Projektplan Sociala insatsgrupper m.m.

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Projektplan Sociala insatsgrupper m.m."

Transkript

1 Projektplan Sociala insatsgrupper m.m. Polisavdelningen Christina Kiernan

2 Projektplan 2 (14) Projektplan INNEHÅLL 1 UPPDRAGET Bakgrund och problembild Syfte Frågeställningar Projektmål Förväntad effekt Avgränsningar TILLVÄGAGÅNGSSÄTT Genomförande Metod Definitioner Urval Uppföljning REDOVISNING OCH KOMMUNIKATION Redovisning Kommunikation TIDPLAN ORGANISATION Nationell projektorganisation Ansvar och befogenheter RISKER...14

3 Projektplan 3 (14) 1 Uppdraget 1.1 Bakgrund och problembild Ett effektivt rättsväsende är en förutsättning för att samhällets insatser mot brottsligheten ska bli framgångsrika. Det är angeläget att undanröja de strukturella hinder som finns så att verksamheten verkligen är effektiv. Samarbete mellan föräldrar, polis, skola, socialtjänst och andra lokala aktörer är en förutsättning för ett välfungerande förebyggande arbete. Samhället måste reagera samordnat och konsekvent. När ungdomar begår brott är det angeläget med snabba reaktioner från samhället. För att nå bättre resultat behöver samarbetet mellan polis och kommun förbättras ytterligare. Regeringen beslutade den 5 februari 2009 att tillkalla en särskild utredare med uppdrag att föreslå åtgärder för att underlätta för personer som vill lämna kriminella grupperingar och att förhindra nyrekrytering till kriminella grupperingar. Till särskild utredare förordnades länspolismästaren Carin Götblad. Utredningen lämnade betänkandet Kriminella grupperingar motverka rekrytering och underlätta avhopp (SOU 2010:15) vars huvudförslag var att sociala insatsgrupper bestående av socialtjänst, polis och skola skulle bildas på lokal nivå för att gemensamt arbeta med unga kriminella. Enligt regeringens bedömning finns det ett behov av ökad samordning i arbetet kring unga i riskzon och det är rimligt att socialtjänsten med sitt särskilda ansvar för barn och ungdomar som är i behov av stöd och hjälp tydligare än idag stöttas av övriga aktörer. Regeringen anser att det för att åstadkomma detta behövs en lokal samarbetsform där insatser för unga i risksituationer kan koordineras på individnivå. Regeringsuppdraget Regeringen beslutade den 3 mars att uppdra åt Rikspolisstyrelsen (RPS) att initiera en pilotverksamhet med sociala insatsgrupper för unga som riskerar att bli kriminella. Även ungdomar som behöver stöd och hjälp för att bryta med kriminella nätverk ska kunna ingå i försöksverksamheten. Huvudansvaret för arbetet inom de sociala insatsgrupperna ska vila på socialtjänsten i den kommun där den unge bor och insatserna för den unge ska koordineras på individnivå. Pilotverksamheten ska bedrivas i minst sex och högst tolv kommuner och vara inriktad på unga i åldern år. 1 Ju2011/1906/KRIM

4 Projektplan 4 (14) Enligt beslutet ska RPS vid genomförandet av uppdraget samråda med Socialstyrelsen, Statens skolverk, Arbetsförmedlingen, Kriminalvården, Statens institutionsstyrelse, Ungdomsstyrelsen samt Sveriges Kommuner och Landsting. Utöver dessa har RPS valt att även involvera Försäkringskassan, Kronofogdemyndigheten och företrädare för barn- och vuxenpsykiatrin. RPS ska också se till att en oberoende utvärdering av projektet påbörjas parallellt med att projektet inleds. Utvärderingen ska fokusera på att identifiera de faktorer som är viktiga för ett effektivt och sammanhållet arbetet med unga som riskerar att utveckla en kriminell livsstil. Inom ramen för uppdraget ska Socialstyrelsen, efter samråd med RPS och andra berörda myndigheter, utveckla en riskbedömningsmanual för att bättre kunna identifiera vilka unga som löper risk att rekryteras till eller som vill hoppa av ett kriminellt nätverk samt ta fram en vägledning. Riskbedömningsmanualen ska tas fram för att de sociala insatsgruppernas arbete kring den unge ska ske på ett effektivt och rättsäkert sätt. Riskbedömningsmanualen ska användas för att identifiera unga som riskerar att utveckla en kriminell livsstil. Syftet med vägledningen är att ge tillgång till bästa möjliga kunskap inom området och stöd till berörda myndigheter i samverkansfrågorna, t.ex. genom förtydliganden av reglering som rör sekretessfrågor. Mottagare för vägledningen är verksamma inom socialtjänsten och de övriga aktörer, t.ex. polis och skola, som i samverkan väljer att arbeta med sociala insatsgrupper. 1.2 Syfte Detta projekt syftar till att genomföra försöksverksamhet med sociala insatsgrupper i tolv pilotområden, att utveckla en riskbedömningsmanual, ta fram en vägledning samt att utvärdera projektet. Det långsiktiga syftet med projektet är att genom tidiga, tydliga och samordnade insatser och reaktioner från samhällets sida minska risken för att unga väljer en kriminell livsstil. 1.3 Frågeställningar Vad är framgångsfaktorer och hinder i samverkan kring en ung person som är i riskzon att utveckla en kriminell livsstil? Hur har projektet bidragit till att identifiera, stödja och hjälpa unga i riskzon både vad gäller risken för nyrekrytering och för dem som vill lämna ett kriminellt nätverk?

