Föräldratelefonen. Årsrapport 2012

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Föräldratelefonen. Årsrapport 2012"

Transkript

1 Föräldratelefonen Årsrapport 2012

2 Rädda Barnen kämpar för barns rättigheter. Vi väcker opinion och stödjer barn i utsatta situationer i Sverige och i världen. Vår vision är en värld där Barnkonventionen är förverkligad och alla barns rättigheter är tillgodosedda. Det är en värld som respekterar och värdesätter varje barn som lyssnar till och lär av barn som ger varje barn framtidstro och möjligheter 2013 Rädda Barnen Sammanställning av statistik: Olivia Bialkowska Text: Maja Salsbäck, Olivia Bialkowska Omslagsfoto: David Fredriksen Rädda Barnen Stockholm Besöksadress: Landsvägen 39, Sundbyberg Tel:

3 Innehåll 1. Förord 1 2. Sammanfattning 2 3. Rädda Barnens Föräldratelefon och Föräldramejl 3 4. Ditt bollplank som idrottsförälder 4 5. Samtal Huvudproblem i samtalen Information om barnet och den som ringer 10 Barnets kön 10 Barnets ålder 10 Vilka problem är vanligast i vilken åldersgrupp? 11 Barnets familj 12 Vem tar kontakt? 13 Vem ringer om vad? 13

4

5 1. Förord Föräldratelefonen och mejlen är på många sätt en fantastisk verksamhet. Den utmärks av dels ett personligt stöd och tilltal, dels av att svararna har en självklar utgångspunkt i FN:s Barnkonvention, och principen om det bästa för barnet, vilket utgör grunden för alla samtal och svar. Det är just det som skiljer Rädda Barnens verksamhet från andra liknande verksamheter. Den är också unik eftersom vi erbjuder en jämställd dialog föräldrar emellan. Det är inte en expert som talar om vad föräldern ska göra utan samtalet är för det mesta en process. Den som tar kontakten kommer ofta själv med lösningen medan kontakten pågår. Flera av de personer som kontaktar telefonjouren utrycker sin tacksamhet över stödet de fått. Det är också värdefullt att Rädda Barnen kan erbjuda medlemmar som vill göra en konkret insats att bli del av en väl fungerande verksamhet. Under senare år har utbudet av föräldrastöd i samhället vuxit och blivit mer lättillgängligt. Kommuner och privata aktörer erbjuder kurser i föräldraskap, media har frågespalter där föräldrar kan få råd av barnpsykologer och på Internet har sajter om föräldraskap och familjeliv blivit alltmer populära. Möjligheterna till stöd finns lite var stans och således är alternativen till Föräldratelefonen idag långt större än för tolv år sedan när verksamheten startade. Det har alltid förts en diskussion om att samtalen till Föräldratelefonen måste öka och svararna utrycker ofta missnöje över att de får för få samtal. Det är lätt att tro att föräldrar inte hör av sig för att de inte känner till att Föräldratelefonen finns, och kanske är det så. Telefon och mejl har kapacitet att ta fler samtal/mejl än vad som görs idag och många fler föräldrar skulle kunna få stöd. Under våren 2011 har en oberoende konsult undersökte Rädda Barnens föräldrastödjande arbete. Kartläggningen låg till grund för Strategi för Rädda Barnens arbete med föräldradialog med samhällsperspektiv. I Strategin återfinns bl.a. ett förslag till att bedriva öppna föräldraträffar i socioekonomiskt utsatta områden och på det sättet utöka Rädda Barnens föräldrastödjande insatser. Under 2011 lanserade Rädda Barnen ett samarbete med Riksidrottsförbundet. Avsikten var att marknadsföra föräldratelefonen och mejlen hos målgruppen idrottsföräldrar och uppmana dem att ringa eller mejla om de vill diskutera problem i relation till deras barns fritidsaktivitet De senaste åren har verksamheten genomgått en del organisatoriska förändringar, främst när det gäller det personella stödet och ekonomiska rutiner. Förändringarna i kombinationen med ett minskat antal kontakter har skapat osäkerhet och oro kring Föräldratelefonens framtid. Ansvaret för Föräldratelefonen ligger sedan år 2012 på Region Syd med undertecknad som ansvarig för verksamheten. Jag vill tacka alla fantastiska svarare för ert tålamod och för att ni genom att dela med er av era erfarenheter och er tid gör skillnad för många barn. Maja Salsbäck, Verksamhetsutvecklare och ansvarig för Föräldratelefonen/mejlen 1

6 2. Sammanfattning Under 2012 besvarades sammanlagt 754 samtal till Föräldratelefonen. Av dessa har 175 udda samtal räknats bort, eftersom de av olika skäl inte passar in. Det kan till exempel gälla feloch busringningar och allmänna frågor om Rädda Barnen. De återstående 579 samtalen utgör grunden för statistiken i denna rapport. Samtalen handlar om många olika saker, från vardagliga problem som de allra flesta föräldrar ställs inför under barnets uppväxt, till djupt allvarliga problem där barnet far illa. I toppen för vad som är vanligast att ringa till Föräldratelefonen om 2012 är problem som barnets utveckling och gränssättning samt skilsmässor med problem kring umgänge, boende och vårdnad. Som tredje vanligaste problem kommer frågor som rör otillräcklighet som förälder. I 36 procent av fallen handlar samtalen om barn i tonåren, och mellan procent om lite yngre barn, medan bara 8 procent handlar om de allra yngsta barnen, under 2 år. Det absolut vanligaste samtalet gäller utveckling och gränssättning för en tonåring. Barn som bor hemma hos sin ensamstående mamma är överrepresenterade i samtalen till Föräldratelefonen, där de står för ca 34 procent av samtalen. 23 procent bor med båda föräldrarna och 18 procent bor växelvis hos båda föräldrarna, medan bara 7procent bor hos sin pappa. Fortfarande är det flest mammor som ringer till Föräldratelefonen 77 procent av dem som kontaktade Föräldratelefonen 2012 var mammor, och 11procent var pappor. Endast 10 procent av kontakterna togs av personer som hade en annan relation till barnet, till exempel en släkting eller granne. Både mammorna och papporna tog oftast kontakt angående utveckling och gränssättning. Även skilsmässor och konflikter om vårdnad var vanligt för mammor, medan pappor tog kontakt angående otillräcklighet som förälder. När andra än föräldrarna ringer handlar samtalen oftast om relationsproblem och om våld och övergrepp i familjen. Till Föräldratelefonen kan alla ringa måndag-fredag kl. 18:00-21:00 och lördag kl. 13:00-16:00 på telefonnummer Till Föräldramejlen kan alla skriva på alla dagar i veckan, dygnet runt. 2

7 3. Rädda Barnens Föräldratelefon och Föräldramejl Rädda Barnens Föräldratelefon har funnits sedan startades också Föräldramejlen, som redovisas i en separat rapport. Båda Föräldratelefonen och Föräldramejlen bemannas av ideellt arbetande Rädda Barnen-medlemmar på sex olika orter i Sverige: Göteborg, Malmö, Norrköping, Karlstad, Uppsala och Östersund. Alla svarare är själva föräldrar, och har genomgått Rädda Barnens utbildning i föräldratelefoni. De har också gått igenom en personlig djupintervju med en psykolog, där de har bedömts som lämpliga för uppgiften. Rädda Barnen jobbar för att stärka föräldrar i deras föräldraskap. För de allra flesta barn är föräldrar och vårdnadshavare de mest framträdande personerna i deras liv. Det stöd som svararna i Föräldratelefonen- och mejlen bidrar med är därför av största vikt, inte bara för föräldrarna utan även för barnen. Vi tror att trygga föräldrar ger trygga barn. Ibland är det inte helt lätt att veta vad som är rätt och vad som är fel. För det mesta är föräldraskapet en härlig upplevelse, men ibland dyker det upp utmaningar som kan vara svåra att hantera. Vi tror att alla föräldrar behöver stöd någon gång. Föräldratelefonen och Föräldramejlen finns för alla de tillfällen då man känner att man behöver någon att bolla med. Svararna har gott om livserfarenhet att dela med sig av, de lyssnar och ger stöd när det som bäst behövs. De kan hjälpa till att bena upp problem, sortera tankar och känslor och resonera om vad som kan leda till förändring. Alla föräldrar är välkomna att kontakta Föräldratelefonen och Föräldramejlen. Inget problem är för litet eller för stort; det kan gälla allt från oro och små vardagliga problem som de flesta känner igen sig i, till mer allvarliga svårigheter. Både mammor och pappor ringer och mejlar, och ibland även andra vuxna i ett barns närhet som känner oro för barnet. Alla samtal är anonyma, både för den som ringer och den som svarar. Det förs inga journaler över samtalen, utan endast en kortfattad statistik. Samtalen kostar bara en markering. Öppettider och kontakt Föräldratelefonen har öppet måndag-fredag kl. 18:00-21:00 och lördag kl. 13:00-16:00. Den nås på telefonnummer Till Föräldramejlen kan man skriva på alla dagar i veckan, dygnet runt. Svar får man inom ett par dagar. Om du själv vill bli svarare, eller av en annan anledning vill komma i kontakt med Föräldratelefonen och mejlens ansvariga Maja Salsbäck: ring , eller skicka ett mejl till Hjälp gärna till att sprida information om Rädda Barnens Föräldratelefon och Föräldramejl. Foldrar och affischer kan beställas via ansvariga på närmaste regionkontor: Region Öst: Maria Netz Region Väst: Sara Lidgren-Ntini: Region Nord: Jenny Lindahl Region Syd: Maja Salsbäck 3

