Delredovisning av regeringsuppdrag

Transkript

1 Sociala insatsgrupper Delredovisning av regeringsuppdrag Oktober 2013

2 2 Sociala insatsgrupper INNEHÅLL 1 UPPDRAGET Bakgrund PROJEKTORGANISATION GENOMFÖRANDE AV UPPDRAGET Informationsblad Intresserade kommuner/områden Informations och erfarenhetskonferens Gemensam viljeförklaring Samverkan på individnivå - livsstilskriminella SOCIALA INSATSGRUPPER I ÖVRIGA LANDET KOMMUNIKATION Gemensam kommunikationsplan Hemsida Nyhetsbrev FORTSATT UTVECKLINGSARBETE Utvärdering Ungdomsstyrelsens bidragsfördelning kan anpassas... 8

3 3 1 Uppdraget Regeringen beslutade den 21 februari 2013 att uppdra åt Rikspolisstyrelsen (RPS) att aktivt stödja arbetet med sociala insatsgrupper för unga som riskerar att utveckla en kriminell livsstil. I uppdraget framgår att RPS ska samråda med Arbetsförmedlingen, Barnombudsmannen, Skolverket, Socialstyrelsen, Specialpedagogiska skolmyndigheten, Statens institutionsstyrelse, Ungdomsstyrelsen och övriga berörda myndigheter. Vidare ska samråd ske med Sveriges Kommuner och Landsting och relevanta aktörer i det civila samhället. Uppdraget beskriver också att ansvaret för att fortsätta med eller inrätta sociala insatsgrupper, sedan pilotverksamheten avslutades i oktober 2012, ligger hos kommuner och andra berörda lokala aktörer. Att kommunerna tar ansvar för samverkan är en förutsättning, men de behöver stöd i det arbetet från nationella aktörer. Rikspolisstyrelsen ges därför i uppdrag att aktivt stödja det fortsatta arbetet i sociala insatsgrupper och bidra till en fortsatt utveckling av arbetssättet inom ramen för gällande regelverk. Det innebär, enligt regeringen, bland annat att verka för att fler sociala insatsgrupper inrättas genom att stödja de kommuner och polismyndigheter som gemensamt vill arbeta på detta sätt, samt att, genom polismyndigheterna, skapa förutsättningar för Polisens medverkan i sociala insatsgrupper. Regeringen poängterar att det i utvecklingsarbetet är viktigt att erfarenheter och lärdomar från pilotverksamheten tas tillvara och att all utveckling bör utgå från det som är kärnan i sociala insatsgrupper; samverkan på individnivå. 1.1 Bakgrund Den 3 maj 2011 gav regeringen RPS i uppdrag 1 att i ett antal kommuner eller stadsdelar initiera pilotverksamhet med sociala insatsgrupper för unga som riskerar att bli kriminella. De sociala insatsgrupperna skulle möjliggöra att hjälp och stöd från berörda myndigheter och övriga aktörer samordnas under ledning av socialtjänsten. Arbetet innebär att socialtjänsten tillsammans med polisen, övriga berörda myndigheter och frivilligorganisationer samarbetar och använder sin samlade kompetens fokuserat och uthålligt i arbetet med unga i riskzon att bli kriminella. Även unga som behöver stöd och hjälp för att bryta med kriminella nätverk ingick i försöksverksamheten. I detta avsnitt beskrivs arbetssättet i en mycket komprimerad form. Läs utförligare i RPS slutredovisning av regeringsuppdraget som finns på Arbetssättet sociala insatsgrupper innebär dels en organisatorisk samverkansform, dels arbete kring individer. Huvudansvaret för arbetet har socialtjänsten i den kommun där den unge bor 2 och det är socialtjänsten som är ansvarig för att andra myndigheter och aktörer görs delaktiga utifrån den unges individuella behov. Förutom socialtjänst, skola och polis kan tänkbara aktörer vara t.ex. fritidsverksamhet, Arbetsförmedlingen och hälso- och sjukvården. 1 Uppdrag att inrätta sociala insatsgrupper m.m. (Ju2011/1906/KRIM) Justitiedepartementet. 2 Jml. 5 kap. 1 socialtjänstlagen (2001:453).

