Nationella riktlinjer. Polisens arbete i sociala insatsgrupper

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Nationella riktlinjer. Polisens arbete i sociala insatsgrupper"

Transkript

1 Nationella riktlinjer Polisens arbete i sociala insatsgrupper

2 2

3 3 Innehåll 1 Inledning Syfte och ansvar 4 2 Vid uppstart Fastställt behov Polis-kommunöverenskommelse Styrning och ledning 5 3 Förutsättningar för att arbeta med sociala insatsgrupper Socialtjänsten har yttersta ansvaret Urval av individer för arbetsmetoden Samtycke för informationsutbyte 6 4 Polisens roll i sociala insatsgrupper Organisatoriskt deltagande Styrgrupp Beredningsgrupp/Arbetsgrupp Individuella sociala insatsgrupper Att föreslå deltagare till sociala insatsgrupper Polisen och individarbetet Information om deltagande i sociala insatsgrupper ska göras tillgänglig inom polisen Uppföljning 9 5 Sociala insatsgrupper jämfört med traditionell samverkan 10 6 Dokumentation 11

4 4 1 Inledning Regeringen beslutade 3 mars att uppdra åt Rikspolisstyrelsen (RPS) att initiera pilotverksamhet med sociala insatsgrupper för unga som riskerar att bli kriminella. Verksamheten kom att bedrivas i 12 områden och var inriktad på unga i åldern år. Även ungdomar som behövde stöd och hjälp för att bryta med kriminella nätverk, så kallade avhoppare, ingick i försöksverksamheten. Uppdraget genomfördes i samråd med bl.a. Socialstyrelsen och Skolverket. Pilotprojektet utvärderades av Ersta Sköndals högskola. 2 Syftet med pilotverksamheten var att prova, utveckla och utvärdera samverkansformen sociala insatsgrupper. Pilotprojektet slutredovisades till regeringen den 31 oktober Av RPS redovisning framgick att flera ungdomar minskat eller totalt upphört med sina kriminella aktiviteter under den tid de haft stöd från en social insatsgrupp. Vidare skapade projektet på vissa ställen nya samarbeten mellan myndigheter och organisationer och på andra ställen stärktes redan befintligt samarbete. Mot bakgrund av detta bedömde RPS att det fanns skäl för att fortsätta använda och utveckla arbetsmetoden sociala insatsgrupper. De flesta kommuner som deltog i projektet fortsatte att arbeta med sociala insatsgrupper efter att tiden för pilotprojektet löpt ut. 1.1 Syfte och ansvar Syftet med arbetet i de sociala insatsgrupperna är att, på individnivå, möjliggöra att hjälp och stöd från berörda myndigheter och övriga aktörer kan samordnas under ledning av socialtjänsten. Arbetet innebär att socialtjänsten samarbetar med Polisen och andra berörda myndigheter och att de tillsammans fokuserat och uthålligt använder sin samlade kompetens. Socialtjänsten är även ansvarig för att andra myndigheter och aktörer görs delaktiga utifrån den unges individuella behov. Ansvaret för att fortsätta med eller inrätta sociala insatsgrupper ligger hos kommuner och andra berörda lokala aktörer. Arbetet med sociala insatsgrupper har bedrivits på olika sätt i de kommuner som deltog i pilotprojektet, utifrån respektive kommuns organisation och förutsättningar. Olikheterna visar sig bl.a. i hur man har strukturerat verksamheten, hur man har valt ut unga personer för deltagande och vilka andra myndigheter och aktörer man har samarbetat med. Utifrån de olika kommunala förutsättningarna har också olika insatser gjorts för de deltagande ungdomarna. All samverkan på individnivå sker utifrån individens samtycke till informationsöverföring mellan berörda myndigheter. Regeringen beslutade den 21 februari att uppdra åt RPS att aktivt stödja arbetet med sociala insatsgrupper för unga som riskerar att utveckla en kriminell livsstil samt verka för att fler sociala insatsgrupper inrättas. Inom ramen för detta arbete har RPS identifierat ett behov av nationella riktlinjer för Polisens arbete i sociala insatsgrupper. För en mer detaljerad beskrivning av hur arbetet med sociala insatsgrupper fungerar i sin helhet hänvisas till broschyren Sociala insatsgrupper vad är det? 1 Dnr Ju2011/1906/KRIM 2 Rikspolisstyrelsens utvärderingsfunktion Utvärdering av sociala insatsgrupper Individinriktad samverkan kring unga i riskzonen Rapport 2013:1 3 Dnr Ju2013/1370/PO, Ju2009/4357/PO, Ju2009/10548/PO, Ju2012/7262/PO

5 5 2 Vid uppstart 2.1 Fastställt behov Vid inrättande av arbetsmetoden är det viktigt att säkerställa att det finns en gemensam uppfattning lokalt om att metoden ska användas och att kommunen och Polisen har samma uppfattning om vad arbetsmetoden innebär Polis-kommunöverenskommelse 4 Beslut om att arbetsmetoden ska användas förs in i poliskommunöverenskommelsen i de fall sådan finns. Det är viktigt att det tydlig framgår vilka resurser respektive verksamhet avser att ställa till förfogande. Kommunen och Polisen beslutar också om gemensamma mål för verksamheten som ska noteras i överenskommelsen. 2.2 Styrning och ledning Vid uppstart av sociala insatsgrupper är det lämpligt att en styrgrupp inrättas, om ett lämpligt forum inte redan finns. Styrgruppens representanter ska vara företrädare för de berörda verksamheterna med mandat att besluta om resursfördelning m.m. vid sittande bord. Detta för att säkerställa resurser till och genomförande av arbetsmetoden. 4 Samverkan i lokalt brottsförebyggande arbete, Brottsförebyggande rådet 2010, s. 18 ff.

6 6 3 Förutsättningar för att arbeta med sociala insatsgrupper Några förutsättningar för arbetet med sociala insatsgrupper gäller nationellt och kan inte bli föremål för lokal anpassning. 3.1 Socialtjänsten har yttersta ansvaret Arbetsmetoden sociala insatsgrupper utgår från samverkan på individnivå med regelbundna möten där alla berörda myndigheters representanter och individen deltar, under socialtjänstens ledning. Huvudansvaret för arbetet i de sociala insatsgrupperna har socialtjänsten i den kommun där den unge bor. Det har sin grund i att socialtjänsten är ytterst ansvarig för att de som vistas i en kommun får det stöd och den hjälp som de behöver, samt socialtjänstens särskilda ansvar för barn och unga Urval av individer för arbetsmetoden Det är socialtjänsten som slutligt avgör om en individ ska erbjudas social insatsgrupp. Detta gäller oavsett om det handlar om en individ i riskzon att utveckla en kriminell livsstil eller om det är en individ som behöver stöd och hjälp för att bryta med kriminella nätverk eller en kriminell livsstil. Polisens vanliga rutiner för SoL 14-anmälningar påverkas inte av arbetet med sociala insatsgrupper. Anmälningar skrivs som vanligt både avseende ungdomar som är del i sociala insatsgrupper och andra barn och ungdomar under 18 år. 3.2 Samtycke för informationsutbyte För att en individ ska kunna ingå i en social insatsgrupp krävs ett samtycke till informationsutbyte mellan berörda myndigheter, jml. 10 kap. 1 offentlighets- och sekretesslagen (2009:400). Samtycket ska vara skriftligt och omfatta samtliga, för den individen, berörda myndigheter. Om en individ samtycker till informationsutbyte men vill utesluta någon myndighet finns inte förutsättningar för arbetsmetoden sociala insatsgrupper. Det är främst socialtjänstens ansvar att inhämta samtycket men, om det är lämpligt, kan man lokalt besluta om att även andra myndigheter hanterar uppgiften. Om någon annan än socialtjänsten avser att inhämta ett samtycke måste detta vara förankrat hos socialtjänsten. Detta för att undvika att samtycke inhämtas och den som lämnat sitt samtycke sedan inte erbjuds social insatsgrupp av socialtjänsten. Socialtjänsten gör urvalet av individer till de sociala insatsgrupperna utifrån information som de själva har om unga och utifrån information som de fått från andra myndigheter och aktörer. Polisen kan föreslå individer som är lämpliga för arbetsmetoden genom att notera det på anmälningar till socialnämnden jämlikt 14 kap. 1 socialtjänstlagen (SoL 14-anmälningar). Polisen kan även föreslå individer i samband med att information förs över till socialtjänsten i enlighet med 6 lagen (1964:167) med särskilda bestämmelser om unga lagöverträdare. Samtycket inhämtas från den unge själv om denne är 18 år eller äldre och från både vårdnadshavarna och den unge om denne är under 18 år. En kontinuerlig kontakt med den unge och dennes familj ger förutsättning att föra diskussionen kring ett fortsatt samtycke. 5 2 kap. 2 och 5 kap 1 3 socialtjänstlagen (2001:453, SoL)

