Att dokumentera socialtjänstens insatser för Barn och Unga. Aktualiseringar till socialtjänsten i Gävleborg under FoU Rapport 2009:4

Transkript

1 FoU Rapport 2009:4 Att dokumentera socialtjänstens insatser för Barn och Unga Aktualiseringar till socialtjänsten i Gävleborg under 2008 Annika Almqvist Per Åsbrink

2 Att dokumentera socialtjänstens insatser för Barn och Unga Aktualiseringar till socialtjänsten i Gävleborg 2008 Annika Almqvist Per Åsbrink 1

3 FoU Rapport 2009:4 FoU Välfärd Region Gävleborg Grafisk form: Baringo reklam & kommunikation, Gävle Tryck: Backman Info, Gävle ISSN

4 Förord Sedan några år pågår inom FoU Välfärd vid Region Gävleborg med stöd av länsstyrelsen projektet Att dokumentera insatser för barn och unga. Arbetet har redovisats muntligt vid konferenser och sammanträden med socialchefer, ordföranden och ledamöter i socialnämnderna samt berörda och intresserade handläggare i länet. Ett antal delrapporter har också producerats, vilka spridits inom länet. När vi nu har samlat in och sammanställt aktualiseringsdata för barn och unga från ett helt år har vi kommit så långt i arbetet att vi vill redovisa resultatet för en bredare krets genom denna FoU-rapport. Syftet med rapporten är tvåfaldigt: dels vill vi redovisa 2008 års samlade bild av aktualiseringar gällande barn och unga i Gävleborg, dels vill vi bidra till metodutvecklingen på detta område på den nationella arenan. Rapporten består av tre delar: Den första delen omfattar en redovisning av totalsiffror för Gävleborgs län 2008 avseende aktualiseringar för barn och unga: antal anmälningar respektive ansökningar, de aktualiserade barnens kön, ålder och familjebild, vem som aktualiserat, orsak till aktualisering samt hur stor del av aktualiseringarna som leder till utredning. Redovisade data relateras till tidigare forskning. Den andra delen redovisar motsvarande data för kommunerna i länet samt kommenterar skillnader mellan kommunerna avseende dessa data. Den tredje delen diskuterar de redovisade skillnaderna och möjliga förklaringar till dessa samt formulerar ett antal frågor som behöver belysas i vidare studier. Gävle i augusti 2009 Annika Almqvist och Per Åsbrink 3

5 Innehållsförteckning Sammanfattning 5 Bakgrund 7 Metod 8 Bortfall/felkällor 8 Tillförlitlighet 9 Generaliserbarhet 9 Aktualiserade ärenden till socialtjänsten Länet 10 Typ av aktualisering 10 Andel aktualiserade barn och unga 11 Vilka barn och unga aktualiseras? 13 Vem aktualiserar till socialtjänsten? 16 Orsaker till anmälan 18 Beslut om social utredning 20 Vilka barn anmäls och av vilka orsaker? 22 Vilka barn utreds? 26 Aktualiserade ärenden till socialtjänsten. Kommunredovisning 29 Aktualiseringstyp 29 Ålder 31 Åldersgrupp 33 Kön 35 Familjetyp 37 Vem aktualiserar till socialtjänsten? 39 Orsak till anmälan 44 Beslut om social utredning efter aktualiseringstyp 49 Beslut om social utredning efter orsak till anmälan 51 Förklaringar av kommunala variationer 54 Sammanfattande slutsatser och reflexioner 58 Referenser 62 Bilaga 1 Aktualisering och bakgrundskoder samt begreppsdefinitioner 63 Begreppsdefinitioner aktualiseringsskäl 64 Tabellbilaga 65 4

6 Sammanfattning Det finns få studier av vilka barn och unga som aktualiseras till socialtjänsten i Sverige. Föreliggande rapport, som omfattar 5003 aktualiseringar till sju kommuners socialtjänst i Gävleborgs län för helåret 2008, ger en bild av vilka barn och unga som aktualiseras till socialtjänsten samt av vilka orsaker. De allra flesta barn aktualiseras via en anmälan; skolan och polisen står för de flesta anmälningarna. Barn i åldern år är mest frekvent förekommande. Orsaker till anmälan handlar ofta om brister i omsorgen när det gäller yngre barn, medan beteendeproblem, kriminalitet och förseelser ofta är anmälningsorsaker för äldre barn. Sammanställningen för Gävleborgs län är unik. Aktualiseringarna har tagits ur verksamhetssystemet och omfattar ett år. Data överensstämmer ändå väl med vad tidigare forskning visat, vilket baserats på mindre omfattande och manuellt sammanställt material. Det gäller såväl i vilken ålder som barn aktualiseras, av vilka orsaker som vem som aktualiserar. Det gäller också fördelningen mellan ansökningar och anmälningar, samt fördelningen mellan pojkar och flickor, liksom hur ofta man startar en social utredning och för vilka barn. Mer än hälften av anmälningarna leder till en social utredning, och något fler pojkar än flickor blir aktuella för utredning. Anmälningar rörande förseelser leder sällan till en social utredning medan däremot kriminalitet, övergrepp samt brister i omsorgen ofta utreds. Sociala utredningar startas oftare för yngre barn än för äldre. De barn som aktualiseras till socialtjänsten lever oftare än andra barn med en ensamstående förälder. Brister i omsorgen är mer förekommande för barn till ensamföräldrar, medan kriminalitet och förseelser är mer vanligt bland de barn som lever med gifta/sammanboende. Det finns vissa variationer mellan kommunerna. Orsaker till anmälan såsom beteendeproblem, kriminalitet och förseelser är ojämnt fördelade mellan kommunerna. Mellan vissa kommuner finns det betydande variationer i andelen anmälningar som utreds. I vilken utsträckning förklaras då skillnader i anmälningsfrekvens mellan kommunerna av strukturella faktorer? De kommuner som ligger högre för vissa riskfaktorer har också en högre andel anmälningar till socialtjänsten. I vilken mån skillnaderna är avhängiga strukturella faktorer eller mer beror på hur olika myndigheter gör anmälningar till socialtjänsten och/eller hur kommunernas socialtjänst är organiserad är en fråga som är värd att studera mer ingående. 5

7 Vi har inom ramen för projektet skapat en möjlighet att via socialtjänsternas verksamhetssystem systematiskt ta ut aggregerade individuella data. Detta ger goda förutsättningar att kunna sammanställa och jämföra data över tid och mellan kommunerna, i syfte att öka kunskapen om socialtjänstens barn i Gävleborgs län. En ökad kunskap som förhoppningsvis kan bidra till en diskussion om det sociala arbetets organisering och villkor i vårt län och också bidra till ökad kunskap på den nationella arenan. 6