4 4 Dokumentation Varje myndighet är ansvarig för sin egen dokumentation inom ramen för sin verksamhet, men socialtjänsten har i förekommande fall även dokumenterat den gemensamma verksamheten i en förenklad åtgärdsplan (den dokumentationsform som regeringsuppdraget påbjuder). Samtycke För att en individ ska kunna ingå i en social insatsgrupp krävs ett samtycke till informationsutbyte mellan berörda myndigheter, jml. 10 kap. 1 offentlighets- och sekretesslagen (2009:400). För att bli aktuell för arbete i en social insatsgrupp måste samtycket omfatta alla berörda myndigheter, det går alltså inte att exkludera t.ex. polisen ur samverkan. För de unga individer som inte vill ge ett sådant samtycke ska respektive myndighets verksamhet genomföras på sedvanligt sätt och med sedvanlig samverkan. I en social insatsgrupp har alla inblandade myndigheter och aktörer samma kunskap om individen. Detta ökar förutsättningarna för att rätt myndighet gör rätt sak och att det sker i rätt ordning. Det arbete och de insatser som görs, sker inom ramen för de inblandade myndigheternas ordinarie verksamhet. Samtycket bör vara skriftligt och det är främst socialtjänstens ansvar att inhämta samtycken men, om det är lämpligt, kan även andra myndigheter inhämta det. Det är viktigt att ha en dialog med socialtjänsten före inhämtande av samtycke från en ny individ, då det är socialtjänsten som slutligt beslutar vilka individer som ska ingå i en social insatsgrupp. Samtycket inhämtas från den unge själv om denne är 18 år eller äldre, och från vårdnadshavare och den unge om denne är under 18 år. Polisens roll Polisen bidrar, inom ramen för sin verksamhet, på det sätt som bäst motsvarar den unges behov, vilket specificeras i individens åtgärdsplan. Exempel på sådant som polisen kan ha i uppdrag enligt åtgärdsplanen är att informera om den unge misstänks för nya brott, att bevaka, och informera den sociala insatsgruppen, om den unge umgås med personer man kommit överens inte är lämpligt sällskap eller befinner sig på en plats vid en tid som bedömts som olämplig. Inom ramen för möten i den sociala insatsgruppen ska polisen föra en dialog med den unge om sitt uppdrag. Det är mycket viktigt att det blir tydligt att polisens uppdrag är tvådelat, dels ska polisen förebygga brott och vill därför hjälpa den unge, dels ska polisen rapportera och utreda dem som begår brott, något som inte förändras av att polisen medverkar i den sociala insatsgruppen. 2 Projektorganisation I arbetet med sociala insatsgrupper har ett flertal myndigheter och organisationer involverats. Dessa är Arbetsförmedlingen, Barnombudsmannen, Skolverket, Socialstyrelsen, Specialpedagogiska skolmyndigheten, Statens institutionsstyrelse, Ungdomsstyrelsen och Sveriges Kommuner och Landsting. Samtliga av dessa myndigheter och organisationer representeras både i projektets styrgrupp och arbetsgrupp.