8 4. Ditt bollplank som idrottsförälder Rädda Barnens Föräldratelefon och mejl har alltid varit öppen för alla föräldrar. Från och med 2011 satsar vi särskilt på att nå föräldrar med barn aktiva inom idrotten. Att delta i en idrott är bra för både kropp och själ. Att följa med och stötta sina barn på träning och match är det bästa man kan göra som förälder. Men det är inte alltid så lätt att vara idrottsförälder. Hur ska man stötta sitt barn på bästa sätt? Vad gör du som vuxen när du ser en annan mamma eller pappa ta över såväl tränarens som domarens roll från läktaren. Vad säger du som vuxen till en tränare som tycker att det är okej att toppa ett lag med 7-åringar? Hur ska man agera om ett barn far illa på ett eller annat vis? Syftet med att uppmärksamma idrottsfrågor är att förebygga diskriminering och kränkningar inom barn- och ungdomsidrotten. Att stötta idrottsföräldrar när problem uppstår är att också stötta deras barn. En gemensam trend för både Föräldratelefonen och Föräldramejlen är att majoriteten av kontakterna handlar om mobbning eller orättvis behandling av barnet. Först och främst från tränaren men även andra barn. Det kan ofta gälla barn som blir utfrysta eller uteslutna från matcher, men även om kränkande behandling och att föräldrarna inte får något gensvar från tränaren. Det som särskiljer Föräldratelefonen och Föräldramejlen är att föräldrar eller anhöriga oftast väljer att ta kontakt via mejl när problemet rör mer komplexa frågeställningar. Det är möjligt att vissa kan känna att det är mycket lättare att skriva än att prata i telefon när det gäller svårare ämnen. Vid de tillfällen då mejl kommer in som rör barn som far illa i idrotten kan ämnet handla om t.ex. dåligt språkbruk eller oacceptabelt beteende hos vuxna inför barn, särbehandling av pojkar och flickor eller ett olämpligt förhållande mellan barn och tränare. 4

9 5. Samtal 2012 Under 2012 besvarades totalt 754 samtal till Föräldratelefonen. Statistiken 1 grundar sig på 579 av dessa kontakter. Det som har räknats bort gäller kontakter som inte handlar om enskilda barn, busringningar, sexsamtal och samtal från berusade eller förvirrade personer. Även samtal från vaneringare har rensats bort då de kan göra statistiken missvisande. Vaneringare är personer som ringer flera gånger om samma sak. Ofta har de fastnat i ett visst tankemönster som de inte kan ta sig ur. De kan till exempel känna sig orättvist behandlade av myndigheter eller befinna sig i en vårdnadstvist. Följande avsnitt redovisar statistik över huvudproblem i samtalen, egenskaper kring barnet och den som ringer. De exempel som följer varje ämne bygger på exempel från verkligheten. 1 Statistiken som anges i procent är avrundad till två decimaler, varför totalsumman i tabellerna inte alltid blir 100% 5

10 5.1 Huvudproblem i samtalen Det är väldigt sällan som ett samtal handlar om en enda sak. Ett problem kan ha många olika orsaker, vilket gör att flera olika ämnen ofta kommer upp i samtalen. Det kan vara svårt att skilja dem från varandra. I följande statistik tar vi dock enbart upp det ämne som man upplever som huvudproblemet. Tabell 1. Huvudproblem i samtalen Huvudproblem Antal samtal Framgår ej 23 4 Utveckling, gränssättning Skilsmässor, konflikter om vårdnad, umgänge och boende Annat problem 39 7 Otillräcklighet som förälder 52 9 Relationsproblem i familjen 43 7 Utåtagerande beteende 50 9 Annan psykisk eller fysisk ohälsa hos barnet 26 4 Våld och övergrepp i familjen 27 5 Riskbeteende 21 4 Problem i skolan 25 3 Självdestruktivitet hos barnet 17 3 Psykisk ohälsa i familjen 10 2 Barn inom idrotten 17 3 Institution, familjehem 10 2 Våld och sexuella övergrepp utom familjen, barn som utsätter andra barn för våld 11 2 Missbruk i familjen 7 1 Övriga problem i familjen 5 1 Ekonomiska problem i familjen 7 1 Procent Totalt

11 Problem som rör barnets utveckling och gränssättning Det absolut vanligaste ämnet 2012 var problematik kring utveckling och gränssättning. Drygt 20 procent av samtalen handlade om detta, och av dem rörde nästan hälften barn som var i tonåren. Då handlade det om saker som datorvanor eller hur dags man behövde vara hemma på kvällen. Bland mindre barn kan det till exempel handla om matvägran eller att få barnet att sova i sin egen säng. En mamma berättar att hon försökt få sin 4-åriga dotter att sova i egen säng. Hon somnar oftast i sin egen säng, men vaknar mitt i natten och går in i föräldrarnas rum. Dottern gråter och skriker när de säger att hon ska gå till sitt rum. Mamman har försökt med alla möjliga metoder och vet inte vad hon ska göra. Skilsmässa, konflikter om vårdnad, umgänge och boende 13 procent av huvudproblemen som har framkommit i statistiken har varit oro och konflikter i samband med skilsmässa. Det kan gälla familjer där föräldrarna har gemensam vårdnad om barnet, men är oense om något, till exempel vilka rutiner man ska ha kring barnet. Ibland handlar det om barn som inte vill träffa en förälder eller en förälder som inte vill träffa barnet, eller om svåra vårdnadstvister mellan föräldrarna. Det händer också att föräldrar tar kontakt för att få råd och stöd om hur de bäst ska ordna det för barnen med boende, skola och dagis vid en separation. En pappa är oense med mamman om vilken skola den 9-årige sonen ska börja i. Pappan anser att sonen ska gå i privatskola där det är bättre disciplin, medan mamman tycker att han ska gå i kommunalskola med en bättre samhörighet. Föräldrarna kan inte komma fram till en gemensam lösning och behöver vägledning. Känslor av otillräcklighet som förälder 9 procent av kontakterna handlade om otillräcklighet som förälder. Oftast ringer föräldrar som tvivlar på sig själva och känner att de har svårt att tillgodose barnens behov, då de upplever sig vara utbrända, deprimerade, stressade eller känner sig ensamma. En mamma ringer och känner sig otillräcklig när det kommer till att hjälpa sina barn med läxläsning. Hon kommer ofta hem sent och är för trött för att ge tillräckligt med hjälp. Barnen sköter sig bra i skolan, men mamman oroar sig ändå för att barnen inte får den uppmärksamhet de behöver. Utåtagerande beteende 9 procent. Denna kategori gäller oftast lite äldre barn och tonåringar. I många av fallen gäller det aggressivt eller hotfullt beteende mot syskon och föräldrar. Bland yngre barn kan det gälla vredesutbrott eller att barnet ger sig på ett yngre syskon. En tidigare lugn 14-årig kille får nu utbrott och upplevs som aggressiv av mamman. Mamman har försökt tala med pojken och pojken själv säger att han inte vet varför han blir så arg. Kanske vore det bra om sonen och mamman fick prata med skolkuratorn. Relationsproblem i familjen 7procent av samtalen rör relationsproblem i familjen. Dessa samtal kan ofta gälla konflikter mellan syskon, en förälder och ett barn, en styvförälder och ett barn eller mellan föräldrarna. 7