5 Projektplan 5 (14) 1.4 Projektmål Målet för projektet är att pilotverksamhet initieras på minst sex platser i landet och att verksamheten dokumenteras och följs upp genom en utvärdering. En vägledning ska tas fram för vilka stödinsatser som bör gälla för den unge som ingår i de sociala insatsgruppernas arbete. Vägledningen ska redovisas senast i samband med slutredovisningen av uppdraget avseende initierande av pilotverksamheten den 31 oktober Under projekttiden ska också en riksbedömningsmanual utvecklas och användas av pilotområdena. Arbetet ska redovisas 31 oktober Förväntad effekt Projektet bör leda till en utveckling av lokala samarbetsformer avseende insatser för unga i riskzon att utveckla en kriminell livsstil samt öka möjligheten att identifiera de unga som riskerar att utveckla en kriminell livsstil eller vill lämna ett kriminellt nätverk. 1.6 Avgränsningar Avseende inrättande av sociala insatsgrupper: Arbetet i de sociala insatsgrupperna ska inriktas på unga i åldern år. Avseende utvärderingen av projektet: Utvärderarna ska i huvudsak titta på samverkan mellan polis och kommun och då främst socialtjänsten. Avseende riskbedömningsmanual: Socialstyrelsen har efter en kartläggning av befintliga riskbedömningsmanualer nationellt och internationellt, gjort bedömningen att en avgränsning av målgruppen för riskbedömningsmanualen är nödvändig. Detta synsätt är också förankrat i styrgruppen för det övergripande projektet. Arbetet kommer därför att särskilt fokusera på identifiering av ungdomar (15-21 år) som har påbörjat en kriminell bana och som riskerar att utveckla en vanekriminell livsstil. Avseende vägledning: Vägledningen kommer primärt att fokusera på unga i åldern år då socialtjänsten har ett huvudansvar för sociala insatsgrupper. Arbetet med unga i åldern år omfattas traditionellt sett inte av socialtjänstens barn- och ungdomsvård. Vägledningen avgränsas vidare till socialtjänstens ansvar för att förhindra att den unge hamnar i vanekriminalitet vilket kan inkludera åtgärder så som att främja arbete/ sysselsättning, ge ekonomiskt bistånd och/eller missbruksvård.

6 Projektplan 6 (14) Vägledningen omfattar inte unga som generellt befinner sig i en riskzon för att utveckla t ex antisocialt beteende vilket innebär att projektet inte omfattar primärprevention. 2 Tillvägagångssätt 2.1 Genomförande Avseende projektet i sin helhet: För uppdragets genomförande har RPS, efter samråd med övriga berörda myndigheter, inrättat ett projekt vars styrgrupp leds av avdelningschefen Ulrika Herbst vid RPS. Utöver styrgruppen har flera grupper tillsatts, dels för att leda projektet och dels för att göra samtliga berörda myndigheter delaktiga i arbetet med regeringsuppdraget. Avseende inrättande av sociala insatsgrupper: Urval av deltagande områden Enligt regeringsuppdraget ska stadsdelar med utbrett utanförskap i Stockholm, Malmö, Göteborg och Uppsala inkluderas i pilotverksamheten. Frågan ställdes därför till dessa kommuner, som pekade ut den stadsdel de ansåg borde ingå i pilotprojektet. Utöver dessa har övervägande delen av de deltagande kommunerna själva kontaktat RPS och önskat få delta i projektet. Därutöver har RPS tillfrågat några områden för att uppnå geografisk och storleksmässig spridning. Den omständighet att uppdraget inte omfattar några andra krav på metodutveckling än att lokala samarbetsformer ska utvecklas utesluter inte att RPS inom uppdraget också fortsätter att utveckla polisens arbete inom det aktuella området. Detta har medfört att nedan polisiära intressen har beaktas vid urvalet av deltagande kommuner. - Samtliga polisiära samverkansområden är representerade av minst en polismyndighet som då får möjlighet att omhänderta och sprida erfarenheter från arbetet till övriga polismyndigheter inom samverkansområdet. Detta skapar i sin tur förutsättningar för RPS att i samverkan med polismyndigheterna ta fram ett enhetligt polisiärt arbetssätt och metodstöd också inom detta område. - Några polismyndigheter ingår i sociala insatsgrupper i mer än en kommun för att det på så sätt ska tydliggöras vilka olika krav som ställs på polismyndighetens förmåga att anpassa den egna verksamheten till den lokala socialtjänstens och andra aktörers olika förutsättningar i respektive kommun.