8 Bakgrund I syfte att kvalitetssäkra arbetet inom socialtjänsten förs idag en diskussion om evidensbaserad praktik (EBP) som innebär att insatser väljs med utgångspunkt i en sammanvägning av bästa tillgängliga vetenskapliga kunskap, den professionelles expertis och brukarens erfarenheter (SOU 2008:18 s.10). Vid Institutet för utveckling av metoder i socialt arbete (IMS) inom Socialstyrelsen tar man fram systematiska forskningsöversikter som presenterar den vetenskapliga kunskap som hittills finns inom olika områden. Dessa bygger på jämförande studier av olika interventioners effekter. Som FoU-enhet är det vår ambition att bidra till utvecklingen av EBP genom att skapa förutsättningar för socialtjänsten att göra uppföljningar och utvärderingar som kan resultera i ex enklare sambandsstudier, utfallsstudier, lokal uppföljning av klientfall. Inom FoU Välfärd, Region Gävleborg, bedrivs projektet Att dokumentera insatser för barn och unga med stöd av länsstyrelsen och i samarbete med en referensgrupp bestående av representanter för socialtjänsten i länets kommuner. Syftet med projektet är att förbättra dokumentation och uppföljning inom socialtjänstens barnoch ungdomsarbete. Projektet bedrivs genom att vi löpande arbetar oss igenom processen i handläggning enligt modell. Uppföljningar (aggregering och/eller jämförelse av data mellan kommuner) kan göras under utvecklingen av ett enhetligt dokumentationssystem. Utvärderingar kommer att bli möjliga när dokumentationssystemet är utvecklat och enhetligt och används på samma sätt i länets kommuner (figur 1). Figur 1. Projektets olika steg. Uppföljning: Kartläggning, enklare sambandstudier, utfallsstudier av klientfall, lokal uppföljning Aktualisering Utredning Verkställighet Utvärdering Bakgrundsvariabler Aktualiseringar: av vem, av vilken orsak? Vilka ärenden utreds? Orsak till åtgärd Typ av utredning; BBIC eller traditionell Typ av insats Mål med insatsen Resultatuppföljning Vetenskapligt hållbara utvärderingar 7

9 Under våren och sommaren 2007 fattades beslut i alla socialnämnder i Gävleborgs län att lägga in gemensamma aktualiseringskoder i socialtjänstens verksamhetssystem 1, koder som arbetats fram inom ramen för projektet (se bilaga 1). Ett test av koderna gjordes genom en länssammanställning våren 2008 för ärenden aktualiserade november december Nästa steg blev att inhämta aktualiseringar för första halvår 2008 (jan juni), vilket omfattade en sammanställning av 2624 aktualiseringar (Delrapport 2009:01). Föreliggande rapport redovisar en länssammanställning omfattande hela 2008 ( ), av alla inkomna aktualiseringar rörande barn- och ungdomsärenden (0-20 år) i länets socialtjänster i sju kommuner (Sandviken, Gävle, Söderhamn, Bollnäs, Ovanåker, Ljusdal, Hudiksvall). 3 Rapporten omfattar 5003 aktualiseringar. Metod Sju kommuner, av totalt tio som deltar i projektet, har kunnat ta ut statistikuppgifter direkt från socialtjänstens verksamhetssystem rörande registrerade aktualiseringar av barn och ungdomar för helåret 2008 ( ). 4 Observera att data inte är kopplade till identifierbara personer. Materialet rör alla aktualiseringar vilket innebär att ett barn/ungdom kan vara aktuell för fler än en aktualisering. Kommunerna har kunnat leverera individbaserade data vilket ger möjlighet till korstabuleringar. Materialet har bearbetats i statistikprogrammet SPSS. Bortfall/felkällor Tänkbara bortfall och felkällor kan vara: a) att socialsekreterare inte registrerar ett inkommande ärende. b) att socialsekreterare definierar samma/likartade fenomen på olika sätt. c) att socialsekreterare registrerar fel. 1 Aktuella verksamhetssystem i Gävleborgs län är Treserva (Logica) samt ProCapita (Tieto Enator) 2 Se Delrapport 4, Hofors, Ockelbo och Nordanstig har inte kunnat ta ut begärda uppgifter i verksamhetssystemet för år Rör barn- och ungdomsvårdsärenden, ej försörjningsstöd 8

10 Tillförlitlighet Projektansvariga vid FoU Välfärd bedömer dock att datamaterialet har en hög tillförlitlighet mot bakgrund av att: a) aktualiseringskoderna har implementerats i kommunernas socialtjänster via projektets referensgrupp 5 och efter beslut i kommunernas socialnämnder, vilket gör att registrering sker på samma sätt, b) koderna kan inte ändras av verksamheterna annat än via ett nytt beslut i socialnämnden. Detta ger stabilitet och möjlighet till mätningar över tid, c) datamaterialet är hämtat direkt från de verksamhetssystem som innehåller socialsekreterarnas registrering av alla aktualiserade ärenden till socialtjänstens barn- och ungdomsenheter, d) en kodnyckel har arbetats fram inom ramen för projektet för att så långt möjligt garantera en likartad registrering. Generaliserbarhet Trots att det totala datamaterialet är omfattande bör försiktighet iakttas när det gäller att generalisera resultatet. Slumpmässiga variationer beroende av lokala förhållanden kan förekomma, särskilt som dataunderlag för vissa kommuner är litet. Avsikten är att presentera årliga sammanställningar, vilket kommer att öka säkerheten i data samt möjliggöra även studier av inomkommunala förändringar över tid. 5 Bestående av systemförvaltare och socialsekreterare från 10 kommuner i länet. 9

11 Aktualiserade ärenden till socialtjänsten. Barn och ungdom 0-20 år. Sammanställning av data från Gävleborgs län. Period av 10 av länets kommuner deltar i denna länssammanställning. De kommuner som inte deltar är Hofors, Ockelbo och Nordanstig, som vid inrapporteringstillfället inte hade verksamhetssystem som medgav att aggregerade data på individnivå kunde tas ut. Förhoppningen är dock att alla kommuner ska kunna rapportera in data för Typ av aktualisering Detta avsnitt rör fyra olika typer av aktualiseringar till socialtjänsten. Ansökan: den enskilde/vårdnadshavaren begär bistånd. Anmälan: en anhörig, annan privatperson eller myndighet anmäler till socialtjänsten om misstanke att ett barn far illa. Yttrande: begäran inkommer från en myndighet. Överflyttning av ärende: överflyttning av ett ärende från en annan kommun. Tabell 1. Aktualiseringar till socialtjänsten år, 7 kommuner. Antal och Procent. Antal Procent Ansökan ,3 Anmälan ,8 Yttrande 183 3,7 Överflyttning av ärende 10 0, 2 Total ,0 Totalt inkom 5003 aktualiseringar för perioden ( ) till socialtjänsten i sju kommuner för åldersgruppen 0-20 år. De allra flesta aktualiseringarna rör anmälningar (85 %), andelen ansökningar är 11 % (tabell 1). I andra studier har man funnit en liknande fördelning mellan anmälan och ansökan. I den senaste svenska kvartalsstudien (2004), som genomfördes i Stockholms stadsdelar via manuell registrering, utgjorde andelen anmälningar 86 % och ansökningar 14 % (Sundell och Egelund, 2007 s. 103). 10

