Föräldratelefonen. Årsrapport 2012

Transkript

1 Föräldratelefonen Årsrapport 2012

2 Rädda Barnen kämpar för barns rättigheter. Vi väcker opinion och stödjer barn i utsatta situationer i Sverige och i världen. Vår vision är en värld där Barnkonventionen är förverkligad och alla barns rättigheter är tillgodosedda. Det är en värld som respekterar och värdesätter varje barn som lyssnar till och lär av barn som ger varje barn framtidstro och möjligheter 2013 Rädda Barnen Sammanställning av statistik: Olivia Bialkowska Text: Maja Salsbäck, Olivia Bialkowska Omslagsfoto: David Fredriksen Rädda Barnen Stockholm Besöksadress: Landsvägen 39, Sundbyberg Tel: info@raddabarnen.se

3 Innehåll 1. Förord 1 2. Sammanfattning 2 3. Rädda Barnens Föräldratelefon och Föräldramejl 3 4. Ditt bollplank som idrottsförälder 4 5. Samtal Huvudproblem i samtalen Information om barnet och den som ringer 10 Barnets kön 10 Barnets ålder 10 Vilka problem är vanligast i vilken åldersgrupp? 11 Barnets familj 12 Vem tar kontakt? 13 Vem ringer om vad? 13

4

5 1. Förord Föräldratelefonen och mejlen är på många sätt en fantastisk verksamhet. Den utmärks av dels ett personligt stöd och tilltal, dels av att svararna har en självklar utgångspunkt i FN:s Barnkonvention, och principen om det bästa för barnet, vilket utgör grunden för alla samtal och svar. Det är just det som skiljer Rädda Barnens verksamhet från andra liknande verksamheter. Den är också unik eftersom vi erbjuder en jämställd dialog föräldrar emellan. Det är inte en expert som talar om vad föräldern ska göra utan samtalet är för det mesta en process. Den som tar kontakten kommer ofta själv med lösningen medan kontakten pågår. Flera av de personer som kontaktar telefonjouren utrycker sin tacksamhet över stödet de fått. Det är också värdefullt att Rädda Barnen kan erbjuda medlemmar som vill göra en konkret insats att bli del av en väl fungerande verksamhet. Under senare år har utbudet av föräldrastöd i samhället vuxit och blivit mer lättillgängligt. Kommuner och privata aktörer erbjuder kurser i föräldraskap, media har frågespalter där föräldrar kan få råd av barnpsykologer och på Internet har sajter om föräldraskap och familjeliv blivit alltmer populära. Möjligheterna till stöd finns lite var stans och således är alternativen till Föräldratelefonen idag långt större än för tolv år sedan när verksamheten startade. Det har alltid förts en diskussion om att samtalen till Föräldratelefonen måste öka och svararna utrycker ofta missnöje över att de får för få samtal. Det är lätt att tro att föräldrar inte hör av sig för att de inte känner till att Föräldratelefonen finns, och kanske är det så. Telefon och mejl har kapacitet att ta fler samtal/mejl än vad som görs idag och många fler föräldrar skulle kunna få stöd. Under våren 2011 har en oberoende konsult undersökte Rädda Barnens föräldrastödjande arbete. Kartläggningen låg till grund för Strategi för Rädda Barnens arbete med föräldradialog med samhällsperspektiv. I Strategin återfinns bl.a. ett förslag till att bedriva öppna föräldraträffar i socioekonomiskt utsatta områden och på det sättet utöka Rädda Barnens föräldrastödjande insatser. Under 2011 lanserade Rädda Barnen ett samarbete med Riksidrottsförbundet. Avsikten var att marknadsföra föräldratelefonen och mejlen hos målgruppen idrottsföräldrar och uppmana dem att ringa eller mejla om de vill diskutera problem i relation till deras barns fritidsaktivitet De senaste åren har verksamheten genomgått en del organisatoriska förändringar, främst när det gäller det personella stödet och ekonomiska rutiner. Förändringarna i kombinationen med ett minskat antal kontakter har skapat osäkerhet och oro kring Föräldratelefonens framtid. Ansvaret för Föräldratelefonen ligger sedan år 2012 på Region Syd med undertecknad som ansvarig för verksamheten. Jag vill tacka alla fantastiska svarare för ert tålamod och för att ni genom att dela med er av era erfarenheter och er tid gör skillnad för många barn. Maja Salsbäck, Verksamhetsutvecklare och ansvarig för Föräldratelefonen/mejlen 1

