Att dokumentera socialtjänstens insatser för Barn och Unga

Transkript

1 FoU rapport 2013:2 Att dokumentera socialtjänstens insatser för Barn och Unga Aktualiseringar till socialtjänsten i Gävleborg 2012 i jämförelse med perioden Annika Almqvist & Per Åsbrink

2

3 Att dokumentera socialtjänstens insatser för Barn och Unga Aktualiseringar till socialtjänsten i Gävleborg 2012 i jämförelse med perioden Annika Almqvist & Per Åsbrink

4 FoU Rapport 2013:2 FoU Välfärd Region Gävleborg Layout: Gunilla Bloom Lundqvist Tryck: Backman Info, Gävle ISSN:

5 Förord Sedan några år pågår inom FoU Välfärd vid Region Gävleborg med stöd av länsstyrelsen projektet Att dokumentera insatser för barn och unga. Arbetet har redovisats muntligt vid konferenser, i möten med Socialstyrelsen och vid sammanträden med socialchefer, ordföranden och ledamöter i socialnämnderna samt berörda och intresserade handläggare i länet. Ett antal delrapporter har också producerats, vilka spridits inom länet. Vi har tidigare sammanställt aktualiseringsdata för barn och unga från 2008 i FoU-rapport 2009:04, 2009 i FoU-rapport 2010:5 och 2010 i FoU-rapport 2011:3 samt 2011 i FoU-rapport 2012:4. I denna rapport redovisas motsvarande siffror för 2012 i jämförelse med perioden Rapporten består av två delar: Den första delen omfattar en redovisning av totalsiffror för Gävleborgs län 2012 avseende aktualiseringar för barn och unga: antal anmälningar respektive ansökningar, de aktualiserade barnens kön, ålder och familjebild, vem som aktualiserat, orsak till aktualisering samt hur stor del av aktualiseringarna som leder till utredning. Den första delen i rapporten behandlar även fördelningen av de barn som aktualiseras till socialtjänsten vid mer än ett tillfälle. Samt andel av barn och ungdomar i kommunen som aktualiseras till socialtjänsten jämfört med strukturella faktorer. Jämförelse görs för perioden i de flesta diagram och tabeller. Del 1 i rapporten avslutas med ett avsnitt som redovisar data från kommunerna rörande tidig upptäckt av barn som misstänks fara illa. Den andra delen redovisar motsvarande data för 2012 för kommunerna i länet samt jämfört med perioden Gävle i maj 2013 Annika Almqvist och Per Åsbrink

6 4 Innehållsförteckning FÖRORD... 3 INNEHÅLLSFÖRTECKNING... 4 SAMMANFATTNING... 5 INLEDNING... 6 Bakgrund... 6 METOD... 8 Bortfall/felkällor... 8 Tillförlitlighet... 8 Generaliserbarhet... 9 AKTUALISERADE ÄRENDEN TILL SOCIALTJÄNSTEN Aktualiseringar...10 Antal unika barn och de som aktualiserats vid flera tillfällen...11 Andel aktualiserade barn och unga i kommunerna och strukturella faktorer...13 Vilka barn och unga aktualiseras?...19 Ålder Kön Familjetyp Vem aktualiserar till socialtjänsten?...22 Orsaker till anmälan...22 Beslut om social utredning...24 Tidig upptäckt av barn...25 Aktualiseringstyp...28 Ålder...30 Åldersgrupp...32 Kön...34 Familjetyp...36 Vem aktualiserar till socialtjänsten?...39 Orsak till anmälan...45 Beslut om social utredning efter aktualiseringstyp...51 Beslut om social utredning efter orsak till anmälan...53 SAMMANFATTANDE SLUTSATSER OCH REFLEXIONER...56 REFERENSER...58 BILAGA 1. AKTUALISERINGS- OCH BAKGRUNDSKODER...59 BILAGA 2. TABELLER...61

7 5 Sammanfattning Sammanställningen av statistik för aktualiseringar från alla tio kommunerna i Gävleborgs län under helåret 2012 ger ett unikt jämförelsematerial och att jämförelser nu kan göras över fem år gör materialet än mer intressant. I ett femårsperspektiv visar vår sammanställning att vilka barn och unga som aktualiseras är relativt stabilt vad gäller kön och familjebild (majoriteten av barnen lever med en ensamförälder), vilka som anmäler samt anmälningsorsak. Liksom tidigare år är den vanligaste aktualiseringen till socialtjänsten en anmälan och det är något fler pojkar än flickor som aktualiseras. Det som har förändrats över tid är att andelen yngre barn har ökat. Den genomsnittliga åldern på barnen som aktualiseras till socialtjänsten har sjunkit med drygt ett år, från 12 till 11 år. Förändringar i ålderssammansättningen kan delvis förklaras av förändringar i födelsetalen, dock inte helt. Det visar sig således att allt fler små barn aktualiseras till socialtjänsten. Strukturella faktorer, såsom andelen barn i ekonomiskt utsatta familjer, kan inte förklara skillnaden i andelen anmälningar mellan kommunerna. Utifrån forskningen är det mycket som talar för att en hög andel barn i ekonomisk utsatthet inte per automatik leder till en hög andel anmälda barn till socialtjänsten. Det som ytterst är avgörande för barnets välbefinnande och utveckling är i vilken grad föräldern/föräldrarna, trots ekonomisk stress, kan upprätthålla ett gott föräldraskap och goda familjerelationer. Ett avsnitt rörande tidig upptäckt av barn via anmälningar från hälso- och sjukvård, förskola, skola samt privatpersoner visar på skillnader mellan kommuner. Vi finner att vissa kommuner har en högre andel anmälningar från verksamheter som möter yngre barn. En intressant iakttagelse är att en högre andel av yngre barn anmäls av privatpersoner i jämförelse med de verksamheter (hälso- och sjukvård, förskola) som dagligen möter barn i sin verksamhet. Detta visar på betydelsen av socialtjänstens tillgänglighet, lokal samverkan med myndigheter/-privatpersoner via t.ex. informationsinsatser om anmälningsplikten. Graden av social kontroll i främst mindre kommuner kan också påverka utfallet.