12 Tabell 2. Aktualiseringar till socialtjänsten. Fördelat på 7 kommuner. Antal och Procent. Aktualiseringstyp Ansökan Anmälan Yttrande Överflyttning av ärende Total Sandviken % 89 % 2 % 0 % 100 % Gävle % 86 % 4 % 0, 4 % 100 % Söderhamn % 79 % 5 % 0 % 100 % Bollnäs % 83 % 4 % 0, 3 % 100 % Ovanåker % 83 % 5 % 0 % 100 % Ljusdal % 83 % 6 % 0 % 100 % Hudiksvall % 83 % 3 % 0 % 100 % Total % 85 % 4 % 0, 2 % 100 % Vi uppmärksammar att Gävle har flest antal aktualiseringar (2 325) för perioden, såsom den största kommunen i länet. Följt av de näst största kommunerna Sandviken (723) och Hudiksvall (626). Av Gävles totala aktualiseringar är 86 % anmälningar och 10 % ansökningar, jämfört med Sandviken där 89 % är anmälningar och 9 % ansökningar. I Hudiksvall är andelen anmälningar 83 % och ansökningar 14 %. Sandviken har högst andel anmälningar (89 %) och Söderhamn lägst (79 %) (tabell 2). Andel aktualiserade barn och unga Det saknas löpande nationell statistik rörande barn som aktualiseras till socialtjänsten i Sverige. Bristen på löpande statistik gör det svårt att veta om och i vilken grad andelen aktualiserade barn och unga till socialtjänsten över tid ökar eller minskar. Jämförelser kan endast göras mellan enskilda studier rörande barn som 11

13 aktualiseras till socialtjänsten. I en studie från Stockholm framkommer att 12 barn per 1000 aktualiseras till socialtjänsten (1,2 %). I en sammanställning från länsstyrelsen i Västra Götaland fann man att andelen barn som aktualiserades till socialtjänsten i länets 49 kommuner motsvarade knappt 1 % av alla barn mellan 0-20 år i länet. I en undersökning från Linköping fann man att andelen barnavårdsanmälningar, motsvarade 4 % av barnen mellan 0-19 år i kommunen (Sundell och Egelund, 2007, s.87). I en studie av Wiklund (2006), omfattande 100 små- och medelstora kommuner, motsvarade anmälningarna 6 % av barnen mellan 0-20 år (a. a: s. 89). Det föreligger således en stor variation mellan olika studier i redovisningen av omfattningen av aktualiseringar av barn och unga respektive barnavårdsanmälningar. Tabell 3. Aktualiseringar, antal barn/ungdomar 0 12, år samt procentuell andel av barn i respektive kommun. 7 kommuner Antal och Procent. Antal 0 12 år 2008 Antal aktualiserade socialtjänsten 0 12 år 2008 Andel aktualiser ade 0 12 år % Antal år 2008 Antal Aktualiserade socialtjänsten år 2008 Andel aktualiser ade år % Totalt andel 0-20 år Sandviken , ,4 8,2 Gävle , ,2 10,2 Söderhamn , ,8 9,7 Bollnäs , ,9 6,3 Ovanåker , ,8 5,5 Ljusdal , ,2 5,0 Hudiksvall , ,2 7,0 Totalt , ,6 8,4 % Ovanstående tabell rör SCB-data 6 för 2008 omfattande antalet barn och unga i sju kommuner, uppdelat i åldersgrupper, samt jämförelse med antalet aktualiserade barn och ungdomar till socialtjänsten i kommunerna samma år. För åldersgruppen 0-12 finner vi högst procentuell andel aktualiserade barn till socialtjänsten i Gävle (7,8 %), följt av Söderhamn (6,7 %), medan lägst andel uppmärksammas i Ovanåker (3,4 %). För barn och unga år är andelen högst i Gävle (13,2 %), följt av Söderhamn (12,8 %) och lägst andel i Ljusdal (5,2 %). Totalt 6 Befolkningsstatistik/folkmängd. 12

14 för de sju kommunerna i Gävleborgs län finner vi att andelen aktualiserade barn i åldern 0-12 år motsvarar 6,5 % av alla barn och att de aktualiserade unga mellan år motsvarar 10,6 % av de unga i denna ålder. Totalt för kommunerna är 8,4 % av alla barn och unga mellan 0-20 år aktualiserade. De kommuner som ligger över totalgenomsnittet i länet är Gävle (10,2 %), Söderhamn (9,7 %) medan lägst andel föreligger i Ljusdal med 5,0 % (tabell 3). Dessa procentsiffror gäller under antagandet att varje barn endast aktualiserats en gång under året. Vi vet dock att det finns barn som anmäls flera gånger, varför vi kan räkna med att siffrorna i realiteten är något lägre. Vilka barn och unga aktualiseras? Ålder Barn i års ålder är en dominerande grupp när det gäller aktualiseringar (ansökan, anmälan, yttranden eller överflyttningar av ärenden) till socialtjänsten i länet, närmare 11 % av aktualiseringarna rör barn i 15-års ålder, medan ca 2 % rör barn under respektive i 1-års ålder. Barnen är i genomsnitt 12 år när de aktualiseras till socialtjänsten (diagram 1). Diagram 1. Åldersfördelning, 0-20 år, aktualiseringar. Totalt, 7 kommuner, n = Procent. 13

15 När vi bryter ner ovanstående diagram i åldersgrupper finner vi att den största andelen av aktualiseringarna rör barn i åldersgruppen år (38 %). 20 % av aktualiseringarna rör barn i förskoleåldern (0-6 år) (diagram 2) (se tabellbilaga, tabell 1). Diagram 2. Fördelning åldersgrupp. Totalt, 7 kommuner, n=5003. Procent. Det inkommer fler anmälningar än ansökningar till socialtjänsten. I en nationell studie fann man att ansökningar var något vanligare för yngre barn än äldre, 23 % för yngre barn och 14 % för ungdomar (Wiklund, 2006, delstudie 3, s.4). Tabell 4. Aktualisering efter ålder. 7 kommuner. Antal och Procent. Ansökan Anmälan Yttrande Överflyttning av ärende Total 0-6 år % 86 %, 2 % 0, 5 % 100 % 7-12 år % 90 %, 6 % 0, 3 % 100 % år % 86 % 5 % 0, 1 % 100 % år % 75 % 9 % 0, 1 % 100 % Total % 85 % 4 % 0, 2 % 100 % 14

16 Bland kommunerna i vårt län finner vi samma tendenser, hos förskolebarn 0-6 år är andelen ansökningar 13 % och för barn år 9 %. Andelen anmälningar är högst i åldersgruppen 7-12 år (90 %) (tabell 4). Kön I kvartalsstudien från Stockholm 2004 fann man att det var fler pojkar som aktualiserades till socialtjänsten än flickor. Av de barn som aktualiserades var 57 % pojkar och 43 % flickor (Sundell och Egelund 2007, s.87). För sju kommuner i länet finner vi en liknande könsfördelning. Av de barn som aktualiseras till socialtjänsten är 58 % pojkar och 42 % flickor (diagram 3) (se tabellbilaga, tabell 2) Diagram 3. Fördelning kön. Totalt, 7 kommuner, n=5003. Procent. Familjetyp Mer än hälften (57 %) av barnen som aktualiseras till socialtjänsten i länet lever med en ensamstående förälder, medan 37 % av barnen lever med två gifta/sammanboende vuxna. I 6 % av fallen handlar det om ungdomar som bor i eget boende (diagram 4) (se tabellbilaga, tabell 3). 15