7 Projektplan 7 (14) Utifrån ovan förutsättningar har nedan angivna stadsdelar/kommuner och polismyndigheter valts ut att delta i pilotprojektet: 1. Stadsdelen Gottsunda (Uppsala) Polismyndigheten i Uppsala län 2. Stadsdelen Hyllie (Malmö) Polismyndigheten i Skåne 3. Lund Polismyndigheten i Skåne 4. Stadsdelen Västra Hisingen (Göteborg) Polismyndigheten i Västra Götaland 5. Spånga/Tensta stadsdelsförvaltning (Stockholm) Polismyndigheten i Stockholms län 6. Södertälje Polismyndigheten i Stockholms län 7. Botkyrka Polismyndigheten i Stockholms län 8. Karlskrona Polismyndigheten i Blekinge län 9. Borlänge Polismyndigheten Dalarna 10. Linköping Polismyndigheten i Östergötlands län 11. Örebro Polismyndigheten i Örebro län 12. Boden Polismyndigheten i Norrbotten Åtagande för deltagande områden RPS har tagit fram ett gemensamt åtagande för deltagande kommuner och polismyndigheter främst för att göra det möjligt att utvärdera verksamheten. Då verksamheten inom pilotprojektet med sociala insatsgrupper ställer krav både på polismyndigheten och kommunen är det viktigt att båda aktörer samverkar och genomför sin del av arbetet inom de sociala insatsgrupperna. För att det ska bli tydligt vad som krävs av de båda aktörerna inom ramen för pilotprojektet och för att utföra den utvärdering som genomförs av arbetet i pilotområdena ska åtagandet undertecknas av polismyndigheten och kommunen där pilotprojektet genomförs. Åtagandet reglerar också vad de båda aktörerna ska göra initialt i projektet, vad de förväntas bistå med under projekttiden och hur ansvar ska fördelas under projekttiden. Arbetet under projekttiden RPS uppdrag under projekttiden är att stötta de tolv pilotområdena. Redan innan verksamheten ska vara igång, bjöd RPS in till en uppstartskonferens där förutsättningarna för arbetet i de sociala insatsgrupperna inledningsvis diskuteras. Inbjudna var representanter från deltagande kommuner och polismyndigheter. Vid konferensen informerades och diskuterades hur arbetet inom de sociala insatsgrupperna ska ske. Bl.a. genomfördes en paneldebatt där deltagarna gavs möjlighet att ställa frågor om hur arbetet med att förhindra nyrekrytering och hjälpa avhoppare kan gå till i praktiken. Avslutningsvis gavs representanterna för de deltagande områdena tid att diskutera arbetet inom den egna sociala insatsgruppen.

8 Projektplan 8 (14) RPS avser att, vid tidpunkt som bestäms senare, bjuda in representanter från samtliga deltagande kommuner och polismyndigheter till ett erfarenhetsseminarium. Avseende riskbedömningsmanualen: Socialstyrelsen har genom en inventering av befintliga bedömningsmanualer funnit att SAVRY (Structured Assessment of Violence Risk in Youth), är ett lämpligt beslutsstöd i utredningar gällande risker och behov hos ungdomar med känt antisocialt beteende. SAVRY är en bedömningsmanual utifrån 24 riskfaktorer och sex skyddsfaktorer som forskning har påvisat har betydelse för ungas återfall i allvarlig brottslighet. Informationen vägs samman till en helhetsbedömning av den unge, familjen och dennes sociala situation, och kan i förlängningen användas som ett stöd för val av insats. SAVRY är utvecklat för unga mellan år av båda könen men är inte kvalitetssäkrat för ungdomar som begått sexualbrott. SAVRY kan användas av utbildad personal inom socialtjänst, barn- och ungdomspsykiatri, HVB-hem och andra institutioner och kompletterar men ersätter inte utredningar som genomförts med stöd av ADAD (Adolescent Drug Abuse Diagnosis) och andra beslutsstöd eller dokumentationssystem som ex. BBIC (Barns behov i centrum). Utbildningsinsatser under projekttiden Två utbildningskurser kommer att anordnas under hösten 2011 för de sociala insatsgrupper som ingår i pilotprojektet. En utbildning förläggs i Stockholm och en i Malmö. Varje utbildning har ett maximalt deltagarantal på 25 personer. Den exakta fördelningen av utbildningsplatser och vid vilken utbildningsort som platser erbjuds bestäms av Socialstyrelsen i samråd med företrädare för de sociala insatsgrupperna. Kursen kommer att omfatta fyra heldagar fördelade på tre tillfällen. Utöver detta innehåller kursen två handledningstillfällen på respektive utbildningsort. Handledningen genomförs under våren Efter genomförd utbildning inklusive handledning ska deltagarna självständigt kunna genomföra en strukturerad riskbedömning enligt SAV- RY och med utgångspunkt i detta också kunna föreslå adekvata insatser. För att säkerställa att SAVRY också används efter att personal genomgått utbildningen kommer chefer och utsedda koordinatorer att inbjudas till 1-2 implementeringsdagar i Stockholm under våren De kommer då att ges utbildning och få råd om hur man får igång arbetsrutiner runt SAVRY. För att ge medarbetarna i de sociala insatsgrupperna och deras samarbetspartners inom kommun, polis, skola, landsting och medverkande aktörer en allmän introduktion om SAVRY, kommer dessa att under hösten 2011 erbjudas en heldagsföreläsning på plats i respektive kom-