8 6 Inledning Bakgrund I syfte att kvalitetssäkra arbetet inom socialtjänsten förs idag en diskussion om evidensbaserad praktik (EBP) som innebär att insatser väljs med utgångspunkt i en sammanvägning av bästa tillgängliga vetenskapliga kunskap, den professionelles expertis och brukarens erfarenheter (SOU 2008:18 s.10). Inom Socialstyrelsen tar man fram systematiska forskningsöversikter som presenterar den vetenskapliga kunskap som hittills finns inom olika områden. Dessa bygger på jämförande studier av olika interventioners effekter. Som FoU-enhet är det vår ambition att bidra till utvecklingen av EBP genom att skapa förutsättningar för socialtjänsten att göra uppföljningar och utvärderingar som kan resultera i ex enklare sambandsstudier, utfallsstudier, lokal uppföljning av klientfall. Inom FoU Välfärd, Region Gävleborg, bedrivs projektet Att dokumentera insatser för barn och unga i samarbete med en referensgrupp bestående av representanter för socialtjänsten i länets kommuner. Syftet med projektet är att förbättra dokumentation och uppföljning inom socialtjänstens barn- och ungdomsarbete. Projektet bedrivs genom att vi löpande arbetar oss igenom processen i handläggning enligt modell (se figur 1). Uppföljningar (aggregering och/eller jämförelse av data mellan kommuner) kan göras under utvecklingen av ett enhetligt dokumentationssystem. Utvärderingar kommer att bli möjliga när dokumentationssystemet är utvecklat och enhetligt och används på samma sätt i länets kommuner (figur 1). Uppföljning: Kartläggning, enklare sambandstudier, utfallsstudier av klientfall, lokal uppföljning Aktualisering Utredning Verkställighet Utvärdering Bakgrundsvariabler Aktualiseringar: av vem, av vilken orsak? Vilka ärenden utreds? Figur 1. Projektets olika steg. Orsak till åtgärd Typ av utredning; BBIC eller traditionell Typ av insats Mål med insatsen Resultatuppföljning Vetenskapligt hållbara utvärderingar Under våren och sommaren 2007 fattades beslut i alla socialnämnder i Gävleborgs län att lägga in gemensamma aktualiseringskoder i socialtjänstens verksamhetssystem, 1 koder som arbetats fram inom ramen för projektet (se bilaga 1). Ett test av koderna gjordes genom en länssammanställning våren 2008 för ärenden aktualiserade november december Aktuella verksamhetssystem i Gävleborgs län är Treserva (Logica) samt ProCapita (Tieto). Se Delrapport 4, 2008.

9 7 Nästa steg blev att inhämta aktualiseringar för första halvåret 2008 (jan juni) (Delrapport 2009:01). Därefter har data samlats in för varje helår, 2008 (FoU-rapport 2009:04), 2009 (FoU-rapport 2010:05), 2010 (FoU-rapport 2011:3), 2011 (FOU-rapport 2012:4). Föreliggande rapport redovisar en länssammanställning omfattande hela 2012 ( ), av alla inkomna aktualiseringar rörande barn- och ungdomsärenden (0 20 år) i länets socialtjänster i tio kommuner (Sandviken, Gävle, Söderhamn, Bollnäs, Ovanåker, Ljusdal, Hudiksvall, Nordanstig, Ockelbo och Hofors), 3 samt jämförelser med perioden Hofors har inte kunnat ta ut begärda uppgifter i verksamhetssystemet för år 2008, 2009 och 2010.

10 8 Metod Alla tio kommuner i länet har kunnat ta ut statistikuppgifter direkt från socialtjänstens verksamhetssystem rörande registrerade aktualiseringar av barn och ungdomar (0 20 år) för helåret 2012 ( ). 4 Observera att data inte är kopplade till identifierbara personer. Materialet rör alla aktualiseringar vilket innebär att ett barn/ungdom kan vara aktuell för fler än en aktualisering. Vi har dock kunnat, fr.o.m. 2009, identifiera andelen aktualiserade unika barn, data om detta presenteras i rapporten. Kommunerna har kunnat leverera individbaserade data vilket ger möjlighet till korstabuleringar. Materialet har bearbetats i statistikprogrammet SPSS. Fr.o.m deltar alla tio kommuner i länet i redovisning av data rörande barn och unga som aktualiseras till socialtjänsten i respektive kommun (tabell 1). Tabell 1. Deltagande kommuner efter år Sandviken X X X X X Gävle X X X X X Söderhamn X X X X X Bollnäs X X X X X Ovanåker X X X X X Ljusdal X X X X X Hudiksvall X X X X X Ockelbo - X X X X Nordanstig - X X X X Hofors X X Bortfall/felkällor Tänkbara bortfall och felkällor kan vara: a) att socialsekreterare inte registrerar ett inkommande ärende; b) att socialsekreterare definierar samma/likartade fenomen på olika sätt; c) att socialsekreterare registrerar fel. Tillförlitlighet Projektansvariga vid FoU Välfärd bedömer att datamaterialet har en hög tillförlitlighet mot bakgrund av att: a) aktualiseringskoderna har implementerats i kommunernas socialtjänster via projektets referensgrupp 5 och efter beslut i kommunernas socialnämnder, vilket gör att registrering sker på samma sätt; b) koderna kan inte ändras av verksamheterna annat än via ett nytt beslut i socialnämnden. Detta ger stabilitet och möjlighet till mätningar över tid; 4 5 Rör barn- och ungdomsvårdsärenden, ej försörjningsstöd och ensamkommande flyktingbarn. Bestående av systemförvaltare och socialsekreterare från alla tio kommunerna i länet.

11 9 c) datamaterialet är hämtat direkt från de verksamhetssystem som innehåller socialsekreterarnas registrering av alla aktualiserade ärenden till socialtjänstens barn- och ungdomsenheter; d) en kodnyckel har arbetats fram inom ramen för projektet för att så långt möjligt garantera en likartad registrering. Generaliserbarhet Trots att det totala datamaterialet är omfattande bör försiktighet iakttas när det gäller att generalisera resultatet. Slumpmässiga variationer beroende av lokala förhållanden kan förekomma, särskilt som dataunderlag för vissa kommuner är litet. Avsikten är att presentera årliga sammanställningar, vilket kommer att öka säkerheten i data samt möjliggöra även studier av inomkommunala förändringar över tid.

12 10 Aktualiserade ärenden till socialtjänsten 2012 Barn och ungdom 0 20 år. Sammanställning av data från Gävleborgs län. År 2012 samt jämfört med period år Aktualiseringar Detta avsnitt rör fyra olika typer av aktualiseringar till socialtjänsten. Ansökan: den enskilde/vårdnadshavaren begär bistånd. Anmälan: en anhörig, annan privatperson eller myndighet anmäler till socialtjänsten om misstanke att ett barn far illa. Yttrande: begäran inkommer från en myndighet. Överflyttning av ärende: överflyttning av ett ärende från en annan kommun. Tabell 2. Totalt antal aktualiseringar till socialtjänsten år, 10 kommuner. Jämförelse Antal och Procentuell förändring Period helår % Totalt Sandviken Gävle Söderhamn Bollnäs Ovanåker Ljusdal Hudiksvall Hofors Ockelbo Nordanstig Totalt Antalet aktualiseringar totalt ökade med 2 % i länet jämfört 2011 och I fem av tio kommuner ökade antalet aktualiseringar och störst ökning finner vi i Ljusdal (+ 28 %) (tabell 2). Tabell 3. Typ av aktualiseringar till socialtjänsten år, 10 kommuner jämfört 2010, Antal och Procent. Antal , % , % Ansökan Anmälan Yttrande Överflyttning av ärende 8,1,3,5 Totalt För 2012 inkom 6272 aktualiseringar till socialtjänsten i tio kommuner. De allra flesta aktualiseringarna rör anmälningar (85 %), andelen ansökningar är 12 %. I jämförelse med 2011 har andelen anmälningar minskar med 1 % (från %) (tabell 3).