17 Diagram 4. Fördelning familjetyp. 4 kommuner, n=1561. Antal och Procent % Antal % Ensamstående med barn Gifta/sammanboende med barn Eget boende En jämförelse med nationell befolkningsstatistik visar att 2007 levde 24 % av alla barn och ungdomar 0-21 år i riket med en ensamstående förälder. 8 Barn till ensamstående föräldrar är således starkt överrepresenterade bland de barn som aktualiseras till socialtjänsten. Tidigare svenska studier visar att barn som aktualiseras inom socialtjänsten, och blir aktuella för en social utredning, oftare än andra barn lever med en ensamstående förälder. Mycket talar för att resultaten är liknande i andra europeiska länder. En studie av barn i nio länder visar att mellan % av barnen kom ifrån en familj med två biologiska föräldrar (Sundell och Egelund 2007, s. 59). 6 % Vem aktualiserar till socialtjänsten? Ansökningar till socialtjänsten görs uteslutande av förälder/vårdnadshavare eller den enskilde/barnet, medan anmälningar görs av privatpersoner eller myndigheter. 7 Sandviken, Söderhamn, Bollnäs och Ovanåker. Projektet har ännu inte hittat en teknisk lösning för att kunna hämta in uppgifter för alla kommuner rörande familjetyp. 8 Levnadsförhållande/Barn och Familj/Hemmaboende barn och ungdomar 0 21 år, familjetyp. 16

18 Diagram 5. Vem aktualiserar. 7 kommuner, n=4675. Procent. 9 Bland länets sju kommuner står polisen för flest antal anmälningar (23 %), följt av skolan (16 %). En förhållandevis stor andel anmälningar (11 %) kommer ifrån den egna organisationen (socialtjänsten, ex officio), anmälningar från förskolan uppgår till 2 %. 13 % av aktualiseringarna kommer från familjen: den enskilde (3 %) och förälder/vårdnadshavare (10 %). 17 % av anmälningarna kommer från privatpersoner utanför familjen: anhöriga (7 %) eller annan privatperson (10 %) (diagram 5) (se tabellbilaga, tabell 4). Sammanfattningsvis kommer 70 % av aktualiseringarna från myndigheter och 30 % från det privata nätverket eller från andra privatpersoner. Förhållandena i vårt län överensstämmer relativt väl med vad tidigare nationella studier visar. I tidigare nämnda kvartalsstudie från Stockholm 2004 stod polisen för 32 % och skolan för 14 % av anmälningarna och fördelningen mellan privatpersoner och professionella överensstämmer också med utländska studier. I en brittisk studie framkom att 23 % av aktualiseringarna kom från medlemmar av barnets hushåll samt släkt och grannar, varav 6 % var anonyma anmälningar. Resterande aktualiseringar (77 %) kom från myndigheter och professionella, av vilka lärare ansvarade för den största andelen (23 %) (Sundell och Egelund 2007, s. 104). 9 Hudiksvall är med i redovisningen för andra halvåret 2008 (juli dec.) 17

19 Orsaker till anmälan I länets kommuner har orsak till aktualisering endast registrerats vid anmälan. Att kategorisera skäl för aktualisering till socialtjänsten är inte helt problemfritt. Det föreligger idag ingen enhetlig definition av målgruppen barn i lagstiftningen, eller kriterier för problem som anger den nivå när socialtjänsten behöver kontaktas (Sundell och Egelund 2007, s. 185). Det finns heller inte några etablerade och allmänt använda indelningsgrunder för olika typer av sociala problem (a a: s. 60). De orsakskategorier som tagits fram inom ramen för projektet (se bilaga 1) har hämtats från forskningsöversikter rörande utsatta barn (Lagerberg, Sundelin, 2000, samt Andershed & Andershed, 2005) samt från forskningsstudier som behandlar sammanställningar av barnavårdsutredningar (Sundell m.fl., 2004). De verksamhetssystemen som socialtjänsten i länet använder tillåter inte att man registrerar mer än ett aktualiseringsskäl per inkommet anmälningsärende. Detta kan begränsa registrering i komplexa ärenden som omfattas av problemansamlingar. Socialarbetarna i länet har å andra sidan inte upplevt några större problem med att identifiera ett bärande problemområde vid varje anmälningstillfälle. 10 Diagram 6. Orsak till aktualisering, vid anmälan. 7 kommuner, n=4112. Procent Vid löpande referensgruppsmöten i projektet ger kommunrepresentanter feedback om arbetet i projektet. Instruktionen vid registrering är att det är den av anmälaren uppgivna orsaken som ska registreras. 11 Hudiksvall är med i redovisningen för andra halvåret 2008 (juli- dec). 18

20 Omsorgssvikt är den vanligaste orsaken till anmälan (36 %) i länets sju kommuner. Omsorgssvikt är ett samlingsbegrepp som omfattar brister i omsorg om barnet, pga. missbruk eller psykisk sjukdom hos förälder, försummelse, vanvård och övervakning eller hårda och auktoritära uppfostringsmetoder. Beteendeproblem är den näst vanligaste orsaken till anmälan (15 %). Detta rör barn som befinner sig i riskzonen p.g.a. ett utagerande beteende, vistelse i riskmiljöer, riskbruk av alkohol och droger, det är vanligt att flera problem samvarierar. Förseelse anmäls i 14 % av fallen och omfattar främst rapporterat snatteri samt mindre allvarliga lagöverträdelser. I 8 % av fallen förekommer kriminalitet som anmälningsorsak. Detta rör rapporter om lagöverträdelser som kan förväntas leda till beslut av åklagare i någon form. I detta ingår begäran om åklagaryttranden eller polisrapporter. I övrigt kan noteras att 6 % av anmälningarna rör våld i familjen och 4 % misstänkt övergrepp mot barnet. 4 % rör anmälan om psykisk ohälsa hos ett barn och 3 % skolproblem (diagram 6) (se tabellbilaga, tabell 5). Vid en jämförelse med tre omfattande liknande studier under 2000-talet överensstämmer länets resultat bara till viss del med tidigare studier. I dessa tre studier framkom att de vanligaste orsakerna till anmälan var beteendeproblem och omsorgssvikt, i nämnd ordning. Andelen anmälningar rörande övergrepp var även där förhållandevis få. I dessa studier fann man att brister i omsorgen var de vanligaste anmälningsskälen för yngre barn (0-12 år) och skolproblem samt kriminalitet för de äldre barnen (13-17 år). I fallen som rörde omsorgssvikt angavs ofta en diffus oro för barns situation av anmälaren (Sundell och Egelund 2007, s. 62). I forskningslitteraturen uppges skolproblem och kriminalitet vara vanliga orsaker till anmälan, och då främst rörande äldre barn (Wiklund, 2006, delstudie 3, s. 7). I jämförelse med resultatet från sju av länets kommuner så visar det sig dock att anmälningar om skolproblem och kriminalitet inte är lika vanligt förekommande (se diagram 6), och kan tyckas vara lågt i jämförelse med andra studier. 19