9 Projektplan 9 (14) mun om vad strukturerad riskbedömning är. Föreläsningen kommer att omfatta tankar och teorier bakom SAVRY och hur man jobbar med riskbedömningen operativt i det dagliga insatsarbetet. Avseende vägledningen: En systematisk kartläggning av forskning om modeller för samverkan liknande sociala insatsgrupper ska genomföras för att undersöka om det finns modeller som är utvärderade och har positiv effekt och om dessa modeller i så fall liknar de modeller som används i Sverige. Det ska också genomföras en inventering av hur redan befintliga samverkansstrukturer och tidigare publikationer från Socialstyrelsen kan användas, och vid behov utvecklas, för att uppnå syftet med projektet samt utarbeta en plan för hur samverkan med andra berörda myndigheter ska genomföras vid framtagande av vägledningen. Socialstyrelsen avser att löpande ta del av kunskap från pilotverksamheter med sociala insatsgrupper och utarbeta en plan för implementering av vägledningen i samverkan med lokala aktörer. 2.2 Metod Avseende inrättande av sociala insatsgrupper: RPS projektledning avser att under projekttiden ha en nära kommunikation med pilotområdena genom att besöka de olika sociala insatsgrupperna för att få möjlighet att diskutera det arbete som bedrivs, höra hur man bedriver arbetet och även ta emot goda exempel och eventuell information om områden där det kan finnas problem. En uppgift för RPS under projekttiden är att sprida goda exempel och i den mån det går, lösa de problem som uppstår, eller ta med dem till redovisningen av uppdraget där en del är att redovisa hinder för denna verksamhet, både juridiska och andra frågor. RPS arbetar också med att ta fram en checklista för det arbete som ska bedrivas i de sociala insatsgrupperna. Checklistan ska kunna användas i det praktiska arbetet. Det är RPS uppfattning att det kan var bra med ett sådant stöd under tiden Socialstyrelsen arbetar med att ta fram den vägledning som uppdraget talar om. Avseende riskbedömningsmanualen: Socialstyrelsen har inventerat befintliga bedömningsmanualer och inventeringen visar att SAVRY (Structured Assessment of Violence Risk in Youth), är ett lämpligt beslutsstöd i utredningar gällande risker och behov hos ungdomar med känt antisocialt beteende. SAVRY har utvecklats av Randy Borum, Patrick Bartel och Adelle Forth. Svensk översättning och faktagranskning har genomförts av professor Niklas

10 Projektplan 10 (14) Långström, Centrum för våldsprevention, Karolinska institutet. 2 SAV- RY täcker in potentiella problemområden som forskning visat är av betydelse för utveckling av våldsrelaterat eller annat allvarligt kriminellt beteende. En korrekt genomförd skattning med SAVRY innebär en strukturerad bedömning av ungas risk för återfall i våldsbrott och/eller andra former av allvarlig kriminalitet och blir på så sätt ett stöd i planeringen av behandling och andra insatser för att förhindra fortsatt kriminalitet. Avseende vägledningen: Vid framtagande av vägledningen kommer ett nära samarbete mellan olika myndigheter samt mellan Socialstyrelsen och de deltagande pilotområdena behöva äga rum. Detta för att definiera vilka de viktigaste frågorna för praktiken är. Vägledningen kommer preliminärt innehålla information kring reglering rörande sekretessfrågor men också sammanställd vetenskaplig kunskap om samverkansmodeller och deras eventuella effekt vad gäller att förebygga vanekriminalitet och främja avhopp från kriminella gäng. En systematisk kartläggning kommer därför genomföras inom ramen för vägledningsuppdraget där det undersöks om det finns modeller som är utvärderade och har positiv effekt och om dessa modeller liknar befintliga sociala insatsgruppers arbete i Sverige. 2.3 Definitioner Begreppet i riskzon för att utveckla en kriminell livsstil kommer genomgående att användas. Liknande begrepp, men som inte används i projektet är unga som riskerar att bli kriminella, unga som löper risk att rekryteras till kriminella nätverk, unga som väljer en kriminell bana, unga i riskzon, unga i risksituationer, unga i riskzon att bli vanekriminella, barn och ungdomar som är i behov av stöd och hjälp, unga med en utveckling som kan leda till kriminalitet, unga som är aktuella inom kriminalvården eller som polisen har underrättelseinformation om, unga som riskerar att utveckla en kriminell livsstil samt unga som riskerar att bli vanekriminella. För att betraktas som avhoppare i pilotprojektet ska den unge vara medlem i ett kriminellt nätverk. Det är den sociala insatsgruppen som gör bedömningen vad som är ett kriminellt nätverk och vilka som kan anses vara medlemmar i ett sådant. 2.4 Urval De sociala insatsgrupperna i de tolv pilotområdena ska göra insatser för personer år som är i riskzon för att utveckla en kriminell livsstil eller vill hoppa av ett kriminellt nätverk eller en kriminell livsstil 2 För artiklar och originalreferenser hänvisas till