13 11 Tabell 4. Typ av aktualisering till socialtjänsten. Fördelat på 10 kommuner Antal och Procent. Aktualiseringstyp Ansökan Anmälan Yttrande Överflyttning av ärende Totalt Antal Procent Sandviken % % 21 3 % 0 0 % % Gävle % % % 4 0 % % Söderhamn % % 25 3 % 0 0 % % Bollnäs % % 6 1 % 0 0 % % Ovanåker % % 4 3 % 0 0 % % Ljusdal 49 9 % % 18 3 % 0 0 % % Hudiksvall 90 9 % % 31 3 % 0 0 % % Hofors % % 10 6 % 4 2 % % Ockelbo % % 2 1 % 0 0 % % Nordanstig % % 3 2 % 0 0 % % Totalt % % % 8 0 % % Ockelbo har 2012 högst andel anmälningar (89 %) medan Hofors och Sandviken har lägst andel med 71 resp. 79 %. Andelen ansökningar är högst i Hofors kommun (21 %) (tabell 4). Antal unika barn och de som aktualiserats vid flera tillfällen Vi vet att en del barn och ungdomar aktualiseras till socialtjänsten mer än en gång under en period, men hur många det omfattar har vi tidigare inte haft kunskap om. Kommunernas verksamhetssystem kan ännu inte leverera data om detta, varför dessa uppgifter har plockats fram manuellt ur systemen. Hur stor andel av barnen i en kommun har då aktualiserats fler än en gång under första och andra halvåret 2012? Tabell 5. Antalet unika barn och andel aktualiseringar som omfattar barn och ungdomar 0 20 år två ggr eller fler. 10 kommuner. Första och andra halvåret 2012, 2011 inom parantes. Antal och Procent. Unika barn första halvåret 2012 Antal aktualiseringar 2 ggr eller fler Totalt Andel 2 ggr eller fler % första halvåret 2012 Unika barn andra halvåret 2012 Antal aktualiseringar 2 ggr eller fler Totalt Andel 2 ggr eller fler % andra halvåret 2012 Sandviken (18) (25) Gävle (29) (28) Söderhamn (23) (29) Bollnäs (42) (28) Ovanåker (22) (18) Ljusdal (17) (30) Hudiksvall (28) (27) Hofors (-) (44)* Ockelbo (10) (35) Nordanstig (30) (20) Totalt (26) (28) * Observera att för Hofors föreligger data för helåret 2011.

14 12 Totalt för alla kommuner rör 28 % av alla aktualiseringar första halvåret och 29 % andra halvåret 2012, barn som aktualiserats fler än en gång under perioden (halvåret). Vi finner också att andelen barn som aktualiserats fler än en gång har ökat jämfört med första och andra halvåret Andelen barn är ojämnt fördelad mellan kommunerna och de både perioderna (tabell 5). Tabell 6. Antalet unika barn och ungdomar 0 20 år som aktualiserats 2 ggr eller fler. 10 kommuner Antal. Antal aktualiseringar ggr eller fler Sandviken Gävle Söderhamn Bollnäs Ovanåker Ljusdal Hudiksvall Hofors Ockelbo Nordanstig Totalt Totalt Totalt har 1057 barn aktualiserats två ggr eller fler till socialtjänsten i 10 kommuner under år Av dessa har de allra flesta (64 %) aktualiserats vid två tillfällen (n = 678) (tabell 6). Tabell 7. Totalt antal aktualiserade unika barn och unga (0 20 år). 10 kommuner Antal och procentuell förändring Period helår Totalt % Sandviken Gävle Söderhamn Bollnäs Ovanåker Ljusdal Hudiksvall Hofors Ockelbo Nordanstig Totalt Den totala andelen unika barn som aktualiserats för 2012 är 4495 barn och vi finner en ökning med 1 % i jämförelse med Det föreligger stora skillnader mellan kommunerna rörande antalet barn, för Ljusdal finner vi en ökning med 22 % och för Gävle en minskning med 7 % (tabell 7).

15 13 Diagram 1. Antal aktualiserade unika barn och unga (0 20 år). Procentuell förändring jämfört 2009 och När vi studerar utvecklingen av antalet aktualiserade unika barn över tid och jämför mellan 2009 och 2012 finner vi, som exempel, att antalet barn har ökat med 43 % i Ljusdal och 32 % i Hudiksvall. För Gävle finner vi en minskning med 30 % och 12 % i Bollnäs. 6 Andel aktualiserade barn och unga i kommunerna och strukturella faktorer Det saknas löpande nationell statistik rörande barn som aktualiserats till socialtjänsten i Sverige, vilket gör det svårt att veta i vilken grad andelen barn och unga ökar eller minskar. Fr.o.m kan vi redovisa andelen unika barn som aktualiserats till socialtjänsten, i relation till den faktiska andelen barn i kommunerna. 6 Eftersom data inte är personnummerbaserad så vet vi inte hur stor andel av de unika barnen som förekommer vid mer än ett tillfälle under perioden T.ex. ett och samma barn kan vara aktualiserat under 2011 och 2012.

16 14 Tabell 8. Antal aktualiserade unika barn/ungdomar 0 20 år till socialtjänsten samt procentuell andel av barn i respektive kommun. 10 kommuner jämfört Antal och Procent. Antal barn/ ungdom 0 20 år 2012 Antal aktualiserade barn/unga (unika) 2012 Andel barn % 2012 Andel barn % 2011 Andel barn % 2010 Andel barn % 2009 Sandviken ,8 6,3 6,0 6,4 Gävle ,5 7,0 7,5 9,3 Söderhamn ,4 9,4 8,8 9,3 Bollnäs ,8 5,7 5,2 6,3 Ovanåker ,5 4,7 5,3 3,3 Ljusdal ,0 7,3 8,8 6,0 Hudiksvall ,4 7,5 9,9 6,1 Hofors ,5 6,1 - - Ockelbo ,4 8,1 11,1 11,5 Nordanstig ,2 6,4 5,7 5,1 Totalt ,1 7,0 7,6 7,6 Ovanstående tabell omfattar andelen (unika) barn och ungdomar som aktualiserats (ansökan, anmälan, yttranden) till socialtjänsten i 10 kommuner jämfört med andelen barn och unga (0 20 år) i kommunerna, enligt statistik från SCB. 7 Andelen aktualiserade barn och ungdomar motsvarar 7,1 % av alla barn och ungdomar i de tio kommunerna. Bland de kommuner som ligger över genomsnittet för länet finner vi Söderhamn och Ockelbo (9,4 %) samt Hudiksvall (8,4 %). Vi noterar att i Gävle har andelen aktualiserade barn stadigt minskat under perioden (tabell 8). Tabell 9. Antal anmälda barn 0 12 år (unika barn) samt procentuell andel i länet och kommuner. 10 kommuner jämfört Antal och Procent. Antal barn 0 12 år 2012 Antal anmälda 0 12 år 2012 Andel barn 0 12 år % 2012 Andel barn 0 12 år % 2011 Andel barn 0 12 år % 2010 Andel barn 0 12 år % 2009 Sandviken ,9 5,0 5,7 5,7 Gävle ,4 5,4 5,9 7,2 Söderhamn ,5 6,6 6,4 6,7 Bollnäs ,7 5,1 4,1 4,8 Ovanåker ,6 2,6 3,2 2,0 Ljusdal ,3 6,3 8,0 5,9 Hudiksvall ,7 6,1 7,4 4,5 Hofors ,0 5,1 - - Ockelbo ,8 6,3 10,8 10,7 Nordanstig ,8 5,9 4,0 5,2 Totalt ,8 5,5 6,0 6,0 Totalt för alla kommunerna uppmärksammas ett genomsnitt på 5,8 % rörande andelen anmälda unika barn i åldersgruppen 0 12 år 2012, vilket är en liten ökning i jämförelse med 2011 (5,5 %). Ockelbo (8,8 %), Ljusdal (8,3 %), Söderhamn (7,5 %) samt Hudiksvall (6,7 %) ligger över genomsnittet för länet. I jämförelse med 2011 föreligger en ökning av andelen an- 7 (folkmängd efter region, ålder och tid). År 2012.