7 7 4 Polisens roll i sociala insatsgrupper I arbetet med sociala insatsgrupper på individnivå är polisens roll att delta i individmöten och där bidra på det sätt som bäst motsvarar den unges behov, utifrån ordinarie verksamhet. Detta gäller även övriga medverkande myndigheter. Det finns ingen särskild verksamhet eller insats som bara kan användas inom arbetet med sociala insatsgrupper. Det är särskilt viktigt att polisen ger sin bild av den unge och dennes beteende och umgänge, vilket inte alltid är samma bild som socialtjänsten, skolan och/eller föräldrarna har. Polisen ska också rapportera om den unge misstänks för ny brottslighet. Vad polisen ska göra för varje individ specificeras i dennes åtgärdsplan. Polisens deltagande sker inom ramen för vår verksamhet, jmf. 2 och 3 polislagen (1984:387). Exempel på åtgärder för polisen kan vara att bevaka och rapportera till den sociala insatsgruppen om den unge umgås med personer som denne enligt åtgärds planen inte ska umgås med eller om det utöver vad som redan är känt inom den sociala insatsgruppen uppstår oro kring barnet. Polisen, liksom alla myndigheter och aktörer som har åtaganden i den individuella åtgärdsplanen, är ansvariga för att de åtaganden som myndigheten har tagit på sig genomförs och att detta sker inom överenskommen tid. Vid varje mötestillfälle med den unge i den sociala insatsgruppen ska åtgärdsplanen följas upp. 4.1 Organisatoriskt deltagande Detta avsnitt beskriver översiktligt hur Polisen ska delta i arbetet med sociala insatsgrupper i olika nivåer. Lokal anpassning kan behöva göras Styrgrupp Från Polisen ska en representant på chefsnivå ingå i styrgruppen. Personen ska ha övergripande ansvar för strategier och resurser avseende Polisens arbete Beredningsgrupp/Arbetsgrupp Det kan finnas en beredningsgrupp/arbetsgrupp inom ramen för arbetet med sociala insatsgrupper. Denna grupp är då en samordnande och utförande funktion med representanter från bl.a. socialtjänsten, Polisen och skolan. Utifrån lokala förutsättningar kan det finnas andra aktörer som också bör ingå i denna grupp, t.ex. fritidsverksamhet, Arbetsförmedling m.fl. Här bereds ärenden inför beslut om deltagande i en social insatsgrupp. Detta gäller både ärenden med samtycken och avidentifierade ärenden. Här ska en polis med beslutsmandat för verksamhet som tas i anspråk för de individuella sociala insatsgrupperna ingå Individuella sociala insatsgrupper I den individuella sociala insatsgruppen ska en polis som har kännedom om individen och bedöms som lämplig för uppgiften ingå. Polisens uppdrag kan se olika ut, utifrån lokala förutsättningar. Det omfattar dock att delta i individmöten och i övrigt särskilt uppmärksamma ungdomen i den dagliga verksamheten (se närmare under avsnitt 4.3). 4.2 Att föreslå deltagare till sociala insatsgrupper Polisen skriver anmälan till socialtjänsten i enlighet med gällande lagstiftning. 6 Det är lämpligt att polisen särskilt antecknar på blanketten att man tycker personen bör beaktas som deltagare i sociala insatsgrupper. Polisen kan även föreslå individer som lämpliga för arbetsmetoden i samband med att information förs över till socialtjänsten i enlighet med 6 lagen (1964:167) med särskilda bestämmelser om unga lagöverträdare. Som stöd i valet av individer att föreslå till sociala insatsgrupper kan polisen dels titta på individens debutålder för kriminalitet, 7 dels om individen begått de strategiska 6 14 kap. 1 SoL. 7 Moffi tt, T. E Life-Course-Persistent and Adolescence- Limited Antisocial Behavior: A Developmental Taxonomy. Psychological Review 100:

8 8 brotten 8 rån, tillgrepp av motorfordon och brott mot allmän verksamhet, främst våld och hot mot tjänsteman och övergrepp i rättssak. Bakom dessa brott finns typiskt sett en gärningsperson som har återfallit eller kommer att återfalla i brott många gånger. Det är dock alltid en sammanvägd lokal bedömning som ska avgöra om en individ ska föreslås till social insatsgrupp. Det är viktigt att komma ihåg att sociala insatsgrupper är en av flera arbetsmetoder som står till Polisens och andras förfogande. De individer som föreslås för sociala insats grupper ska vara de som verkligen är i behov av ett förstärkt stöd från samhället. Om personen är över 18 år behöver polisen individens samtycke för att kunna informera socialtjänsten om att denne är lämplig för sociala insatsgrupper. Det är inte lämpligt att polisen hämtar in ett samtycke från individen med löfte om deltagande i en social insatsgrupp, då det är socialtjänsten som slutligt avgör detta. Samtycket bör endast omfatta möjligheten för polisen att prata öppet om individen med socialtjänsten. Ett alternativ kan vara att polisen hänvisar individen att prata direkt med lämplig person inom socialtjänsten om ett eventuellt deltagande i sociala insatsgrupper. Det finns i dagsläget ingen sekretessbrytande regel som ger polisen möjlighet att namnge en individ som fyllt 18 år för socialtjänsten enbart för att denne är lämplig som deltagare i arbetsmetoden sociala insatsgrupper. 4.3 Polisen och individarbetet Arbetsmetoden sociala insatsgrupper innebär möten med individen i regelbundna intervall. Vid mötet ska representanter från berörda myndigheter delta, åtminstone socialtjänst och polis. Om det är lämpligt ska även vårdnadshavare, om individen är under 18 år, bjudas in till dessa möten. Det är socialtjänsten som är ansvarig för 8 Strategiska brott bland unga på 2000-talet. Rapport 2011:21, Brottsförebyggande rådet. att avgöra vilka myndig heter och aktörer som ska delta i mötena. Inom ramen för möten i den sociala insatsgruppen ska polisen föra en dialog med den unge om Polisens uppdrag. Det är mycket viktigt att det blir tydligt för den unge att Polisens uppdrag är tvådelat; dels ska Polisen förebygga brott och vill därför hjälpa den unge, dels ska Polisen rapportera och utreda dem som begår brott vilket inte förändras av att polisen medverkar i den sociala insatsgruppen för den unge. Det får inte finnas någon oklarhet om att polisen är skyldig att ingripa/rapportera om den unge begår ett brott, t.ex. kommer till ett samverkansmöte drogpåverkad. Lagstiftningen medger inga undantag i denna del. Individmöten inom ramen för sociala insatsgrupper ska inte användas för att hämta in individen till förhör om behovet inte uppstått akut. Detta är särskilt viktigt att förmedla till poliser som inte är delaktiga i individarbete inom ramen för sociala insatsgrupper. Det är viktigt att individen kan känna förtroende för Polisen. Det måste anses vara grund läggande för allmänhetens förtroende för myndigheter att de uppträder öppet och inte vilseleder enskilda. 4.4 Information om deltagande i sociala insatsgrupper ska göras tillgänglig inom Polisen För att ge polisen som deltar i den sociala insatsgruppen kännedom om den unges eventuella kontakt med Polisen i andra sammanhang och för att alla poliser som träffar på den unge ska veta att individen deltar i en social insatsgrupp, ska en notering om detta läggas in i det allmänna spaningsregistret (ASP). Registrering i ASP kan endast ske om de allmänna kraven för att bli registrerad är uppfyllda. Att delta i en social insatsgrupp är i sig inte en tillräcklig anledning att registrera individen i ASP. Om individen inte finns med i ASP när arbetet med sociala insatsgrupper påbörjas ska en prövning i enlighet