11 Projektplan 11 (14) Hur många ungdomar och unga vuxna som ska delta i en social insatsgrupp avgörs av hur många ungdomar som är i riskzon att utveckla en kriminell livsstil eller som vill hoppa av ett kriminellt nätverk eller en kriminell livsstil på orten och hur många unga som den sociala insatsgruppen har resurs att hantera. 2.5 Uppföljning Den viktigaste delen av uppföljningen av pilotområdenas arbete är den utvärdering som ska göras i enlighet med regeringsuppdraget. Det löpande arbetet i de sociala insatsgrupperna ska också följas upp genom ett erfarenhetsseminarium under projektets gång där pilotområdena ges möjlighet att utbyta erfarenheter. 3 Redovisning och kommunikation 3.1 Redovisning Uppdraget redovisas först genom en projektplan som ska lämnas in till Regeringskansliet, Justitiedepartementet senast den 31 maj Regeringsuppdraget ska slutredovisas till regeringen senast den 31 oktober 2012 och riskbedömningsmanualen ska redovisas senast den 31 oktober Kommunikation En gemensam kommunikationsplan för RPS och Socialstyrelsen ska tas fram. Stommen i kommunikationen kommer att vara såväl när det gäller nyhetsförmedling som kunskapsöverföring. Intern kommunikation kommer även ske genom polisens intranät, Intrapolis. RPS ambition är att genomföra projektet med största möjliga transparens. Detta för att möjliggöra för andra kommuner som vill arbeta med sociala insatsgrupper att löpande kunna ta del av erfarenheter och aktuell information. RPS kommunikationsavdelning kommer att ge polismyndigheterna förutsättningar i deras arbete med att sprida erfarenheter från arbetet till övriga polismyndigheter inom samverkansområdet, t.ex. genom att ta fram informationsmaterial som polismyndigheterna kan använda i detta arbete. 4 Tidplan Projektet genomförs under perioden mars 2011 oktober En projektplan ska redovisas till regeringen senast 31 maj 2011 och verksamheten i de sociala insatsgrupperna ska vara initierad 15 juni Riskbedömningsmanualen ska redovisas senast den 31 oktober 2013.

12 Projektplan 12 (14) Tidpunkt Delmoment 3 mars- 15 juni 2011 Planering och föreberedelse av projektet, uppstartsmöte, inlämnande av projektplan och framtagande av checklista 15 juni 2011 Utvärderingen påbörjas Juli aug Lokal problembild beskrivs av de sociala insatsgrupperna. Kommunikationsplan fastställs. Sept. dec Pilotområdena besöks. Vårterminen 2012 Erfarenhetsseminarium genomförs. Aug. okt Slutrapport skrivs. 31 oktober 2012 Slutrapport med utvärdering redovisas till regeringen. 31 oktober 2013 Riskbedömningsmanualen redovisas till regeringen. 5 Organisation 5.1 Nationell projektorganisation Då RPS har fått i uppdrag att samråda med ett flertal myndigheter vid initierandet av de sociala insatsgrupperna har olika projektgrupper tillsatts där dessa myndigheter är representerade. För att uppnå bästa möjliga effektivitet i arbetet deltar de myndigheter som i störst utsträckning berörs av uppdraget i projektets styr- och arbetsgrupp. Expert- och referensgruppen består av övriga involverade myndigheter. Styrgrupp Avdelningschef Ulrika Herbst, RPS, ordförande Generaldirektör Ann-Marie Begler, Skolinspektionen Länspolismästare Carin Götblad, Polismyndigheten i Stockholms län Avdelningschef Anders Tegnell, Socialstyrelsen Enhetschef Ann-Sofie Eriksson, Sveriges Kommuner och Landsting Expertgrupp Representanter för: Arbetsförmedlingen Kriminalvården Statens institutionsstyrelse Ungdomsstyrelsen Försäkringskassan Kronofogdemyndigheten

13 Projektplan 13 (14) Nationell projektledning Christina Kiernan, RPS, projektledare Stellan Söderman, RPS, projektsekreterare Agnes Alm, RPS, linjesamordnare Arbetsgrupp Representanter för: Socialstyrelsen Statens Skolverk Sveriges Kommuner och Landsting Polismyndigheten i Stockholms län Referensgrupp Representanter för: Arbetsförmedlingen Kriminalvården Statens institutionsstyrelse Ungdomsstyrelsen Försäkringskassan Kronofogdemyndigheten Företrädare för barn- och vuxenpsykiatrin Lokal organisation Sociala insatsgrupper i de berörda kommunerna består av socialtjänst och polis samt i förekommande fall företrädare för skola. Det är socialtjänstens ansvar att berörda myndigheter såsom Arbetsförmedlingen, Kronofogden, Försäkringskassan, Kriminalvården, Statens Institutionsstyrelse och andra aktörer såsom KRIS, ideella organisationer, idrottsförbund m.fl. knyts till de sociala insatsgruppernas arbete. 5.2 Ansvar och befogenheter Styrgruppen säkerställer att projektets upplägg och resultat är i linje med beställarens direktiv och håller sig kontinuerligt informerad om projektets status genom regelbundna styrgruppsmöten. Har det övergripande ansvaret för att kvalitetsgranskning genomförs. Nationell projektorganisationen ansvarar för att uppdraget genomförs i sin helhet. Ansvarar också för att under projekttiden sprida goda exempel och i den mån det går, lösa de problem som uppstår, eller ta med dem till redovisningen av uppdraget där en del är att redovisa hinder för denna verksamhet, både juridiska och andra frågor, under projekttiden. Expertgruppens funktion är att biträda projektets styrgrupp med myndighetsspecifik sakkunskap på strategisk nivå. Arbetsgruppens funktion är att biträda projektledningen med myndighetsspecifik sakkunskap. Referensgruppens funktion är att biträda projektets arbetsgrupp med myndighetsspecifik sakkunskap.