17 15 mälda yngre barn i fem kommuner (Söderhamn, Ovanåker, Ljusdal, Hudiksvall, Ockelbo). Vi uppmärksammar de största ökningarna i Ockelbo (från 6,3 till 8,8 %) samt Ljusdal (från 6,3 till 8,3 %) (tabell 9). I Ockelbo hade dock en relativt stor minskning skett från 2009 och 2010 till Tabell 10. Antal anmälda barn/ungdom år (unika barn/ungdomar) samt procentuell andel i länet och kommunerna. 10 kommuner jämfört Antal och Procent. Antal barn år 2012 Antal anmälda år 2012 Andel barn år % 2012 Andel barn 13 20år % 2011 Andel barn 13 20år % 2010 Andel barn år % 2009 Sandviken ,1 6,0 6,4 7,3 Gävle ,7 7,5 9,6 11,8 Söderhamn ,0 9,7 11,4 12,1 Bollnäs ,1 4,6 6,5 8,0 Ovanåker ,3 5,5 7,6 4,8 Ljusdal ,8 6,6 9,6 6,2 Hudiksvall ,4 7,4 13,0 8,1 Hofors ,8 5,4 - - Ockelbo ,1 8,1 11,1 12,4 Nordanstig ,5 6,1 7,8 5,0 Totalt ,8 7,0 9,4 9,4 Totalt för länet finner vi att andelen anmälda (anmälan, yttrande) i åldergruppen år motsvarar 6,8 % av barnen och ungdomarna Söderhamn (9,0 %), Hudiksvall (8,4 %), Ockelbo (8,1 %), Ljusdal (7,8 %) ligger över genomsnittet för länet. För perioden har den totala andelen anmälda barn och ungdomar minskat från 9,4 till 6,8 %. Vi uppmärksammar minskningar t.ex. för Gävle (från 11,8 6,7 %), Söderhamn (från 12,1 9,0 %) och Ockelbo (12,4 8,1 %) (tabell 10). Sammantaget finner vi att andelen barn och ungdomar i kommunerna som anmäls till socialtjänsten har minskat över tid, den största minskningen finner vi bland de äldre barnen, 13 år och äldre. Andelen anmälda i olika åldersgrupper måste dock också relateras till födelsetalen för respektive åldersgrupp. En sådan jämförelse visar att antalet barn 0 11 år har ökat, medan gruppen över 12 år har minskat under perioden Vi finner, som exempel, att antalet barn i åldersgruppen 9 11 år ökat med 7 %, i jämförelse med åringarna där vi noterar en minskning på 19 % (diagram 2). När vi jämför med antalet aktualiserade unika barn till socialtjänsten finner vi att barn 0 2 och 3 5 år har ökat med 16 respektive 29 %. Jämförelse kan göras med antalet barn och ungdomar år där antalet aktualiseringar har minskat med 25 % (diagram 3).

18 Antal aktualiserade unika barn Antal barn Gävleborgslän Ålder Diagram 2. Antal barn i ålder 0 17 år. 10 kommuner i Gävleborgs län Antal. Procentuell förändring 2009 och Statistiska centralbyrån, befolkningsstatistik % % % + 29 % + 8 % + 17 % Ålder Diagram 3. Antal aktualiserade barn (unika) till socialtjänsten i 10 kommuner, Gävleborgs län Antal. Procentuell förändring 2009 och 2012 En del av förklaringen till det ökade antalet aktualiseringar av yngre barn och det minskade antalet för äldre barn över 12 år kan således förklaras med ändringar i födelsetalen. Detta utgör dock inte hela förklaringen till förändringarna i aktualiseringsbilden. Särskilt aktualiseringar av barn 0 5 år har ökat mycket. Vi finner att andelen anmälda barn skiljer sig mellan olika kommuner, vilka förklaringar kan finnas till detta? Ett sätt är att titta på de strukturella faktorer som skulle kunna ha förklaringsvärde. Sådana indirekta riskfaktorer kan vara t ex låg utbildningsnivå, låg grad av förvärvsarbete, hög andel ensamstående föräldrar, hög andel ekonomiskt svaga hushåll, hög andel barn i fattiga familjer, hög andel utomnordiska invandrare (Wiklund 2006 samt Wiklund 2008 s ). För att kunna bedöma om strukturella faktorer kan ha någon betydelse för de variationer vi funnit mellan kommunerna i länet har vi valt ut några sådana där data finns tillgängliga. Vi har valt att titta på andel ensamstående föräldrar samt andel ensamstående föräldrar med låga inkomster, andel barn i ekonomiskt utsatta hushåll, andel barn i familjer med ekonomiskt bi-

19 17 stånd samt utrikes födda 8 fördelat på vistelsetid i kommunen. Resultatet, dvs. hur anmälningsfrekvensen förhåller sig till dessa strukturella faktorer, framgår i tabell 11. Vi har här utgått från data gällande antalet unika barn 0 17 år som anmälts till socialtjänsten i länets kommuner. Tabell 11. Andel anmälda (unika)barn (0 17 år) till socialtjänsten och strukturella faktorer, 2012 jämfört föregående år.* Andel (%) barn (0 17 år) i kommun anmälda socialtjänst 2012 Andel (%) barn (0 17 år) som lever med ensamstående förälder 2011 Andel (%) ensamstående föräldrar med barn (0 17 år), låga inkomster Andel barn (%) (0 17 år) totalt i ekonomiskt utsatta hushåll Andel barn (%) (0 7 år) som ingår i familjer med ekonomiskt bistånd 2011 Utrikes födda (%) vistelse 0 5 år, 6 10 år inom parantes Riket år 6-10 år ,0 7,1 5,1 (5,2) Länet 6,9 6, ,7 9,6 3,7 (3,8) Sandviken 5,9 6, ,3 8,4 4,3 (4,2) Gävle 6,7 6, ,2 10,1 4,3 (4,6) Söderhamn 8,6 8, ,3 7,9 3,1 (3,1) Bollnäs 5,6 5, ,2 8,1 3,4 (3,3) Ovanåker 3,9 4, ,8 8,2 1,9 (2,0) Ljusdal 9,2 6, ,8 11,0 4,1 (4,0) Hudiksvall 7,7 7, ,2 10,7 2,8 (2,8) Hofors 5,7 6, ,3 14,1 3,0 (3,8) Nordanstig 6,1 7, ,6 8,6 3,2 (2,9) Ockelbo 10,1 8, ,0 9,5 3,9 (3,6) * Se tabellbilaga, tabell 7. Anmärkningsvärt är den höga nivån (40 %) av andelen barn till ensamstående föräldrar med låg inkomst och den totala andelen barn i ekonomiskt utsatta hushåll. Jämfört med riket har länet en högre andel barn som lever i familjer med ekonomiskt bistånd. Som exempel finner vi att 11 % av barnen i Hudiksvall och i Ljusdal och 13 % i Hofors lever i familjer som är beroende av ekonomiskt bistånd för sin försörjning. Vi finner vidare en högre andel barn, i jämfört med riket, som lever med en ensamstående förälder med låg inkomst (tabell 11). 2,8 (2,4) 1,9 (1,5) 2,3 (1,8) 2,3 (2,0) 1,2 (1,0) 1,3 (1,1) 0,9 (0,4) 1,7 (1,4) 1,6 (1,3) 2,2 (1,4) 1,2 (0,7) 1,1 (0,5) 8 9 Vi bedömer att de flesta utrikes födda de senaste 10 åren är utomnordiska invandrare. Avser disponibel inkomst. 10 Barnfattigdomsindex.