9 9 med gällande regler för registrering i ASP göras och om förutsättningarna för registrering är uppfyllda förs individen in i registret. I anteckningen ska stå: Social insatsgrupp. Mejla händelse förlopp till xx. Xx är lämpligen den polis som deltar i individarbetet kring individen. Spärrkod 4 ska användas. 9 När en social insatsgrupp avslutas, oavsett av vilken anledning detta sker, bör markeringen i ASP ligga kvar i 1 (ett) år. Detta för att göra den polis som deltagit i individarbetet kring en ungdom uppmärksam på om individen verkar återfalla i den kriminella livsstilen. Om individen inte återkommit i arbetet med sociala insatsgrupper inom 12 månader ska markeringen tas bort. 4.5 Uppföljning Det är viktigt att varje polisområde följer upp sitt deltagande i arbetet med sociala insatsgrupper och för statistik avseende de individer som deltar i arbetssättet. Ett sätt att följa upp arbetet är att säkerställa att alla anmälningar till socialtjänsten jml. 14 kap. 1 SoL diarieförs i Polisens nationella ärendehanteringssystem för allmänna ärenden, med saknummer 604 och att det då särskilt noteras i vilka fall polisen föreslagit en individ till social insatsgrupp. Frågan om uppföljning bör diskuteras lokalt för att skapa enhetlighet kring vad som ska följas upp och vem som är ansvarig. Uppföljning kan med fördel även tas upp i poliskommun-överenskommelsen. 9 I allmänna spaningsregistret finns möjlighet att spärra en person, organisation, fordon eller farkost. De koder som används är: Spärrkod 1 = Enbart bevakning av ajourföring, dvs. meddelande erhålls när något annat distrikt kompletterar personen/fordonet/farkosten/organisationen. Spärrkod 2 = Spärrande terminal har uppgift av vikt som ej registrerats. Spärrkod 3 = Inget ingripande får göras mot personen/fordonet/ organisationen utan att kontakt först tas med spärrsättaren. Spärrkod 4 = Person som står under särskild observation.

10 10 5 Sociala insatsgrupper jämfört med traditionell samverkan Skillnaden på verksamheten i de sociala insatsgrupperna jämfört med annan verksamhet kring en ung person är att samverkan sker på individnivå, utifrån ett samtycke till informationsutbyte. I en social insatsgrupp har alla inblandade myndigheter och aktörer samma kunskap om en ung person. Det ökar förutsättningarna för att rätt myndighet gör rätt sak, och att det sker i rätt ordning. Det arbete och de insatser som görs för den unge sker inom ramarna för de medverkandes ordinarie verksamhet. För de unga personer som inte ingår i en social insatsgrupp ska respektive myndighets verksamhet genomföras på sedvanligt sätt och med sedvanlig samverkan.

11 11 6 Dokumentation Alla myndigheter som deltar i arbetet med sociala insatsgrupper dokumenterar sitt eget arbete i enlighet med respektive myndighets dokumentationskrav. Därutöver bör socialtjänsten dokumentera det gemensamma arbetet i individuella åtgärdsplaner. I dessa framgår vilka åtgärder som ska vidtas, vem som är ansvarig för vilken åtgärd och när varje åtgärd ska vara genomförd. Det är särskilt viktigt att den individuella planen tydligt pekar ut den unges eget ansvar och åtagande i detta arbete. I den individuella planen framgår hur berörda myndigheter och aktörer bidrar med sin verksamhet utifrån den unges behov. Här kan du läsa mer: Sociala insatsgrupper vad är det? Samverkan i sociala insatsgrupper vägledning för lokalt arbete i syfte att motverka en kriminell livsstil bland unga.

12 12 Känd hos Socialtjänsten SoL 14-anmälan Socialtjänsten beslutar om individen är aktuell för social insatsgrupp. Socialtjänsten/annan myndighet motiverar den unge (myndig) och familj (under 18) till samtycke.** Polisanmälan* * 6 om någon som inte har fyllt arton år är skäligen misstänkt för ett brott på vilket fängelse kan följa, ska socialnämnden genast underrättas. Lagen (1964:167) med särskilda bestämmelser om unga lagöverträdare. ** Samtycke krävs för möjlighet till informationsöverföring mellan myndigheter enligt gällande sekretesslagstiftning.

13 13 Socialtjänsten identifierar nödvändiga aktörer och bildar en individuell social insatsgrupp utifrån den unges behov. Åtgärdsplan upprättas i samråd med individen och berörda parter. Därefter börjar insatsgruppens arbete. Insatsen pågår så länge det behövs, med kontinuerlig uppföljning och revidering av planen.

14 14

15 Utgivare Rikspolisstyrelsen Produktion Polisens verksamhetsstöd, informationsenheten Diarienr. A /2013 Saknummer 483 Upplaga 40 ex Tryck RPS tryckeri, 2014

16

SOCIALA INSATSGRUPPER VAD ÄR DET?

SOCIALA INSATSGRUPPER VAD ÄR DET? SOCIALA INSATSGRUPPER VAD ÄR DET? 2 Innehåll 1 Inledning 3 2 Förutsättningar för arbetsmetoden 4 2.1 Ansvarsfördelning 4 2.2 Information till socialtjänsten 4 2.3 Sociala insatsgrupper i förhållande till

Läs mer

Åtgärder för att stödja arbetet med sociala insatsgrupper

Åtgärder för att stödja arbetet med sociala insatsgrupper Åtgärder för att stödja arbetet med sociala insatsgrupper Åtgärder för att stödja arbetet med sociala insatsgrupper Förord Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor fick i regleringsbrevet för

Läs mer

Vänliga hälsningar. Christina Kiernan

Vänliga hälsningar. Christina Kiernan Nyhetsbrev september 2013 Strunta i gamla invanda arbetssätt och var kreativa i era lösningar! Ungefär så uppmanade justitieminister Beatrice Ask konferensdeltagarna på Clarion Sign den 5 september att

Läs mer

Delredovisning av regeringsuppdrag

Delredovisning av regeringsuppdrag Sociala insatsgrupper Delredovisning av regeringsuppdrag Oktober 2013 2 Sociala insatsgrupper INNEHÅLL 1 UPPDRAGET... 3 1.1 Bakgrund... 3 2 PROJEKTORGANISATION... 4 3 GENOMFÖRANDE AV UPPDRAGET... 5 3.1

Läs mer

Socialtjänstens skyldigheter inom missbruks- och beroendevården. Pär Ödman Förbundsjurist Sveriges Kommuner och Landsting

Socialtjänstens skyldigheter inom missbruks- och beroendevården. Pär Ödman Förbundsjurist Sveriges Kommuner och Landsting Socialtjänstens skyldigheter inom missbruks- och beroendevården Pär Ödman Förbundsjurist Sveriges Kommuner och Landsting Ansvarig kommun (2 kap., 2 a kap SoL) - Varje kommun ansvarar för socialtjänsten

Läs mer

Våra enorma utmaningar har gjort oss kreativa.