21 Tabell 5. Skola/förskola efter orsak till anmälan. 7 kommuner. Antal och Procent. Förskola Skola Antal Procent Antal Procent Psykisk ohälsa hos barnet 3 4,2 46 6,3 Beteendeproblem 2 2, ,2 Skolproblem 1 1, ,9 Relationsproblem i familjen 5 7,0 40 5,4 Förseelse ,4 Egen brottslighet/kriminalitet ,8 Eget missbruk ,4 Omsorgssvikt 38 53, ,4 Utsatt för övergrepp 9 12,7 46 6,3 Våld i familjen 13 18,3 36 4,9 Total När vi specifikt studerar orsaker till anmälningar från förskola och skola finner vi att den vanligaste anmälningsorsaken från förskolan är omsorgssvikt (54 %), följt av våld inom familjen (18 %) och övergrepp (13 %). Inom grundskolan anmäls omsorgssvikt (30 %), beteendeproblem (27 %), och skolproblem, vilka endast utgör15 %. Skolan anmäler alltså i högre grad problem som rör barnets beteende och brister i barnets hemmiljö än förhållanden på skolan för det enskilda barnet (tabell 5). Den lägre andelen anmälningar om kriminalitet jämfört med andra studier, beror sannolikt på att förseelse (ex. snatteri) och kriminalitet (åklagaryttranden, polisrapporter) enligt vår kodning registreras i separata kategorier i verksamhetssystemet (se diagram 6). Att vi valt att skapa en egen kategori för förseelser beror på att snatteri och klotter visserligen ofta polisanmäls, men sällan blir inledningen på en kriminell karriär, i motsats till t ex bilstölder och våld (BRÅ, 2000, s. 7). Beslut om social utredning Barn som aktualiseras till socialtjänsten blir inte automatiskt aktuella för en social utredning. När en anmälan eller ansökan inkommer görs först en bedömning (förhandsbedömning) om ärendet hör hemma inom socialtjänsten. Tidigare nämnda kvartalsstudie från Stockholm 2004 visar att av de barn som aktualiserades inleddes en utredning för 65 % (Sundell och Egelund 2007, s.89). 20

22 Diagram 7. Beslut om social utredning. 7 kommuner, n=4976. Procent. För länets sju kommuner finner vi att av det totala antalet aktualiseringar leder 60 % till en social utredning (diagram 7) (se tabellbilaga, tabell 6). Tabell 6. Beslut fördelat efter typ av aktualisering. 7 kommuner. Antal och Procent. 12 Inleda utredning Ej inleda utredning Total Ansökan % 17 % 100 % Anmälan % 44 % 100 % Yttrande %, 0 % 100 % Överflyttning av ärende 56 % 44 % 100 % Total % 40 % 100 % Vid anmälningar startas en social utredning i 56 % av fallen, och vid ansökningar i 83 %. Yttranden (t ex. åklagaryttranden) leder alltid till en utredning (tabell 6). 12 Anledningen till att antalet anmälningar med beslut om social utredning är lägre än det totala antalet anmälningar (se tabell 7) är att det saknas beslut om utredning för 26 anmälningar. 21

23 I en svensk studie av Cocozza 2003 utreddes 51 % av anmälningarna. Av nära 4000 anmälningar i Västra Götalands län startades en utredning för 38 %, andelen sociala utredningar varierade dock mycket mellan kommuner och stadsdelar (Sundell och Egelund 2007, s. 89). Vilka barn anmäls och av vilka orsaker? Kön Pojkar och flickors riskmönster ter sig delvis olika. I förskole- och grundskoleålder uppvisar pojkar oftare beteendeproblem och inlärningssvårigheter. Flickors problem ter sig mer inåtvända än pojkars och kan ta sig i uttryck i ängslan, depressivitet och initiativlöshet. Flickors kriminalitet är avsevärt lägre än pojkarnas (Lagerberg och Sundelin 2000, s. 146). I vårt datamaterial för sju kommuner i länet finner vi att av det totala antalet aktualiseringar är det fler pojkar (58 %) än flickor (42 %) som är föremål för anmälningar till socialtjänsten (se tabellbilaga, tabell 7). Diagram 8. Kön efter orsak till anmälan. 7 kommuner, n=4097. Antal och Procent Hudiksvall redovisar orsak till anmälan endast för ett halvår, samt att det saknas registrering för typ av kön för 15 poster. 22

24 Vi finner också vissa skillnader mellan pojkar och flickor rörande vilken typ av problem som anmäls till socialtjänsten. I länets sju kommuner omfattas fler pojkar (60 %) än flickor (40 %) av anmälningar rörande beteendeproblem, och något fler pojkar (55 %) än flickor (45 %) av anmälningar om omsorgssvikt. Anmälningar om kriminalitet (80 %) och förseelse (67 %) omfattas också av fler pojkar än flickor och även våld inom familjen omfattar fler pojkar (61 %) än flickor. Däremot finner vi att något fler flickor än pojkar omfattas av anmälningar rörande relationsproblem i familjen (59 % mot 41 %), övergrepp (utsatt för övergrepp) (59 % mot 41 %) samt psykisk ohälsa (55 % mot 45 %) (diagram 8) (se tabellbilaga, tabell 8). Ålder Forskningen visar att för de yngre barnen är den vanligaste grunden för anmälan föräldrars sviktande omsorg, och minst vanligt barnets eget beteende. Däremot är anmälan på grund av det egna beteendet mer vanligt för äldre barn (Sundell och Egelund 2007, s. 62). Resultatet i länssammanställningen visar liknande siffror. I jämförelse mellan den yngre (0-12 år) och den äldre åldersgruppen (13-20 år) finner vi att anmälan om omsorgssvikt (69 %) och våld i familjen (75 %) är mer vanligt för yngre barn. Anmälningar rörande kriminalitet och missbruk omfattar uteslutande den äldre åldersgruppen. Beteendeproblem (80 %) och förseelse (88 %) samt skolproblem (80 %) är mer vanligt som anmälningsorsak för äldre barn (diagram 9) (se tabellbilaga, tabell 9). 23

25 Diagram 9. Åldersgrupp efter orsak till anmälan. 7 kommuner, n=4112. Antal och Procent % 88 % 69 % år 0-12 år % 75 % 0 Skolproblem Beteendeproblem Psykisk ohälsa hos barnet Utsatt för övergrepp Omsorgssvikt Eget missbruk Egen brottslighet/kriminalitet Förseelse Relationsproblem i familjen Övrigt Våld i familjen I den äldre gruppen barn finner vi alltså en större variation av orsaker till anmälan, främst kopplat till barnets beteende. För den yngre gruppen barn fokuserar anmälan i högre grad föräldrasvikt och förhållanden i hemmet. Familjetyp Det är främst i utländsk forskning som man har studerat utvecklingen hos barn mot bakgrund av i vilken familjekonstellation de har vuxit upp i. Metaanalyser 14 visar att ungdomar från familjer med två föräldrar tenderade att dricka mindre alkohol, samt att barn till ensamstående föräldrar har lägre inkomster som vuxna, högre förekomst av socialt bistånd och lägre yrkesstatus. I en studie fann man en högre grad av förekomst av kriminalitet hos barn som levde i en familj med två vuxna. Forskarna menar att kriminalitet förutsägs bättre av familjens konfliktnivå och föräldrarnas brottslighet än av antalet föräldrar (Lagerberg, D och Sundelin, C. 2000, s. 197). Av de utländska studierna framgår det att barn i enföräldersfamiljer löper något större risk för ogynnsam utveckling än andra barn. Det är dock i huvudsak andra faktorer än att barnet vuxit upp med en ensam förälder som har betydelse för barnets utveckling och framtid, t.ex. ekonomisk situation, förälderns utbildning och nätverk samt personliga egenskaper hos barn och föräldrar (a a: s. 198). 14 Sammanfattande analys av ett större antal studier 24