20 18 Vi bör uppmärksamma att data rörande barnfattigdom och andel barn i familjer med låga inkomster eller behov av ekonomiskt bistånd omfattar 2010 och 2011, senare data finns inte tillgängligt. Kan man utifrån de strukturella faktorerna se ett samband med andelen barn som anmäls till socialtjänsten? I tabell 12 har vi rangordnat kommunerna utifrån andelen barns olika levnadsförhållanden (eländesfaktorer) jämfört med andelen barn som anmäls till socialtjänsten. Varje kommun har en unik färg efter andelen anmälda samt andra strukturella faktorer. I tabell 12 finner vi t.ex. att Ockelbo och Ljusdal, som har högst andel anmälda, ligger något över snittet i länet rörande andel barn i ekonomiskt utsatta hushåll och barn i hushåll med ekonomiskt bistånd. Jämförelse kan göras med Hofors, som har en lägre andel anmälda barn, men som ligger över snittet för övriga strukturella faktorer (tabell 12). Tabell 12. Rang Andel (%) anmälda socialtjänst 0 17 år Ockelbo (10,1) 2 Ljusdal (9,2) 3 Söderhamn (8,6) 4 Hudiksvall (7,7) 5 Gävle (6,7) 6 Nordanstig (6,1) 7 Sandviken (5,9) 8 Hofors (5,7) 9 Bollnäs (5,6) 10 Ovanåker (3,9) Rangordning av kommunerna rörande andel anmälningar för barn (unika) (0 17 år) till socialtjänsten och strukturella faktorer, Andel (%) barn (0 17 år) som lever med ensamstående förälder 2011 Söderhamn (27) Gävle (25) Hofors (25) Hudiksvall (23) Sandviken (23) Bollnäs (22) Ljusdal (22) Ockelbo (20) Ovanåker (18) Nordanstig (14) Andel (%) ensamstående föräldrar med barn (0 17 år), låga inkomster 2010 Nordanstig (49) Söderhamn (44) Hofors (44) Ockelbo (42) Ovanåker (41) Ljusdal (40) Hudiksvall (40) Bollnäs (40) Gävle (39) Sandviken (37) Andel barn (%) (0 17 år) totalt i ekonomiskt utsatta hushåll 2010 Nordanstig (19) Hofors (16) Ockelbo (16) Ljusdal (15) Söderhamn (15) Sandviken (15) Bollnäs (14) Gävle (14) Hudiksvall (14) Ovanåker (12) Andel barn (%) (0 7 år) som ingår i familjer med ekonomiskt bistånd Hofors (13,3) 2011 Hudiksvall (11,2) Ockelbo (11,0) Ljusdal (10,8) Gävle (10,2) Söderhamn (8,3) Sandviken (8,3) Bollnäs (8,2) Ovanåker (7,8) Nordanstig (7,6) Utrikes födda (%) vistelsetid år 6 10 år Gävle (4,3) Sandviken (4,3) Ljusdal (4,1) Ockelbo (3,9) Bollnäs (3,4) Nordanstig (3,2) Söderhamn (3,1) Hofors (3,0) Hudiksvall (2,8) Ovanåker (1,9) Länet 6, ,7 3,7 1,9 Gävle (2,3) Sandviken (2,3) Hofors (2,2) Ljusdal (1,7) Hudiksvall (1,6) Bollnäs (1,3) Söderhamn (1,2) Nordanstig (1,2) Ockelbo (1,1) Ovanåker (0,9) Livshändelser och stress ökar risken för en rad problem, t.ex. psykisk och fysisk ohälsa. Ekonomiska påfrestningar i familjen är en stressfaktor med återverkningar på andra områden än de rent materiella t.ex. barns skolprestationer och sociala funktions-förmåga. Att vara ensamstående förälder är ofta förenat med större ekonomiska påfrestningar och mer stress.

21 19 Allmänt sett förhöjs risken för att ett barn skall utvecklas ogynnsamt när antalet negativa faktorer i familjen stiger och samvarierar avseende, t.ex. våld, övergrepp, brister i omsorgen, missbruk och/eller psykisk ohälsa hos föräldrarna. Faktorerna kan ansamlas till en kumulativ risk där vissa kombinationer kan bli särskilt ödesdigra för det enskilda barnet. Främst psykisk och fysisk försummelse anses ha de mest ogynnsamma effekterna (Lagerberg, D., Sundelin, C, 2000, s ). Det som ytterst är avgörande för barn i ekonomiskt utsatta familjer, vad gäller barnets utveckling och mående, är i vilken grad föräldrarna lyckas att upprätthålla en kvalitet i relationen med barnet utifrån barnets välbefinnande, anpassning och social kompetens (a a:s. 210). Mot bakgrund av tillgängliga data är det inte möjligt att förklara andelen anmälda barn utifrån andelen barn som lever i familjer under ekonomisk stress. Mot bakgrund av den forskning som har bedrivits rörande utsatta barn är det mycket som talar för att en hög andel barn som lever i ekonomiskt utsatta familjer inte per automatik leder till en hög andel anmälda barn till socialtjänsten (se Lagerberg, D. & Sundelin, C.). De kommunala skillnader som vi har kunnat konstatera ger upphov till frågor om såväl strukturella faktorers betydelse, främst ekonomiskt utsatthet, som hur anmälningarna till socialtjänsten görs och tas emot, vilka är värda att studeras närmare. Vilka barn och unga aktualiseras? Ålder Barnen är i genomsnitt 11 år (10,86 år) när de aktualiseras till socialtjänsten. I jämförelse med 2011, då medelåldern var 11,09 år, finner vi att medelåldern på barnen är något lägre (diagram 4). Diagram 4. Åldersfördelning, 0-20 år, aktualiseringar. Totalt, 10 kommuner jämfört Procent.