12 En mamma känner sig missförstådd och vill ha en bättre relation med sin 17-åriga dotter som för närvarande bor hos sin pappa. Dottern vill inte veta av sin mamma och svarar inte på sin telefon när mamman ringer. Våld och övergrepp i familjen 5 procent. Det här är ett problem som hör till de vanligaste ämnena när någon annan än föräldrarna ringer. Det kan vara en släkting, vän till familjen eller granne som oroar sig för barnens situation. Ibland hänger det ihop med någon form av missbruk i familjen. Det kan vara en pappa som dricker och blir våldsam, eller en mamma som skadar sina barn. Ibland handlar det om sexuella övergrepp eller misstanke om att ett barn utsätts för det. Våldet behöver dock inte vara riktat direkt mot barnet, utan kan lika gärna gälla en förälder som misshandlar den andre. Mormor är upprörd över att socialutredaren anser att barnbarnet bör träffa sin alkoholiserade pappa. Pappan har vid ett flertal tillfällen misshandlat sin dotter. Annan psykisk eller fysisk ohälsa hos barnet 4 procent av samtalen handlar om annan psykisk eller fysisk ohälsa hos barnet. Det kan gälla barn med en fysisk sjukdom, tvångstankar, fobier, övervikt eller liknande. I vissa fall kan även föräldrar som oroar sig över symptom på sjukdomar ringa. En mamma ringer då hon undrar vart man kan vända sig när hennes dotter som är 15 år verkar ha social fobi och inte vill gå ut. Ska mamman ta hand om det själv eller behövs professionell hjälp? Problem i skolan 4.4 procent. När det gäller samtal om barn som har problem i skolan kan det röra sig om allt från inlärningssvårigheter och skoltrötthet till mobbning och konflikter med klasskamrater. Det är lika vanligt bland de yngre skolbarnen som bland tonåringar. Familjens 16-årige son har börjat skolka och hans skolresultat sjunker. Skolan hotar med avstängning och familjen vet inte hur de ska hantera situationen. Riskbeteende 4 procent. Samtalen gällande riskbeteende hos barnet handlar nästan alltid om tonåringar och vuxna barn. Det kan till exempel röra sig om överdrivet bruk av alkohol eller droger, riskabla sexvanor, kriminalitet eller främlingsfientlighet. En pappa har märkt att den 13-årige sonen ofta är frånvarande. Fadern har även hittat vitt pulver i sonens rum och misstänker att sonen tar droger. Sonen vill inte svara på pappans frågor och säger att han inbillar sig saker. Självdestruktivitet hos barnet 23 procent av samtalen handlar om självdestruktivitet hos barnet. Detta ämne är vanligast bland tonåriga barn, men förekommer även hos yngre barn. Oftast kan innehållet av samtalet gälla depression, ätstörningar eller barn som skadar sig själva på något sätt. En mamma är orolig över sin dotter som inte vill äta tillräckligt med mat och har tappat mycket i vikt. Mamman är osäker på vart hon ska vända sig och undrar om det är möjligt att dottern har bulimi. 8

13 Barn inom idrotten 3 procent. Denna kategori finns med sedan oktober 2011, eftersom det var då samarbetet med Riksidrottsförbundet startade. Idrottsrelaterade problem kan gälla allt från hur man motiverar sina barn, till allvarliga händelser som utfrysning och kränkande behandling. Vanligt är att de som tar kontakt reagerar på att idrotten är så resultat- och tävlingsinriktad och att de duktiga barnen får mer uppmärksamhet och uppmuntran. Den 7-åriga pojken får inte vara med på lagets fotbollsmatcher och lagkamraterna suckar när han inte gör bra ifrån sig Pojken är väldigt ledsen, men vill ändå fortsätta att spela fotboll. Pappan har kontaktat tränaren men det har inte gett något resultat. Våld och sexuella övergrepp utom familjen 2 procent. I denna kategori handlar samtalen om barn som har blivit utsatta för våld och sexuella övergrepp utom familjen eller barn som utsätter andra barn för våld och övergrepp. Det kan till exempel handla om en flicka som har blivit våldtagen eller en pojke som blivit misshandlad. En mamma har reagerat på att hennes son kom hem en kväll och var rädd och ledsen. Pojken vill inte riktigt prata om vad som hänt, men mamman har fått fram att det eventuellt kan röra sig om ett sexuellt övergrepp. Psykisk ohälsa i familjen 2 procent av samtalen handlar om psykisk ohälsa i familjen där det inte ligger hos barnet. Det kan gälla en eller båda föräldrarna, ett syskon eller någon annan nära anhörig med psykiska problem. En pappa har tvångssyndrom och han känner att det går ut över barnet. Pappan tror att de ska bli sjuka hela tiden och allt måste därför hållas extremt rent. Institution, familjehem 2 procent. I denna kategori räknas samtal om barn som riskerar att bli eller redan har blivit placerade i familjehem, till exempel på grund av att föräldrarna anses oförmögna att ta hand om barnet. Den 4-åriga dottern har blivit omhändertagen då hennes pappa var våldsam. Mamman tycker att hon blivit orättvist behandlad då hon själv har skött sig. Missbruk i familjen 1 procent. Missbruk i familjen gäller oftast föräldrarna, men kan även röra syskon. Det hänger ofta samman med våld och/eller psykisk ohälsa. En granne är orolig över en flicka i trappen. Föräldrarna dricker för mycket och uppträder ohövligt inför barnet. Grannen undrar om det finns något hon kan göra? 9

14 Ekonomiska problem i familjen 1 procent Samtalen handlar ofta om ekonomiskt stöd, föräldrar som inte ha råd att ge sina barn det de behöver, hur ekonomin sköts inom familjen eller andra ekonomiska problem. En 20-årig mamma med två barn har ingenstans att bo. Hon har sökt hjälp hos socialen men känner sig illa behandlad av handläggaren. Övriga problem i familjen 1 procent. Till övriga problem räknas de som inte hör till våld, missbruk, psykisk ohälsa eller relationsproblem. Det kan bland annat gälla dödsfall eller sjukdom i familjens närhet. En mamma är osäker på hur hon ska prata med sin 10-åriga dotter om att hennes bästa kompis har fått leukemi. Flickan verkar rädd att hon själv kanske har smittats. Annat problem 7 procent. Hit räknas de samtal som inte passar in i någon av kategorierna ovan. En pappa är orolig över sin 17-åriga dotter som följer med sin mamma till olika sektliknande möten. Pappan har brutit upp med mamman. Dottern börjar spendera mer och mer tid hos sekten och pappan vet inte hur han ska prata med sin dotter så att hon förstår vad hon ger sig in på. 5.2 Information om barnet och den som ringer Barnets kön Könsfördelningen på barnen som samtalen handlar om är något högre för flickor än för pojkar. Tabell 2. Barnets kön Kön Antal samtal Procent Flicka Pojke Uppgift saknas 25 4 Totalt Barnets ålder Det har alltid ringt många föräldrar till tonåringar till Rädda Barnens Föräldratelefon. Det är ingenting förvånande då tonåren kan vara en turbulent tid för många unga och det kan vara en utmaning att vara tonårsförälder. Antalet samtal om tonåringar och unga vuxna har ökat stadigt under hela 2000-talet handlade 38 procent av kontakterna om denna åldersgrupp och 2011 var siffran upp i 44.7 procent. Dock verkar denna trend ha vänt under 2012 och ligger nu på ca 36 procent, vilket är lägre än det var för 13 år sedan. 10

15 Tabell 3. Barnets ålder Barnets ålder Antal samtal Procent Under 2 år år år år över 18 år 51 9 Uppgift saknas 21 4 Totalt Vilka problem är vanligast i respektive åldersgrupp? I tabell 4 kan man se vilka huvudproblem som är vanligast i respektive åldersgrupp. Det framgår tydligt att tankar kring utveckling och gränssättning är vanliga i tonårsgruppen, och att riskbeteende är vanligast när det gäller unga vuxna, från 18 år och äldre. Frågor gällande utveckling och gränssättning, men även skilsmässor, vårdnad, boende och umgänge har höga andelar i samtliga åldersgrupper. Tabell 4. Vilka problem är vanligast i vilken åldergrupp? Huvudproblem Ålder Totalt under år 2-6 år 7-12 år år över 18 Uppgift år saknas Framgår ej Utveckling, gränssättning Skilsmässor, konflikter om vårdnad, umgänge och boende Annat problem Otillräcklighet som förälder Relationsproblem i familjen Utåtagerande beteende Annan psykisk eller fysisk ohälsa hos barnet Våld och övergrepp i familjen Riskbeteende Problem i skolan

16 Självdestruktivitet hos barnet Psykisk ohälsa i familjen Barn inom idrotten Institution, familjehem Våld och sexuella övergrepp utom familjen, barn som utsätter andra barn för våld Missbruk inom familjen Övriga problem i familjen Ekonomiska problem i familjen Totalt Barnets familj Av de samtal som kommer in till Föräldratelefonen har det länge rört sig om en stor andel barn med separerade föräldrar. Under 2012 gällde drygt 23 procent av kontakterna barn som bor tillsammans med båda föräldrarna. För övriga familjesituationer håller sig siffran ganska konstant. Det som har ändrats under åren är siffran för barn som bor med någon annan än föräldrarna. Under 2010 låg andelen på 6,3 procent, och under 2011 på endast 2.8 procent, men under 2012 har siffran gått upp igen och ligger på 5.87 procent. Tabell 5. Boendesituation Boendesituation Antal samtal Procent Med ensamstående mamma Framgår ej 55 9 I annan typ av familj 34 6 I växelvis boende Med båda föräldrarna Med ensamstående pappa 39 7 Med förälder och styvförälder 20 3 Totalt Vem tar kontakt? Det har alltid varit vanligast att mammor tar kontakt med Föräldratelefonen. Ett pilotprojekt som genomfördes tidigare med syfte att nå ut till pappor har inte visat förväntat resultat. De senaste åren har andelen pappor som tagit kontakt hållit sig stadigt runt procent. De 12