6 2. Sammanfattning Under 2012 besvarades sammanlagt 754 samtal till Föräldratelefonen. Av dessa har 175 udda samtal räknats bort, eftersom de av olika skäl inte passar in. Det kan till exempel gälla feloch busringningar och allmänna frågor om Rädda Barnen. De återstående 579 samtalen utgör grunden för statistiken i denna rapport. Samtalen handlar om många olika saker, från vardagliga problem som de allra flesta föräldrar ställs inför under barnets uppväxt, till djupt allvarliga problem där barnet far illa. I toppen för vad som är vanligast att ringa till Föräldratelefonen om 2012 är problem som barnets utveckling och gränssättning samt skilsmässor med problem kring umgänge, boende och vårdnad. Som tredje vanligaste problem kommer frågor som rör otillräcklighet som förälder. I 36 procent av fallen handlar samtalen om barn i tonåren, och mellan procent om lite yngre barn, medan bara 8 procent handlar om de allra yngsta barnen, under 2 år. Det absolut vanligaste samtalet gäller utveckling och gränssättning för en tonåring. Barn som bor hemma hos sin ensamstående mamma är överrepresenterade i samtalen till Föräldratelefonen, där de står för ca 34 procent av samtalen. 23 procent bor med båda föräldrarna och 18 procent bor växelvis hos båda föräldrarna, medan bara 7procent bor hos sin pappa. Fortfarande är det flest mammor som ringer till Föräldratelefonen 77 procent av dem som kontaktade Föräldratelefonen 2012 var mammor, och 11procent var pappor. Endast 10 procent av kontakterna togs av personer som hade en annan relation till barnet, till exempel en släkting eller granne. Både mammorna och papporna tog oftast kontakt angående utveckling och gränssättning. Även skilsmässor och konflikter om vårdnad var vanligt för mammor, medan pappor tog kontakt angående otillräcklighet som förälder. När andra än föräldrarna ringer handlar samtalen oftast om relationsproblem och om våld och övergrepp i familjen. Till Föräldratelefonen kan alla ringa måndag-fredag kl. 18:00-21:00 och lördag kl. 13:00-16:00 på telefonnummer Till Föräldramejlen kan alla skriva på foraldrar@raddabarnen.se, alla dagar i veckan, dygnet runt. 2