22 20 När vi bryter ner ovanstående diagram i åldersgrupper över perioden finner vi att aktualiserade barn i åldersgruppen år stadigt har minskat, från %. Andelen yngre barn har ökat. Barn i åldern 7 12 år har ökat från % och 0 6 åringarna från % (diagram 5, tabellbilaga, tabell 1). Diagram 5. Fördelning åldersgrupp. Totalt, 10 kommuner Procent. Om vi tittar på andelen unika barn som har aktualiserats under perioden har medelåldern sjunkit, från 12 år (11,74) till närmare 11 år (10,76) (tabell 13). Tabell 13. Medelålder aktualiserade unika barn Period helår Medelålder Antal , , , , Totalt 11, Det inkommer fler anmälningar än ansökningar till socialtjänsten. Andelen anmälningar är högst för barn i åldersgrupperna 0 6 och 7 12 år (89 90 %) medan andelen ansökningar är högst för åldersgruppen år (18 %) (tabell 14). Tabell 14. Aktualiseringstyp efter åldersgrupp. 10 kommuner inom parantes. Antal och Procent. Aktualiseringstyp Ansökan Anmälan Yttrande Överflyttning av ärende Totalt 0-6 år % (9) 89 % (90) 0 % (0) 0 % (0) 100 % 7-12 år % (9) 90 % (90) 0 % (1) 0 % (0) 100 % år % (9) 83 % (86) 6 % (5) 0 % (0) 100 % år % (18) 71 % (73) 11 % (9) 0 % (1) 100 % Totalt % (11) 85 % (86) 4 % (3) 0 % (0) 100 %

23 21 Kön Av de barn och ungdomar som aktualiserats till socialtjänsten 2012 är 57 % pojkar och 43 % flickor. Jämfört över tid ( ) är könsfördelningen förhållandevis stabil (diagram 6) (tabellbilaga, tabell 2). Diagram 6. Fördelning kön. Totalt, 10 kommuner Procent. Familjetyp För 2012 finner vi att mer än hälften (63 %) av barnen som aktualiserats till socialtjänsten i länet lever med en ensamstående förälder, medan 33 % av barnen lever med två gifta/sammanboende vuxna. I 5 % av fallen handlar det om ungdomar som bor i eget boende. Över perioden har andelen barn som lever med ensamstående föräldrar ökat från 58 till 63 % (diagram 7) (tabellbilaga, tabell 3). Diagram 7. Fördelning familjetyp. 7 kommuner Procent. 11 Omfattar sju av tio kommuner (Sandviken, Bollnäs, Söderhamn, Ovanåker, Nordanstig, Ockelbo, Hofors).

24 22 Vem aktualiserar till socialtjänsten? Ansökningar till socialtjänsten görs uteslutande av förälder/vårdnadshavare eller den enskilde/barnet, medan anmälningar görs av privatpersoner eller myndigheter. Diagram 8. Vem aktualiserar till socialtjänsten? 10 kommuner Procent. Bland länets tio kommuner stod polisen för flest antal anmälningar 2012 (25 %), följt av skolan (14 %). 11 % kom ifrån den egna organisationen (socialtjänsten, ex officio), medan anmälningar från förskolan endast uppgick till 2 %. 11 % av aktualiseringarna (ansökningar) kom från familjen: den enskilde (3 %) och förälder/vårdnadshavare (8 %). 19 % av anmälningarna kom från privatpersoner utanför familjen: anhöriga (8 %) eller annan privatperson (11 %). Över tid ( ) föreligger inga större förändringar (diagram 8) (tabellbilaga, tabell 4). Sammanfattningsvis kom 70 % av aktualiseringarna från myndigheter och 30 % från det privata nätverket eller från andra privatpersoner 2012, vilket är samma fördelning som Orsaker till anmälan I länets kommuner har orsak till aktualisering endast registrerats vid anmälan. De orsakskategorier som tagits fram inom ramen för projektet (se bilaga 1) har hämtats från forskningsöversikter rörande utsatta barn samt från forskningsstudier som behandlar sammanställningar av barnavårdsutredningar. De verksamhetssystem som socialtjänsten i länet använder tillåter inte att man registrerar mer än ett aktualiseringsskäl per inkommit anmälningsärende. Detta kan begränsa registrering i komplexa ärenden som omfattas av problemansamlingar. Socialarbetarna i länet har dock inte upplevt några stora problem med att identifiera ett bärande problemområde vid varje anmälningstillfälle Vid löpande referensgruppsmöten i projektet ger kommunrepresentanter feedback om arbetet i projektet. Instruktionen vid registrering är att det är den av anmälaren uppgivna orsaken som ska registreras.

25 23 Diagram 9. Orsak till aktualisering, vid anmälan. 10 kommuner Procent. Omsorgssvikt var den vanligaste orsaken till anmälan (44 %) i länets tio kommuner Omsorgssvikt är ett samlingsbegrepp som omfattar brister i omsorg om barnet, pga. missbruk eller psykisk sjukdom hos förälder, försummelse, vanvård och övervakning eller hårda och auktoritära uppfostringsmetoder. Beteendeproblem var den näst vanligaste orsaken till anmälan (15 %). Detta rör barn som befinner sig i riskzonen p.g.a. ett utagerande beteende, vistelse i riskmiljöer eller i riskbruk av alkohol och droger. Förseelse anmäldes i 6 % av fallen och omfattar främst rapporterat snatteri samt mindre allvarliga lagöverträdelser. I 6 % av fallen förekom kriminalitet som anmälningsorsak. Detta rör rapporter om lagöverträdelser som kan förväntas leda till beslut av åklagare i någon form. I detta ingår begäran om åklagaryttranden eller polisrapporter. I övrigt kan noteras att 7 % av anmälningarna rörde våld i familjen och 6 % misstänkt övergrepp mot barnet, 3 % rörde anmälan om psykisk ohälsa hos ett barn och 3 % skolproblem. Över perioden kan vi notera att anmälningar rörande omsorgssvikt ökade från 36 till 44 % medan förseelse minskade från 14 6 %, i övrigt föreligger inga större förändringar (diagram 9) (tabellbilaga, tabell 5). Då omsorgssvikt utgör en så stor andel av anmälningarna och är ett samlingsbegrepp som omfattar brister i omsorg om barnet gjorde vi en specialstudie av vad som låg bakom dessa anmälningar i nio av länets 10 kommuner under första halvåret Det framgår av resultatet att närmare hälften (48 %) av de barn som anmäls för omsorgssvikt enligt anmälningarna lever i en riskmiljö där barnets grundläggande behov blir eftersatta. De främsta orsakerna går att finna i förälders missbruk, och i vissa fall en orolig hemsituation med bråk och konflikter där missbruk av alkohol är ofta förekommande. De som oftast anmäler barn i riskmiljö är privatpersoner och polisen. Fysisk försummelse förelåg i 32 % av anmälningarna där det framför allt handlade om bristande tillsyn (hygien, kläder, mat) och i vissa fall övervakning (barnet lämnas ensamt). De