17 är också få personer utanför familjen som tar kontakt, Siffran har legat stadigt kring 10 procent under de senaste åren. Mammorna står för majoriteten av alla samtal. Deras andel utgör 77 procent av kontakterna. Tabell 6. Vem tar kontakt? Vem ringer? Antal samtal Procent Mamma Uppgift saknas 9 2 Annan Pappa Totalt Vem ringer om vad? När pappor och mammor tar kontakt så är utveckling och gränssättning det vanligaste ämnena som tas upp. Det är också vanligt att ringa om skilsmässor, konflikter om vårdnad, umgänge och boende, men även om otillräcklighet som förälder. När någon annan än föräldrarna tar kontakt handlar samtalen ofta om relationsproblem i familjen eller våld och övergrepp i familjen. Tabell 7. Vem ringer om vad? Huvudproblem Vem ringer? Mamma Pappa Annan Framgår ej Framgår ej Utveckling, gränssättning Skilsmässor, konflikter om vårdnad, umgänge och boende Annat problem Otillräcklighet som förälder Relationsproblem i familjen Utåtagerande beteende Annan psykisk eller fysisk ohälsa hos barnet Våld och övergrepp i familjen Riskbeteende Totalt 13

18 Problem i skolan Självdestruktivitet Psykisk ohälsa i familjen Barn inom idrotten Institution, familjehem Våld och sexuella övergrepp utom familjen, barn som utsätter andra barn för våld Missbruk i familjen Övriga problem i familjen Ekonomiska problem i familjen Totalt

Samtal om tonåringar

Samtal om tonåringar Rädda Barnens Föräldratelefon och Föräldra, årsrapport 2007 Samtal om tonåringar Min tonåring håller på att ta över mitt liv. Min son vill bo hos mig halva tiden men jag vet inte hur jag ska få hans mamma

Läs mer

Föräldramejlen. Årsrapport 2012

Föräldramejlen. Årsrapport 2012 Föräldramejlen Årsrapport 2012 Rädda Barnen kämpar för barns rättigheter Vi väcker opinion och stödjer barn i utsatta situationer i Sverige och i världen. Vår vision är en värld där Barnkonventionen är

Läs mer

Föräldratelefonen och Föräldramejlen Årsrapport 2008

Föräldratelefonen och Föräldramejlen Årsrapport 2008 Föräldratelefonen och Föräldramejlen Årsrapport 2008 Rädda Barnen kämpar för barns rättigheter. Vi väcker opinion och stöder barn i utsatta situationer i Sverige och i världen. Vår vision är en värld där

Läs mer

Barnets rättigheter. Barnkonventionen

Barnets rättigheter. Barnkonventionen Barnets rättigheter Barnkonventionen Viktiga regler De olika reglerna i konventionen om barnets rättigheter kallas för artiklar Det finns 54 artiklar Alla regler är lika viktiga. Men det är ändå några

Läs mer

Orolig för ett barn. vad kan jag göra?

Orolig för ett barn. vad kan jag göra? Orolig för ett barn vad kan jag göra? Rädda Barnen 2016 Formgivning: Rädda Barnen Foto: Oskar Kullander Upplaga: 4 000 ex Artikelnummer: 11505 ISBN: 978-91-7321-366-0 Barn i utsatta situationer behöver

Läs mer

Föräldratelefonen och Föräldramejlen Årsrapport 2009

Föräldratelefonen och Föräldramejlen Årsrapport 2009 Föräldratelefonen och Föräldraen Årsrapport 2009 Rädda Barnen kämpar för barns rättigheter. Vi väcker opinion och stöder barn i utsatta situationer i Sverige och i världen Vår vision är en värld där Barnkonventionen

Läs mer

Säg bara hej så tar vi det därifrån.

Säg bara hej så tar vi det därifrån. Säg bara hej så tar vi det därifrån. Siffror från Bris stödverksamhet 2014/2015 Med barn och unga som våra uppdragsgivare I över två år har Bris stödverksamhet bemannats av utbildade kuratorer med lång

Läs mer

1 Är du flicka eller pojke? Flicka. Vilken månad är du född? 3 Vilket år är du född? 1993 eller tidigare. 4 I vilket land är du född?

1 Är du flicka eller pojke? Flicka. Vilken månad är du född? 3 Vilket år är du född? 1993 eller tidigare. 4 I vilket land är du född? 1 Är du flicka eller pojke? Flicka Pojke 2 Vilken månad är du född? Januari Februari Mars April Maj Juni Juli Augusti September Oktober November December 3 Vilket år är du född? 1993 eller tidigare 1994

Läs mer

Jag ritar upp en modell på whiteboard-tavlan i terapirummet.

Jag ritar upp en modell på whiteboard-tavlan i terapirummet. VAD ÄR PROBLEMET? Anna, 18 år, sitter i fåtöljen i mitt mottagningsrum. Hon har sparkat av sig skorna och dragit upp benen under sig. Okej, Anna jag har fått en remiss från doktor Johansson. När jag får

Läs mer

Världskrigen. Talmanus

Världskrigen. Talmanus Världskrigen I början av 1900-talet var det två stora krig, första och andra världskriget. Många barn hade det mycket svårt under krigen. Men de som krigade tyckte inte att de hade något ansvar för barnen

Läs mer

Utvärdering av föräldrakurs hösten 2013

Utvärdering av föräldrakurs hösten 2013 Utvärdering av föräldrakurs hösten 2013 - Har du verktyg för att bemöta din oroliga och nedstämda tonåring? Föräldrakursen oro/nedstämdhet är ett samarbete mellan Råd & stöd, Gamla Uppsala familjeenhet

Läs mer

Öppna ditt hem för någon som behöver det. Bli familjehem, kontaktfamilj, stödfamilj eller kontaktperson.

Öppna ditt hem för någon som behöver det. Bli familjehem, kontaktfamilj, stödfamilj eller kontaktperson. Öppna ditt hem för någon som behöver det. Bli familjehem, kontaktfamilj, stödfamilj eller kontaktperson. Öppna ditt hem för någon som behöver det. Vi behöver dig som kan finnas där när det blir jobbigt,

Läs mer

Råd till föräldrar. Att vara barn och anhörig när någon i familjen är sjuk eller dör

Råd till föräldrar. Att vara barn och anhörig när någon i familjen är sjuk eller dör Råd till föräldrar Att vara barn och anhörig när någon i familjen är sjuk eller dör I familjer där en förälder, syskon eller annan vuxen drabbats av svår sjukdom, skada eller död blir situationen för barnen

Läs mer

En utredning görs som mynnar ut i en ADHD diagnos med drag av Autism.

En utredning görs som mynnar ut i en ADHD diagnos med drag av Autism. Kalle växer upp med mor, far och en yngre broder. Tidigt märker man att Kalle inte är som alla andra, han är överaktiv, har svårt i kontakten med andra barn, lyssnar inte på föräldrarna, rymmer och försvinner.

Läs mer

PLAN FÖR LIKABEHANDLING VID MONTESSORIFÖRSKOLAN FRÖHUSET OCH MONTESSORISKOLAN VÄXTHUSET

PLAN FÖR LIKABEHANDLING VID MONTESSORIFÖRSKOLAN FRÖHUSET OCH MONTESSORISKOLAN VÄXTHUSET PLAN FÖR LIKABEHANDLING VID MONTESSORIFÖRSKOLAN FRÖHUSET OCH MONTESSORISKOLAN VÄXTHUSET 2009-200 INNEHÅLLSFÖRTECKNING INLEDNING... 3 MÅL OCH ÅTGÄRDER FÖR LÄSÅRET 09/0... 4 METODER...5 Ansvarsområden:...5...

Läs mer

SÅ SÅ HÄR ÄR ÄR VÅRA LIV, egentligen!

SÅ SÅ HÄR ÄR ÄR VÅRA LIV, egentligen! SÅ SÅ HÄR ÄR ÄR VÅRA LIV, egentligen! 1 Ungdomar vår framtid För att skapa en framgångsrik kommun behöver vi beslutsfattare veta en hel del om hur medborgarna ser på sin vardag. Med sådana kunskaper som

Läs mer

Barns upplevelser av instabil samhällsvård

Barns upplevelser av instabil samhällsvård Barns upplevelser av instabil samhällsvård En studie baserad på intervjuer med 12 barn i åldern 8-18 år. Om barns upplevelser av instabil samhällsvård och deras relationer till föräldrar, vårdgivare och

Läs mer

Hur ska den ideella föreningen gå till väga om ett barn misstänks fara illa?