26 Vid en sammanställning av data från fyra kommuner i vårt län som kunnat rapportera familjetyp framgår att: Det är mer vanligt att barn som anmäls för omsorgssvikt bor med en ensamstående förälder (62 %), än i en familj med två vuxna (gifta/sammanboende) (36 %). Anmälan om övergrepp (56 %) är även det något mer förekommande hos barn med en ensamstående förälder. Också anmälan om relationsproblem (67 %), skolproblem (67 %) samt eget missbruk (59 %) är mer vanligt för barn som lever med en ensamstående förälder. Anmälningar om våld i familjen är dock vanligare för barn som bor med två vuxna (55 %), jämfört med barn som bor med en ensam förälder (45 %). Av de barn/ungdomar som anmäls rörande beteendeproblem bor 48 % med en ensamstående förälder och 43 % med två vuxna och 9 % bor i eget boende. Vid anmälningar om kriminalitet och förseelser finner vi en jämnare fördelning mellan de olika familjetyperna. Bland barn och unga som anmäls för kriminalitet bor 45 % med en ensam förälder och 43 % bor med två vuxna. Rapporterad förseelse (snatteri m.m.) är också mer vanligt förekommande hos barn och unga som lever med två vuxna (51 %) än hos de som lever med en förälder (45 %) (diagram 10) (se tabellbilaga, tabell 10). 25

27 Diagram 10. Familjetyp efter orsak till anmälan. 4 kommuner, n=1362. Antal och Procent % 62 % Ensamstående med barn Gifta/sammanboende med barn Eget boende % 67 % 55 % 0 Våld i familjen Utsatt för övergrepp Omsorgssvikt Eget missbruk Egen brottslighet/kriminalitet Förseelse Relationsproblem i familjen Skolproblem Beteendeproblem Psykisk ohälsa hos barnet Huruvida sambandet mellan hur barnet bor och vilken orsak som anmäls till socialtjänsten överensstämmer med andra svenska studier har inte gått att få fram, eftersom vi har inte funnit några jämförelser i svensk forskning. Vilka barn utreds? Kön För de aktualiseringar (ansökan, anmälan, yttrande eller överflyttning) som går vidare till social utredning visar forskningen att något fler pojkar än flickor blir aktuella för en social utredning. Två studier visar att 56 % av pojkarna och 44 % av flickorna blev aktuella för en social utredning (Sundell och Egelund 2007, s.59). Vårt läns resultat överensstämmer väl med tidigare forskning. Av det totala antalet barn som aktualiseras till socialtjänsten, och blir aktuella för en social utredning är 57 % pojkar och 43 % flickor (se tabellbilaga, tabell 11). Ålder Tidigare studier har visat att det är mer vanligt att en social utredning öppnas för yngre än för äldre barn. I den tidigare nämnda Stockholmstudien uppmärksammades att 68 % av de yngre barnen blev aktuella för en social utredning, jämfört med 56 % av de äldre barnen (Sundell, Egelund 2007, s. 89). 26

28 Diagram 11. Beslut social utredning efter ålder. 7 kommuner, n=4976. Antal och Procent. I jämförelse med tidigare studier finner vi även i vårt län att det är mer vanligt att en social utredning startas för yngre barn än för äldre. För barn i åldern 0-6 år öppnas en utredning i 66 % av fallen, jämfört med i 57 % för barn i åldern år (diagram 11) (se tabellbilaga, tabell 12). Familjetyp Studier visar att de barn som aktualiseras och blir aktuella för en social utredning oftare än andra barn bor med en ensamförälder. Andra riskfaktorer är att barnet har en förälder som får försörjningsstöd, är arbetslös eller har utländskt ursprung (Sundell och Egelund 2007, s. 59). I fyra av länets kommuner finner vi att av de barn som blir aktuella för en social utredning lever 59 % med en ensamstående förälder, medan 35 % bor med två vuxna. 6 % av de som aktualiseras för en social utredning bor i eget boende (se tabellbilaga, tabell 13). Beslut om social utredning efter orsak Anmälningar om snatteri eller mindre lagöverträdelser (förseelser) leder sällan till beslut om att öppna en social utredning. Däremot resulterar anmälningar rörande misstanke om vanvård (omsorgssvikt), övergrepp, skolproblem eller psykiska problem oftare i att en utredning startas (Sundell och Egelund 2007, s. 89). 27

29 Tabell 7. Beslut social utredning efter orsak till anmälan. 7 kommuner, n=4086. Antal och Procent. Inleda utredning Ej inleda utredning Psykisk ohälsa hos barnet 65 % 35 % Beteendeproblem 54 % 46 % Skolproblem 51 % 49 % Relationsproblem i familjen 59 % 41 % Förseelse 25 % 75 % Egen brottslighet/kriminalitet 79 % 21 % Eget missbruk 53 % 47 % Omsorgssvikt 64 % 36 % Utsatt för övergrepp 73 % 27 % Våld i familjen 64 % 36 % Total 58 % 42 % För den vanligast förekommande anmälningsorsaken i länet, omsorgssvikt (se diagram 6), öppnas en social utredning i 64 % av fallen. Anmälningar om omsorgssvikt leder således inte alltid till öppnandet av en social utredning. Kategorin omsorgssvikt är bred och inrymmer varierande misstänkta missförhållanden i en familj, förhållanden som dessutom kan samvariera (ex. missbruk och psykisk sjukdom hos förälder). Missförhållanden som kan vara svåra för en extern person utanför familjen (myndighet eller privatperson) att beskriva i en anmälningssituation. De anmälningsorsaker som oftast leder till utredning är kriminalitet (79 %) 15, misstanke om övergrepp (73 %), psykisk ohälsa hos barnen (65 %), våld inom familjen (64 %). Relationsproblem i familjen utreds i 59 % av fallen, anmälan om beteendeproblem resulterar i en utredning i 54 % av anmälningarna och eget missbruk leder i 53 % till utredning. Något mer än hälften (51 %) av anmälningarna om skolproblem resulterar i en social utredning. Rapporterade förseelser leder i endast 25 % av fallen till en social utredning (se tabellbilaga, tabell 14). Forskningen har också visat att anmälan kring omsorgssvikt tenderar att innehålla vaga uppgifter, vilket kan påverka socialtjänstens fortsatta bedömning (Sundell och Egelund 2007, s.62). Det som skiljer resultatet i vårt län från andra studier är den lägre andelen sociala utredningar som startas efter anmälan om skolproblem. 15 Anmälningar rörande kriminalitet var rapporter från polisen, samt begäran om åklagaryttrande vilka nästan alltid handläggs via en social utredning. 28

30 Aktualiserade ärenden till socialtjänsten. Barn och ungdom 0 20 år. Kommunredovisning. Period Aktualiseringstyp Diagram 12. Typ av aktualisering. 7 kommuner. Antal och procent. Totalt 7 kommuner (n = 5003) Sandviken (n = 723) Gävle (n = 2325) Söderhamn (n = 577) Bollnäs (n = 384) Ovanåker (n = 148) 29