7 3. Rädda Barnens Föräldratelefon och Föräldramejl Rädda Barnens Föräldratelefon har funnits sedan startades också Föräldramejlen, som redovisas i en separat rapport. Båda Föräldratelefonen och Föräldramejlen bemannas av ideellt arbetande Rädda Barnen-medlemmar på sex olika orter i Sverige: Göteborg, Malmö, Norrköping, Karlstad, Uppsala och Östersund. Alla svarare är själva föräldrar, och har genomgått Rädda Barnens utbildning i föräldratelefoni. De har också gått igenom en personlig djupintervju med en psykolog, där de har bedömts som lämpliga för uppgiften. Rädda Barnen jobbar för att stärka föräldrar i deras föräldraskap. För de allra flesta barn är föräldrar och vårdnadshavare de mest framträdande personerna i deras liv. Det stöd som svararna i Föräldratelefonen- och mejlen bidrar med är därför av största vikt, inte bara för föräldrarna utan även för barnen. Vi tror att trygga föräldrar ger trygga barn. Ibland är det inte helt lätt att veta vad som är rätt och vad som är fel. För det mesta är föräldraskapet en härlig upplevelse, men ibland dyker det upp utmaningar som kan vara svåra att hantera. Vi tror att alla föräldrar behöver stöd någon gång. Föräldratelefonen och Föräldramejlen finns för alla de tillfällen då man känner att man behöver någon att bolla med. Svararna har gott om livserfarenhet att dela med sig av, de lyssnar och ger stöd när det som bäst behövs. De kan hjälpa till att bena upp problem, sortera tankar och känslor och resonera om vad som kan leda till förändring. Alla föräldrar är välkomna att kontakta Föräldratelefonen och Föräldramejlen. Inget problem är för litet eller för stort; det kan gälla allt från oro och små vardagliga problem som de flesta känner igen sig i, till mer allvarliga svårigheter. Både mammor och pappor ringer och mejlar, och ibland även andra vuxna i ett barns närhet som känner oro för barnet. Alla samtal är anonyma, både för den som ringer och den som svarar. Det förs inga journaler över samtalen, utan endast en kortfattad statistik. Samtalen kostar bara en markering. Öppettider och kontakt Föräldratelefonen har öppet måndag-fredag kl. 18:00-21:00 och lördag kl. 13:00-16:00. Den nås på telefonnummer Till Föräldramejlen kan man skriva på foraldrar@raddabarnen.se alla dagar i veckan, dygnet runt. Svar får man inom ett par dagar. Om du själv vill bli svarare, eller av en annan anledning vill komma i kontakt med Föräldratelefonen och mejlens ansvariga Maja Salsbäck: ring , eller skicka ett mejl till maja.salsback@raddabarnen.se. Hjälp gärna till att sprida information om Rädda Barnens Föräldratelefon och Föräldramejl. Foldrar och affischer kan beställas via ansvariga på närmaste regionkontor: Region Öst: Maria Netz maria.netz@rb.se Region Väst: Sara Lidgren-Ntini: sara.lidgren-ntini@rb.se Region Nord: Jenny Lindahl jenny.lindahl@rb.se Region Syd: Maja Salsbäck maja.salsback@rb.se 3

8 4. Ditt bollplank som idrottsförälder Rädda Barnens Föräldratelefon och mejl har alltid varit öppen för alla föräldrar. Från och med 2011 satsar vi särskilt på att nå föräldrar med barn aktiva inom idrotten. Att delta i en idrott är bra för både kropp och själ. Att följa med och stötta sina barn på träning och match är det bästa man kan göra som förälder. Men det är inte alltid så lätt att vara idrottsförälder. Hur ska man stötta sitt barn på bästa sätt? Vad gör du som vuxen när du ser en annan mamma eller pappa ta över såväl tränarens som domarens roll från läktaren. Vad säger du som vuxen till en tränare som tycker att det är okej att toppa ett lag med 7-åringar? Hur ska man agera om ett barn far illa på ett eller annat vis? Syftet med att uppmärksamma idrottsfrågor är att förebygga diskriminering och kränkningar inom barn- och ungdomsidrotten. Att stötta idrottsföräldrar när problem uppstår är att också stötta deras barn. En gemensam trend för både Föräldratelefonen och Föräldramejlen är att majoriteten av kontakterna handlar om mobbning eller orättvis behandling av barnet. Först och främst från tränaren men även andra barn. Det kan ofta gälla barn som blir utfrysta eller uteslutna från matcher, men även om kränkande behandling och att föräldrarna inte får något gensvar från tränaren. Det som särskiljer Föräldratelefonen och Föräldramejlen är att föräldrar eller anhöriga oftast väljer att ta kontakt via mejl när problemet rör mer komplexa frågeställningar. Det är möjligt att vissa kan känna att det är mycket lättare att skriva än att prata i telefon när det gäller svårare ämnen. Vid de tillfällen då mejl kommer in som rör barn som far illa i idrotten kan ämnet handla om t.ex. dåligt språkbruk eller oacceptabelt beteende hos vuxna inför barn, särbehandling av pojkar och flickor eller ett olämpligt förhållande mellan barn och tränare. 4

9 5. Samtal 2012 Under 2012 besvarades totalt 754 samtal till Föräldratelefonen. Statistiken 1 grundar sig på 579 av dessa kontakter. Det som har räknats bort gäller kontakter som inte handlar om enskilda barn, busringningar, sexsamtal och samtal från berusade eller förvirrade personer. Även samtal från vaneringare har rensats bort då de kan göra statistiken missvisande. Vaneringare är personer som ringer flera gånger om samma sak. Ofta har de fastnat i ett visst tankemönster som de inte kan ta sig ur. De kan till exempel känna sig orättvist behandlade av myndigheter eller befinna sig i en vårdnadstvist. Följande avsnitt redovisar statistik över huvudproblem i samtalen, egenskaper kring barnet och den som ringer. De exempel som följer varje ämne bygger på exempel från verkligheten. 1 Statistiken som anges i procent är avrundad till två decimaler, varför totalsumman i tabellerna inte alltid blir 100% 5