Hur ska den ideella föreningen gå till väga om ett barn misstänks fara illa? Föreningsbyrån Socialtjänsten Hur ska den ideella föreningen gå till väga om ett barn misstänks fara illa? Föreningar kommer ibland i kontakt med barn som riskerar att fara illa. Som ett stöd i sådana

Läs mer

Barns delaktighet i familjerättsliga processer

Barns delaktighet i familjerättsliga processer Barns delaktighet i familjerättsliga processer - Dokumentation och utmaningar i det sociala arbetet 2012-03-30 Barns rättigheter Rättighet ett mångtydigt begrepp. Legala och moraliska rättigheter. Enbart

Läs mer

Fallbeskrivningar. Mikael 19 år. Ruben 12 år. Therese 18 år. Tom 10 år

Fallbeskrivningar. Mikael 19 år. Ruben 12 år. Therese 18 år. Tom 10 år Fallbeskrivningar Mikael 19 år Ruben 12 år Therese 18 år Tom 10 år Mikael 19 år Fallbeskrivning Mikael har haft svårigheter med relationer sedan han började i skolan. Föräldrarna beskriver honom som en

Läs mer

Ungdomsenkät Om mig 1

Ungdomsenkät Om mig 1 Ungdomsenkät Om mig 1 Om mig Det här är en enkät om hälsa och livsstil som har tagits fram tillsammans med ungdomar i Östergötland. Resultaten kommer att användas för att ta hänsyn till vad unga tycker.

Läs mer

Hälsosamtalsguiden barn För nyanlända barn med permanent uppehållstillstånd

Hälsosamtalsguiden barn För nyanlända barn med permanent uppehållstillstånd Hälsosamtalsguiden barn För nyanlända barn med permanent uppehållstillstånd Välkommen att ta del av en utvecklad och prövad hälsosamtalsmetod för nyanlända barn med flyktbakgrund som exempelvis kan användas

Läs mer

Kartläggning av psykisk hälsa hos elever i åk 6 & åk 9

Kartläggning av psykisk hälsa hos elever i åk 6 & åk 9 Kartläggning av psykisk hälsa hos elever i åk 6 & åk 9 Beskrivning av Åtvidabergs deltagare 146 elever i åk 6, 49 % flickor och % pojkar 155 elever i åk 9, 45 % flickor, 54 % pojkar 94 % av eleverna i

Läs mer

vårt arbete med brukarna

vårt arbete med brukarna vårt arbete med brukarna A1 Ditt sätt att bemöta brukarna Du arbetar hos pensionären Maria som ska flyttas från sängen till rullstolen med hjälp av en taklyft. Men Maria vill absolut inte bli flyttad så,

Läs mer

FÖRÄLDRAENKÄTER-BARN. Magelungen Kolloverksamheter BONDEGATAN 35 116 33 STOCKHOLM TELEFON 08-556 93 196 www.magelungen.com info@magelungen.

FÖRÄLDRAENKÄTER-BARN. Magelungen Kolloverksamheter BONDEGATAN 35 116 33 STOCKHOLM TELEFON 08-556 93 196 www.magelungen.com info@magelungen. FÖRÄLDRAENKÄTER-BARN Sammanställning av utvärderingsenkäter ifyllda av föräldrar till barn som ensamma åkte ut på Terapikoloniers sommarverksamheter sommaren 2014. Utvärderingsenkäter skickas efter avslutad

Läs mer

Likabehandlingsplanen = Plan mot kränkande behandling

Likabehandlingsplanen = Plan mot kränkande behandling Likabehandlingsplanen = Plan mot kränkande behandling Det här är Likabehandlingsplanen. Här kan du läsa vad du inte får göra i skolan. Det står också vad som är bra att göra. Alla elever och alla lärare

Läs mer

NÄSETS SK:s VÄRDERINGAR

NÄSETS SK:s VÄRDERINGAR NÄSETS SK:s VÄRDERINGAR Värderingsdokumentet är ett komplement till vår Vinröda tråd som är klubbens strategiska inriktningsdokument. I Näsets SK är alla som vill, välkomna att spela fotboll. Vi bedriver

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Plan mot diskriminering och kränkande behandling Plan mot diskriminering och kränkande behandling Jönåkers skola Förskoleklass Grundskola Fritidshem 2013/14 Vi Lyckas tillsammans! Syftet med planen är: Syftet är att skydda elever mot diskriminering och

Läs mer

Till dig som har en tonåring i Sundbyberg. FOTO: Susanne Kronholm

Till dig som har en tonåring i Sundbyberg. FOTO: Susanne Kronholm Till dig som har en tonåring i Sundbyberg FOTO: Susanne Kronholm Förord Hej, Den här foldern riktar sig till dig som har en tonåring i din närhet. Du kanske är förälder, vårdnadshavare eller är en annan

Läs mer

Barnidrotten och barnrättsperspektivet. Ett forskningsprojekt vid Umeå universitet med stöd från Centrum för idrottsforskning

Barnidrotten och barnrättsperspektivet. Ett forskningsprojekt vid Umeå universitet med stöd från Centrum för idrottsforskning Barnidrotten och barnrättsperspektivet Ett forskningsprojekt vid Umeå universitet med stöd från Centrum för idrottsforskning Inger Eliasson, Pedagogiska institutionen, Umeå universitet SVEBI Karlstad 2011

Läs mer

GRIPSHOLMSSKOLAN. - Mobbning är handlingar som är avsiktliga och återkommande och som riktar sig mot en försvarslös person

GRIPSHOLMSSKOLAN. - Mobbning är handlingar som är avsiktliga och återkommande och som riktar sig mot en försvarslös person Handlingsplan mot mobbning Vad är mobbning? - Att gräla och vara av olika åsikt är inte mobbning - Att retas eller leka häftigt är inte mobbning - Mobbning är handlingar som är avsiktliga och återkommande

Läs mer

Han fick ge sin bild av sig själv, (snarare) än att jag hade mammans bild av honom

Han fick ge sin bild av sig själv, (snarare) än att jag hade mammans bild av honom Han fick ge sin bild av sig själv, (snarare) än att jag hade mammans bild av honom - Pappa/partnersamtal på BVC Amanda Wikerstål Leg psykolog Mödra- och barnhälsovården Bakgrund Föräldrars välbefinnande,

Läs mer

FÖRÄLDRAENKÄTER. Magelungen Kolloverksamheter BONDEGATAN 35 116 33 STOCKHOLM TELEFON 08-556 93 196 www.magelungen.com info@magelungen.

FÖRÄLDRAENKÄTER. Magelungen Kolloverksamheter BONDEGATAN 35 116 33 STOCKHOLM TELEFON 08-556 93 196 www.magelungen.com info@magelungen. FÖRÄLDRAENKÄTER Sammanställning av utvärderingsenkäter ifyllda av föräldrar som haft barn på Terapikoloniers sommarverksamheter, eller som själva deltagit tillsammans med sina barn på någon Terapikoloniers

Läs mer

laget? Viktiga frågor för vuxna inom barn- och ungdomsidrotten

laget? Viktiga frågor för vuxna inom barn- och ungdomsidrotten Toppa laget? Viktiga frågor för vuxna inom barn- och ungdomsidrotten Är det vanligt att barn- och ungdomslag toppas? * Vad säger barnen som spelar eller slutat spela i lag som toppats och hur resonerar

Läs mer

LIV & HÄLSA UNG 2014. Örebro län och kommunerna i västra länsdelen Länsdelsdragning Karlskoga och Degerfors 2014-11-20

LIV & HÄLSA UNG 2014. Örebro län och kommunerna i västra länsdelen Länsdelsdragning Karlskoga och Degerfors 2014-11-20 Fokus skolår 7, 9 och 2 gymn med och utan funktionsnedsättning LIV & HÄLSA UNG 2014 Örebro län och kommunerna i västra länsdelen Länsdelsdragning Karlskoga och Degerfors 2014-11-20 Josefin Sejnelid, utredningssekreterare

Läs mer

Standard, handläggare

Standard, handläggare Kvalitetsindex Standard, handläggare Rapport 201120 Innehåll Skandinavisk Sjukvårdsinformations Kvalitetsindex Strategi och metod Antal intervjuer, medelbetyg totalt samt på respektive fråga och antal

Läs mer

Inför Föräldraplanen. Banets/barnens namn: Förälders namn:

Inför Föräldraplanen. Banets/barnens namn: Förälders namn: Inför Föräldraplanen Banets/barnens namn:.... Förälders namn:.. Inför Föräldraplanen 2 Att vara förälder är bland annat att ställas inför många frågor och att behöva fatta beslut som rör ens barn. I bästa

Läs mer

Manus: Tredje bildspelet handlar om kroppen och rörelse. Alla vet säkert att det är bra för våra kroppar att få röra på sig.