31 Ljusdal (n = 220) Hudiksvall (n = 626) Diagrammen visar att andelen ansökningar varierar mellan 9 och 15 % i kommunerna, anmälningarna mellan 79 % i Söderhamn och 89 % i Sandviken samt yttrandena mellan 2 % i Sandviken och 5 % i Hudiksvall och Söderhamn. 30

32 Ålder Diagram 13. Åldersfördelning. 7 kommuner. Antal och procent. Totalt 7 kommuner (n = 5003) Sandviken (n = 723) Gävle (n =2325) Söderhamn (n = 577) Bollnäs (n = 384) Ovanåker (n = 148) 31

33 Ljusdal (n = 220) Hudiksvall (n = 626) Medelåldern för aktualiserade barn och unga är år och medianåldern år. Ljusdal har en något lägre genomsnittsålder på de barn som aktualiseras. 32

34 Åldersgrupp Diagram 14. Åldersgrupper. 7 kommuner. Antal och procent. Totalt 7 kommuner (n = 5003) Sandviken (n = 723) Gävle (n = 2325) Söderhamn (n = 577) Bollnäs (n = 384) Ovanåker (n = 148) 33

35 Ljusdal (n = 220) Hudiksvall (n = 626) En indelning i åldersgrupper visar relativt stora skillnader mellan kommunerna. Aktualiserade barn i åldersgruppen 0-6 år varierar mellan 16 och 25 %, andelen är högst i Ljusdal och lägst i Söderhamn. Barn mellan 7 och 12 år varierar mellan 16 och 29 %, andelen är högst i Ljusdal och lägst i Ovanåker. Barn i åldern år utgör mellan 32 och 47 % och andelen är högst i Ovanåker och lägst i Ljusdal och Hudiksvall. Andelen aktualiserade åringar varierar mellan 14 och 26 % med högst andel i Söderhamn och lägst i Bollnäs och Ljusdal. 34

36 Kön Diagram 15. Kön. 7 kommuner. Antal och procent. Totalt 7 kommuner (n = 5003) Sandviken (n= 723) Gävle (n = 2325) 16 Söderhamn (n = 577) Bollnäs (n = 384) Ovanåker (n = 148) 16 1 % av aktualiseringarna, kön okänt (gick ej vidare till utredning), har ej tagits med i diagrammet. 35

37 Ljusdal (n = 220) Hudiksvall (n = 626) Andelen pojkar utgör mellan 56 och 65 % av alla aktualiserade barn och unga, och flickorna mellan 35 och 43 %. Skillnaderna mellan könen är störst i Ovanåker där pojkarna utgör 65 % och flickorna 35 %. 36

38 Familjetyp Diagram 16. Familjetyp. 4 kommuner. Antal och procent Totalt 4 kommuner (n = 1561) % Antal % Ensamstående med barn Gifta/sammanboende med barn 6 % Eget boende Sandviken (n= 700) Eget boende 8 % Gifta/sammanboende med barn 36 % 56 % Ensamstående med barn Söderhamn (n= 559) Eget boende 5 % Gifta/sammanboende med barn 38 % 57 % Ensamstående med barn 37

39 Bollnäs (n= 189) Gifta/sammanboende med barn 33 % 67 % Ensamstående med barn Ovanåker (n = 113) Eget boende 4 % Gifta/sammanboende med barn 48 % 48 % Ensamstående med barn Diagrammen för de fyra kommuner som kunnat lämna uppgift om familjetyp visar att mellan 48 och 67 % av aktualiserade barn och unga i dessa kommuner lever med en ensamstående förälder, och mellan 33 och 48 % lever med gifta eller samboende vuxna. De som lever med en ensamstående förälder är fler i Sandviken, Söderhamn och Bollnäs, medan det i Ovanåker är lika många barn som lever med två vuxna som med en ensamförälder. 38

40 Vem aktualiserar till socialtjänsten? Diagram 17. Vem som aktualiserar. 7 kommuner. Antal och procent. 17 Totalt 7 kommuner (n = 4675) Sandviken (n = 723) 17 Hudiksvall har endast uppgifter för andra halvåret

41 Gävle (n = 2325) Söderhamn (n = 577) 40

42 Bollnäs (n = 384) Ovanåker (n = 148) 41

43 Ljusdal (n = 220) Hudiksvall (n = 298)* * Inga registreringar rörande ansökan från förälder/vårdnadshavare 42

44 I sex av sju kommuner är polisen den instans som gör flest aktualiseringar (anmälningar), följt av skolan. Störst andel aktualiseringar från polisen finner vi i Bollnäs (30 %) och lägst i Sandviken (17 %). I Sandviken aktualiserar skolan fler ärenden (24 %) än polisen. Lägst andel anmälningar från skolan finner vi i Ljusdal (10 %) och Hudiksvall (11 %). På tredje plats i länet totalt kommer anmälningarna från socialtjänsten (ex. officio). I Hudiksvall och Bollnäs (4 %) är det mindre vanligt att socialtjänsten själv gör anmälningar, jämfört med i Ljusdal, Gävle (14 %) och Sandviken (12 %). Förälder/vårdnadshavare aktualiserar (ansöker) 10 % av alla ärenden i länet som helhet, med en variation mellan 2 % i Ljusdal och 18 % i Bollnäs och Ovanåker. Aktualiseringar (anmälningar) från annan privatperson omfattar totalt 10 % av alla aktualiseringar. Lägst andel finner vi i Ovanåker (4 %) och högst i Hudiksvall (16 %). 43

45 Orsak till anmälan Diagram 18. Anmälningsorsak. 7 kommuner. Antal och procent. 18 Totalt 7 kommuner (n = 4112) Sandviken (n =661) 18 Hudiksvall har endast uppgifter för andra halvåret

46 Gävle (n =2086) Söderhamn (n = 489) 45

47 Bollnäs (n = 338) Ovanåker (n = 133) 46

48 Ljusdal (n =204) Hudiksvall (n= 201) 47

49 Den absolut vanligaste orsaken till anmälan är omsorgssvikt, denna orsak utgör 36 % av alla anmälningar i länet med en variation mellan 21 % i Ovanåker och 38 % i Gävle samt 42 % i Ljusdal. Den näst vanligaste anmälningsorsaken är beteendeproblem. Dessa utgör 15 % i länets som helhet, med en variation från 11 % i Ovanåker, Ljusdal och Hudiksvall till 21 % i Sandviken. Förseelse förekommer som anmälningsorsak i 14 % av alla anmälningar i länet med en variation från 0 % i Söderhamn till 20 % i Gävle. 8 % av alla anmälningar gäller egen brottslighet, med en variation mellan 5 % i Gävle och 16 % i Hudiksvall och Söderhamn. Våld i familjen förekommer som anledning till 6 % av alla anmälningar. I Söderhamn och Ovanåker utgör denna orsak dock så mycket som 13 respektive 14 %. Relationsproblem i familjen står för 5 % av anmälningarna, med variationer mellan 2 % i Söderhamn och 8 % i Sandviken. Eget missbruk står för 4 % av anmälningarna totalt. I Söderhamn och Ovanåker står rapporter om missbruk hos ungdomen för 9 respektive 10 % av de totala anmälningarna. 48