26 24 som främst anmäler fysisk försummelse är annan privatperson, socialtjänsten, hälso- och sjukvård samt skolan. 20 % av barnen är utsatta för psykisk försummelse, främst på grund av psykisk sjukdom/ohälsa hos förälder och i vissa fall hårda och inkonsekventa uppfostringsmetoder och i enstaka fall kognitiva svårigheter hos föräldrar. Fokus i psykisk försummelse är brister i den känslomässiga omvårdnaden på grund av brister i samspel och stimulans eller i kärlek och uppmärksamhet. Socialtjänsten, hälso- och sjukvården, anhöriga och skolan anmäler i de flesta fall barn utsatta för psykisk försummelse (FoU Välfärd, Arbetsrapport 2012:2). Beslut om social utredning Barn som aktualiseras till socialtjänsten blir inte automatiskt aktuella för en social utredning. När en anmälan eller ansökan inkommer görs först en bedömning (förhandsbedömning) om ärendet hör hemma inom socialtjänsten. Diagram 10. Beslut om social utredning. 10 kommuner Procent. För länets kommuner finner vi att av det totala antalet aktualiseringar ledde % till en social utredning. För perioden finner vi att omkring 59 % av aktualiseringarna ledde till en social utredning (diagram 10) (tabellbilaga, tabell 6). Tabell 15. Beslut fördelat efter typ av aktualisering. 10 kommuner Antal och Procent. 13 Inleda utredning, antal och procent 2012*** 2011*** 2010** 2009** Antal % Antal % Antal % Antal % Ansökan Anmälan Yttrande Överflyttning av ärende Totalt ** Omfattar nio kommuner *** Omfattar tio kommuner 13 Anledningen till att antalet anmälningar och yttrande skiljer sig från tabell 3 är att det saknas uppgifter om beslut om utredning eller ej.

27 25 För 2012 noterar vi att vid anmälningar startades en social utredning i 52 % av fallen, och vid ansökningar i 87 %. Jämfört över tid ( ) föreligger inga större förändringar, men andelen utredningar vid anmälan har minskat något (tabell 15). Enligt lagstiftningen skall alla ansökningar utredas, anledningen till att en andel av ansökningarna inte går till utredning är ofta att den sökande själv tar tillbaka ansökan. Detta registreras då som en ej inledd utredning i verksamhetssystemet. Tidig upptäckt av barn Ett effektivt förebyggande arbete har sin grund i en tidig upptäckt av barn i riskzonen. Ju tidigare socialtjänsten får vetskap om ett utsatt barn ju större är möjligheterna att kunna undanröja eller lindra problematiken för det enskilda barnet och dess familj. Myndigheter som möter barn och ungdomar i sin verksamhet (förskola, skola, hälso- och sjukvård osv.) har en lagstadgad skyldighet att anmäla till socialtjänsten vid misstanke om ett barn far illa (14 kap. 1 SoL). För privatpersoner föreligger ingen lagstadgad skyldighet att anmäla till socialtjänsten. Det finns dock en lagstadgad rekommendation till var och en att anmäla olika förhållanden om barn som kan innebära att socialnämnden behöver ingripa till ett barns skydd. 14 Hur har utvecklingen sett ut i länet och kommunernas socialtjänster vad gäller ambitionen att i ett så tidigt skede som möjligt komma i kontakt med de barn som kan behöva stöd och hjälp från socialtjänsten? I nedanstående tabell redovisas andelen unika barn 0 6 år och 7 12 år som anmälts till kommunernas socialtjänster jämfört åren 2009 och 2012, för länet och kommunerna (tabell 16). Tabell 16. Andelen anmälda barn (0 6, 7 12 år), unika barn, efter ålder jämfört 2009 och Procent. Medelålder totalt (0 20 år) anmäld till socialtjänsten och 2012 Skillnad ålder Andel (%) barn (0 6) anmäld till socialtjänsten och 2012 Skillnad procent Andel (%) barn (7 12 år) anmäld till socialtjänsten och 2012 Skillnad procent Länet 11,67 10,57 1, Sandviken 11,31 10,40 0, Gävle 11,59 10,40 1, Söderhamn 12,13 10,94 1, Bollnäs 12,27 10,48 1, Ovanåker 13,57 10,26 3, Ljusdal 10,24 9,97 0, Hudiksvall 12,01 11,09 0, Nordanstig 11,36 10,81 0, Ockelbo 11,61 10,63 0, Hofors* - 10,85-22* 25* * 32* + 1 * För Hofors redovisas data för Anmälningsskyldighet om missförhållanden som rör barn Socialstyrelsen. 15 Medelålder, unika barn och unga (0 20 år), totalt anmälda till socialtjänsten och Andelen barn 0 6 år, unika barn, av det totala antalet anmälningarna (0 20 år) till socialtjänsten. 17 Andelen barn 7 12 år, unika barn, av det totala antalet anmälningarna till (0 20 år) socialtjänsten.