Manus: Tredje bildspelet handlar om kroppen och rörelse. Alla vet säkert att det är bra för våra kroppar att få röra på sig. Pedagogens manus till BILDSPEL 3 KROPPEN OCH RÖRELSE 1. Manus: Tredje bildspelet handlar om kroppen och rörelse. Alla vet säkert att det är bra för våra kroppar att få röra på sig. 2. Manus: Från 12 års

Läs mer

Likabehandlingsplan/Plan mot kränkande behandling Mellansels förskola 2014/2015. Denna plan gäller till och med 2015-07-30

Likabehandlingsplan/Plan mot kränkande behandling Mellansels förskola 2014/2015. Denna plan gäller till och med 2015-07-30 Likabehandlingsplan/Plan mot kränkande behandling Mellansels förskola 2014/2015 Denna plan gäller till och med 2015-07-30 Innehållsförteckning A Mål och vision: Artikel 19 Barnkonventionen Mål och vision

Läs mer

Övning: Dilemmafrågor

Övning: Dilemmafrågor Övning: Dilemmafrågor Placera föräldrarna i grupper med ca 6-7 st/grupp. Läs upp ett dilemma i taget och låt föräldrarna resonera kring tänkbara lösningar. Varje fråga kan även visas på OH/ppt samtidigt,

Läs mer

Ungdomsenkät Om mig 1

Ungdomsenkät Om mig 1 Ungdomsenkät Om mig 1 Om mig Det här är en enkät med frågor om hur du mår och vad du gillar att göra. Enkäten har tagits fram tillsammans med andra ungdomar i Östergötland och kommer att användas så att

Läs mer

meddelanden från bangladesh 2012

meddelanden från bangladesh 2012 meddelanden från bangladesh 2012 Vi tycker om fabriken. Det är bra ljus och luft där. Vi skulle vilja att det ser ut så hemma. Fast lönen är för liten. Och vi jobbar för långa dagar! Vi vill bli befordrade

Läs mer

ADHD. Impulsivitet. ADHD innebär problem inom tre områden och dessa är: 1. Uppmärksamhet 2. Hyperaktivitet 3. Impulsivitet

ADHD. Impulsivitet. ADHD innebär problem inom tre områden och dessa är: 1. Uppmärksamhet 2. Hyperaktivitet 3. Impulsivitet ADHD ADHD innebär problem inom tre områden och dessa är: 1. Uppmärksamhet 2. Hyperaktivitet 3. Impulsivitet När vi talar om den här gruppen så är det oftast hyperaktiviteten som vi fokuserar på. Vi skall

Läs mer

REGIONFÖRBUNDET UPPSALA LÄN. Liv & Hälsa Ung. År 2013. Kristina Neskovic 2014-01-29

REGIONFÖRBUNDET UPPSALA LÄN. Liv & Hälsa Ung. År 2013. Kristina Neskovic 2014-01-29 REGIONFÖRBUNDET UPPSALA LÄN Liv & Hälsa Ung År 2013 Kristina Neskovic 2014-01-29 I rapporten redovisas tabeller i ett urval frågor från enkätundersökningen Liv & Hälsa Ung 2013. Jämförelser görs mellan

Läs mer

UNG RÖST Lycksele 2011

UNG RÖST Lycksele 2011 UNG RÖST Lycksele 2011 Ung Röst 2011 Projektledare: Ola Mattsson, Michaela Sjögren Cronstedt, Region Öst. Anders Persson, Region Väst. Marie Forsberg, Region Nord. Maria Eneqvist, Region Syd. Arbetsgrupp:

Läs mer

Barn som upplevt våld i sin familj

Barn som upplevt våld i sin familj Barn som upplevt våld i sin familj Bild ur boken Liten av Stina Wirsén, 2014 Kerstin Nettelblad Jennie Malm Georgson Idag kommer vi prata om Vad är våld? Våldet i siffror Våldets konsekvenser Att uppmärksamma

Läs mer

Sammanställning av besöksenkät på familjecentralerna i Nyköping. Undersökningsperiod november 2012

Sammanställning av besöksenkät på familjecentralerna i Nyköping. Undersökningsperiod november 2012 Sammanställning av besöksenkät på familjecentralerna i Nyköping Undersökningsperiod november 2012 Sammanställning februari/mars 2013 Dnr 2/19 Innehållsförteckning Inledning... 3 Syfte och mål... 3 Sammanfattning

Läs mer

Liv & Hälsa ung 2011

Liv & Hälsa ung 2011 2011 Liv & Hälsa ung 2011 - en första länssammanställning med resultat och utveckling över tid Liv & Hälsa ung genomförs av Landstinget Sörmland i samarbete med Södermanlands kommuner. Inledning Liv &

Läs mer

Vasa Gymnastik Framtagen efter Rädda barnens projekt High- five Idrott för alla www.rb.se/high- five

Vasa Gymnastik Framtagen efter Rädda barnens projekt High- five Idrott för alla www.rb.se/high- five Handlingsplan mot mobbning, diskriminering och kränkande behandling Vasa Gymnastik Framtagen efter Rädda barnens projekt Highfive Idrott för alla www.rb.se/highfive Syfte Alla medlemmar i Vasa Gymnastik

Läs mer

Definition av indikatorer i Barn-ULF 2013

Definition av indikatorer i Barn-ULF 2013 1(17) Barn-ULF 2014-06-19 Definition av indikatorer i Barn-ULF 2013 Innehåll: Barn 10-18 år... 1 Barns arbetsmiljö och inflytande i skolan... 1 Barns ekonomi och materiella resurser... 3 Barns fritid och

Läs mer

Tio frågor om alkohol, narkotika, doping och sex

Tio frågor om alkohol, narkotika, doping och sex Tio frågor om alkohol, narkotika, doping och sex Enkätundersökning om studenters kunskaper och attityder Jan Johansson, Högskolan Jönköping Therese Rostedt, Landstinget i Jönköpings län 2014-05-21 Innehållsförteckning

Läs mer

Familjetema: STJÄRNFAMILJEN Vi är alla stjärnor. Allra bäst på att vara just den vi är!

Familjetema: STJÄRNFAMILJEN Vi är alla stjärnor. Allra bäst på att vara just den vi är! Familjepaketet Böckerna i Familjepaketet har hög igenkänningsfaktor och koppling till barns vardag och visar samtidigt många olika sätt att leva. Runt 30% av alla barn idag lever i en frånskild familj.

Läs mer

Grafisk form: Frida Nilsson www.illbatting.se. Barns och ungdomars rätt på sjukhus

Grafisk form: Frida Nilsson www.illbatting.se. Barns och ungdomars rätt på sjukhus Grafisk form: Frida Nilsson www.illbatting.se Barns och ungdomars rätt på sjukhus Vilka rättigheter har barn och ungdomar på sjukhus? FN:s barnkonvention definierar barns rättigheter. För dig som är barn

Läs mer

Grafisk form: Frida Nilsson www.illbatting.se. Barns och ungdomars rätt på sjukhus

Grafisk form: Frida Nilsson www.illbatting.se. Barns och ungdomars rätt på sjukhus Grafisk form: Frida Nilsson www.illbatting.se Barns och ungdomars rätt på sjukhus 10 Jag har rätt till respekt Relationer, närhet och trygghet Barn skall bemötas med takt och förståelse och deras integritet

Läs mer

KORALLENS LIKABEHANDLINGSPLAN/ PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING FÖR HÖSTEN 2012 OCH VÅREN 2013

KORALLENS LIKABEHANDLINGSPLAN/ PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING FÖR HÖSTEN 2012 OCH VÅREN 2013 KORALLENS LIKABEHANDLINGSPLAN/ PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING FÖR HÖSTEN 2012 OCH VÅREN 2013 För mer information om likabehandlingsplan/plan mot kränkande behandling gå in på Skolverkets hemsida www.skolverket.se

Läs mer

Giltig legitimation/pass är obligatoriskt att ha med sig. Tentamensvakt kontrollerar detta.