14 Projektplan 14 (14) 6 Risker En risk som kan förutses är att verksamheten kan komma att se väldigt olika ut i de tolv områdena, beroende på hur det lokalt prioriteras och vilka avvägningar som görs. En annan risk kan vara brist på underlag avseende avhoppare. Det går inte att förutse om det finns motiverade avhoppare under projekttiden eller om det finns unga på den orten som behöver denna typ av hjälp och stöd från den sociala insatsgruppen. På små orter kan det uppstå problem med att få ungdomar ingår i de sociala insatsgrupperna och när verksamheten utvärderas kan det då bli svårt att uppnå tillräcklig anonymitet. Den korta projekttiden samt den mycket korta förberedelsefasen kan föranleda problem med utvärderingsdelen.

Sociala insatsgrupper

Sociala insatsgrupper Sociala insatsgrupper Ett samverkansarbete med fokus på unga som riskerar att utveckla en kriminell livsstil Christina Kiernan projektledare, Rikspolisstyrelsen Anna Sjöstrand Arnell Socialförvaltningen

Läs mer

Sociala insatsgrupper

Sociala insatsgrupper Sociala insatsgrupper Ett samverkansarbete med fokus på unga som riskerar att utveckla en kriminell livsstil Christina Kiernan projektledare, 1 Ett uppdrag fyra delar I mars 2011 fick i uppdrag av regeringen

Läs mer

Sociala insatsgrupper

Sociala insatsgrupper Sociala insatsgrupper Ett samverkansarbete med fokus på unga som riskerar att utveckla en kriminell livsstil Christina Kiernan projektledare, Rikspolisstyrelsen 1 Ett uppdrag fyra delar I mars 2011 fick

Läs mer

Sociala insatsgrupper. Redovisning av regeringsuppdrag

Sociala insatsgrupper. Redovisning av regeringsuppdrag Sociala insatsgrupper Redovisning av regeringsuppdrag 2 3 INNEHÅLL 1 SAMMANFATTNING... 5 2 UPPDRAGET... 7 2.1 Syfte med uppdraget... 8 2.2 Mål för uppdraget... 9 2.3 Avgränsningar för uppdraget... 9 3

Läs mer

Kommunikationsplan för nytt regeringsuppdrag med sociala insatsgrupper

Kommunikationsplan för nytt regeringsuppdrag med sociala insatsgrupper Christina Kiernan A001.937/2013 1 (8) Kommunikationsplan för nytt regeringsuppdrag med sociala insatsgrupper Christina Kiernan A001.937/2013 2 (8) 1 INLEDNING...3 1.1 Syfte med kommunikationsplanen...3

Läs mer

Sociala insatsgrupper. Redovisning av regeringsuppdrag

Sociala insatsgrupper. Redovisning av regeringsuppdrag Sociala insatsgrupper Redovisning av regeringsuppdrag 2 3 INNEHÅLL 1 SAMMANFATTNING...5 2 UPPDRAGET...7 2.1 Syfte med uppdraget... 8 2.2 Mål för uppdraget... 9 2.3 Avgränsningar för uppdraget... 9 3 PROJEKTORGANISATION...

Läs mer

När tilliten brister. Vänliga hälsningar. Christina Kiernan

När tilliten brister. Vänliga hälsningar. Christina Kiernan Nyhetsbrev augusti 2013 När tilliten brister De ungdomar som kommer i kontakt med sociala insatsgrupper har olika bakgrund, men en sak gemensamt: de har tappat tron på samhället och har svårt att se möjligheten

Läs mer

Projektansökan. Datum för godkännande: Projektansökan. Socialt hållbar utveckling

Projektansökan. Datum för godkännande: Projektansökan. Socialt hållbar utveckling Projektnamn: Social insatsgrupp Projektägare: Kerstin Melén Gyllensten Förvaltningar: BoF, AoF, VoO, GoV Eventuell styrgrupp: Projektledare: Samordnare för sociala insatsgrupper Godkänt av: Datum för godkännande:

Läs mer

Delredovisning av regeringsuppdrag

Delredovisning av regeringsuppdrag Sociala insatsgrupper Delredovisning av regeringsuppdrag Oktober 2013 2 Sociala insatsgrupper INNEHÅLL 1 UPPDRAGET... 3 1.1 Bakgrund... 3 2 PROJEKTORGANISATION... 4 3 GENOMFÖRANDE AV UPPDRAGET... 5 3.1

Läs mer

Kriminella grupperingar motverka rekrytering och underlätta avhopp

Kriminella grupperingar motverka rekrytering och underlätta avhopp Sammanfattning av förslagen från SOU 2010:15 Kriminella grupperingar motverka rekrytering och underlätta avhopp BETÄNKANDE AV UTREDNINGEN MOT KRIMINELLA GRUPPERINGAR SOU 2010:15 Kriminella grupperingar

Läs mer

Polisriksdagen 2014. kriminell livsstil. Ett samverkansarbete med fokus på unga som riskerar att utveckla en. Sociala insatsgrupper.