5 5 Styrgruppen leds av Polisavdelningens chef, Anders Hall. Övriga deltagare är avdelningsdirektören Henrietta Stein (Arbetsförmedlingen), utredaren Anna Olsson (Barnombudsmannen), tf. avdelningschefen Katarina Håkansson (Skolverket), enhetschefen Jenny Rehnman (Socialstyrelsen), regionchefen Ulla Reiderstedt (Specialpedagogiska skolmyndigheten), institutionschefen Katarina Lindeberg (Statens institutionsstyrelse), enhetschefen Inger Ashing (Ungdomsstyrelsen) och handläggaren Greta Berg (Sveriges Kommuner och Landsting). Christina Kiernan (RPS) har varit projektledare och Anette Karlsson (RPS) projektets kommunikationsstrateg. I arbetet har också deltagit handläggaren Maria Agge (RPS). 3 Genomförande av uppdraget Avgränsning I inledningen av projektet beslutades att ett antal kommuner/områden skulle erbjudas att delta i RPS projekt att aktivt stödja arbetet med sociala insatsgrupper och att verka för att fler inrättades. Det beslutades också att inte geografiskt styra vilka områden som kom med, utan det lokala intresset och att både socialtjänst och polis såg ett behov av att starta upp ett arbete med sociala insatsgrupper skulle få styra deltagandet. 3.1 Informationsblad För att informera om det nya uppdraget och möjligheten för landets kommuner att delta tog RPS fram ett informationsblad. Bladet innehöll kort information om arbetsmetoden sociala insatsgrupper och informerade om hur man skulle gå tillväga för att anmäla sin kommun för deltagande i projektet. (Se Informationsblad, bilaga 1) 3.2 Intresserade kommuner/områden Vid anmälningstidens slut hade 28 kommuner och områden anmält sitt intresse att delta i RPS projekt. Dessa kommuner/områden är: Laholm, Nyköping, Strängnäs, Sunne, Västerås, Örebro (hela kommunen, Vivalla deltog i pilotprojektet), Eskilstuna, Norrköping, Jönköping, Ljungby, Växjö, Skövde, Alingsås, Trollhättan, Malmös samtliga fem stadsdelsområden, Eslöv, Hörby, Höör, Helsingborg, Haninge, Järfälla, Sollentuna, Norrtälje och Sundbyberg. 3.3 Informations och erfarenhetskonferens Den 4-5 september 2013 genomfördes en informations- och erfarenhetskonferens i Stockholm. Konferensen lades upp så att de 12 kommuner/områden som ingick i RPS pilotprojekt bjöds in till båda dagarna och de 28 nya kommunerna/områdena bjöds in till den 5 september. Den 4 september gavs föreläsningar kring relevanta ämnen för arbetet med sociala insatsgrupper och gott om tid fanns för strukturerade diskussioner kring hur arbetssättet utvecklats i de 12 områdena. Den 5 september gavs föreläsningar kring grundläggande frågor för arbetet med sociala insatsgrupper men mest tid användes för att sprida pilotområdenas kunskap och erfarenheter och svara på de nya kommunerna/områdenas frågor. (Se konferensprogram, bilaga 2)

6 6 3.4 Gemensam viljeförklaring För att tydliggöra de deltagande myndigheternas engagemang och syn på arbetssättet tog styrgruppen för arbetet med sociala insatsgrupper fram och beslutade en gemensam viljeförklaring för samtliga delaktiga myndigheter och organisationer. Viljeförklaringen lades därefter ut på samtliga myndigheter och organisationers hemsida. (Se Gemensam viljeförklaring, bilaga 3) 3.5 Samverkan på individnivå - livsstilskriminella På uppdrag av regeringen 3 genomför RPS en nationell satsning inom Polisen för att säkerställa att det vidtas åtgärder mot livsstilskriminellas brottslighet. Inom ramen för det uppdraget har ordföranden för styrgruppen beslutat en plan. 4 I planen ges ordföranden för projektets arbetsgrupp ett uppdrag att se över hur samverkan ser ut idag och hur den kan utvecklas. I redovisningen av uppdraget har föreslagits att modellen med sociala insatsgrupper prövas i arbetet med de livsstilskriminella genom ett pilotprojekt. Arbetet med sociala insatsgrupper är primärt inriktat på samverkan kring yngre individer och syftar främst till att ge stöd att lämna en kriminell livsstil. Även om målgrupperna skiljer sig åt finns det kunskap och erfarenheter för samverkan på individnivå avseende livsstilskriminella att hämta från arbetet med sociala insatsgrupper. Efter överenskommelse mellan ordföranden för styrgruppen för sociala insatsgrupper och projektledaren för arbetet med livsstilskriminella har ett dokument sammanställts som stöd för hur arbetet med samverkan på individnivå avseende livsstilskriminella skulle kunna utarbetas och utvecklas utifrån den samverkansmetod som används inom ramen för sociala insatsgrupper. Dokumentet har lämnats till arbetsgruppens ordförande samt till polismyndigheten i Halland för genomförande av försöksverksamhet. (Se Samverkan på individnivå livsstilskriminella, bilaga 4) 4 Sociala insatsgrupper i övriga landet RPS hemställde den 28 juni 2013 till samtliga polismyndigheterna om en kort redogörelse avseende eventuell verksamhet med sociala insatsgrupper annan än den som ingår i RPS arbete. Hur långt arbetet med att starta upp sociala insatsgrupper nått och omfattningen av det faktiska individarbetet varierar kraftigt och följande kan endast ses som en grov överblick. Från polismyndigheternas svar kan utläsas att arbete med sociala insatsgrupper har startats upp eller är under uppstart i Strängnäs, Åre kommun, Ockelbo kommun, Vimmerby kommun, Ekerö kommun, Huddinge kommun, Lidingö kommun, Stockholms stad (13 av 14 stadsdelar), Oxelösund, Hofors kommun, Österåkers kommun, Gnosjö kommun och på Gotland. I Västra Götaland finns strukturerad samverkan för ungdomar upp till 20 år inom Göteborgs stad samt i Uddevalla, Lilla-Edet och Vänersborg. 3 Uppdrag till Rikspolisstyrelsen att vidta åtgärder mot livsstilskriminellas brottslighet (Ju2011/5006/PO) Justitiedepartementet. 4 Plan för genomförande av vägledning mm.