Giltig legitimation/pass är obligatoriskt att ha med sig. Tentamensvakt kontrollerar detta. KOD: Kurskod: PM2616 Kursnamn: Psykoterapi Provmoment: Psykoterapeutisk Teori PDT, Psykoterapeutisk Teori KBT Ansvarig lärare: Anders Wellsmo & Annika Björnsdotter Tentamensdatum: 2016-01-14 Tillåtna hjälpmedel:

Läs mer

MELISSA DELIR. Vilsen längtan hem

MELISSA DELIR. Vilsen längtan hem MELISSA DELIR Vilsen längtan hem 2005-10 år senare -2015 Idrott och hälsa lärare 3 böcker & metodmaterial, kärleken är fri, skolprojekt (kvinnojour) Föreläsningar (2009) Hemkommun (2012) Man & dotter Hälsa

Läs mer

LUPP 2010 SVALÖVS KOMMUN POLITIK &INFLYTANDE HÄLSA & TRYGGHET FRAMTID ARBETE SKOLA FRITID

LUPP 2010 SVALÖVS KOMMUN POLITIK &INFLYTANDE HÄLSA & TRYGGHET FRAMTID ARBETE SKOLA FRITID LUPP 2010 SVALÖVS KOMMUN FRITID SKOLA POLITIK &INFLYTANDE HÄLSA & TRYGGHET ARBETE FRAMTID Inledning 3 Fritid...4 Skola...8 Politik & Inflytande...15 Hälsa & Trygghet...19 Arbete.. 26 Framtid..28 LUPP 2010

Läs mer

Ung Röst 2011. Text och statistik: Evelina Fredriksson / Pondus Kommunikation. Layout: Marléne Gustafsson / Pondus Kommunikation

Ung Röst 2011. Text och statistik: Evelina Fredriksson / Pondus Kommunikation. Layout: Marléne Gustafsson / Pondus Kommunikation UNG RÖST Piteå 2011 Ung Röst 2011 Projektledare: Ola Mattsson, Michaela Sjögren Cronstedt, Region Öst. Anders Persson, Region Väst. Marie Forsberg, Region Nord. Maria Eneqvist, Region Syd. Arbetsgrupp:

Läs mer

Barns helse og egenopplevelse som asylsøker

Barns helse og egenopplevelse som asylsøker Barns helse og egenopplevelse som asylsøker http://www.cergu.gu.se/publikationer/ NSH-konferanse om minoritetshelse Oslo 6 mai 2011 Henry Ascher MD, docent i barnmedicin, universitetslektor Flyktingbarnteamet,

Läs mer

Ung Röst 2011. Text och statistik: Evelina Fredriksson / Pondus Kommunikation. Layout: Marléne Gustafsson / Pondus Kommunikation

Ung Röst 2011. Text och statistik: Evelina Fredriksson / Pondus Kommunikation. Layout: Marléne Gustafsson / Pondus Kommunikation UNG RÖST Gävle 2011 Ung Röst 2011 Projektledare: Ola Mattsson, Michaela Sjögren Cronstedt, Region Öst. Anders Persson, Region Väst. Marie Forsberg, Region Nord. Maria Eneqvist, Region Syd. Arbetsgrupp:

Läs mer

Område Söder - Nygårdsskolan LIKABEHANDLINGSPLAN

Område Söder - Nygårdsskolan LIKABEHANDLINGSPLAN Område Söder - Nygårdsskolan LIKABEHANDLINGSPLAN Skolan har ett stort ansvar när det gäller att garantera alla barns och elevers trygghet i skolan. Det innebär att diskriminering på grund av kön, etnisk

Läs mer

En hjälp till dig som anar att ett barn far illa.

En hjälp till dig som anar att ett barn far illa. En hjälp till dig som anar att ett barn far illa. bris.se 1 Redaktör: Charlotte Ljunggren Art director: Marie Landelius/Landelius design Illustratör: Mia Valgren/Darling management Tryck: Digaloo Var och

Läs mer

Kvalitetsindex. Rapport 2012-02-17. Murars Gård. Resultat samt jämförelser med samtliga intervjuer under 2011-02-01-2012-01-31. Standard, handläggare

Kvalitetsindex. Rapport 2012-02-17. Murars Gård. Resultat samt jämförelser med samtliga intervjuer under 2011-02-01-2012-01-31. Standard, handläggare Kvalitetsindex Standard, handläggare Rapport 20120217 Resultat samt jämförelser med samtliga intervjuer under 20110201 20120131 Innehåll Skandinavisk Sjukvårdsinformations Kvalitetsindex Strategi och metod

Läs mer

Familj och arbetsliv på 2000-talet. Till dig som är med för första gången

Familj och arbetsliv på 2000-talet. Till dig som är med för första gången Familj och arbetsliv på 2000-talet Till dig som är med för första gången 1 Fråga 1. När är du född? Skriv januari som 01, februari som 02 etc Födelseår Födelsemånad Är du 19 Man Kvinna Fråga 2. Inledningsvis

Läs mer

När jag var 8 år gammal flyttade

När jag var 8 år gammal flyttade Egna upplevelser av fosterhemsplacering som barn och biologisk förälder Idag har vi stor kunskap om föräldrars betydelse för sina barn. Föräldrar är viktiga i barns liv och därmed också betydelsefulla

Läs mer

LUPP-undersökning hösten 2008

LUPP-undersökning hösten 2008 LUPP-undersökning hösten 2008 Falkenbergs kommun - 1 - Falkenbergs LUPP-undersökning ht 2008 1. Inledning 1.1 Vad är LUPP? Ungdomsstyrelsen har erbjudit landets kommuner att använda sig av ungdomsenkäten

Läs mer

Likabehandlingsplan Saxnäs skola 2009-2011

Likabehandlingsplan Saxnäs skola 2009-2011 Likabehandlingsplan Saxnäs skola 2009-2011 I enlighet med lagen om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling av barn och elever och barnkonventionens grundläggande principer, vill vi påtala

Läs mer

Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling. Kunskapsskolan Katrineholm 2014/2015

Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling. Kunskapsskolan Katrineholm 2014/2015 Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling Kunskapsskolan Katrineholm 2014/2015 Kunskapsskolan Katrineholm Västgötagatan 16, 641 36 Katrineholm, Tel.dir. 08-51008370, www.kunskapsskolan.se 1

Läs mer

Likabehandlingsplan Plan mot kränkande behandling. Frändeforsförskola 2015/2016

Likabehandlingsplan Plan mot kränkande behandling. Frändeforsförskola 2015/2016 Likabehandlingsplan Plan mot kränkande behandling Frändeforsförskola 2015/2016 Utdrag ur FN:s barnkonvention: Alla barn är lika mycket värda. Inga barn får bli diskriminerade, det vill säga sämre behandlade.

Läs mer

Likabehandlingsplan för Montessoriförskolan Cirkus

Likabehandlingsplan för Montessoriförskolan Cirkus Likabehandlingsplan för Montessoriförskolan Cirkus Bakgrund I enlighet med skolverket ska varje förskola upprätta en likabehandlingsplan som står för trygghet, respekt och ansvar i förskolan. Planen gäller

Läs mer

1 Går du i årskurs 6 eller årskurs 9? Årskurs 6. 2 Är du flicka eller pojke? Flicka. 3 Vilket år är du född? 4 I vilken månad är du född?

1 Går du i årskurs 6 eller årskurs 9? Årskurs 6. 2 Är du flicka eller pojke? Flicka. 3 Vilket år är du född? 4 I vilken månad är du född? 1 Går du i årskurs 6 eller årskurs 9? Årskurs 6 Årskurs 9 2 Är du flicka eller pojke? Flicka Pojke 3 Vilket år är du född? 4 I vilken månad är du född? Januari Maj September Februari Juni Oktober Mars

Läs mer

Ung i Lindesberg. Resultat från LUPP

Ung i Lindesberg. Resultat från LUPP Ung i Lindesberg Resultat från LUPP lokal uppföljning av ungdomspolitiken 2008 Politiken efterlyser ungdomsperspektiv kartläggning bland kommunens ungdomar blir underlag för framtida beslut I september

Läs mer

Mariebergsskolans årliga Likabehandlingsplan

Mariebergsskolans årliga Likabehandlingsplan Mariebergsskolans årliga Likabehandlingsplan 2009-09-23 Mariebergsskolans vision och uppdrag Mariebergsskolans vision är att alla ska känna glädje och trygghet i en demokratisk lärandemiljö. Uppdraget

Läs mer

Missbruk, kriminalitet och hedersförtryck

Missbruk, kriminalitet och hedersförtryck Missbruk, kriminalitet och hedersförtryck UNGDOMSPROGRAM På ny väg Ett program för pojkar som flytt från hedersförtryck in i Missbruk Kriminalitet Gunnar Bergström Efter berättelserna Våld Förtryck av

Läs mer

En värdegrundad skola

En värdegrundad skola En värdegrundad skola Samverkan för barns bästa Stephan Andersson 1 Värdegrundad utbildning Allas rätt till en likvärdig utbildning och allas rätt att utvecklas så långt som möjligt utifrån sina förutsättningar

Läs mer

Likabehandlingsplan. Handlingsplan mot diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling. Reviderad 2012-09-24

Likabehandlingsplan. Handlingsplan mot diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling. Reviderad 2012-09-24 Lärande Stenkulans Enhet Likabehandlingsplan Handlingsplan mot diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling Reviderad 2012-09-24, v 1.0, 2008-07-25 LERUM100 Stenkulans Enhet Stenkulans förskola

Läs mer

HANDLINGSPLAN FÖR KFUM GÖTEBORG DÅ BARN MISSTÄNKS FARA ILLA

HANDLINGSPLAN FÖR KFUM GÖTEBORG DÅ BARN MISSTÄNKS FARA ILLA HANDLINGSPLAN FÖR KFUM GÖTEBORG DÅ BARN MISSTÄNKS FARA ILLA Innehållsförteckning 1. Handlingsplan vid misstanke om övergrepp mot barn och ungdomar 2. Handlingsplan vid misstanke om sexuella övergrepp där

Läs mer

Övning 1: Vad är självkänsla?