Polisriksdagen 2014. kriminell livsstil. Ett samverkansarbete med fokus på unga som riskerar att utveckla en. Sociala insatsgrupper. Ett samverkansarbete med fokus på unga som riskerar att utveckla en kriminell livsstil. Seminarie B4 / C3 Sociala insatsgrupper Christina Kiernan 1 Ett uppdrag fyra delar I mars 2011 fick Rikspolisstyrelsen

Läs mer

Åtgärder för att stödja sociala insatsgrupper. Socialstyrelsens arbete 2013 2014

Åtgärder för att stödja sociala insatsgrupper. Socialstyrelsens arbete 2013 2014 Åtgärder för att stödja sociala insatsgrupper Socialstyrelsens arbete 2013 2014 Du får gärna citera Socialstyrelsens texter om du uppger källan, exempelvis i utbildningsmaterial till självkostnadspris,

Läs mer

Kriminella grupperingar - motverka rekrytering och underlätta avhopp

Kriminella grupperingar - motverka rekrytering och underlätta avhopp Kriminella grupperingar - motverka rekrytering och underlätta avhopp Betänkande av Utredningen mot kriminella grupperingar Stockholm 2010 STATENS OFFENTLIGA UTREDNINGAR SÖU~2O1O:15 Innehåll Sammanfattning

Läs mer

Samverkansöverenskommelse mellan Polismyndigheten i Östergötlands län och Motala kommun

Samverkansöverenskommelse mellan Polismyndigheten i Östergötlands län och Motala kommun Samverkansöverenskommelse mellan Polismyndigheten i Östergötlands län och Motala kommun 1. Inledning Denna samverkansöverenskommelse syftar till att formalisera och ytterligare utveckla samarbetet mellan

Läs mer

Kommunfullmäktige 11 juni

Kommunfullmäktige 11 juni KOMMUNFULLMÄKTIGE PROTOKOLLSUTDRAG Sammanträdesdatum Kommunfullmäktige 11 juni 2013 33 Paragraf Diarienummer KS-2013/705.173 Sociala insatsgrupper - bordläggning av svar på interpellation ställd av Emil

Läs mer

SOCIALA INSATSGRUPPER VAD ÄR DET?

SOCIALA INSATSGRUPPER VAD ÄR DET? SOCIALA INSATSGRUPPER VAD ÄR DET? 2 Innehåll 1 Inledning 3 2 Förutsättningar för arbetsmetoden 4 2.1 Ansvarsfördelning 4 2.2 Information till socialtjänsten 4 2.3 Sociala insatsgrupper i förhållande till

Läs mer

Mitt tips är att bjuda in er själva och varandra till studiebesök runtom i landet. Det är samverkan i sin bästa form.

Mitt tips är att bjuda in er själva och varandra till studiebesök runtom i landet. Det är samverkan i sin bästa form. Nyhetsbrev mars 2014 Tack för ett superbra studiebesök, Eskilstuna! Häromveckan var jag och mina kollegor från de er som samverkar kring sociala insatsgrupper, på ett studiebesök i Eskilstuna. Våra värdar

Läs mer

Nationella riktlinjer. Polisens arbete i sociala insatsgrupper

Nationella riktlinjer. Polisens arbete i sociala insatsgrupper Nationella riktlinjer Polisens arbete i sociala insatsgrupper 2 3 Innehåll 1 Inledning 4 1.1 Syfte och ansvar 4 2 Vid uppstart 5 2.1 Fastställt behov 5 2.1.1 Polis-kommunöverenskommelse 5 2.2 Styrning

Läs mer

Kommittédirektiv. Tilläggsdirektiv till den nationella samordnaren för att värna demokratin mot våldsbejakande extremism (Ju 2014:18) Dir.

Kommittédirektiv. Tilläggsdirektiv till den nationella samordnaren för att värna demokratin mot våldsbejakande extremism (Ju 2014:18) Dir. Kommittédirektiv Tilläggsdirektiv till den nationella samordnaren för att värna demokratin mot våldsbejakande extremism (Ju 2014:18) Dir. 2016:43 Beslut vid regeringssammanträde den 2 juni 2016 Utvidgning

Läs mer

Projektplan för pilotprojekt lokala medborgarlöften

Projektplan för pilotprojekt lokala medborgarlöften 2014-09-04 Version 1.0 Genomförandekommittén för nya Polismyndigheten Ju 2012:16 Projektplan för pilotprojekt lokala medborgarlöften 2 Bakgrund De lokala medborgarlöftena är en del av Polismyndighetens

Läs mer

Särskilda satsningar 2012. Sociala medier Sociala insatsgrupper Avhopparverksamhet

Särskilda satsningar 2012. Sociala medier Sociala insatsgrupper Avhopparverksamhet Särskilda satsningar 2012 Sociala medier Sociala insatsgrupper Avhopparverksamhet Sociala medier: Ökad synlighet på nätet Vill du veta vad din lokala polis gör, eller tipsa om något som händer i ditt område?