50 Beslut om social utredning efter aktualiseringstyp Tabell 8. Beslut om social utredning efter aktualiseringstyp. 7 kommuner. Antal och procent. Totalt 7 kommuner (n = 4976) Sandviken (n = 723) Inleda Ej inleda Inleda Ej inleda utredning utredning utredning utredning Ansökan 83 % 17 % Anmälan 56 % 44 % Yttrande 100 %, 0 % Överflyttning av ärende 56 % 44 % Ansökan 97 % 3 % Anmälan 64 % 36 % Yttrande 100 %, 0 % Total 67 % 33 % Total 60 % 40 % Gävle (n = 2298) Söderhamn (n = 577) Inleda Ej inleda Inleda utredning Ej inleda utredning utredning utredning Ansökan 76 % 24 % Anmälan 55 % 45 % Yttrande 100 %, 0 % Överflyttning av ärende 50 % 50 % Ansökan 100 %, 0 % Anmälan 62 % 38 % Yttrande 100 %, 0 % Total 70 % 30 % Total 58 % 42 % Bollnäs (n = 384) Ovanåker (n = 148) Inleda Ej inleda Inleda Ej inleda utredning utredning utredning utredning Ansökan 94 % 6 % Anmälan 42 % 58 % Yttrande 100 %, 0 % Överflyttning av ärende 100 %, 0 % Ansökan 100 %, 0 % Anmälan 53 % 47 % Yttrande 100 %, 0 % Total 61 % 39 % Total 51 % 49 % 49

51 Ljusdal (n = 220) Hudiksvall (n = 626) Inleda Ej inleda Inleda Ej inleda utredning utredning utredning utredning Ansökan 72 % 28 % Anmälan 53 % 47 % Yttrande 100 %, 0 % Total 58 % 42 % Ansökan 73 % 27 % Anmälan 55 % 45 % Yttrande 100 %, 0 % Total 58 % 42 % En social utredning inleds i 60 % av alla aktualiseringar i länet. Av ansökningarna utreds 83 % och av anmälningarna utreds 56 %. För såväl ansökningar som anmälningar föreligger stora variationer mellan kommunerna. I Söderhamn utreds alla ansökningar, men i Ljusdal endast 72 %. När vi jämför andelen inledda utredningar mellan kommunerna vid anmälan, föreligger det också förhållandevis stora skillnader. Högst procentuell andel inledda utredningar vid anmälan har Söderhamn och Sandviken, där startas en utredning i 62 respektive 64 % av fallen. I Bollnäs leder däremot endast 42 % av anmälningarna till en social utredning. I övriga kommuner startas en utredning vid anmälan i mellan % av fallen. 50

52 Beslut om social utredning efter orsak till anmälan Tabell 9. Beslut om social utredning efter orsak till anmälan. 7 kommuner. Antal och procent. Totalt 7 kommuner (n = 4086) Sandviken (n =661) Inleda Ej inleda Inleda Ej inleda utredning utredning utredning utredning Psykisk ohälsa hos barnet 65 % 35 % Psykisk ohälsa hos barnet 71 % 29 % Beteendeproblem 54 % 46 % Skolproblem 51 % 49 % Relationsproblem i familjen 59 % 41 % Beteendeproblem 49 % 51 % Skolproblem 42 % 58 % Relationsproblem i familjen 56 % 44 % Förseelse 25 % 75 % Egen brottslighet/- 79 % 21 % kriminalitet Eget missbruk 53 % 47 % Omsorgssvikt 64 % 36 % Utsatt för övergrepp 73 % 27 % Våld i familjen 64 % 36 % Total 58 % 42 % Gävle (n =2060) Inleda utredning Ej inleda utredning Psykisk ohälsa hos barnet 70 % 30 % Beteendeproblem 54 % 46 % Skolproblem 62 % 38 % Relationsproblem i familjen 71 % 29 % Förseelse 24 % 76 % Egen brottslighet/- 92 % 8 % kriminalitet Eget missbruk 54 % 46 % Omsorgssvikt 62 % 38 % Utsatt för övergrepp 74 % 26 % Våld i familjen 61 % 39 % Övrigt 85 % 15 % Total 56 % 43 % Förseelse 40 % 60 % Egen brottslighet/- 95 % 5 % kriminalitet Eget missbruk 86 % 14 % Omsorgssvikt 64 % 36 % Utsatt för övergrepp 88 % 12 % Våld i familjen 86 % 14 % Total 64 % 36 % Söderhamn (n =489) Inleda utredning Ej inleda utredning Psykisk ohälsa hos barnet 74 % 26 % Beteendeproblem 63 % 37 % Skolproblem 55 % 45 % Relationsproblem i familjen 78 % 22 % Förseelse * 100 %, 0 % Egen brottslighet/- 60 % 40 % kriminalitet Eget missbruk 42 % 58 % Omsorgssvikt 65 % 35 % Utsatt för övergrepp 70 % 30 % Våld i familjen 75 % 25 % Total 64 % 36 % * Rör 1 rapporterad förseelse 51

53 Bollnäs (n =338) Ovanåker (n =133) Inleda Ej inleda Inleda Ej inleda utredning utredning utredning utredning Psykisk ohälsa hos barnet 69 % 31 % Beteendeproblem 59 % 41 % Skolproblem 37 % 63 % Relationsproblem i familjen 42 % 58 % Förseelse 10 % 90 % Psykisk ohälsa hos barnet 33 % 67 % Beteendeproblem 57 % 43 % Skolproblem 75 % 25 % Relationsproblem i familjen 75 % 25 % Förseelse 55 % 45 % Egen brottslighet/- 58 % 42 % Egen brottslighet/- 64 % 36 % kriminalitet kriminalitet Eget missbruk*, 0 % 100 % Omsorgssvikt 54 % 46 % Utsatt för övergrepp 50 % 50 % Våld i familjen 19 % 81 % Total 45 % 55 % * Rör 4 anmälningar om missbruk Ljusdal (n =204) Eget missbruk 39 % 62 % Omsorgssvikt 75 % 25 % Utsatt för övergrepp 57 % 43 % Våld i familjen 32 % 68 % Total 56 % 44 % Hudiksvall (n = 201) Inleda Ej inleda Inleda Ej inleda utredning utredning utredning utredning Psykisk ohälsa hos barnet 36 % 64 % Beteendeproblem 48 % 52 % Skolproblem 57 % 43 % Relationsproblem i familjen 21 % 79 % Förseelse 18 % 82 % Psykisk ohälsa hos barnet 50 % 50 % Beteendeproblem 59 % 41 % Skolproblem 33 % 67 % Relationsproblem i familjen 31 % 69 % Förseelse 26 % 74 % Egen brottslighet/- 75 % 25 % Egen brottslighet/- 73 % 27 % kriminalitet kriminalitet Eget missbruk 83 % 17 % Omsorgssvikt 68 % 32 % Utsatt för övergrepp*, 0 % 100 % Våld i familjen 70 % 30 % Total 56 % 44 % Eget missbruk 33 % 67 % Omsorgssvikt 79 % 21 % Utsatt för övergrepp 100 %, 0 % Våld i familjen 62 % 38 % Total 60 % 40 % * Rör 1 anmälan om övergrepp 52