarförmåga pga. konflikter/bråk/oro i hemmet mellan vuxna 7) Avsaknad av vårdnadshavare Moderns psykiska ohälsa, saknar rutiner mat, stimulans, aktiviteter. Oro för barnets anknytning, moderns psykiska hälsa, hemförhållanden. Moderns bristfälliga tillsyn om sonen som ätit moderns medicin. Barnen lämnas, modern bortrest, dåligt med mat. Vanvård, dåligt klädd. Frånvaro i skolan, de basala behoven tillfredställs inte. Förståndshandikappade föräldrar ser inte sonens behov. Moderns kränkande behandling. Kränkningar från modern om utseendet och slag. Moderns beteende, slänger kaffekoppar, upprörd och skriker. Fester och alkohol i hemmet. Relationskonflikter, moderns utbrott. Föräldrar på sjukhus. Modern avlidit. Modern avvikit. Riskmiljö Psykisk försummelse Fysisk försummelse Psykisk försummelse Psykisk försummelse Riskmiljö Fysisk försummelse Det finns exempel på kombinationer där det föreligger både psykisk sjukdom och missbruk hos föräldrar eller vanvård av barnet i kombination med förälders missbruk. Huvudregeln har dock varit att om det har förekommit vanvård i samband med förälders missbruk så kategoriseras missbruk framför vanvård och i situationer med psykisk sjukdom och missbruk kategoriseras psykisk sjukdom framför missbruk. Beakta att Lagerbergs kategorier som regel inte kan kopplas till enskilda kategorier från aktstudien, viss överlappning kan föreligga. T.ex. kan missbruk hos förälder inte alltid enbart kategoriseras utifrån riskmiljö 11, utan kan även i extrema fall hänföras till både psykisk och fysisk försummelse (tabell 1). 11 Aktstudien visar att anmälningarna till största delen gäller modern. Detta kan tolkas på två sätt; det kan handla om ensamstående mödrar som har vårdnaden om sina barn eller om att anmälaren ser modern som den förälder som bör svara för att barns behov tillgodoses.

8 8 Tabell 2. Resultatet aktstudie kategorisering omsorgssvikt. Antal Procent Valid Procent Missbruk hos förälder/drar Psykisk sjukdom/ohälsa hos förälder/drar Brister i fostrarförmåga pga. bristande tillsyn (försummelse, vanvård) och övervakning Brister i fostrarförmåga pga. kognitiva svårigheter hos förälder/föräldrar Brister i fostrarförmåga pga. hårda/auktoritära/inkonsekventa uppfostringsmetoder. Brister i fostrarförmåga pga. konflikter/bråk/oro i hemmet mellan vuxna Avsaknad av vårdnadshavare Missing (Bortfall) Tabell 2 visar, för det första, att endast 44 % av den totala andelen anmälningar gällande omsorgssvikt har kunnat kategoriseras via aktstudien, vi har således ett bortfall på 56 %. Den största delen av bortfallet hänför sig till Gävle, där det inte varit tvingande att fylla i dessa uppgifter. Det finns dock inte anledning att anta att bortfallet fördelar sig annorlunda än de identifierade fallen. Vi finner att de vanligaste orsakerna till anmälningar rörande omsorgssvikt, (se Valid procent), har varit missbruk hos förälder/drar (35 %) följt av brister i fostrarförmåga pga. bristande tillsyn och övervakning (31 %). Psykisk sjukdom/ohälsa hos förälder/föräldrar har varit aktuellt i 16 % av fallen, och brister i fostrarförmåga pga. orolig hemsituation (konflikter/bråk) i 13 %, en miljö där missbruk av alkohol ofta förekommer enligt dokumentationen (tabell 2).

9 9 Tabell 3. Omsorgssvikt efter vad de som aktualiserat anmälan har angett som orsak. Antal. Procent. Missbruk förälder Psykisk sjukdom/ ohälsa förälder Brister i tillsyn övervakning Orsak omsorgssvikt Brister kognitiva svårigheter förälder Brister i uppfostringsmetoder Brister konflikter/ bråk/oro i hemmet Avsaknad vårdnadshavare. Anhörig % 27 % 13 % 2 % 0 % 35 % 0 % 100 % Annan privatperson 42 % 7 % 37 % 0 % 4 % 10 % 1 % 100 % Förskola % 33 % 33 % 0 % 17 % 0 % 0 % 100 % Skola % 10 % 38 % 0 % 13 % 18 % 0 % 100 % Hälso- och sjukvård 23 % 30 % 45 % 0 % 0 % 2 % 0 % 100 % Socialtjänsten (ex officio) 32 % 24 % 38 % 0 % 0 % 4 % 3 % 100 % Polisen % 6 % 4 % 0 % 0 % 28 % 0 % 100 % Annan kommun 33 % 0 % 60 % 0 % 0 % 7 % 0 % 100 % Övrigt % 18 % 24 % 0 % 0 % 5 % 3 % 100 % % 16 % 31 % 0 % 3 % 13 % 1 % 100 % Anhöriga anmäler främst brister i fostrarförmåga pga. konflikter/bråk i hemmet (35 %), psykisk sjukdom (27 %) och förälders missbruk (23 %). Annan privatperson tar kontakt med socialtjänsten främst vad gäller förälders missbruk (42 %) och brister i fostrarförmåga pga. bristande tillsyn och övervakning (37 %). Skolan anmäler brister i fostrarförmåga pga. bristande tillsyn och övervakning (38 %) och förälders missbruk (21 %). Hälso- och sjukvården anmäler brister i fostrarförmåga pga. bristande tillsyn och övervakning (45 %) samt förälders psykiska sjukdom (30 %). Socialtjänsten anmäler bristande tillsyn och övervakning (38 %) och förälders missbruk (32 %). Polisen anmäler i de allra flesta fall förälders missbruk (62 %) och brister i fostrarförmåga pga. konflikter/bråk i hemmet (28 %) (tabell 3).

10 10 Tabell 4. Vem som anmäler olika orsaker till omsorgssvikt. Antal. Procent. Orsak omsorgssvikt Missbruk förälder Psykisk sjukdom/ ohälsa förälder Brister i tillsyn övervakning Brister kognitiva svårigheter förälder Brister i uppfostringsmetoder Brister i konflikter/ bråk/oro i hemmet Avsaknad vårdnadshavare. Anhörig % 19 % 5 % 100 % 0 % 30 % 0 % 11 % Annan privatperson 27 % 10 % 27 % 0 % 31 % 16 % 25 % 23 % Förskola % 3 % 1 % 0 % 8 % 0 % 0 % 1 % Skola % 8 % 16 % 0 % 62 % 18 % 0 % 13 % Hälso- och sjukvård 7 % 22 % 17 % 0 % 0 % 2 % 0 % 12 % Socialtjänsten (ex officio) 14 % 24 % 19 % 0 % 0 % 5 % 50 % 16 % Polisen % 4 % 1 % 0 % 0 % 25 % 0 % 12 % Annan kommun 3 % 0 % 6 % 0 % 0 % 2 % 0 % 3 % Övrigt % 10 % 6 % 0 % 0 % 3 % 25 % 8 % % 100 % 100 % 100 % 100 % 100 % 100 % 100 % Om vi istället fokuserar på olika typer av omsorgssvikt i relation till anmälaren finner vi att missbruk hos förälder oftast anmäls av annan privatperson (27 %) samt av polisen (20 %). Brister i tillsyn och övervakning anmäls oftast av annan privatperson (27 %) och socialtjänsten (19 %), men också ofta av hälso- och sjukvården (17 %) och av skolan (16 %). Psykisk sjukdom/ohälsa hos förälder anmäls oftast av socialtjänsten (24 %) och hälso- och sjukvården (22 %), men också ofta av anhöriga (19 %). Vad gäller konflikter/bråk i hemmet så är det oftast anhöriga (30 %) och polisen (25 %) som anmäler detta (tabell 4). Tabell 5. Omsorgssvikt efter inledning av utredning eller ej. Antal och procent. Utredning eller ej Inleda utredning Ej inleda utredning Missbruk hos förälder/drar % 30 % 100 % Psykisk sjukdom/ohälsa hos förälder/drar % 24 % 100 % Brister i fostrarförmåga pga. bristande tillsyn (försummelse, vanvård) och övervakning 63 % 37 % 100 % Brister i fostrarförmåga pga. kognitiva svårigheter hos förälder/föräldrar 100 % 0 % 100 % Brister i fostrarförmåga pga. hårda/in konsekventa/auktoritära uppfostringsmetoder. 73 % 27 % 100 % Brister i fostrarförmåga pga. konflikter/bråk/oro i hemmet mellan vuxna 67 % 33 % 100 % Avsaknad av vårdnadshavare % 17 % 100 % % 31 % 100 %