Våra enorma utmaningar har gjort oss kreativa. Våra enorma utmaningar har gjort oss kreativa. Området Ronna i Södertälje har, enligt anmälningsstatistiken, en påtagligt minskande brottslighet. Den är i dag lägre än i flera andra utsatta områden och

Läs mer

Återrapportering av ekonomiskt stöd till lokalt brottsförebyggande projekt

Återrapportering av ekonomiskt stöd till lokalt brottsförebyggande projekt Återrapportering av ekonomiskt stöd till lokalt brottsförebyggande projekt Det sker mycket brottsförebyggande arbete runtom i landet, både som projekt och i den löpande verksamheten. Några av dessa insatser

Läs mer

Polisriksdagen 2014. kriminell livsstil. Ett samverkansarbete med fokus på unga som riskerar att utveckla en. Sociala insatsgrupper.

Polisriksdagen 2014. kriminell livsstil. Ett samverkansarbete med fokus på unga som riskerar att utveckla en. Sociala insatsgrupper. Ett samverkansarbete med fokus på unga som riskerar att utveckla en kriminell livsstil. Seminarie B4 / C3 Sociala insatsgrupper Christina Kiernan 1 Ett uppdrag fyra delar I mars 2011 fick Rikspolisstyrelsen

Läs mer

Barn som far illa Polisens skyldigheter

Barn som far illa Polisens skyldigheter Polisutbildningen vid Umeå universitet Moment 4:3, Skriftligt fördjupningsarbete Höstterminen, 2009 Rapport nr. 581 Barn som far illa Polisens skyldigheter Hämtat från: http://www.lulea.se/images/18.cbcf80b11c19cd633e800016527/sick_350.png

Läs mer

Handläggning av ärenden som gäller barn och unga

Handläggning av ärenden som gäller barn och unga (S) Allmänna råd Handläggning av ärenden som gäller barn och unga Socialstyrelsens författningssamling I Socialstyrelsens författningssamling () publiceras myndighetens föreskrifter och allmänna råd. Föreskrifter

Läs mer

I dessa allmänna råd ges rekommendationer till stöd för socialnämndens ansvar för barn och unga vid

I dessa allmänna råd ges rekommendationer till stöd för socialnämndens ansvar för barn och unga vid SOSFS 2014:X (S) Utkom från trycket den 2014 Socialstyrelsens allmänna råd om socialnämndens ansvar för barn och unga; beslutade den xx xxxxx 2014. Tillämpningsområde I dessa allmänna råd ges rekommendationer

Läs mer

Postadress Telefon E-post Organisationsnummer Box 22523, 104 22 Stockholm 08-617 98 00 sakint@sakint.se 202100-5703

Postadress Telefon E-post Organisationsnummer Box 22523, 104 22 Stockholm 08-617 98 00 sakint@sakint.se 202100-5703 Uttalande SÄKERHETS- OCH INTEGRITETSSKYDDSNÄMNDEN 2013-03-21 Dnr 153-2012 Användning av kvalificerade skyddsidentiteter vid Rikskriminalpolisen 1 SAMMANFATTNING Säkerhets- och integritetsskyddsnämnden

Läs mer

Barnhälsoplan 2014-2015. Förskolan Citronen. Knivsta kommun

Barnhälsoplan 2014-2015. Förskolan Citronen. Knivsta kommun Barnhälsoplan 2014-2015 Förskolan Citronen Knivsta kommun Reviderad ht-2014 Barnhälsoarbetet utgår från Skollagen och Läroplanen för förskolan Lpfö-98 rev 2010 Skollagen (2010) 8 kap Särskilt stöd 9 Barn

Läs mer

Diskriminering. Nationell policy och riktlinjer. trakasserier, kränkande särbehandling

Diskriminering. Nationell policy och riktlinjer. trakasserier, kränkande särbehandling Diskriminering trakasserier, kränkande särbehandling Information om hur du som medarbetare, chef, facklig representant eller skyddsombud bör agera i dessa situationer Nationell policy och riktlinjer Ansvarig

Läs mer

2014 års patientsäkerhetsberättelse för Villa Agadir

2014 års patientsäkerhetsberättelse för Villa Agadir 2014 års patientsäkerhetsberättelse för Villa Agadir Datum och ansvarig för innehållet Februari 2015 Pia Henriksson Mallen är anpassad av Vardaga AB utifrån Sveriges Kommuner och Landstings mall KVALITETSAVDELNINGEN

Läs mer

PROTOKOLL. Inspektion den 14 17 november 2011 av Socialnämnd Väster i Örebro kommun. Justitieombudsmannen Lilian Wiklund

PROTOKOLL. Inspektion den 14 17 november 2011 av Socialnämnd Väster i Örebro kommun. Justitieombudsmannen Lilian Wiklund PROTOKOLL Justitieombudsmannen Lilian Wiklund Dnr 5735-2011 Sid 1 (6) Inspektion den 14 17 november 2011 av Socialnämnd Väster i Örebro kommun Närvarande från Riksdagens ombudsmän: justitieombudsmannen

Läs mer

Tillsyn av behandlingen av personuppgifter i allmänhetens terminal m.m.

Tillsyn av behandlingen av personuppgifter i allmänhetens terminal m.m. Datum Diarienr 2014-09-30 1316-2013 Attunda tingsrätt Box 940 191 29 Sollentuna Tillsyn av behandlingen av personuppgifter i allmänhetens terminal m.m. Datainspektionens beslut 1. Datainspektionen konstaterar

Läs mer

Föredragande borgarrådet Anna König Jerlmyr anför följande.

Föredragande borgarrådet Anna König Jerlmyr anför följande. PM 2011:54 RVII (Dnr 325-1281/2009) Hantering av ärenden med skyddade personuppgifter Anvisningar för handläggning av ärenden och genomförande av insatser inom individ- och familjeomsorgen, äldreomsorgen

Läs mer

Särskilda satsningar 2012. Sociala medier Sociala insatsgrupper Avhopparverksamhet

Särskilda satsningar 2012. Sociala medier Sociala insatsgrupper Avhopparverksamhet Särskilda satsningar 2012 Sociala medier Sociala insatsgrupper Avhopparverksamhet Sociala medier: Ökad synlighet på nätet Vill du veta vad din lokala polis gör, eller tipsa om något som händer i ditt område?

Läs mer

Riktlinjer för biståndsbedömning inom äldreomsorgen

Riktlinjer för biståndsbedömning inom äldreomsorgen Riktlinjer för biståndsbedömning inom äldreomsorgen 1(13) Innehållsförteckning Inledning... 3 Målgrupp... 3 Grundläggande värderingar... 3 Inriktning... 3 Lagstiftning... 4 Socialtjänstlagen... 4 Rätt

Läs mer

Registrering av personuppgifter vid katastrofer utomlands, Ds 2009:12 Remiss från Justitiedepartementet

Registrering av personuppgifter vid katastrofer utomlands, Ds 2009:12 Remiss från Justitiedepartementet PM 2009: RI (Dnr 001-1057/2009) Registrering av personuppgifter vid katastrofer utomlands, Ds 2009:12 Remiss från Justitiedepartementet Borgarrådsberedningen föreslår att kommunstyrelsen beslutar följande

Läs mer

Polisens trafiksäkerhetsarbete. www.polisen.se

Polisens trafiksäkerhetsarbete. www.polisen.se Polisens trafiksäkerhetsarbete www.polisen.se Den folder du har i din hand är en sammanfattning av strategin och handlingsplanen för Polisens trafiksäkerhetsarbete som började att gälla våren 2006. Strategin

Läs mer

Humanas Barnbarometer

Humanas Barnbarometer Humanas Barnbarometer 2014 1 Inledning Barnets bästa ska vara utgångspunkten i allt myndighetsutövande i Sverige. Barnens behov, inte verksamhetens, ska stå i centrum när kommunerna utreder, beviljar,