10 5.1 Huvudproblem i samtalen Det är väldigt sällan som ett samtal handlar om en enda sak. Ett problem kan ha många olika orsaker, vilket gör att flera olika ämnen ofta kommer upp i samtalen. Det kan vara svårt att skilja dem från varandra. I följande statistik tar vi dock enbart upp det ämne som man upplever som huvudproblemet. Tabell 1. Huvudproblem i samtalen Huvudproblem Antal samtal Framgår ej 23 4 Utveckling, gränssättning Skilsmässor, konflikter om vårdnad, umgänge och boende Annat problem 39 7 Otillräcklighet som förälder 52 9 Relationsproblem i familjen 43 7 Utåtagerande beteende 50 9 Annan psykisk eller fysisk ohälsa hos barnet 26 4 Våld och övergrepp i familjen 27 5 Riskbeteende 21 4 Problem i skolan 25 3 Självdestruktivitet hos barnet 17 3 Psykisk ohälsa i familjen 10 2 Barn inom idrotten 17 3 Institution, familjehem 10 2 Våld och sexuella övergrepp utom familjen, barn som utsätter andra barn för våld 11 2 Missbruk i familjen 7 1 Övriga problem i familjen 5 1 Ekonomiska problem i familjen 7 1 Procent Totalt

11 Problem som rör barnets utveckling och gränssättning Det absolut vanligaste ämnet 2012 var problematik kring utveckling och gränssättning. Drygt 20 procent av samtalen handlade om detta, och av dem rörde nästan hälften barn som var i tonåren. Då handlade det om saker som datorvanor eller hur dags man behövde vara hemma på kvällen. Bland mindre barn kan det till exempel handla om matvägran eller att få barnet att sova i sin egen säng. En mamma berättar att hon försökt få sin 4-åriga dotter att sova i egen säng. Hon somnar oftast i sin egen säng, men vaknar mitt i natten och går in i föräldrarnas rum. Dottern gråter och skriker när de säger att hon ska gå till sitt rum. Mamman har försökt med alla möjliga metoder och vet inte vad hon ska göra. Skilsmässa, konflikter om vårdnad, umgänge och boende 13 procent av huvudproblemen som har framkommit i statistiken har varit oro och konflikter i samband med skilsmässa. Det kan gälla familjer där föräldrarna har gemensam vårdnad om barnet, men är oense om något, till exempel vilka rutiner man ska ha kring barnet. Ibland handlar det om barn som inte vill träffa en förälder eller en förälder som inte vill träffa barnet, eller om svåra vårdnadstvister mellan föräldrarna. Det händer också att föräldrar tar kontakt för att få råd och stöd om hur de bäst ska ordna det för barnen med boende, skola och dagis vid en separation. En pappa är oense med mamman om vilken skola den 9-årige sonen ska börja i. Pappan anser att sonen ska gå i privatskola där det är bättre disciplin, medan mamman tycker att han ska gå i kommunalskola med en bättre samhörighet. Föräldrarna kan inte komma fram till en gemensam lösning och behöver vägledning. Känslor av otillräcklighet som förälder 9 procent av kontakterna handlade om otillräcklighet som förälder. Oftast ringer föräldrar som tvivlar på sig själva och känner att de har svårt att tillgodose barnens behov, då de upplever sig vara utbrända, deprimerade, stressade eller känner sig ensamma. En mamma ringer och känner sig otillräcklig när det kommer till att hjälpa sina barn med läxläsning. Hon kommer ofta hem sent och är för trött för att ge tillräckligt med hjälp. Barnen sköter sig bra i skolan, men mamman oroar sig ändå för att barnen inte får den uppmärksamhet de behöver. Utåtagerande beteende 9 procent. Denna kategori gäller oftast lite äldre barn och tonåringar. I många av fallen gäller det aggressivt eller hotfullt beteende mot syskon och föräldrar. Bland yngre barn kan det gälla vredesutbrott eller att barnet ger sig på ett yngre syskon. En tidigare lugn 14-årig kille får nu utbrott och upplevs som aggressiv av mamman. Mamman har försökt tala med pojken och pojken själv säger att han inte vet varför han blir så arg. Kanske vore det bra om sonen och mamman fick prata med skolkuratorn. Relationsproblem i familjen 7procent av samtalen rör relationsproblem i familjen. Dessa samtal kan ofta gälla konflikter mellan syskon, en förälder och ett barn, en styvförälder och ett barn eller mellan föräldrarna. 7