11 11 Ovanstående tabell visar att 76 % av anmälningarna rörande psykisk sjukdom/ohälsa och 70 % rörande missbruk hos föräldrar går till social utredning. Vi finner vidare att 63 % av anmälningarna rörande vanvård och försummelse leder till utredning (tabell 5). Dessa är de tre anmälningsorsaker som rör flest barn. Tabell 6. Resultat aktstudier + Lagerbergs kategorier. Antal och procent. Lagerbergs kategorier Riskmiljö Fysisk försummelse Psykisk försummelse Kategorier i aktstudien Antal Procent Missbruk förälder/drar Brister i fostrarförmåga pga. konflikter/bråk/oro i hemmet mellan vuxna Brister i fostrarförmåga pga. bristande tillsyn (försummelse, vanvård) och övervakning Avsaknad av vårdnadshavare Psykisk sjukdom/ohälsa hos förälder/drar Brister i fostrarförmåga pga. kognitiva svårigheter hos förälder/drar Brister i fostrarförmåga pga. hårda/auktoritära/inkonsekventa uppfostringsmetoder I ovanstående tabell har vi infogat våra kategorier från aktstudien under Lagerbergs kategorier. Vi finner att 48 %, alltså närmare hälften, rör anmälningar där barnet lever i en riskmiljö, dvs. där fostrarförmågan brister pga. missbruk eller att barnet lever i en orolig hemmiljö med bråk och konflikter och där alkohol är ofta förekommande. 32 % av barnen i aktstudien är utsatta för fysisk försummelse, dvs. brister i tillsyn och övervakning eller avsaknad av vårdnadshavare, där de mest grundläggande behoven är eftersatta. Psykisk försummelse föreligger i 20 % av anmälningarna, dvs. psykisk sjukdom/ohälsa hos förälder/drar, skadliga uppfostringsmetoder eller kognitiva svårigheter hos vårdnadshavarna (tabell 6). Riskmiljö handlar om att barnets grundläggande behov av hälsa och utveckling inte blir tillgodosedda, alltså både brister i den känslomässiga och fysiska omvårdnaden. Fysisk försummelse handlar om brister i den fysiska omvårdnaden och psykisk försummelse om brister i den känslomässiga omvårdnaden om barnet.

12 12 Tabell 7. Anhörig Annan privatperson Förskola Skola Hälso- och sjukvård Socialtjänsten (ex officio) Polisen Annan kommun Övrigt Omsorgskategorier (Lagerberg) efter vilken orsak olika anmälare angett. Antal. Procent. Riskmiljö Lagerberg kategorier Fysisk försummelse Psykisk försummelse % 13 % 29 % 100 % % 38 % 10 % 100 % % 33 % 50 % 100 % % 38 % 23 % 100 % % 45 % 30 % 100 % % 40 % 24 % 100 % % 4 % 6 % 100 % % 60 % 0 % 100 % % 26 % 18 % 100 % % 32 % 19 % 100 % Vi har i ovanstående tabell infogat de omsorgskategorier som framkommit i aktstudien under Lagerbergs kategorier. Vi finner att anhöriga främst anmäler barn i riskmiljö (58 %) och att annan privatperson oftast anmäler barn i riskmiljö (51 %) och fysisk försummelse (38 %). Polisen anmäler i de allra flesta fall barn i riskmiljö (91 %). Hälso- och sjukvård anmäler fall där barn är utsatta för fysisk försummelse (45 %) och i andra hand psykisk försummelse (30 %). Socialtjänsten anmäler fysisk försummelse (40 %) samt barn i riskmiljö (36 %). Skolan anmäler både riskmiljö (39 %) och fysisk försummelse (38 %) (tabell 7).

13 13 Tabell 8. Vem som anmäler efter omsorgskategorier (Lagerberg). Antal och procent. Anhörig Annan privatperson Förskola Skola Hälso- och sjukvård Socialtjänsten (ex officio) Polisen Annan kommun Övrigt Riskmiljö Lagerberg kategorier Fysisk försummelse Psykisk försummelse % 5 % 17 % 11 % % 27 % 13 % 23 % % 1 % 3 % 1 % % 16 % 16 % 13 % % 16 % 19 % 12 % % 20 % 20 % 16 % % 1 % 3 % 12 % % 6 % 0 % 3 % % 7 % 8 % 8 % % 100 % 100 % 100 % Om vi fokuserar omsorgskategorierna i relation till anmälaren uppmärksammar vi att anmälan rörande barn i riskmiljö vanligast aktualiseras av annan privatperson (24 %) och av polisen (22 %). Vad gäller fysisk försummelse finner vi att annan privatperson (27 %) samt socialtjänsten (20 %) är de som vanligast anmäler detta. För brister vad gäller psykisk försummelse uppmärksammas en jämnare fördelning mellan de olika uppgiftslämnarna, vi finner att detta oftast anmäls av socialtjänsten (20 %), hälso- och sjukvården (19 %) och anhöriga (17 %) (tabell 8). Sammanfattning Uppdelningen av anmälningarna rörande omsorgssvikt i flera underkategorier ger ytterligare kunskap, även om vi mot bakgrund av det höga bortfallet i denna aktstudie inte kan utgå från att inkomna data säkert motsvarar den totala mängden anmälningar under studerad period. Om de prövade underkategorierna läggs in i systemet och blir tvingande att fylla i kan säkrare data redovisas. Kunskap om varifrån olika typer av anmälningar om omsorgssvikt kommer samt vad olika anmälare anmäler är t ex användbar för att identifiera var informationsinsatser om anmälningsplikten bör sättas in och om sådana insatser ger förväntat resultat. Av aktstudien framgår, om vi utgår från att bortfallet inte är snett fördelat, att närmare hälften (48 %) av de barn som anmäls för omsorgssvikt enligt anmälningarna lever i en riskmiljö där barnets grundläggande behov (fysiska och känslomässiga) blir eftersatta. De främsta orsa-

14 14 kerna går att finna i förälders missbruk (främst alkohol) och i vissa fall en orolig hemsituation med bråk och konflikter där missbruk av alkohol är ofta förekommande. De som oftast anmäler barn i riskmiljö till socialtjänsten är privatpersoner samt polisen. Fysisk försummelse föreligger i 32 % av anmälningarna där det framför allt handlar om bristande tillsyn (hygien, kläder, mat) och i vissa fall övervakning (barnet lämnats ensam). Annan privatperson, socialtjänsten, hälso- och sjukvård samt skolan och är de som främst anmäler fysisk försummelse. 20 % av barnen är utsatt för psykisk försummelse, främst pga. psykisk sjukdom/ohälsa hos förälder och i vissa fall hårda och inkonsekventa uppfostringsmetoder och i enstaka fall kognitiva svårigheter hos förälder. Fokus i psykisk försummelse är brister i den känslomässiga omvårdnaden pga. brister i samspel och stimulans eller brister i kärlek och uppmärksamhet. Socialtjänsten, hälso- och sjukvård, anhöriga och skolan anmäler i de flesta fall barn utsatta för psykisk försummelse. Av det totala antalet anmälningar står annan privatperson för flest (23 %), därefter socialtjänsten (16 %), skolan (13 %), hälso- och sjukvård (12 %), polisen (12 %), anhörig (11 %), övrigt (8 %), annan kommun (3 %) samt förskolan (1 %). Annan privatperson anmäler oftast missbruk (42 %) och brister i tillsyn och övervakning (37 %). Socialtjänsten anmäler oftast brister i tillsyn och övervakning (38 %), missbruk (32 %) och psykisk sjukdom/ohälsa (24 %). Vanligaste anmälningsorsaker från skolan är brister i tillsyn och övervakning (38 %), missbruk (21 %) och konflikter/bråk/oro i hemmet (18 %). Hälso- och sjukvården anmäler oftast bristande tillsyn och övervakning (45 %), psykisk sjukdom/ohälsa (30 %) samt missbruk (23 %). Anmälningarna från polisen gäller till största delen missbruk (62 %), och konflikter/bråk/oro i hemmet (28 %). Anhöriga anmäler oftast konflikter/bråk/oro i hemmet (35 %), psykisk sjukdom/ohälsa (27 %) eller missbruk (23 %). Annan kommun anmäler oftast brister i tillsyn/övervakning (60 %). När förskolan någon gång anmäler handlar det oftast om psykisk sjukdom ohälsa (33 %) eller brister i tillsyn/övervakning (33 %).