Läs mer

Rikspolisstyrelsens författningssamling

Rikspolisstyrelsens författningssamling Rikspolisstyrelsens författningssamling ISSN 0347-545X Utgivare: chefsjuristen Eva-Lotta Hedin Rikspolisstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om postbehandling och diarieföring vid polismyndigheterna;

Läs mer

Överenskommelse om samverkan för att förhindra brott bland unga i Linköping

Överenskommelse om samverkan för att förhindra brott bland unga i Linköping Överenskommelse om samverkan för att förhindra brott bland unga i Linköping Beslut om åttapunktsprogrammet 1. Ungas tillgång till alkohol och droger ska minskas genom tidig upptäckt 2. Minska risken för

Läs mer

Gemensam samverkansrutin vid placering i familjehem eller hem för vård eller boende

Gemensam samverkansrutin vid placering i familjehem eller hem för vård eller boende Gemensam samverkansrutin vid placering i familjehem eller hem för vård eller boende för barnhälsovård, socialtjänst, förskola, skola inklusive elevhälsa i Kronobergs län 1. Inledning Rutinen bygger på

Läs mer

Krissamverkan Gotland

Krissamverkan Gotland Version 2015-06-04 Frida Blixt, Länsstyrelsen i Gotlands län Krissamverkan Gotland samverkansorgan i Gotlands län Innehåll Inledning... 2 Grundläggande nationella principer... 3 Samhällets skyddsvärden...

Läs mer

Rikspolisstyrelsens författningssamling

Rikspolisstyrelsens författningssamling Rikspolisstyrelsens författningssamling ISSN 0347-545X Utgivare: chefsjuristen Eva-Lotta Hedin Rikspolisstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om Polisens skjutvapen m.m.; beslutade den 30 mars 2012.

Läs mer

Samverkansöverenskommelse. mellan Polismyndigheten i Västra Götaland, polisområde Älvsborg och Borås Stad

Samverkansöverenskommelse. mellan Polismyndigheten i Västra Götaland, polisområde Älvsborg och Borås Stad Samverkansöverenskommelse mellan Polismyndigheten i Västra Götaland, polisområde Älvsborg och Borås Stad Samverkansöverenskommelse Borås Stad och Polismyndigheten i Västra Götaland, polisområde Älvsborg,

Läs mer

Sociala insatsgrupper

Sociala insatsgrupper Sociala insatsgrupper Ett samverkansarbete med fokus på unga som riskerar att utveckla en kriminell livsstil Christina Kiernan projektledare, Rikspolisstyrelsen Anna Sjöstrand Arnell Socialförvaltningen

Läs mer

Uppföljning av socialnämndens handlingsplan för arbete med utsatta EU-medborgare som vistas i Lunds kommun Dnr SO 2015/0023

Uppföljning av socialnämndens handlingsplan för arbete med utsatta EU-medborgare som vistas i Lunds kommun Dnr SO 2015/0023 Socialförvaltningen Boendeenheten Tjänsteskrivelse 1(10) Karin Säfström 046-35 57 94 Karin.safstrom@lund.se Socialnämnden i Lund Uppföljning av socialnämndens handlingsplan för arbete med utsatta EU-medborgare

Läs mer

Socialtjänstlagen 2 kap. 2 Kommunen har det yttersta ansvaret för att de som vistas i kommunen får det stöd och den hjälp som de behöver

Socialtjänstlagen 2 kap. 2 Kommunen har det yttersta ansvaret för att de som vistas i kommunen får det stöd och den hjälp som de behöver Riktlinjer för Anhörigstödet i Boxholms kommun 2011-04-14 Bakgrund Kommunens stöd till anhöriga utgår från socialtjänstlagen och främst 5 kap 10 Socialnämnden ska erbjuda stöd för att underlätta för de

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2012/2013

Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2012/2013 SDF Västra Innerstaden Mellanhedens förskoleområde Mellanhedens förskola Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2012/2013 Oktober 2012 Linda Tuominen, förskolechef, Mellanhedens förskoleområde

Läs mer

Åtgärder för att stödja sociala insatsgrupper. Socialstyrelsens arbete 2013 2014

Åtgärder för att stödja sociala insatsgrupper. Socialstyrelsens arbete 2013 2014 Åtgärder för att stödja sociala insatsgrupper Socialstyrelsens arbete 2013 2014 Du får gärna citera Socialstyrelsens texter om du uppger källan, exempelvis i utbildningsmaterial till självkostnadspris,

Läs mer

Barnen i brottets skugga - yttrande över remiss från Justitiedepartementet (Ds 2004:56)

Barnen i brottets skugga - yttrande över remiss från Justitiedepartementet (Ds 2004:56) Staben S OCIALTJÄNSTFÖRVALTNINGEN S TOCKHOLMS STAD Handläggare: Elsie Edlund Tfn: 08-508 25 604 T JÄNSTEUTLÅTANDE 2005-02-23 S OCIALTJÄNSTNÄMNDEN 2005-03-15 DNR 106-30/2005 Till Socialtjänstnämnden Barnen

Läs mer

Rapport från kvalitetsuppföljning av Nytidas dagliga verksamhet Ullared

Rapport från kvalitetsuppföljning av Nytidas dagliga verksamhet Ullared sida 1 (9) Kvalitets- och utredningsavdelningen Socialförvaltningen Martin Christensen Kvalitetscontroller Rapport från kvalitetsuppföljning av Nytidas dagliga verksamhet Ullared September 2014 sida 2

Läs mer

Utbildningsuppdraget Språkutvecklande arbetssätt i förskolan i Södertälje. Slutrapport

Utbildningsuppdraget Språkutvecklande arbetssätt i förskolan i Södertälje. Slutrapport Utbildningsuppdraget Språkutvecklande arbetssätt i förskolan i Södertälje Slutrapport Veli Tuomela 2004 1 1 Bakgrund I denna rapport redogör jag kortfattat för den tvååriga utbildningen Språkutvecklande

Läs mer

Verksamhetsplan för Nordmalings elevhälsa 2014/2015

Verksamhetsplan för Nordmalings elevhälsa 2014/2015 Verksamhetsplan för Nordmalings elevhälsa 2014/2015 En samlad elevhälsa i Nordmalings kommun Bakgrund I och med den nya skollagen (2010:800) samlades skolhälsovården, den särskilda elevvården och de specialpedagogiska

Läs mer

Tillsyn av behandlingen av personuppgifter i allmänhetens terminal m.m.

Tillsyn av behandlingen av personuppgifter i allmänhetens terminal m.m. Datum Diarienr 2014-09-30 1319-2013 Västmanlands tingsrätt Box 40 721 04 Västerås Tillsyn av behandlingen av personuppgifter i allmänhetens terminal m.m. Datainspektionens beslut 1. Datainspektionen konstaterar

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Patientdatalag; utfärdad den 29 maj 2008. SFS 2008:355 Utkom från trycket den 11 juni 2008 Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs följande. 1 kap. Lagens tillämpningsområde m.m.