12 En mamma känner sig missförstådd och vill ha en bättre relation med sin 17-åriga dotter som för närvarande bor hos sin pappa. Dottern vill inte veta av sin mamma och svarar inte på sin telefon när mamman ringer. Våld och övergrepp i familjen 5 procent. Det här är ett problem som hör till de vanligaste ämnena när någon annan än föräldrarna ringer. Det kan vara en släkting, vän till familjen eller granne som oroar sig för barnens situation. Ibland hänger det ihop med någon form av missbruk i familjen. Det kan vara en pappa som dricker och blir våldsam, eller en mamma som skadar sina barn. Ibland handlar det om sexuella övergrepp eller misstanke om att ett barn utsätts för det. Våldet behöver dock inte vara riktat direkt mot barnet, utan kan lika gärna gälla en förälder som misshandlar den andre. Mormor är upprörd över att socialutredaren anser att barnbarnet bör träffa sin alkoholiserade pappa. Pappan har vid ett flertal tillfällen misshandlat sin dotter. Annan psykisk eller fysisk ohälsa hos barnet 4 procent av samtalen handlar om annan psykisk eller fysisk ohälsa hos barnet. Det kan gälla barn med en fysisk sjukdom, tvångstankar, fobier, övervikt eller liknande. I vissa fall kan även föräldrar som oroar sig över symptom på sjukdomar ringa. En mamma ringer då hon undrar vart man kan vända sig när hennes dotter som är 15 år verkar ha social fobi och inte vill gå ut. Ska mamman ta hand om det själv eller behövs professionell hjälp? Problem i skolan 4.4 procent. När det gäller samtal om barn som har problem i skolan kan det röra sig om allt från inlärningssvårigheter och skoltrötthet till mobbning och konflikter med klasskamrater. Det är lika vanligt bland de yngre skolbarnen som bland tonåringar. Familjens 16-årige son har börjat skolka och hans skolresultat sjunker. Skolan hotar med avstängning och familjen vet inte hur de ska hantera situationen. Riskbeteende 4 procent. Samtalen gällande riskbeteende hos barnet handlar nästan alltid om tonåringar och vuxna barn. Det kan till exempel röra sig om överdrivet bruk av alkohol eller droger, riskabla sexvanor, kriminalitet eller främlingsfientlighet. En pappa har märkt att den 13-årige sonen ofta är frånvarande. Fadern har även hittat vitt pulver i sonens rum och misstänker att sonen tar droger. Sonen vill inte svara på pappans frågor och säger att han inbillar sig saker. Självdestruktivitet hos barnet 23 procent av samtalen handlar om självdestruktivitet hos barnet. Detta ämne är vanligast bland tonåriga barn, men förekommer även hos yngre barn. Oftast kan innehållet av samtalet gälla depression, ätstörningar eller barn som skadar sig själva på något sätt. En mamma är orolig över sin dotter som inte vill äta tillräckligt med mat och har tappat mycket i vikt. Mamman är osäker på vart hon ska vända sig och undrar om det är möjligt att dottern har bulimi. 8