15 15 BILAGA 1 Aktualiserings- och bakgrundskoder Följande förslag har tagits fram i samarbete med referensgruppen samt mot bakgrund av annan kompletterande kunskap som erhållits genom dialog med externa forskare samt studier av forskningslitteratur. Aktualiseringstyp Barnet/den unge Ansökan Anmälan Yttrande (t ex remiss) Överflyttning av ärende (från annan kommun/socialtjänst) Aktualiserat från Den enskilde/sökande Förälder/vårdnadshavare Anhörig Annan privatperson (anonym eller namngiven) Förskola Skola Hälso- och sjukvård Socialtjänsten (ex. officio, egen kännedom) Polisen Åklagare/domstol Annan kommun Övrigt (t ex myndigheter, organisationer, arbetsgivare) Aktualiseringsskäl (ange ett skäl och endast vid anmälan) Psykisk ohälsa hos barnet Beteendeproblem Skolproblem Relationsproblem i familjen Förseelse Egen brottslig verksamhet/kriminalitet Eget missbruk Omsorgssvikt Utsatt för övergrepp Våld i familjen Födelseår/personnummer; omvandlas till löpnummer om ärendet inte går till utredning 12 Kön Familjesituation (vårdansvar) Biologisk familj (inkl. adoptivfamilj) Biologisk förälder + styvförälder Ensamstående mamma Ensamstående pappa Växelvis boende hos mamma/pappa Eget boende Annan familjesituation (t ex stadigvarande vistelse hos släkt/anhöriga, familjehem/jourhem, institution) Alternativ Hushållsbild (familjetyp): Ensamstående med barn Gifta/sammanboende med barn Eget boende Social utredning eller ej beslut om att öppna social utredning beslut om att ej öppna social utredning (beslut som fattas i aktualiseringsbild i verksamhetssystemet) 12 I syfte att följa upp ärenden över tid. Omvandling till löpnummer är tekniskt möjligt men används ännu inte i de olika verksamhetssystemen.

16 16 Begreppsdefinitioner aktualiseringsskäl 13 Psykisk ohälsa hos barnet Rör psykisk ohälsa hos barnet/ungdomen av mer eller mindre allvarlig art. Handlar om främst två underkategorier: 1) Psykisk ohälsa/funktionshinder konstaterat, ex. genom rapporterad diagnos eller via samråd med hälsovård. 2) Psykisk problematik förmodad, pga. uppvisad, oro, nedstämdhet, depression, uppförandestörning. Beteendeproblem Kan ses som ett samlingsbegrepp för en stökig social situation för ett barn/ungdom som ex. innefattar utagerande (allvarliga konflikter med kamrater och andra vuxna), riskfyllt sexuellt beteende, alkohol och drogbruk i mindre skala, vistas i kriminella miljöer. Vanligt att flera problemområden förekommer parallellt. Skolproblem Rör barnets/ungdomens situation på skolan, ex. om problem i relationer till andra barn (mobbar eller mobbas) och vuxna, skolk eller skolvägran. Relationsproblem i familjen Konflikter mellan familjemedlemmar. Förseelse Rapporterat snatteri, klotter, mindre förseelser, mindre allvarligare lagöverträdelser, LOB. Egen brottslig verksamhet/kriminalitet Mer allvarligare lagöverträdelser, ex. stöld, skadegörelse, misshandel, inbrott, trafikbrott, vapeninnehav. Lagförda brott eller sådana brott som förväntas leda till åtal, strafföreläggande eller åtalsunderlåtelse. Eget missbruk Mer uttalat och allvarligare bruk av alkohol och droger. Ett bruk som negativt påverkar ungdomens sociala situation (skolan, familjerelationer), fortsatt bruk trots erfarenheter av negativa konsekvenser. Omsorgssvikt (brister i omsorgen) Ett samlingsbegrepp som rör brister i hemmiljön, pga. missbruk eller psykisk sjukdom hos förälder/drar, brister i fostrarförmåga hos föräldrar pga. bristande tillsyn (försummelse, vanvård) och övervakning eller hårda och auktoritära uppfostringsmetoder. Utsatt för övergrepp Utsatt för fysiskt eller psykisk våld, kränkningar, sexuella övergrepp. Våld i familjen Våld mellan vuxna familjemedlemmar. Barnet tvingas bevittna (se eller höra) våld i sin närmiljö eller leva i en miljö där våld eller hot förekommer ofta. 13 Ulmanen, P. & Andersson, G. (2006). Svensk social barnavård ur ett könsperspektiv SiS rapport, Lagerberg, D. & Sundelin, C. (2000). Risk och prognos i socialt arbete med barn. Centrum för utvärdering av socialt arbete. Stockholm. Gothia. Andershed, H. & Andershed, AK. (2005). Normbrytande beteende i barndomen. IMS, SIS. Stockholm. Gothia.

17

18 Beställning rapporten från: FoU Välfärd Region Gävleborg Box Gävle Tel Hemsida: Arbetsrapport 2012:2

Att dokumentera socialtjänstens insatser för barn och unga Aktualisering till socialtjänsten första halvåret 2012 jämfört samma period 2008 2011

Att dokumentera socialtjänstens insatser för barn och unga Aktualisering till socialtjänsten första halvåret 2012 jämfört samma period 2008 2011 Arbetsrapport 2012:4 Att dokumentera socialtjänstens insatser för barn och unga Aktualisering till socialtjänsten första halvåret 2012 jämfört samma period 2008 2011 Annika Almqvist Per Åsbrink Att dokumentera

Läs mer

Att dokumentera socialtjänstens insatser för barn och unga

Att dokumentera socialtjänstens insatser för barn och unga Arbetsrapport 2014:16 Att dokumentera socialtjänstens insatser för barn och unga Aktualiseringar till socialtjänsten första halvåret 2014 jämfört med samma period 2008 2013 Annika Almqvist & Per Åsbrink

Läs mer

Att dokumentera socialtjänstens insatser för Barn och Unga

Att dokumentera socialtjänstens insatser för Barn och Unga FoU rapport 2013:2 Att dokumentera socialtjänstens insatser för Barn och Unga Aktualiseringar till socialtjänsten i Gävleborg 2012 i jämförelse med perioden 2008 2011 Annika Almqvist & Per Åsbrink Att

Läs mer

Att dokumentera socialtjänstens insatser för barn och unga Aktualisering till socialtjänsten första halvåret 2013 jämfört samma period

Att dokumentera socialtjänstens insatser för barn och unga Aktualisering till socialtjänsten första halvåret 2013 jämfört samma period Arbetsrapport 2013:4 Att dokumentera socialtjänstens insatser för barn och unga Aktualisering till socialtjänsten första halvåret 2013 jämfört samma period 2008 2012 Annika Almqvist Per Åsbrink Att dokumentera

Läs mer

Arbetsrapport 2011:6. Att dokumentera socialtjänstens insatser för barn och unga

Arbetsrapport 2011:6. Att dokumentera socialtjänstens insatser för barn och unga Arbetsrapport 2011:6 Att dokumentera socialtjänstens insatser för barn och unga Aktualisering till socialtjänsten första halvåret 2011 jämfört första halvåret 2010 Annika Almqvist Per Åsbrink Arbetsrapport

Läs mer

Att dokumentera socialtjänstens insatser för barn och unga Aktualisering till socialtjänsten första halvåret 2010 jämfört första halvåret 2009