7 7 Ett flertal polismyndigheter, både sådana som har sociala insatsgrupper och sådana som inte har det, uppger att det finns en nära samverkan lokalt mellan polisen och socialtjänsten men som inte uppfyller kriterierna för att kallas sociala insatsgrupper. 5 Kommunikation 5.1 Gemensam kommunikationsplan För projektet togs en gemensam kommunikationsplan fram för samtliga delaktiga myndigheter och organisationer. Kommunikation spelar en viktig roll i ett projekt med många deltagare som befinner sig på olika geografiska orter och arbetar i vitt skilda verksamheter. Målgruppen för kommunikationen är gamla och nya kommuner/områden som arbetar med sociala insatsgrupper, delaktiga myndigheter och organisationer samt övriga kommuner/områden i Sverige som är intresserade av att ta del av information, kunskap och erfarenheter av arbete med sociala insatsgrupper. 5.2 Hemsida Precis som i pilotprojektet är stommen i kommunikationen, både avseende nyhetsförmedling och kunskapsöverföring. 5.3 Nyhetsbrev Under projekttiden ges månatliga nyhetsbrev ut. Nyhetsbreven beskriver kort projektets verksamhet. Vem som helst kan anmäla sig för att få nyhetsbrevet. 6 Fortsatt utvecklingsarbete 6.1 Utvärdering RPS anser fortfarande att arbetsmetoden sociala insatsgrupper är ett bra sätt att samverkan på, givet de lagliga förutsättningar som gäller idag. Samtidigt är arbetssättet resurskrävande och för att kunna utveckla och sprida det vidare är det av största vikt att en utvärdering genomförs. Utvärderingen bör bl. a. försöka belysa effekten på individnivå, även på längre sikt, och ställa detta i relation till kostnaden för såväl denna typ av insats som alternativa insatser. Då socialtjänsten har en nyckelroll i arbetssättet måste deras arbete också belysas i en utvärdering, bl.a. avseende hur bedömningar görs av vilka ungdomar som ska erbjudas att delta i sociala insatsgrupper, vilka nationella kunskapsstöd finns, används en strukturerad riskbedömning, nås rätt målgrupp med de lagliga förutsättningar som finns idag (dvs. att samtycke krävs) och hur görs bedömningen när en insats ska avslutas. Mot bakgrund av socialtjänstens nyckelroll i arbetet med sociala insatsgrupper är det också av central betydelse att socialtjänsten har den kunskap och det stöd de behöver för att kunna leda och styra arbetet i sociala insatsgrupper. En utvärdering kan ge Socialstyrelsen stöd i det fortsatta utvecklingsarbetet.

8 8 6.1 Ungdomsstyrelsens bidragsfördelning kan anpassas Ungdomsstyrelsen har idag i uppdrag att fördela bidrag till ideella verksamheter som arbetar för att förebygga våldsbejakande extremism. Det är RPS uppfattning att denna bidragsmöjlighet bör kunna utökas till att ge bidrag även till ideella organisationer som vill stödja arbetet med sociala insatsgrupper