Läs mer

Meddelandeblad. Stöd till anhöriga i form av service eller behovsprövad insats handläggning och dokumentation

Meddelandeblad. Stöd till anhöriga i form av service eller behovsprövad insats handläggning och dokumentation Meddelandeblad Mottagare: Politiker, chefer, biståndshandläggare, socialsekreterare, LSS-handläggare, anhörigkonsulenter, demenssjuksköterskor inom socialtjänstens olika verksamheter. Kuratorer inom landstingen

Läs mer

Nolltolerans i Bollebygds kommun

Nolltolerans i Bollebygds kommun Nolltolerans i Bollebygds kommun Den 29 april 2009 beslutade kommunfullmäktige om en avsiktsförklaring och att Bollebygds kommun ska arbeta för Nolltolerans. Med gemensamma krafter arbetar kommunen, räddningstjänsten,

Läs mer

BESLUT. Vårdgivare och Kommunfullmäktige. - Region Skåne - Kommunfullmäktige, Eslövs Kommun

BESLUT. Vårdgivare och Kommunfullmäktige. - Region Skåne - Kommunfullmäktige, Eslövs Kommun (9) Socialstyrelsen BESLUT K 0.M f\il N ch On'sorg Zigi -12- Regionala tillsynsenheten syd/sek3 Rolf Köhler Rolf.Kohler@socialstyrelsen.se 2011-12-05 Dnr 1-26754/Z911 Enligt sändlista V60. 2011.0ON Vårdgivare

Läs mer

REGIONAL SAMVERKANSRUTIN VID FAMILJEHEMSPLACERING

REGIONAL SAMVERKANSRUTIN VID FAMILJEHEMSPLACERING REGIONAL SAMVERKANSRUTIN VID FAMILJEHEMSPLACERING FÖR SOCIALTJÄNST OCH SKOLA INKLUSIVE ELEVHÄLSA Den sårbara familjen Psykisk hälsa Riskbruk och riskbeteende Äldres hälsa Nya perspektiv Utveckling i samverkan

Läs mer

Rikspolisstyrelsens rutiner för och kontroll av behandling av känsliga personuppgifter i polisens allmänna spaningsregister, ASP

Rikspolisstyrelsens rutiner för och kontroll av behandling av känsliga personuppgifter i polisens allmänna spaningsregister, ASP Uttalande SÄKERHETS- OCH INTEGRITETSSKYDDSNÄMNDEN 2013-01-22 Dnr 15-2013 Rikspolisstyrelsens rutiner för och kontroll av behandling av känsliga personuppgifter i polisens allmänna spaningsregister, ASP

Läs mer

PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING för SÖRÄNGS SKOLA

PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING för SÖRÄNGS SKOLA PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING för SÖRÄNGS SKOLA Verksamhetsformer som omfattas av planen: Sörängs skola F-6 Ansvariga för planen: Rektor/förskolechef Vår vision: Sörängsområdet ska vara

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse

Patientsäkerhetsberättelse Vardaga Ånestad vårdboende DOKUMENTNAMN ngets regionens eller kommunens logo- Patientsäkerhetsberättelse typ för vårdgivare År 2014 Datum och ansvarig för innehållet: 2015-03-30 Lena Lundmark Innehållsförteckning

Läs mer

Patientdatalag (2008:355)

Patientdatalag (2008:355) Patientdatalag (2008:355) SFS nr: 2008:355 Departement/myndighet: Socialdepartementet Utfärdad: 2008-05-29 Ändrad: t.o.m. SFS 2013:1024 Tryckt version: pdf, utan ändringar (Lagrummet) Ändringsregister:

Läs mer

Informationssäkerhet - Instruktion för förvaltning

Informationssäkerhet - Instruktion för förvaltning Informationssäkerhet - Instruktion för förvaltning Innehållsförteckning 1. INFORMATIONSSÄKERHET...3 2. ORGANISATION OCH ANSVAR INFORMATIONSSÄKERHET...4 2.1 KOMMUNSTYRELSEN... 4 2.2 NÄMND OCH BOLAG... 4

Läs mer

Forum Ystads plan mot diskriminering och kränkande behandling

Forum Ystads plan mot diskriminering och kränkande behandling Forum Ystad 2016 01 01 Forum Ystads plan mot diskriminering och kränkande behandling Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Vuxenutbildning, Sfi, Särvux, Yrkesvux Ansvarig för planen Rektor

Läs mer

Anmälningsplikt, utredning och riskbedömning i könsstympningsärenden - Professionernas roller och ansvar

Anmälningsplikt, utredning och riskbedömning i könsstympningsärenden - Professionernas roller och ansvar Anmälningsplikt, utredning och riskbedömning i könsstympningsärenden - Professionernas roller och ansvar Pernilla Leviner Jurist och doktorand i socialrätt Stockholms universitet, Juridiska Institutionen

Läs mer

Rostocks förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Rostocks förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Rostocks förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleverksamhet 1-3 år 1/10 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleverksamhet

Läs mer

Nyhemsskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling

Nyhemsskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling Nyhemsskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen: Grundskola årskurs F-6 Läsår: 2015/2016 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen

Läs mer

Kommunfullmäktige 11 juni

Kommunfullmäktige 11 juni KOMMUNFULLMÄKTIGE PROTOKOLLSUTDRAG Sammanträdesdatum Kommunfullmäktige 11 juni 2013 33 Paragraf Diarienummer KS-2013/705.173 Sociala insatsgrupper - bordläggning av svar på interpellation ställd av Emil

Läs mer

Nationella riktlinjer för Polisens lokala personsäkerhetsarbete. Riktlinjer för polismyndigheterna

Nationella riktlinjer för Polisens lokala personsäkerhetsarbete. Riktlinjer för polismyndigheterna Nationella riktlinjer för Polisens lokala personsäkerhetsarbete Riktlinjer för polismyndigheterna Ansvarig utgivare: Rikspolisstyrelsen, Box 12256, 102 26 Stockholm Dnr: POA 480-4842/08 Omslag: Nina Lindhe

Läs mer

Hammarens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Hammarens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Hammarens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen: Förskoleverksamhet Ansvariga för planen: Förskolechefen har det yttersta ansvaret

Läs mer

Socialtjänstlagen SoL

Socialtjänstlagen SoL LAG OCH REGELSTYRD Socialtjänstlagen SoL Förvaltningslagen Lagen med särskilda bestämmelser om vård av unga LVU Lag om vård av missbrukare i vissa fall LVM Offentlighets och sekretesslagen Lagen om stöd

Läs mer

Informationshanteringsutredningens slutbetänkande Myndighetsdatalag (SOU 2015:39)

Informationshanteringsutredningens slutbetänkande Myndighetsdatalag (SOU 2015:39) 1 (6) Dnr AD 1120/2015 Regeringskansliet Justitiedepartementet 103 33 Stockholm Informationshanteringsutredningens slutbetänkande Myndighetsdatalag (SOU 2015:39) (dnr Ju2015/3364/L6) Inledning Bolagsverket

Läs mer

Jonsereds fo rskolas plan mot diskriminering och kra nkande behandling. Verksamhetsformer som omfattas av planen: förskoleverksamhet

Jonsereds fo rskolas plan mot diskriminering och kra nkande behandling. Verksamhetsformer som omfattas av planen: förskoleverksamhet Jonsereds fo rskolas plan mot diskriminering och kra nkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen: förskoleverksamhet Läsår 2015-2016 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen

Läs mer

Medling och särskilt kvalificerad kontaktperson. - en rapport om socialnämndernas tillämpning av socialtjänstlagens bestämmelser

Medling och särskilt kvalificerad kontaktperson. - en rapport om socialnämndernas tillämpning av socialtjänstlagens bestämmelser Medling och särskilt kvalificerad kontaktperson - en rapport om socialnämndernas tillämpning av socialtjänstlagens bestämmelser Länsstyrelsens rapportserie nr 12/2008 Titel Författare: Kontaktperson: Medling

Läs mer

Yttrande över betänkandet Slag i luften En utredning om myndigheter, mansvåld och makt (SOU 2004:121)

Yttrande över betänkandet Slag i luften En utredning om myndigheter, mansvåld och makt (SOU 2004:121) ÅKLAGARMYNDIGHETEN YTTRANDE Sida 1 (5) Extra åklagaren Erik Wendel Er beteckning N2004/9764/JÄM Näringsdepartementet 103 33 STOCKHOLM Yttrande över betänkandet Slag i luften En utredning om myndigheter,

Läs mer

Orolig för ett barn. vad kan jag göra?

Orolig för ett barn. vad kan jag göra? Orolig för ett barn vad kan jag göra? Rädda Barnen 2016 Formgivning: Rädda Barnen Foto: Oskar Kullander Upplaga: 4 000 ex Artikelnummer: 11505 ISBN: 978-91-7321-366-0 Barn i utsatta situationer behöver

Läs mer

2014 års patientsäkerhetsberättelse för Kvarngården.