Att dokumentera socialtjänstens insatser för barn och unga Aktualisering till socialtjänsten första halvåret 2010 jämfört första halvåret 2009 Arbetsrapport 2010:8 Att dokumentera socialtjänstens insatser för barn och unga Aktualisering till socialtjänsten första halvåret 2010 jämfört första halvåret 2009 Annika Almqvist Per Åsbrink Arbetsrapport

Läs mer

Att dokumentera socialtjänstens insatser för Barn och Unga

Att dokumentera socialtjänstens insatser för Barn och Unga FoU Välfärd Arbetsrapport 2010:2 Att dokumentera socialtjänstens insatser för Barn och Unga Om kontaktpersons- och kontaktfamiljeinsats Annika Almqvist Per Åsbrink Sammanfattning Resultatet för länet och

Läs mer

Utökad statistik, barn och unga Annika Almqvist, Per Åsbrink. Redovisning 2011-08-25

Utökad statistik, barn och unga Annika Almqvist, Per Åsbrink. Redovisning 2011-08-25 Utökad statistik, barn och unga Annika Almqvist, Per Åsbrink Redovisning 2011-08-25 1 Initiativ från FOU Välfärd, Gävleborg Figur 1. Projektets olikasteg. Barn- och ungdomsprojektet Uppföljning: Kartläggning,

Läs mer

Att dokumentera socialtjänstens insatser för Barn och Unga

Att dokumentera socialtjänstens insatser för Barn och Unga FoU rapport 2014:3 Att dokumentera socialtjänstens insatser för Barn och Unga Aktualiseringar till socialtjänsten i Gävleborg 2013 i jämförelse med perioden 2008 2012 Annika Almqvist & Per Åsbrink Att

Läs mer

Att dokumentera socialtjänstens insatser för Barn och Unga

Att dokumentera socialtjänstens insatser för Barn och Unga FoU rapport 2011:3 Att dokumentera socialtjänstens insatser för Barn och Unga Aktualiseringar till socialtjänsten i Gävleborg 2010 i jämförelse med 2009 Annika Almqvist och Per Åsbrink Att dokumentera

Läs mer

Hur ska den ideella föreningen gå till väga om ett barn misstänks fara illa?

Hur ska den ideella föreningen gå till väga om ett barn misstänks fara illa? Föreningsbyrån Socialtjänsten Hur ska den ideella föreningen gå till väga om ett barn misstänks fara illa? Föreningar kommer ibland i kontakt med barn som riskerar att fara illa. Som ett stöd i sådana

Läs mer

Att dokumentera socialtjänstens insatser för Barn och Unga. Aktualiseringar till socialtjänsten i Gävleborg under FoU Rapport 2009:4

Att dokumentera socialtjänstens insatser för Barn och Unga. Aktualiseringar till socialtjänsten i Gävleborg under FoU Rapport 2009:4 FoU Rapport 2009:4 Att dokumentera socialtjänstens insatser för Barn och Unga Aktualiseringar till socialtjänsten i Gävleborg under 2008 Annika Almqvist Per Åsbrink Att dokumentera socialtjänstens insatser

Läs mer

Att dokumentera socialtjänstens insatser för Barn och Unga

Att dokumentera socialtjänstens insatser för Barn och Unga FoU Välfärd FoU rapport 2010:5 Att dokumentera socialtjänstens insatser för Barn och Unga Aktualiseringar till socialtjänsten i Gävleborg 2009 i jämförelse med 2008 Annika Almqvist Per Åsbrink Att dokumentera

Läs mer

Att dokumentera socialtjänstens insatser för Barn och Unga

Att dokumentera socialtjänstens insatser för Barn och Unga FoU rapport 2012:4 Att dokumentera socialtjänstens insatser för Barn och Unga Aktualiseringar till socialtjänsten i Gävleborg 2011 i jämförelse med perioden 2008 2010 Annika Almqvist och Per Åsbrink Att

Läs mer

Att dokumentera socialtjänstens insatser för Barn och Unga

Att dokumentera socialtjänstens insatser för Barn och Unga Att dokumentera socialtjänstens insatser för Barn och Unga Aktualiseringar till socialtjänsten i Gävleborg 2016 i jämförelse med perioden 2009 2015 FoU Välfärd FoU rapport 2017:2 Att dokumentera socialtjänstens

Läs mer

Att dokumentera socialtjänstens insatser för Barn och Unga

Att dokumentera socialtjänstens insatser för Barn och Unga Att dokumentera socialtjänstens insatser för Barn och Unga Aktualiseringar till socialtjänsten i Gävleborg 2014 i jämförelse med perioden 2009 2013 FoU Välfärd FoU rapport 2015:2 Att dokumentera socialtjänstens

Läs mer

Bilaga 1: Dokumentationsstöd. Informationsspecifikation för BBIC Barns behov i centrum Version 1.0

Bilaga 1: Dokumentationsstöd. Informationsspecifikation för BBIC Barns behov i centrum Version 1.0 Bilaga 1: Dokumentationsstöd Informationsspecifikation för BBIC Barns behov i centrum Version 1.0 Denna publikation skyddas av upphovsrättslagen. Vid citat ska källan uppges. För att återge bilder, fotografier

Läs mer

Hälsoundersökning av barn/ungdomar inför placering enligt SoL eller LVU

Hälsoundersökning av barn/ungdomar inför placering enligt SoL eller LVU Sida 1 (8) Hälsoundersökning av barn/ungdomar inför placering enligt SoL eller LVU Bakgrund Hälsoproblem av såväl fysisk som psykisk karaktär är överrepresenterade hos barn och ungdomar som placeras i

Läs mer

Orolig för ett barn. vad kan jag göra?

Orolig för ett barn. vad kan jag göra? Orolig för ett barn vad kan jag göra? Rädda Barnen 2016 Formgivning: Rädda Barnen Foto: Oskar Kullander Upplaga: 4 000 ex Artikelnummer: 11505 ISBN: 978-91-7321-366-0 Barn i utsatta situationer behöver

Läs mer

Att dokumentera socialtjänstens insatser för Barn och Unga

Att dokumentera socialtjänstens insatser för Barn och Unga Att dokumentera socialtjänstens insatser för Barn och Unga Aktualiseringar till socialtjänsten i Gävleborg 2017 i jämförelse med perioden 2009 2016 FoU Välfärd FoU rapport 2018:2 Att dokumentera socialtjänstens

Läs mer

Världskrigen. Talmanus

Världskrigen. Talmanus Världskrigen I början av 1900-talet var det två stora krig, första och andra världskriget. Många barn hade det mycket svårt under krigen. Men de som krigade tyckte inte att de hade något ansvar för barnen

Läs mer

Fallbeskrivningar. Mikael 19 år. Ruben 12 år. Therese 18 år. Tom 10 år

Fallbeskrivningar. Mikael 19 år. Ruben 12 år. Therese 18 år. Tom 10 år Fallbeskrivningar Mikael 19 år Ruben 12 år Therese 18 år Tom 10 år Mikael 19 år Fallbeskrivning Mikael har haft svårigheter med relationer sedan han började i skolan. Föräldrarna beskriver honom som en

Läs mer

Kvalitet och rättssäkerhet i barnavårdsutredningar En granskning av barnavårdsutredningar i Skåne län

Kvalitet och rättssäkerhet i barnavårdsutredningar En granskning av barnavårdsutredningar i Skåne län Kvalitet och rättssäkerhet i barnavårdsutredningar En granskning av barnavårdsutredningar i Skåne län Sociala frågor Janka Fosstveit Titel: Utgiven av: Författare: Beställningsadress: Kvalitet och rättsäkerhet

Läs mer

Akuta insatser för gatubarn Skrivelse av Christer Öhgren (mp) och Christopher Ödmann (mp)

Akuta insatser för gatubarn Skrivelse av Christer Öhgren (mp) och Christopher Ödmann (mp) PM 2004 RVII (Dnr 325-3035/2003) Akuta insatser för gatubarn Skrivelse av Christer Öhgren (mp) och Christopher Ödmann (mp) Borgarrådsberedningen föreslår kommunstyrelsen besluta följande Skrivelsen av

Läs mer

Risk- och skyddsfaktorer för barn och unga. Anna-Karin Andershed, Fil. dr.