13 Barn inom idrotten 3 procent. Denna kategori finns med sedan oktober 2011, eftersom det var då samarbetet med Riksidrottsförbundet startade. Idrottsrelaterade problem kan gälla allt från hur man motiverar sina barn, till allvarliga händelser som utfrysning och kränkande behandling. Vanligt är att de som tar kontakt reagerar på att idrotten är så resultat- och tävlingsinriktad och att de duktiga barnen får mer uppmärksamhet och uppmuntran. Den 7-åriga pojken får inte vara med på lagets fotbollsmatcher och lagkamraterna suckar när han inte gör bra ifrån sig Pojken är väldigt ledsen, men vill ändå fortsätta att spela fotboll. Pappan har kontaktat tränaren men det har inte gett något resultat. Våld och sexuella övergrepp utom familjen 2 procent. I denna kategori handlar samtalen om barn som har blivit utsatta för våld och sexuella övergrepp utom familjen eller barn som utsätter andra barn för våld och övergrepp. Det kan till exempel handla om en flicka som har blivit våldtagen eller en pojke som blivit misshandlad. En mamma har reagerat på att hennes son kom hem en kväll och var rädd och ledsen. Pojken vill inte riktigt prata om vad som hänt, men mamman har fått fram att det eventuellt kan röra sig om ett sexuellt övergrepp. Psykisk ohälsa i familjen 2 procent av samtalen handlar om psykisk ohälsa i familjen där det inte ligger hos barnet. Det kan gälla en eller båda föräldrarna, ett syskon eller någon annan nära anhörig med psykiska problem. En pappa har tvångssyndrom och han känner att det går ut över barnet. Pappan tror att de ska bli sjuka hela tiden och allt måste därför hållas extremt rent. Institution, familjehem 2 procent. I denna kategori räknas samtal om barn som riskerar att bli eller redan har blivit placerade i familjehem, till exempel på grund av att föräldrarna anses oförmögna att ta hand om barnet. Den 4-åriga dottern har blivit omhändertagen då hennes pappa var våldsam. Mamman tycker att hon blivit orättvist behandlad då hon själv har skött sig. Missbruk i familjen 1 procent. Missbruk i familjen gäller oftast föräldrarna, men kan även röra syskon. Det hänger ofta samman med våld och/eller psykisk ohälsa. En granne är orolig över en flicka i trappen. Föräldrarna dricker för mycket och uppträder ohövligt inför barnet. Grannen undrar om det finns något hon kan göra? 9

14 Ekonomiska problem i familjen 1 procent Samtalen handlar ofta om ekonomiskt stöd, föräldrar som inte ha råd att ge sina barn det de behöver, hur ekonomin sköts inom familjen eller andra ekonomiska problem. En 20-årig mamma med två barn har ingenstans att bo. Hon har sökt hjälp hos socialen men känner sig illa behandlad av handläggaren. Övriga problem i familjen 1 procent. Till övriga problem räknas de som inte hör till våld, missbruk, psykisk ohälsa eller relationsproblem. Det kan bland annat gälla dödsfall eller sjukdom i familjens närhet. En mamma är osäker på hur hon ska prata med sin 10-åriga dotter om att hennes bästa kompis har fått leukemi. Flickan verkar rädd att hon själv kanske har smittats. Annat problem 7 procent. Hit räknas de samtal som inte passar in i någon av kategorierna ovan. En pappa är orolig över sin 17-åriga dotter som följer med sin mamma till olika sektliknande möten. Pappan har brutit upp med mamman. Dottern börjar spendera mer och mer tid hos sekten och pappan vet inte hur han ska prata med sin dotter så att hon förstår vad hon ger sig in på. 5.2 Information om barnet och den som ringer Barnets kön Könsfördelningen på barnen som samtalen handlar om är något högre för flickor än för pojkar. Tabell 2. Barnets kön Kön Antal samtal Procent Flicka Pojke Uppgift saknas 25 4 Totalt Barnets ålder Det har alltid ringt många föräldrar till tonåringar till Rädda Barnens Föräldratelefon. Det är ingenting förvånande då tonåren kan vara en turbulent tid för många unga och det kan vara en utmaning att vara tonårsförälder. Antalet samtal om tonåringar och unga vuxna har ökat stadigt under hela 2000-talet handlade 38 procent av kontakterna om denna åldersgrupp och 2011 var siffran upp i 44.7 procent. Dock verkar denna trend ha vänt under 2012 och ligger nu på ca 36 procent, vilket är lägre än det var för 13 år sedan. 10