2014 års patientsäkerhetsberättelse för Kvarngården. 2014 års patientsäkerhetsberättelse för Kvarngården. Datum och ansvarig för innehållet 2015-02-24 Rikard Strömqvist Mallen är anpassad av Vardaga AB utifrån Sveriges Kommuner och Landstings mall KVALITETSAVDELNINGEN

Läs mer

SKOLVERKETS ALLMÄNNA RÅD MED KOMMENTARER. Arbete med extra anpassningar, särskilt stöd och åtgärdsprogram

SKOLVERKETS ALLMÄNNA RÅD MED KOMMENTARER. Arbete med extra anpassningar, särskilt stöd och åtgärdsprogram SKOLVERKETS ALLMÄNNA RÅD MED KOMMENTARER Arbete med extra anpassningar, särskilt stöd och åtgärdsprogram 1 Förord Bestämmelserna om arbetet med särskilt stöd förändrades i vissa avseenden i samband med

Läs mer

Lindens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Lindens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Lindens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleverksamhet 1/8 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleverksamhet

Läs mer

Elevhälsans uppdrag, organisation och arbete

Elevhälsans uppdrag, organisation och arbete Revisionsrapport Elevhälsans uppdrag, organisation och arbete Viktor Prytz Trelleborgs kommuns revisorer Innehållsförteckning 1. Sammanfattning... 1 2. Inledning...2 2.1. Revisionsfråga...2 2.2. Revisionskriterier...2

Läs mer

Samverkansöverenskommelse med Landstinget gällande personer med psykisk funktionsnedsättning

Samverkansöverenskommelse med Landstinget gällande personer med psykisk funktionsnedsättning UTDRAG 1 (1) Sammanträdesdatum 2013-10-22 Socialnämnden 195 Samverkansöverenskommelse med Landstinget gällande personer med psykisk funktionsnedsättning Dnr SN 2012/0684 Handlingar Tjänsteskrivelse daterad

Läs mer

Svensby forskole enhet avdelning Pyrets plan mot diskriminering och kränkande behandling

Svensby forskole enhet avdelning Pyrets plan mot diskriminering och kränkande behandling Svensby forskole enhet avdelning Pyrets plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen förskola 1/7 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen förskola

Läs mer

Revisionsrapport. Elevhälsans arbete. Skellefteå kommun. Linda Marklund Robert Bergman

Revisionsrapport. Elevhälsans arbete. Skellefteå kommun. Linda Marklund Robert Bergman Revisionsrapport Elevhälsans arbete Skellefteå kommun Linda Marklund Robert Bergman Innehåll 1. Sammanfattning och revisionell bedömning... 2 2. Inledning... 4 2.1. Bakgrund... 4 2.2. Revisionsfråga...

Läs mer

Folkhälsoplan. för Partille 2015 2016

Folkhälsoplan. för Partille 2015 2016 Folkhälsoplan för Partille 2015 2016 Innehåll Del 1 3 Folkhälsa 3 Uppgift 3 Folkhälsoarbete 3 Mål och fokusområden 4 Övergripande mål 4 Inriktningsmål livscykelperspektiv 4 Fokusområden 4 Del 2 Handlingsplan

Läs mer

Årlig plan mot diskriminering och kränkande behandling

Årlig plan mot diskriminering och kränkande behandling Årlig plan mot diskriminering och kränkande behandling Förskolor och annan pedagogisk verksamhet Planen gäller från 2014-10-15 Planen gäller till 2015-10-15 Sida 1 av 7 Innehåll 1. Bakgrund... 3 2. Vad

Läs mer

Lundens förskola. Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2014-15

Lundens förskola. Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2014-15 BARN- OCH UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN Lundens förskola Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2014-15 KIL1000, v1.1, 2014-01-31 Likabehandlingsplanen är ett levande dokument som utvärderas och revideras

Läs mer

Svar på frågor som ställdes under IVO:s webbinarium om förbättrad samverkan mellan kommun och landsting/region för barn på korttidsboende

Svar på frågor som ställdes under IVO:s webbinarium om förbättrad samverkan mellan kommun och landsting/region för barn på korttidsboende 2016-04-21 1(8) Svar på frågor som ställdes under IVO:s webbinarium om förbättrad samverkan mellan kommun och landsting/region för barn på korttidsboende IVO genomförde den 21 april 2016 ett webbinarium

Läs mer

Kommittédirektiv. Översyn av de särskilda bestämmelser som gäller för lagöverträdare under 15 år. Dir. 2007:151

Kommittédirektiv. Översyn av de särskilda bestämmelser som gäller för lagöverträdare under 15 år. Dir. 2007:151 Kommittédirektiv Översyn av de särskilda bestämmelser som gäller för lagöverträdare under 15 år Dir. 2007:151 Beslut vid regeringssammanträde den 15 november 2007 Sammanfattning En särskild utredare ska

Läs mer

Sverige är på väg åt fel håll. Så bryter vi det nya utanförskapet i Jämtlands län

Sverige är på väg åt fel håll. Så bryter vi det nya utanförskapet i Jämtlands län Sverige är på väg åt fel håll Så bryter vi det nya utanförskapet i Jämtlands län 1 Sverige är på väg åt fel håll så bryter vi det nya utanförskapet i Jämtlands län INLEDNING Sverige är på väg åt fel håll.

Läs mer

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2003-01-28

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2003-01-28 1 LAGRÅDET Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2003-01-28 Närvarande: justitierådet Nina Pripp, regeringsrådet Bengt-Åke Nilsson, f.d. kammarrättspresidenten Jan Francke. Enligt en lagrådsremiss den 19

Läs mer

ABCD. Tranås kommun. Granskning av socialnämnden Försörjningsstöd och arbetsmarknadsarbete. KPMG 12 november Tommy Nyberg. 2014-11-03 Antal sidor:12

ABCD. Tranås kommun. Granskning av socialnämnden Försörjningsstöd och arbetsmarknadsarbete. KPMG 12 november Tommy Nyberg. 2014-11-03 Antal sidor:12 Granskning av socialnämnden Försörjningsstöd och arbetsmarknadsarbete KPMG 12 november Tommy Nyberg 2014-11-03 Antal sidor:12 Tranås Kommun Granskning av socialnämnden försörjningsstöd 2014-11-03 Innehåll

Läs mer

Remissyttrande över betänkandet "Patientdata och läkemedel" (SOU 2007:48), slutbetänkande av Patientdatautredningen

Remissyttrande över betänkandet Patientdata och läkemedel (SOU 2007:48), slutbetänkande av Patientdatautredningen 2008-01-07 Socialdepartementet 103 33 STOCKHOLM Remissyttrande över betänkandet "Patientdata och läkemedel" (SOU 2007:48), slutbetänkande av Patientdatautredningen Riksförbundet för Social, RSMH, har beretts

Läs mer

Kvalitetsindikatorer för skyddade boenden

Kvalitetsindikatorer för skyddade boenden 2013-11-26 Dnr 5.4-36680/2011 1(12) Avdelningen för utvärdering och analys Dick Lindberg Kvalitetsindikatorer för skyddade boenden Socialstyrelsen definierar skyddat boende på följande sätt: (inom socialtjänsten)

Läs mer

Sotenäs Kompetenscentrums Likabehandlingsplan och Årliga plan mot kränkande behandling

Sotenäs Kompetenscentrums Likabehandlingsplan och Årliga plan mot kränkande behandling 1 Sotenäs Kompetenscentrums Likabehandlingsplan och Årliga plan mot kränkande behandling Mål och vision Vi ska förebygga, upptäcka och åtgärda alla former av kränkande handlingar bland elever och personal

Läs mer

Samverkansöverenskommelse mellan Polismyndigheten i Östergötlands län och Motala kommun