Risk- och skyddsfaktorer för barn och unga. Anna-Karin Andershed, Fil. dr. Risk- och skyddsfaktorer för barn och unga Anna-Karin Andershed, Fil. dr. Dagens fokus - Vad är risk och vad är skydd? - Exemplet normbrytande beteende - Bedömning av risk- och skyddsfaktorer - Kopplingen

Läs mer

Barn som far illa Polisens skyldigheter

Barn som far illa Polisens skyldigheter Polisutbildningen vid Umeå universitet Moment 4:3, Skriftligt fördjupningsarbete Höstterminen, 2009 Rapport nr. 581 Barn som far illa Polisens skyldigheter Hämtat från: http://www.lulea.se/images/18.cbcf80b11c19cd633e800016527/sick_350.png

Läs mer

VÅLD I NÄRA RELATION. Jämställdhetsmålen. www.kvinnofrid.nu FOKUS ÄLDRE. Kerstin Kristensen

VÅLD I NÄRA RELATION. Jämställdhetsmålen. www.kvinnofrid.nu FOKUS ÄLDRE. Kerstin Kristensen www.kvinnofrid.nu Jämställdhetsmålen VÅLD I NÄRA RELATION FOKUS ÄLDRE Kerstin Kristensen En jämn fördelning av makt och inflytande. Kvinnor och män ska ha samma rätt och möjlighet att vara aktiva medborgare

Läs mer

Kontaktfamilj till vem, varför och hur?

Kontaktfamilj till vem, varför och hur? FoU rapport 2013:3 Kontaktfamilj till vem, varför och hur? Handläggare inom Socialtjänsten i samtliga kommuner i Gävleborgs län beskriver en av sina vanligaste tjänster riktad till barn och unga Marie

Läs mer

När barn inte kan bo med sina föräldrar

När barn inte kan bo med sina föräldrar När barn inte kan bo med sina föräldrar Socialtjänstens uppföljning och kontakt med barn som bor i familjehem Du får gärna citera Inspektionen för vård och omsorgs texter om du uppger källan, exempelvis

Läs mer

Om risk- och skyddsfaktorer

Om risk- och skyddsfaktorer Om risk- och skyddsfaktorer Det finns faktorer som ökar respektive minskar risken för riskbeteenden, så kallade risk- och skyddsfaktorer. Riskfaktorer ökar sannolikheten att ett riskbeteende ska förekomma.

Läs mer

Barn och Trauma - bedömning och behandling

Barn och Trauma - bedömning och behandling Barn och Trauma - bedömning och behandling Anna Norlén Verksamhetsledare Leg Psykolog Leg Psykoterapeut anna.norlen@rb.se Rädda Barnens Centrum för barn och ungdomar i utsatta livssituationer 1 Trauma

Läs mer

Hälsoundersökning av barnet i samband med placering eller socialtjänstens utredning av ett barn

Hälsoundersökning av barnet i samband med placering eller socialtjänstens utredning av ett barn Hälsoundersökning av barnet i samband med placering eller socialtjänstens utredning av ett barn Används av sjuksköterska inom barnhälsovård eller skolsköterska inom elevhälsa (alternativt av undersökande

Läs mer

Stoppa mäns våld mot kvinnor

Stoppa mäns våld mot kvinnor Stoppa mäns våld mot kvinnor Eskilstuna kommuns arbete år 2015 2017 Lättläst version av handlingsplan Stopp. 1 Inledning Eskilstuna kommun arbetar för att stoppa mäns våld mot kvinnor. Vi har skrivit hur

Läs mer

REGERINGSRÄTTENS DOM 1 (8) Mål nr 146-09 meddelad i Stockholm den 3 mars 2010 KLAGANDE 1. AA Ombud och offentligt biträde: Jur. kand. Finn Kronsporre Valhallavägen 18 114 22 Stockholm 2. BB Ombud: Jur.

Läs mer

Öppna ditt hem för någon som behöver det. Bli familjehem, kontaktfamilj, stödfamilj eller kontaktperson.

Öppna ditt hem för någon som behöver det. Bli familjehem, kontaktfamilj, stödfamilj eller kontaktperson. Öppna ditt hem för någon som behöver det. Bli familjehem, kontaktfamilj, stödfamilj eller kontaktperson. Öppna ditt hem för någon som behöver det. Vi behöver dig som kan finnas där när det blir jobbigt,

Läs mer

H we!< T/Region Sydväst/Sek4 Mikael Thörn

H we!< T/Region Sydväst/Sek4 Mikael Thörn H we!< T/Region Sydväst/Sek4 Mikael Thörn Beslut 2010-09-22 Diarienummer 9.1-18156/2010 1(12; MARKS KOMMUN SOCIALNÄMNDEN Socialnämnden Marks kommun 511 80 Kinna Diarienr 2010-09- 2 2 Qiarieplanbeteckn

Läs mer

Att anmäla till socialtjänsten Information om att anmäla enligt 14 kap 1 SoL

Att anmäla till socialtjänsten Information om att anmäla enligt 14 kap 1 SoL Att anmäla till socialtjänsten Information om att anmäla enligt 14 kap 1 SoL 2018-07-06 Innehållsförteckning Om att anmäla till socialtjänsten... 3 Anmälningsskyldigheten enligt socialtjänstlagen... 3

Läs mer

Att dokumentera socialtjänstens insatser för Vuxna. Andra halvåret 2017

Att dokumentera socialtjänstens insatser för Vuxna. Andra halvåret 2017 Att dokumentera socialtjänstens insatser för Vuxna. Andra halvåret 2017 Aktualiseringar vuxna. Gävleborgs län. Halvårsrapport. Per Åsbrink www. FoU Välfärd Arbetsrapport 2018:3 Bakgrund Inom FoU Välfärd,

Läs mer

Yttrande över delbetänkandet Boende utanför det egna hemmet - placeringsformer för barn och unga (SOU 2014:3), diarienummer S2014/1332/FST

Yttrande över delbetänkandet Boende utanför det egna hemmet - placeringsformer för barn och unga (SOU 2014:3), diarienummer S2014/1332/FST YTTRANDE 2014-06-23 Socialdepartementet s.registrator@regeringskansliet.se s.fst@regeringskansliet.se Yttrande över delbetänkandet Boende utanför det egna hemmet - placeringsformer för barn och unga (SOU

Läs mer

Barn som far illa. Utsatta Barn. Gunilla Landqvist

Barn som far illa. Utsatta Barn. Gunilla Landqvist Barn som far illa Utsatta Barn Hur ska det vara? Barn har rätt till omvårdnad, trygghet och en god fostran. Barn skall behandlas med aktning för sin person och egenart och får inte utsättas för kroppslig

Läs mer

Säg bara hej så tar vi det därifrån.

Säg bara hej så tar vi det därifrån. Säg bara hej så tar vi det därifrån. Siffror från Bris stödverksamhet 2014/2015 Med barn och unga som våra uppdragsgivare I över två år har Bris stödverksamhet bemannats av utbildade kuratorer med lång

Läs mer

FÖRÄLDRAR I MISSBRUKS- OCH BEROENDEVÅRDEN. Kartläggning för att stärka barn- och föräldraperspektivet

FÖRÄLDRAR I MISSBRUKS- OCH BEROENDEVÅRDEN. Kartläggning för att stärka barn- och föräldraperspektivet FÖRÄLDRAR I MISSBRUKS- OCH BEROENDEVÅRDEN Kartläggning för att stärka barn- och föräldraperspektivet BAKGRUND Vad vet vi sedan tidigare? Stöd i föräldraskapet Riskfaktorer Minska riskfaktorerna Bristande

Läs mer

Föräldratelefonen. Årsrapport 2012

Föräldratelefonen. Årsrapport 2012 Föräldratelefonen Årsrapport 2012 Rädda Barnen kämpar för barns rättigheter. Vi väcker opinion och stödjer barn i utsatta situationer i Sverige och i världen. Vår vision är en värld där Barnkonventionen