Övning 1: Vad är självkänsla? Självkänsla Inledning OBS! Hela föreläsningen ska hålla på i 45 minuter. Samla gruppen och sitt gärna i en ring så att alla hör och ser dig som föreläsare. Första gången du träffar gruppen: Föreläsaren

Läs mer

Intervju med Elisabeth Gisselman

Intervju med Elisabeth Gisselman Sida 1 av 5 Intervju med Elisabeth Gisselman 1. Tre av fyra personer hemlighåller psykisk ohälsa för sin omgivning på grund av rädsla för diskriminering och avståndstagande varför är vi så rädda för psykisk

Läs mer

Föräldramöten på daghem och i skolor 2015

Föräldramöten på daghem och i skolor 2015 Föräldramöten på daghem och i skolor 2015 Under 2015 erbjöd Barnens Internet föräldraföreläsningar till samtliga lågstadieskolor samt till de daghem på Åland där föreläsningar inte genomfördes under 2014.

Läs mer

Likabehandlingsplan och Plan mot kränkande behandling. Änglagårdens förskola

Likabehandlingsplan och Plan mot kränkande behandling. Änglagårdens förskola Likabehandlingsplan och Plan mot kränkande behandling Änglagårdens förskola Vi på Änglagårdens förskola accepterar inte någon form av diskriminering, trakasserier eller annan kränkande behandling. Datum

Läs mer

HJÄLP. En liten skrift om att släcka bränder

HJÄLP. En liten skrift om att släcka bränder HJÄLP En liten skrift om att släcka bränder Vad är problemet? - Vad fick dig att göra det? - Uppmärksamheten - Men du gömde ju dig och berättade inte att det var du förrän polisen tog dig på bar gärning?

Läs mer

Ångest kan kännas på olika sätt olika gånger. Och det är inte alltid man vet att det man känner i kroppen är just ångest.

Ångest kan kännas på olika sätt olika gånger. Och det är inte alltid man vet att det man känner i kroppen är just ångest. Ångest och Panikångest Alla upplever ibland ångest i olika situationer. Det beror på att själva känslan av ångest har som uppgift att tala om att nu är något fel, på tok, till och med farligt. Och då måste

Läs mer

Resultat från Luppundersökningen. Forshaga kommun 2008/2009

Resultat från Luppundersökningen. Forshaga kommun 2008/2009 Resultat från Luppundersökningen Forshaga kommun 2008/2009 April 2009 2 Innehållsförteckning Inledning Bakgrund och metod för datainsamling 5 Databearbetning 5 Redovisning av undersökningsresultat 5 Resultat

Läs mer

Inriktning av folkhälsoarbetet 2011

Inriktning av folkhälsoarbetet 2011 PROTOKOLL 1 (9) Fritids- och folkhälsonämnden Inriktning av folkhälsoarbetet 2011 Bakgrund Riksdagen har beslutat om ett mål för folkhälsopolitiken. Det övergripande målet är att skapa samhälleliga förutsättningar

Läs mer

Kvalitetsenkät till Individ- och Familjeomsorgens klienter

Kvalitetsenkät till Individ- och Familjeomsorgens klienter Kvalitetsenkät till Individ- och Familjeomsorgens klienter Kvalitetsrapport 13, 2007 KVALITETSRAPPORT En enkät har delats ut till alla personer som Individ- och familjeomsorgen hade kontakt med under vecka

Läs mer

När livet gör oss illa Mitt i vardagen inträffar händelser som vänder upp och ned på tillvaron!

När livet gör oss illa Mitt i vardagen inträffar händelser som vänder upp och ned på tillvaron! När livet gör oss illa Mitt i vardagen inträffar händelser som vänder upp och ned på tillvaron! Om sorg Att mista en livskamrat, en förälder, ett barn eller en nära vän är en av livets mest omvälvande

Läs mer

Haga/Gudö förskolors likabehandlingsplan mot diskriminering och kränkande behandling 2014-2015. Gladan

Haga/Gudö förskolors likabehandlingsplan mot diskriminering och kränkande behandling 2014-2015. Gladan Haga/Gudö förskolors likabehandlingsplan mot diskriminering och kränkande behandling 2014-2015 Gladan Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleverksamhet a för planen Förskolechef

Läs mer

Pedagogiskt material till föreställningen

Pedagogiskt material till föreställningen Pedagogiskt material till föreställningen Pucko vs Milan Detta är ett material vars huvudsyfte är att fånga upp de teman och situationer som är en del av föreställningen. Målet är att skapa reflektion

Läs mer

Välfärd på 1990-talet

Välfärd på 1990-talet Lättläst Välfärd på 1990-talet Lättläst En lättläst sammanfattning av SOU 2001:79 från Kommittén Välfärdsbokslut. Du beställer denna skrift från: Fritzes kundtjänst 106 47 Stockholm telefon: 08-690 91

Läs mer

Meddelad i Sundsvall. SAKEN Ersättning till offentligt biträde KAMMARRATTENS AVGÖRANDE

Meddelad i Sundsvall. SAKEN Ersättning till offentligt biträde KAMMARRATTENS AVGÖRANDE KAMMARRÄTTEN T-^^^ * Mål nr 82746 I SUNDSVALL UUiVL 2016-06- 16 Meddelad i Sundsvall Sida l (3) KLAGANDE Per Bergmark Familjens jurist Box 330 901 07 Umeå ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Förvaltningsrätten i Umeås

Läs mer

Förskolans plan mot kränkande behandling och

Förskolans plan mot kränkande behandling och Förskolechef BARN- OCH UNGDOMSFÖRVALTNINGENS VERKSAMHETSHANDBOK Fastställt av Dokumentansvarig Datum Förskolechef Ann-Charlotte Nilsson Mångfald och jämställdhetsgruppen 2014-09-29 1 (6) Förskolans plan

Läs mer

Det handlar om arbetslivsinriktad rehabilitering. Målet är att du ska kunna försörja dig själv.

Det handlar om arbetslivsinriktad rehabilitering. Målet är att du ska kunna försörja dig själv. 1 För att gå här på Finsam? Man ska vilja förändra. Vilja gå mot ett mål. Respektera andra, utan att döma. Vilja ta ansvar för sig själv och för gruppen. Grejen med Finsam är att du bara behöver gå till

Läs mer

Barns medverkan i den sociala barnavården hur lyssnar vi till och informerar barn. Lyssna på barnen

Barns medverkan i den sociala barnavården hur lyssnar vi till och informerar barn. Lyssna på barnen Barns medverkan i den sociala barnavården hur lyssnar vi till och informerar barn Lyssna på barnen 1 En tanke att utgå ifrån För att förstå hur varje unikt barn uppfattar sin specifika situation är det

Läs mer

Öjestugans Förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling. Verksamhetsformer som omfattas av planen: Förskoleverksamheten

Öjestugans Förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling. Verksamhetsformer som omfattas av planen: Förskoleverksamheten Öjestugans Förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen: Förskoleverksamheten Läsår: 2016 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen

Läs mer

Sexdrega förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Sexdrega förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Sexdrega förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen: förskola åldrar 1-6 Läsår: 2015/2016 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen

Läs mer

KiVa Skola situationskartläggningen 2016 sidan 1/31. KiVa Skola situationskartläggningen 2016 sidan 2/31

KiVa Skola situationskartläggningen 2016 sidan 1/31. KiVa Skola situationskartläggningen 2016 sidan 2/31 KiVa Skola situationskartläggningen 2016 sidan 1/31 Välkommen att besvara undersökningen! Skolans användarnamn: Kartläggningslösenordet: Logga in till undersökningen KiVa Skola situationskartläggningen

Läs mer

GREBBESTADS IF. Barn- och ungdomsfotboll. Policy Föräldraguide GIF:s röda trådar. Fastställd 2013-03-20

GREBBESTADS IF. Barn- och ungdomsfotboll. Policy Föräldraguide GIF:s röda trådar. Fastställd 2013-03-20 GREBBESTADS IF Barn- och ungdomsfotboll Policy Föräldraguide GIF:s röda trådar Fastställd 2013-03-20 Grebbestads IF Policy Barn och ungdomsfotboll Grebbestads IF erbjuder fotbollsverksamhet för att alla

Läs mer

Lilla förskolepaketet

Lilla förskolepaketet Lilla förskolepaketet Böckerna i lilla förskolepaketet har stor igenkänningsfaktor och koppling till barns vardag och visar lekar, fantasier och erfarenheter som många barn delar. Flera av böckerna visar

Läs mer