Samverkansöverenskommelse mellan Polismyndigheten i Östergötlands län och Motala kommun Samverkansöverenskommelse mellan Polismyndigheten i Östergötlands län och Motala kommun 1. Inledning Denna samverkansöverenskommelse syftar till att formalisera och ytterligare utveckla samarbetet mellan

Läs mer

Handbok för Social Dokumentation inom Sektor Vård och Omsorg. Valdemarsviks kommun

Handbok för Social Dokumentation inom Sektor Vård och Omsorg. Valdemarsviks kommun Handbok för Social Dokumentation inom Sektor Vård och Omsorg Valdemarsviks kommun 2011-05-13 Marita Pettersson 2 (11) Inledning Inom vård och omsorg i Valdemarsviks kommun dokumenterar vi idag i personakter

Läs mer

Revisionsrapport. Arvika kommun. Uppföljning av tidigare granskning Arbete mot mobbning, grundskolan. Juni 2005. Lars Näsström

Revisionsrapport. Arvika kommun. Uppföljning av tidigare granskning Arbete mot mobbning, grundskolan. Juni 2005. Lars Näsström Revisionsrapport Juni 2005 Uppföljning av tidigare granskning Arbete mot mobbning, grundskolan Lars Näsström Arvika kommun Innehållsförteckning Sammanfattning...1 1. Bakgrund/inledning...1 1.1 Metod...2

Läs mer

Remiss av betänkandet Nationell strategi mot mäns våld mot kvinnor och hedersrelaterat våld och förtryck

Remiss av betänkandet Nationell strategi mot mäns våld mot kvinnor och hedersrelaterat våld och förtryck Skarpnäcks stadsdelförvaltning Avdelningen för individ- och familjeomsorg Tjänsteutlåtande Sida 1 (7) 2015-07-22 Handläggare Christina Koistinen Telefon: 08-508 15024 Till Skarpnäcks stadsdelsnämnd 2015-08-27

Läs mer

Likabehandlingsplan för Berga förskola

Likabehandlingsplan för Berga förskola Likabehandlingsplan för Berga förskola 2015/2016 Berga förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen förskola 1-5 år a för planen Förskolechefen

Läs mer

Beslut för förskola. i Sandvikens kommun

Beslut för förskola. i Sandvikens kommun x Skolinspektionen Beslut Sandvikens kornmun kommun@sandviken.se Beslut för förskola i Sandvikens kommun Skolinspektionen, Box 23069, 104 35 Stockholm, Besöksadress: Sveavägen 159 Telefon: 08-586 080 00,

Läs mer

Barn- och elevhälsoplan

Barn- och elevhälsoplan Dokumenttyp: Strategi/Policy/Plan Giltighetstid: Årligen Beslutad av: Gäller från: BUN Dokumentansvarig: Diarienr: Barn- och elevhälsoplan Till ledning för förskolechefer, rektorer och personal vid förskolor

Läs mer

Riktlinjer för vuxna med beroendeproblem

Riktlinjer för vuxna med beroendeproblem Riktlinjer för vuxna med beroendeproblem Riktlinjer antagna av Socialnämnden den 20 december 2012 Reviderade 25 mars 2014 26 Innehållsförteckning Inledning...3 Målgrupp...3 Lagstiftning...3 Särskilda bestämmelser

Läs mer

Sammanfattning av Norrköpings socialkontors internutredning med anledning av sextonåringens dödsfall 17 januari 2008

Sammanfattning av Norrköpings socialkontors internutredning med anledning av sextonåringens dödsfall 17 januari 2008 1(6) Sammanfattning av Norrköpings socialkontors internutredning med anledning av sextonåringens dödsfall 17 januari 2008 Postadress Besöksadress Telefon Telefax E-post Norrköpings kommun Generalsgatan

Läs mer

Hasslebo förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Hasslebo förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Hasslebo förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen Hasslebo förskola 1-5 år Läsår 2014-2015 1/7 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av

Läs mer

2014 års patientsäkerhetsberättelse för. Magdalenagårdens vård och omsorgsboende

2014 års patientsäkerhetsberättelse för. Magdalenagårdens vård och omsorgsboende 2014 års patientsäkerhetsberättelse för Magdalenagårdens vård och omsorgsboende 2015-01-12 Carina Jansson Britt-Inger Benhajji Mallen är anpassad av Vardaga AB utifrån Sveriges Kommuner och Landstings

Läs mer

Ekendals förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Ekendals förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Ekendals förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Ekendals förskola Ansvarig för planen Förskolechef Niklas Brånn Vår vision Ekendals

Läs mer

H we!< T/Region Sydväst/Sek4 Mikael Thörn

H we!< T/Region Sydväst/Sek4 Mikael Thörn H we!< T/Region Sydväst/Sek4 Mikael Thörn Beslut 2010-09-22 Diarienummer 9.1-18156/2010 1(12; MARKS KOMMUN SOCIALNÄMNDEN Socialnämnden Marks kommun 511 80 Kinna Diarienr 2010-09- 2 2 Qiarieplanbeteckn

Läs mer

Kyrkenorumskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling Innehåll

Kyrkenorumskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling Innehåll Kyrkenorumskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling Innehåll Kyrkenorumskolans vision sid 3 Diskrimineringslagen sid 3 Definition av begreppen sid 3 Åtgärder vid diskriminering och kränkande

Läs mer

Hällefors kommun. Styrning och ledning Bildningsnämnden Granskningsrapport

Hällefors kommun. Styrning och ledning Bildningsnämnden Granskningsrapport Styrning och ledning Bildningsnämnden Granskningsrapport Offentlig sektor KPMG AB Antal sidor: 15 Antal bilagor: X Innehåll 1. Sammanfattning 1 2. Bakgrund 2 3. Syfte 3 4. Avgränsning 3 5. Revisionskriterier

Läs mer

Betänkandet Nationell strategi mot mäns våld mot kvinnor och hedersrelaterat våld och förtryck (SOU 2015:55)

Betänkandet Nationell strategi mot mäns våld mot kvinnor och hedersrelaterat våld och förtryck (SOU 2015:55) Stockholms läns landsting 1 (2) Landstingsradsberedningen SKRIVELSE 2015-10-21 LS 2015-0942 Landstingsstyrelsen Betänkandet Nationell strategi mot mäns våld mot kvinnor och hedersrelaterat våld och förtryck

Läs mer

Handlingsplan för arbete med utsatta EUmedborgare som vistas i Lunds kommun

Handlingsplan för arbete med utsatta EUmedborgare som vistas i Lunds kommun Socialförvaltningen Boendeenheten Tjänsteskrivelse 1(6) Karin Säfström 046-35 57 94 Karin.Safstrom@lund.se Handlingsplan för arbete med utsatta EUmedborgare som vistas i Lunds kommun Förhållningssätt Sedan

Läs mer

2014 års patientsäkerhetsberättelse för Grönskogens äldreboende

2014 års patientsäkerhetsberättelse för Grönskogens äldreboende 2014 års patientsäkerhetsberättelse för Grönskogens äldreboende Datum och ansvarig för innehållet 2015-02-11 Yvonne Petersson Mallen är anpassad av Vardaga AB utifrån Sveriges Kommuner och Landstings mall

Läs mer

Plan för att främja likabehandling och förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling.

Plan för att främja likabehandling och förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. Plan för att främja likabehandling och förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. Planen gäller från 2014-03-31 Planen gäller till 2015-01-31 Årets plan ska utvärderas senast 2015-01-10

Läs mer

Elevhälsoplan för Tuna skola

Elevhälsoplan för Tuna skola Elevhälsoplan för Tuna skola 2014-08-04 2 (10) Innehåll Inledning... 3 Arbetsgrupper... 3 Elevhälsoplanens grund... 4 Syftet med elevhälsoplanen... 4 Ansvar för elevhälsoarbetet... 4 Mål med elevhälsoarbetet...

Läs mer