Läs mer

LÄNSÖVERGRIPANDE SAMVERKANSÖVERENSKOMMELSE OM LÄKARUNDERSÖKNING

LÄNSÖVERGRIPANDE SAMVERKANSÖVERENSKOMMELSE OM LÄKARUNDERSÖKNING LÄNSÖVERGRIPANDE SAMVERKANSÖVERENSKOMMELSE OM LÄKARUNDERSÖKNING - för barn som placerats med stöd av socialtjänstlagen (2001:453), SoL eller lagen med särskilda bestämmelser om vård av unga (1990:52),

Läs mer

Barnets rättigheter. Barnkonventionen

Barnets rättigheter. Barnkonventionen Barnets rättigheter Barnkonventionen Viktiga regler De olika reglerna i konventionen om barnets rättigheter kallas för artiklar Det finns 54 artiklar Alla regler är lika viktiga. Men det är ändå några

Läs mer

-NYTT #4:2013. www.sofiastudien.se

-NYTT #4:2013. www.sofiastudien.se -NYTT #4:213 Detta är det fjärde numret av SOFIA-nytt ett nyhetsbrev om den vetenskapliga studien SOFIA (Social Och Fysisk utveckling, Insatser och Anpassning). Studien genomförs i samarbete mellan Karlstads

Läs mer

Arbetsrätt. Ola Brinnen April 2016

Arbetsrätt. Ola Brinnen April 2016 Arbetsrätt Ola Brinnen April 2016 1 Dagens agenda 1. Olika anställningsformer i LAS 2. Skärpta åtgärder mot missbruk av tidsbegränsade anställningar 3. Anställningens upphörande p.g.a personliga skäl 4.

Läs mer

Handlingsplan mot våld i nära relationer 2017-2020

Handlingsplan mot våld i nära relationer 2017-2020 Ansvarig: Reviderad Antagen i Kommunstyrelsen 2016-05-25 1(21) Handlingsplan mot 2017-2020 Postadress: 447 80 Vårgårda Besöksadress: Kungsgatan 45 Vx: 0322-60 06 00 Fax: 0322-60 09 60 Org.nr: 212000-1454

Läs mer

INDIKATORER FÖR BARNKONVENTIONEN

INDIKATORER FÖR BARNKONVENTIONEN INDIKATORER FÖR BARNKONVENTIONEN Skydd mot övergrepp Övergrepp i hemmet (Art. 19, 34, 36 & 37) Övergrepp/mobbing i skolan (Art. 19, 34, 36 & 37) Antal rapporterade hemfridsbrott Antal rapporterade kvinnofridskränkningar

Läs mer

Rapport 2009:55. Kartläggning av insatser för barn som växer upp i familjer med missbruk, psykisk sjukdom eller bevittnat våld

Rapport 2009:55. Kartläggning av insatser för barn som växer upp i familjer med missbruk, psykisk sjukdom eller bevittnat våld Rapport 2009:55 Kartläggning av insatser för barn som väer upp i familjer med missbruk, psykisk sjukdom eller bevittnat våld Rapportnr: 2009:55 ISSN: 1403-168X Utgivare: Länsstyrelsen i Västra Götalands

Läs mer

Policy mot sexuella trakasserier och sexuell diskriminering. För Jämtland-Härjedalens Idrottsförbund

Policy mot sexuella trakasserier och sexuell diskriminering. För Jämtland-Härjedalens Idrottsförbund Policy mot sexuella trakasserier och sexuell diskriminering För Jämtland-Härjedalens Idrottsförbund november 2002 1 Policy mot sexuella trakasserier Syftet med denna policy och vägledning är att motverka

Läs mer

REGIONFÖRBUNDET UPPSALA LÄN. Liv & Hälsa Ung. År 2013. Kristina Neskovic 2014-01-29

REGIONFÖRBUNDET UPPSALA LÄN. Liv & Hälsa Ung. År 2013. Kristina Neskovic 2014-01-29 REGIONFÖRBUNDET UPPSALA LÄN Liv & Hälsa Ung År 2013 Kristina Neskovic 2014-01-29 I rapporten redovisas tabeller i ett urval frågor från enkätundersökningen Liv & Hälsa Ung 2013. Jämförelser görs mellan

Läs mer

NORRTÄLJE KOMMUN. Skarsjö förskola. Plan mot kränkande behandling och diskriminering 2015/16

NORRTÄLJE KOMMUN. Skarsjö förskola. Plan mot kränkande behandling och diskriminering 2015/16 NORRTÄLJE KOMMUN Skarsjö förskola Plan mot kränkande behandling och diskriminering 2015/16 Innehåll Skarsjö förskolas Likabehandlingsplan... 3 För förebyggande av diskriminering och kränkande behandling...

Läs mer

Liten guide till kvinnofridsfrågor

Liten guide till kvinnofridsfrågor Hit kan man vända sig om man vill prata med någon: Brottsofferjouren: 013-10 44 00 Ungdomsmottagningen: www.umo.se Mansmottagningen: 013-20 68 90 Socialtjänsten: 0120-83 211, efter 17: 0703-27 86 24 Polisen:

Läs mer

Tävlingsbidrag till kvalitetspris Vård och Omsorg 2010. Samverkan i arbetet mot Våld i nära relationer

Tävlingsbidrag till kvalitetspris Vård och Omsorg 2010. Samverkan i arbetet mot Våld i nära relationer Tävlingsbidrag till kvalitetspris Vård och Omsorg 2010 Samverkan i arbetet mot Våld i nära relationer Birgit Ahlberg Familjerådgivningen, Karolina Frick Fältsekreterare, Eleonora Karlsson Kurator LSS,

Läs mer

Fastställd av socialnämnden 2012-08-15, SN 193

Fastställd av socialnämnden 2012-08-15, SN 193 Fastställd av socialnämnden 2012-08-15, SN 193 Verksamhetsberättelse för Socialförvaltningens Barn- och familjeenhet år 2011 Viktiga händelser De två enheterna barn- och familjeenheten och socialförvaltningens

Läs mer

fastställd av ledningsgruppen för vård och omsorg den 13 december 2006 samt 11 november 2008 Dagverksamheter Dagvård med demensinriktning

fastställd av ledningsgruppen för vård och omsorg den 13 december 2006 samt 11 november 2008 Dagverksamheter Dagvård med demensinriktning 2006-12 13 1 Riktlinje för Dagverksamheter fastställd av ledningsgruppen för vård och omsorg den 13 december 2006 samt 11 november 2008 Dagverksamheter är till för människor med behov av stöd i den dagliga

Läs mer

Våld, utsatthet och ohälsa hur hänger det ihop?

Våld, utsatthet och ohälsa hur hänger det ihop? Våld, utsatthet och ohälsa hur hänger det ihop? Resultat från Anna-Karin Andershed Docent i psykologi Henrik Andershed Professor i psykologi, docent i kriminologi Åsa Cater Fil.dr. i socialt arbete Vad

Läs mer

Lex Sarah i Kalmar län 2003-2004 Anmälningar om missförhållanden och övergrepp inom äldreomsorg och omsorg om funktionshindrade

Lex Sarah i Kalmar län 2003-2004 Anmälningar om missförhållanden och övergrepp inom äldreomsorg och omsorg om funktionshindrade LÄNSSTYRELSEN KALMAR LÄN INFORMERAR Lex Sarah i Kalmar län 2003-2004 Anmälningar om missförhållanden och övergrepp inom äldreomsorg och omsorg om funktionshindrade Meddelande 2005:14 Lex Sarah i Kalmar

Läs mer

EG-rätten brukar delas in i primär- och sekundärrätt. Vad innebär dessa termer? Ge också minst två exempel på rättsregler som ingår i sekundärrätt

EG-rätten brukar delas in i primär- och sekundärrätt. Vad innebär dessa termer? Ge också minst två exempel på rättsregler som ingår i sekundärrätt Tenta januari 2010 Fråga 1 EG-rätten brukar delas in i primär- och sekundärrätt. Vad innebär dessa termer? Ge också minst två exempel på rättsregler som ingår i sekundärrätt = Kodnummer. Fråga 2 M och