15 Tabell 3. Barnets ålder Barnets ålder Antal samtal Procent Under 2 år år år år över 18 år 51 9 Uppgift saknas 21 4 Totalt Vilka problem är vanligast i respektive åldersgrupp? I tabell 4 kan man se vilka huvudproblem som är vanligast i respektive åldersgrupp. Det framgår tydligt att tankar kring utveckling och gränssättning är vanliga i tonårsgruppen, och att riskbeteende är vanligast när det gäller unga vuxna, från 18 år och äldre. Frågor gällande utveckling och gränssättning, men även skilsmässor, vårdnad, boende och umgänge har höga andelar i samtliga åldersgrupper. Tabell 4. Vilka problem är vanligast i vilken åldergrupp? Huvudproblem Ålder Totalt under år 2-6 år 7-12 år år över 18 Uppgift år saknas Framgår ej Utveckling, gränssättning Skilsmässor, konflikter om vårdnad, umgänge och boende Annat problem Otillräcklighet som förälder Relationsproblem i familjen Utåtagerande beteende Annan psykisk eller fysisk ohälsa hos barnet Våld och övergrepp i familjen Riskbeteende Problem i skolan

16 Självdestruktivitet hos barnet Psykisk ohälsa i familjen Barn inom idrotten Institution, familjehem Våld och sexuella övergrepp utom familjen, barn som utsätter andra barn för våld Missbruk inom familjen Övriga problem i familjen Ekonomiska problem i familjen Totalt Barnets familj Av de samtal som kommer in till Föräldratelefonen har det länge rört sig om en stor andel barn med separerade föräldrar. Under 2012 gällde drygt 23 procent av kontakterna barn som bor tillsammans med båda föräldrarna. För övriga familjesituationer håller sig siffran ganska konstant. Det som har ändrats under åren är siffran för barn som bor med någon annan än föräldrarna. Under 2010 låg andelen på 6,3 procent, och under 2011 på endast 2.8 procent, men under 2012 har siffran gått upp igen och ligger på 5.87 procent. Tabell 5. Boendesituation Boendesituation Antal samtal Procent Med ensamstående mamma Framgår ej 55 9 I annan typ av familj 34 6 I växelvis boende Med båda föräldrarna Med ensamstående pappa 39 7 Med förälder och styvförälder 20 3 Totalt Vem tar kontakt? Det har alltid varit vanligast att mammor tar kontakt med Föräldratelefonen. Ett pilotprojekt som genomfördes tidigare med syfte att nå ut till pappor har inte visat förväntat resultat. De senaste åren har andelen pappor som tagit kontakt hållit sig stadigt runt procent. De 12

17 är också få personer utanför familjen som tar kontakt, Siffran har legat stadigt kring 10 procent under de senaste åren. Mammorna står för majoriteten av alla samtal. Deras andel utgör 77 procent av kontakterna. Tabell 6. Vem tar kontakt? Vem ringer? Antal samtal Procent Mamma Uppgift saknas 9 2 Annan Pappa Totalt Vem ringer om vad? När pappor och mammor tar kontakt så är utveckling och gränssättning det vanligaste ämnena som tas upp. Det är också vanligt att ringa om skilsmässor, konflikter om vårdnad, umgänge och boende, men även om otillräcklighet som förälder. När någon annan än föräldrarna tar kontakt handlar samtalen ofta om relationsproblem i familjen eller våld och övergrepp i familjen. Tabell 7. Vem ringer om vad? Huvudproblem Vem ringer? Mamma Pappa Annan Framgår ej Framgår ej Utveckling, gränssättning Skilsmässor, konflikter om vårdnad, umgänge och boende Annat problem Otillräcklighet som förälder Relationsproblem i familjen Utåtagerande beteende Annan psykisk eller fysisk ohälsa hos barnet Våld och övergrepp i familjen Riskbeteende Totalt 13

18 Problem i skolan Självdestruktivitet Psykisk ohälsa i familjen Barn inom idrotten Institution, familjehem Våld och sexuella övergrepp utom familjen, barn som utsätter andra barn för våld Missbruk i familjen Övriga problem i familjen Ekonomiska problem i familjen Totalt