28 26 I jämförelse mellan 2009 och 2012 finner vi, för det första, att medelåldern på de barn som anmäls till socialtjänsten har sjunkit, från 12 år (11,67) till 11 år (10,57), medelåldern på barnen har alltså sjunkit med över ett år (1,10). För 2012 finner vi de lägsta medelåldrarna (yngsta barnen) i Ljusdal (9,97) och Ovanåker (10,26). I kommunerna Ovanåker (- 3,31), Bollnäs (- 1,79) samt Gävle och Söderhamn (- 1,19) har medelåldern på de anmälda barnen sjunkit mest mellan 2009 och Andelen anmälda barn 0 6 år i länet har ökat med 7 % mellan 2009 och Högst andel anmälda barn 0 6 år, 2012, finner vi i Ljusdal (32 %), Gävle och Sandviken (30 %). I kommunerna Ovanåker (+ 18 %), Bollnäs (+ 10 %) samt Söderhamn (+ 9) finner vi de största ökningarna av anmälda barn 0 6 år jämfört 2009 och Andelen anmälda barn 7 12 år i länet uppgick 2012 till 27 % och hade ökat med 4 % jämfört mellan 2009 och Störst andel barn 7 12 år finner vi i Bollnäs och Ockelbo (34 %) samt Hofors (32 %). De största ökningarna jämfört mellan 2009 och 2012 föreligger i Hudiksvall (+ 12), Ovanåker (+ 11) samt Bollnäs (+ 7). Vi noterar för övrigt att i Sandviken har andelen anmälda barn 7 12 år minskat med - 5 % (tabell 16). Tabell 17. Rang Andel barn (0 6) anmälan hälsooch sjukvård 18 Rangordning av kommunerna rörande anmälningar av barn (0 6, 0 12 år) till socialtjänsten efter vem som aktualiserar barnet, Procentuell förändring 2009 och 2012 inom parantes. Procent (2009) Andel barn (0 6) anmälan förskola (2009) Andel barn (7 12) anmälan skola (2009) Andel barn (0 6) anmälan privata personer (2009) Andel barn (7 12) anmälan privata per soner (2009) 1 Ockelbo 4,2 (+0,8) Nordanstig 3,9 (+ 2,2) Bollnäs 7,8 (+ 5,0) Ovanåker 9,1 (+ 3,2) Bollnäs 10,8 (+ 4,6) 2 Ovanåker 4,2 (+1,8) Ockelbo 3,5 (+ 2,7) Hudiksvall 6,5 (+ 2,5) Bollnäs 8,5 (+ 6,8) Ockelbo 10,4 (- 1,1) 3 Söderhamn 3,7 (+2,2) Sandviken 3,3 (+ 2,3) Ljusdal 5,7 (- 3,0) Nordanstig 7,9 (+ 2,7) Hofors* 9,7 (+ 4,3) 4 Ljusdal 2,9 (+0,5) Gävle 3,1 (+ 1,1) Nordanstig 5,6 (+ 2,2) Ljusdal 7,8 (- 5,2) Hudiksvall 9,6 (+ 2,2) 5 Gävle 2,8 (+ 0,2) Ljusdal 2,1 (+ 0,5) Gävle 5,3 (- 0,4) Hudiksvall 7,4 (+ 0,8) Ovanåker 8,5 (+ 8,5) 6 Sandviken 2,2 (- 0,2) Hudiksvall 1,6 (- 0,5) Söderhamn 5,0 (+ 1,3) Ockelbo 6,9 (- 1,9) Ljusdal 7,6 (- 1,5) 7 Hudiksvall 2,1 (+ 0,4) Bollnäs 1,0 (+ 0,1) Ockelbo 4,9 (+ 2,2) Söderhamn 6,4 (+ 1,0) Nordanstig 5,6 (- 0,4) 8 Nordanstig 1,7 (+ 0,8) Söderhamn 0,5 (- 0,5) Sandviken 4,7 (- 5,2) Gävle 6,2 (+ 1,4) Sandviken 5,4 (- 0,9) 9 Bollnäs 1,5 (- 0,4) Ovanåker 0 (0) Ovanåker 2,8 (- 6,7) Sandviken 6,1 (+ 0,1) Söderhamn 5,4 (- 0,3) 10 Hofors* 1,1 (- 2,4) Hofors* 0 (0) Hofors* 1,7 (- 0,8) Hofors* 5,1 (+ 2,6) Gävle 5,0 (- 0,7) Länet 2,6 (+ 0,4) 2,2 (+ 0,6) 5,5 (0) 6,8 (+ 1,3) 6,8 (+ 0,5) * För Hofors redovisas jämförelsedata för 2011 och Andelen anmälda barn 0 6 år (ej unika), av det totala antalet anmälningarna (0 20 år), till socialtjänsten från hälso- och sjukvården Andelen anmälda barn 0 6 år (ej unika), av det totala antalet anmälningarna (0 20 år), till socialtjänsten från förskolan Andelen anmälda barn 7 12 år (ej unika), av det totala antalet anmälningarna (0 20 år), till socialtjänsten från skolan Andelen anmälda barn 0 6 år (ej unika), av det totala antalet anmälningarna (0 20 år), till socialtjänsten från anhöriga och privatpersoner Andelen anmälda barn 7 12 år (ej unika), av det totala antalet anmälningarna (0 20 år), till socialtjänsten från anhöriga och privatpersoner

29 27 Hälso- och sjukvård, förskola och skola samt personer i det privata nätverket är viktiga aktörer för att kunna upptäcka utsatta barn i ett tidigt skede. I tabell 17 har vi tagit fram data för 2012 rörande andelen aktualiserade yngre barn efter vem som anmäler barnet till socialtjänsten samt rangordnat mellan kommuner. För varje kommun noteras de procentuella förändringarna jämfört 2009 och 2012, vilket anges i kursiverad text i parentes. I tabell 17 finner vi att andelen barn 0 6 år som anmäls från hälso- och sjukvården i länet uppgick till 2,6 % och 2,2 % från förskolan samt 6,8 % från privatpersoner. I jämförelse mellan 2009 och 2012 föreligger inga större förändringar vad gäller andelen anmälningar från hälso- och sjukvården. Däremot har anmälningarna från privatpersoner ökat med 1 %. Andelen barn 7 12 år i länet som anmäldes från skolan uppgick till 5,5 % och från privatpersoner till 6,8 %. Det föreligger inga större förändringar jämfört mellan 2009 och Högst andel anmälningar rörande barn 0 6 år från hälso- och sjukvården finner vi i Ockelbo, Ovanåker (4,2 %) samt Söderhamn (3,7 %). I jämförelse med 2009 har anmälningarna ökat mest i Söderhamn (+ 2,2). Rörande anmälningar från förskolan barn 0 6 år förelåg högst andel anmälningar i Nordanstig (3,9 %), Ockelbo (3,5 %) samt Sandviken (3,3 %) år Vi finner att anmälningarna har ökat mest i Ockelbo och Sandviken, 2,7 respektive 2,3 % jämfört mellan 2009 och I länet finner vi högst andel av anmälningar från skolan rörande barn 7 12 år i Bollnäs (7,8 %) och Hudiksvall (6,5 %). I jämförelse med 2009 noteras en ökning i Bollnäs med 5,0 % och en minskning i Sandviken med 5,2 %. Andelen anmälningar från privatpersoner rörande barn 0 6 år utgjorde 9 % i Ovanåker (9,1) och Bollnäs (8,5 %) Vi finner även att andelen anmälningar har ökat mest i Bollnäs (6,8 %) sedan Högst andel anmälningar från privatpersoner för barn 7 12 år finner vi i Bollnäs (10,8 %) samt Ockelbo (10,4 %), vi finner den största ökningen av andelen anmälningar i Ovanåker (8,5 %). Sammanfattningsvis finner vi att kommunerna Ockelbo, Ovanåker samt Söderhamn har en något högre andel anmälningar från hälso- och sjukvård rörande barn 0 6 år i jämförelse med andra kommuner. Nordanstig, Ockelbo och Sandviken ligger över länssnittet rörande anmälningar från förskolan. Vad gäller anmälningar från privatpersoner och skolan rörande barn 0 6 och 7 12 år finner vi att Bollnäs har en högre andel anmälningar än länets övriga kommuner.

30 28 Aktualiserade ärenden till socialtjänsten. Kommunredovisning. Barn och ungdom 0 20 år. Period; Aktualiseringstyp Totalt 10 kommuner Sandviken Gävle Söderhamn Bollnäs Ovanåker

31 29 Ljusdal Hudiksvall Ockelbo Nordanstig Hofors Diagram 11. Aktualiseringstyp. 10 kommuner Procent.

32 30 Ålder Totalt 10 kommuner Sandviken Gävle Söderhamn Bollnäs Ovanåker

33 31 Ljusdal Hudiksvall Ockelbo Nordanstig Hofors Diagram 12. Åldersfördelning. 10 kommuner. 2012, jämfört Procent.

34 32 Åldersgrupp Totalt 10 kommuner Sandviken Gävle Söderhamn Bollnäs Ovanåker

35 33 Ljusdal Hudiksvall Ockelbo Nordanstig Hofors Diagram 13. Åldersgrupper. 10 grupper Procent.

36 34 Kön Totalt 10 kommuner Sandviken Gävle Söderhamn Bollnäs Ovanåker

37 35 Ljusdal Hudiksvall Ockelbo Nordanstig Hofors Diagram 14. Kön. 10 kommuner Procent.