Läs mer

Förslag till reviderade riktlinjer för familj e- vård för barn och ungdomar

Förslag till reviderade riktlinjer för familj e- vård för barn och ungdomar SÖDERMALMS STADSDELSFÖRVALTNING SOCIAL OMSORG TJÄNSTEUTLÅTANDE SID 1 (6) 2011-08-09 Handläggare: Siv Lundgren Telefon: 08-508 13185 Till Södermalms stadsdelsnämnd 2011-09-29 Förslag till reviderade riktlinjer

Läs mer

Sammanfattning av Norrköpings socialkontors internutredning med anledning av sextonåringens dödsfall 17 januari 2008

Sammanfattning av Norrköpings socialkontors internutredning med anledning av sextonåringens dödsfall 17 januari 2008 1(6) Sammanfattning av Norrköpings socialkontors internutredning med anledning av sextonåringens dödsfall 17 januari 2008 Postadress Besöksadress Telefon Telefax E-post Norrköpings kommun Generalsgatan

Läs mer

Inventering av behov hos personer med psykiska funktionsnedsättningar: Sigtuna, 2013

Inventering av behov hos personer med psykiska funktionsnedsättningar: Sigtuna, 2013 Sollentuna 2014-01-20 Martin Åberg Henrik Karlsson Katarina Piuva Inventering av behov hos personer med psykiska funktionsnedsättningar: Sigtuna, 2013 Bearbetning efter Socialstyrelsens inventeringsformulär

Läs mer

En hjälp till dig som anar att ett barn far illa.

En hjälp till dig som anar att ett barn far illa. En hjälp till dig som anar att ett barn far illa. bris.se 1 Redaktör: Charlotte Ljunggren Art director: Marie Landelius/Landelius design Illustratör: Mia Valgren/Darling management Tryck: Digaloo Var och

Läs mer

HANDLÄGGNING BARN OCH UNGA

HANDLÄGGNING BARN OCH UNGA SOCIALFÖRVALTNINGEN HANDLÄGGNING BARN OCH UNGA Individ- och familjeomsorgen \\samit.local\mappar\kk-hemkataloger\piher00\material att ta bort\ifo handläggning innehåll.docx Kils kommun Postadress Besöksadress

Läs mer

MultifunC. Strukturerad vård i tre delar

MultifunC. Strukturerad vård i tre delar MultifunC Strukturerad vård i tre delar Multifunktionell behandling på institution och i närmiljö, MultifunC, är en unik behandlingsmodell för flickor och pojkar i åldrarna 14 18 år med allvarliga beteendeproblem

Läs mer

Omsorgs- och socialförvaltningen. Upprättad: 2011-09-07 Ändrad:

Omsorgs- och socialförvaltningen. Upprättad: 2011-09-07 Ändrad: Omsorgs- och socialförvaltningen Datum Upprättad: 2011-09-07 Ändrad: Regelverk för Lex Sarah, rapport, utredning, åtgärder och anmälan till Socialstyrelsen inom Ljusdals kommuns äldreomsorg, handikappomsorg

Läs mer

B R I S - R A P P O R T E N

B R I S - R A P P O R T E N B R I S-RAPPORTEN - R A P P O R T E2007 N 2 0 0 7 Tabeller och figurer till BRIS-rapporten 2007 B R I S - R A P P O R T E N 2 0 0 7 2 Innehåll Barnkontakter 4 Tioårshistorik barnkontakter 4 Kön & ålder

Läs mer

De glömda barnen. En undersökning om skolans och socialtjänstens arbete för barn med missbrukande föräldrar

De glömda barnen. En undersökning om skolans och socialtjänstens arbete för barn med missbrukande föräldrar De glömda barnen En undersökning om skolans och socialtjänstens arbete för barn med missbrukande föräldrar September 2007 Innehållsförteckning Inledning och sammanfattning... 3 Bakgrund och metod... 5

Läs mer

Riktlinjer för biståndsbedömning inom äldreomsorgen

Riktlinjer för biståndsbedömning inom äldreomsorgen Riktlinjer för biståndsbedömning inom äldreomsorgen 1(13) Innehållsförteckning Inledning... 3 Målgrupp... 3 Grundläggande värderingar... 3 Inriktning... 3 Lagstiftning... 4 Socialtjänstlagen... 4 Rätt

Läs mer

Emiliaskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling, förskolan

Emiliaskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling, förskolan Emiliaskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling, förskolan Gäller läsåret 2013/2014 Bakgrund En grundläggande mänsklig rättighet är rätten till likabehandling. Alla barn i förskolan ska

Läs mer

Revisionsrapport Familjehem Mora kommun

Revisionsrapport Familjehem Mora kommun Revisionsrapport Familjehem Mora kommun Inger Kullberg Cert. kommunal revisor December 2011 Innehållsförteckning 1 Sammanfattning och revisionell bedömning 1 1.1 Rekommendationer 1 2 Bakgrund 2 3 Uppdrag

Läs mer

Dödsfallsutredningar 2012 2013. Socialstyrelsens utredningar av vuxna och barn som avlidit med anledning av brott

Dödsfallsutredningar 2012 2013. Socialstyrelsens utredningar av vuxna och barn som avlidit med anledning av brott Dödsfallsutredningar 2012 2013 Socialstyrelsens utredningar av vuxna och barn som avlidit med anledning av brott Du får gärna citera Socialstyrelsens texter om du uppger källan, exempelvis i utbildningsmaterial

Läs mer

Aktualiseringar i den sociala barnavården

Aktualiseringar i den sociala barnavården Aktualiseringar i den sociala barnavården Resultat från Alingsås, Göteborg, Härryda, Kungälv, Lerum, Mölndal, Partille och Tjörn 1 Juni 2018 Jeanette Olsson Bakgrund Ökande trend av aktualiseringar Gävleborg

Läs mer

Kvalitetssäkra utvecklingssamtalet i förskolan

Kvalitetssäkra utvecklingssamtalet i förskolan Kvalitetssäkra utvecklingssamtalet i förskolan Behövs det? Birgitta Svensson, PhD Folkhälsovetenskap Regional utvecklingsledare Region Värmland Bakgrund Sjunkande andel barn som är behöriga till gymnasiet,

Läs mer

Skolområde Västra. Resursskolan

Skolområde Västra. Resursskolan Likabehandlingsplan och Plan mot kränkande behandling Skolområde Västra Resursskolan Skolan måste agera så snart någon ur personalen får kännedom om att ett barn känner sig kränkt. Skolan skall utreda

Läs mer

Uppföljning av placerade barn

Uppföljning av placerade barn Revisionsrapport Uppföljning av placerade barn Motala kommun Lena Brönnert Uppföljning av placerade barn Innehållsförteckning 1 Sammanfattning och revisionell bedömning... 1 2 Bakgrund... 2 3 Uppdrag,

Läs mer

En utredning görs som mynnar ut i en ADHD diagnos med drag av Autism.

En utredning görs som mynnar ut i en ADHD diagnos med drag av Autism. Kalle växer upp med mor, far och en yngre broder. Tidigt märker man att Kalle inte är som alla andra, han är överaktiv, har svårt i kontakten med andra barn, lyssnar inte på föräldrarna, rymmer och försvinner.

Läs mer

REGIONAL SAMVERKANSRUTIN VID FAMILJEHEMSPLACERING

REGIONAL SAMVERKANSRUTIN VID FAMILJEHEMSPLACERING REGIONAL SAMVERKANSRUTIN VID FAMILJEHEMSPLACERING FÖR SOCIALTJÄNST OCH SKOLA INKLUSIVE ELEVHÄLSA Den sårbara familjen Psykisk hälsa Riskbruk och riskbeteende Äldres hälsa Nya perspektiv Utveckling i samverkan

Läs mer

2012-03-16 meddelad i Borås

2012-03-16 meddelad i Borås BORÅS TINGSRÄTT DOM Mål nr B 4052-11 meddelad i Borås 1 PARTER (Antal tilltalade: 1) Åklagare Vice chefsåklagare Daniel Edsbagge Åklagarkammaren i Borås Tilltalad Hans CHRISTIAN Billeskans, 781011-5530

Läs mer

Bilaga 5: Begrepp och definitioner

Bilaga 5: Begrepp och definitioner 5 : 1 Bilaga 5: Begrepp och definitioner Det finns en mängd olika begrepp som kan vara bra att känna till. Här kommer de viktigaste med förklaringar. Diskrimineringsgrund Med diskrimineringsgrund menas

Läs mer

Barns delaktighet i familjerättsliga processer

Barns delaktighet i familjerättsliga processer Barns delaktighet i familjerättsliga processer - Dokumentation och utmaningar i det sociala arbetet 2012-03-30 Barns rättigheter Rättighet ett mångtydigt begrepp. Legala och moraliska rättigheter. Enbart

Läs mer

HJÄLP. En liten skrift om att släcka bränder

HJÄLP. En liten skrift om att släcka bränder HJÄLP En liten skrift om att släcka bränder Vad är problemet? - Vad fick dig att göra det? - Uppmärksamheten - Men du gömde ju dig och berättade inte att det var du förrän polisen tog dig på bar gärning?

Läs mer

Remissvar Ett gott liv var dag Kommunstyrelsens diarienummer: 2014/KS0411

Remissvar Ett gott liv var dag Kommunstyrelsens diarienummer: 2014/KS0411 BESLUT Datum 2015-06-09 Diarienummer 2015/SON0072 Sida 1(6) Sociala omsorgsnämnden Eva Claesson, Tfn 0734-32 70 20 Mottagare Kommunstyrelsen Remissvar Ett gott liv var dag Kommunstyrelsens diarienummer:

Läs mer

Kommunikationsavdelningen 2011-12-07

Kommunikationsavdelningen 2011-12-07 1 Folkhälsorapporten 2011 2011-12-07 2 Invånarna i länet mår bättre men utmaningar finns kvar Folkhälsan blir allt bättre i länet dödligheten i hjärt- kärlsjukdom minskar, alkoholkonsumtionen minskar och

Läs mer

Cannabis och unga rapport 2012

Cannabis och unga rapport 2012 Cannabis och unga rapport 12 Kartläggning av cannabisanvändandet bland ungdomar och unga vuxna i Göteborg 11. Data från drogvaneundersökningar, UngDOK, folkhälsoenkäter och kartläggning av tungt narkotikamissbruk

Läs mer

Likabehandlingsplanen

Likabehandlingsplanen Likabehandlingsplanen Handlingsplan vid fall av kränkning Reviderad sept. 2014 Drakbergsskolans mål Varje elev och all personal på Drakbergsskolan skall kunna gå till skolan utan att vara orolig för att

Läs mer

Att öka kunskapen om barnen i gruppverksamheter Första halvåret 2013

Att öka kunskapen om barnen i gruppverksamheter Första halvåret 2013 Arbetsrapport 2014:2 Att öka kunskapen om barnen i gruppverksamheter Första halvåret 2013 Annika Almqvist & Per Åsbrink Att öka kunskapen om barnen i gruppverksamheter Första halvåret 2013 Annika Almqvist

Läs mer

Ängelholms kommun accepterar inte att någon inom den kommunala verksamheten utsätts för våld eller hot om våld i sin arbetsmiljö.

Ängelholms kommun accepterar inte att någon inom den kommunala verksamheten utsätts för våld eller hot om våld i sin arbetsmiljö. Rev. 2006-06-15 INLEDNING Våldet har trappats upp och hot om våld förekommer allt oftare. Vad ska vi i Ängelholms kommun acceptera? Hur förebygger vi våld och hot om våld? Målsättningen med detta dokument

Läs mer

Nationell folkhälsoenkät - Hälsa på lika villkor, 2014 2015-01-19. Resultat för Gävleborgs län 2014

Nationell folkhälsoenkät - Hälsa på lika villkor, 2014 2015-01-19. Resultat för Gävleborgs län 2014 Nationell folkhälsoenkät - Hälsa på lika villkor, 2014 2015-01-19 Resultat för Gävleborgs län 2014 Samhällsmedicin Den nationella folkhälsoenkäten Hälsa på lika villkor? (HLV) genomförs varje år sedan

Läs mer

Länsrapport Gävleborgs län Öppna Jämförelser av stöd till personer med funktionsnedsättning 2015

Länsrapport Gävleborgs län Öppna Jämförelser av stöd till personer med funktionsnedsättning 2015 Länsrapport Gävleborgs län Öppna Jämförelser av stöd till personer med funktionsnedsättning 2015 Ingrid Nilsson FoU Välfärd Arbetsrapport 2015:5 Länsrapport Gävleborgs län Öppna Jämförelser Funktionsnedsättning

Läs mer

Inventering av behov hos personer med psykiska funktionsnedsättningar: Ekerö, 2013

Inventering av behov hos personer med psykiska funktionsnedsättningar: Ekerö, 2013 Sollentuna 2014-01-20 Martin Åberg Henrik Karlsson Katarina Piuva Inventering av behov hos personer med psykiska funktionsnedsättningar: Ekerö, 2013 Bearbetning efter Socialstyrelsens inventeringsformulär

Läs mer

Skolområde Västra. Slättängens förskola

Skolområde Västra. Slättängens förskola RR Likabehandlingsplan och Plan mot kränkande behandling Skolområde Västra Slättängens förskola Förskolan måste agera så snart någon ur personalen får kännedom om att ett barn känner sig kränkt. Förskolan

Läs mer

Samtal om tonåringar

Samtal om tonåringar Rädda Barnens Föräldratelefon och Föräldra, årsrapport 2007 Samtal om tonåringar Min tonåring håller på att ta över mitt liv. Min son vill bo hos mig halva tiden men jag vet inte hur jag ska få hans mamma

Läs mer

Trygghetsplan för Gudmuntorp skola

Trygghetsplan för Gudmuntorp skola Trygghetsplan för Gudmuntorp skola Trygghetsplanen består av tre delar: Plan mot kränkande behandling Plan mot mobbing Likabehandlingsplan Kommunens beslut och styrning Barn- och utbildningsnämnden tog

Läs mer

Förklaring av föreskriften

Förklaring av föreskriften Förklaring av föreskriften Vård och omsorg om äldre och personer med funktionsnedsättning enligt socialtjänstlagen (2001:453), SoL. Individuppgifter om ade insatser Uppgifterna samlas in med stöd av förordningen

Läs mer

Fråga om en socialnämnd fullgjort sin utredningsskyldighet i ett ärende om upphörande av vård enligt LVU.

Fråga om en socialnämnd fullgjort sin utredningsskyldighet i ett ärende om upphörande av vård enligt LVU. HFD 2014 ref 50 Fråga om en socialnämnd fullgjort sin utredningsskyldighet i ett ärende om upphörande av vård enligt LVU. Lagrum: 21 första stycket lagen (1990:52) med särskilda bestämmelser om vård av

Läs mer

Beslut om skyddsjakt efter varg i Gävleborgs län. Beslut Naturvårdsverket avslår ansökan om skyddsjakt efter två vargar.

Beslut om skyddsjakt efter varg i Gävleborgs län. Beslut Naturvårdsverket avslår ansökan om skyddsjakt efter två vargar. 1(6) SWEDISH ENVIRONMENTAL PROTECTION AGENCY Hamplin, Göte Tel: 010-698 13 16 gote.hamplin @naturvardsverket.se BESLUT 2014-03-24 Ärendenr: NV-01856-14 Ockelbo kommun 816 80 Ockelbo Beslut om skyddsjakt

Läs mer

Socialtjänstlagen SoL

Socialtjänstlagen SoL LAG OCH REGELSTYRD Socialtjänstlagen SoL Förvaltningslagen Lagen med särskilda bestämmelser om vård av unga LVU Lag om vård av missbrukare i vissa fall LVM Offentlighets och sekretesslagen Lagen om stöd

Läs mer

Svar på frågor som ställdes under IVO:s webbinarium om förbättrad samverkan mellan kommun och landsting/region för barn på korttidsboende

Svar på frågor som ställdes under IVO:s webbinarium om förbättrad samverkan mellan kommun och landsting/region för barn på korttidsboende 2016-04-21 1(8) Svar på frågor som ställdes under IVO:s webbinarium om förbättrad samverkan mellan kommun och landsting/region för barn på korttidsboende IVO genomförde den 21 april 2016 ett webbinarium

Läs mer