Läs mer

Åtgärder för att stödja arbetet med sociala insatsgrupper

Åtgärder för att stödja arbetet med sociala insatsgrupper Åtgärder för att stödja arbetet med sociala insatsgrupper Åtgärder för att stödja arbetet med sociala insatsgrupper Förord Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor fick i regleringsbrevet för

Läs mer

Mänskliga rättigheter i styrning och ledning

Mänskliga rättigheter i styrning och ledning 2015-06-09 1 (5) Avdelningen för ekonomi och styrning Björn Kullander Mänskliga rättigheter i styrning och ledning - Projektplan Inledning Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) kommer under 2015 och 2016

Läs mer

Ingen kan göra allt, men tillsammans kan vi göra mycket

Ingen kan göra allt, men tillsammans kan vi göra mycket Nyhetsbrev januari 2012 Ingen kan göra allt, men tillsammans kan vi göra mycket Så har vi då lämnat 2011 och kan se fram emot allt vi kommer hinna göra under 2012, innan uppdraget avslutas i oktober. Alldeles

Läs mer

Malmö Trygg och säker stad

Malmö Trygg och säker stad Malmö Trygg och säker stad Samverkansöverenskommelse mellan Malmö stad och Polisområde Malmö 2012-2016 Malmö trygg och säker stad Samverkansöverenskommelse mellan Malmö stad och Polisområde Malmö 2012-2016

Läs mer

Samverkan Trygg och säker stad

Samverkan Trygg och säker stad Samverkan Trygg och säker stad Samverkansöverenskommelse kommun och polis - samverkan i lokalt brottsförebyggande arbete Nationell handlingsplan (RPS 2008) Handbok Samverkan i lokalt brottsförebyggande

Läs mer

Handlingsplan utifrån samverkansöverenskommelse mellan Polismyndigheten Gävleborgs län och Ljusdals kommun 2014

Handlingsplan utifrån samverkansöverenskommelse mellan Polismyndigheten Gävleborgs län och Ljusdals kommun 2014 Handlingsplan utifrån samverkansöverenskommelse mellan Polismyndigheten Gävleborgs län och Ljusdals kommun 2014 Innehållsförteckning Bakgrund... 3 Överenskommelsen bygger på fem steg... 3 Inledning...

Läs mer

Genomförandeplan för utvecklingsarbetet av missbruksoch beroendevården i Stockholms län år 2011

Genomförandeplan för utvecklingsarbetet av missbruksoch beroendevården i Stockholms län år 2011 2010-12-08 HSN förvaltning Genomförandeplan för utvecklingsarbetet av missbruksoch beroendevården i Stockholms län år 2011 Mål med utvecklingsarbetet Målet för utvecklingsarbetet är att den missbruks-

Läs mer

Arbete mot cannabis i Hägersten- Liljeholmen Projektplan Februari 2014

Arbete mot cannabis i Hägersten- Liljeholmen Projektplan Februari 2014 Arbete mot cannabis i Hägersten- Liljeholmen Projektplan Februari 2014 stockholm.se Arbete mot cannabis i Hägersten-Liljeholmen Projektplan 2 (8) Projekt: Arbete mot cannabis i Hägersten-Liljeholmen Författare:

Läs mer

Handlingsplan 1 (7) Handlingsplan i samverkan mot den organiserade brottsligheten. 1 Allmänt

Handlingsplan 1 (7) Handlingsplan i samverkan mot den organiserade brottsligheten. 1 Allmänt Handlingsplan 1 (7) 2013-02-04 Handlingsplan i samverkan mot den organiserade brottsligheten 1 Allmänt En stor del av den organiserade brottsligheten styrs i dag av strategiska personer och dess innersta

Läs mer

Välkommen till Råd för framtiden

Välkommen till Råd för framtiden Välkommen till Råd för framtiden En konferens i lokalt brottsförebyggande arbete Tid: 11 12 november 2013 Plats: Folkets hus, Stockholm All brottslighet är lokal och behöver förebyggas lokalt. Den organiserade

Läs mer

SSPF. skola-socialtjänst-polis-fritid. Anette Hillskär Malmfors, Göteborgs Stad Even Magnusson, polisen

SSPF. skola-socialtjänst-polis-fritid. Anette Hillskär Malmfors, Göteborgs Stad Even Magnusson, polisen SSPF skola-socialtjänst-polis-fritid Anette Hillskär Malmfors, Göteborgs Stad Even Magnusson, polisen Insatser för ungdomar och unga vuxna Göteborgsmodellen samverkan mellan polis och Göteborg Stad Skola-socialtjänst-polis-fritid

Läs mer

Utvärdering av sociala insatsgrupper

Utvärdering av sociala insatsgrupper Rikspolisstyrelsens utvärderingsfunktion Rapport 2013:1 Utvärdering av sociala insatsgrupper Individinriktad samverkan kring unga i riskzonen Filip Wollter, Anders Kassman & Lars Oscarsson Denna rapport

Läs mer

UTVÄRDERING AV SOCIALA INSATSGRUPPER

UTVÄRDERING AV SOCIALA INSATSGRUPPER UTVÄRDERING AV SOCIALA INSATSGRUPPER Individinriktad samverkan kring unga i riskzonen Filip Wollter, Anders Kassman & Lars Oscarsson Förord Vi vill tacka Rikspolisstyrelsen för förtroendet att utvärdera

Läs mer

Samverkansavtal med Statens institutionsstyrelse (SIS) om förstärkt vårdkedja för ungdomar

Samverkansavtal med Statens institutionsstyrelse (SIS) om förstärkt vårdkedja för ungdomar PM 2006 RVII (Dnr 325-3461/2006) Samverkansavtal med Statens institutionsstyrelse (SIS) om förstärkt vårdkedja för ungdomar Borgarrådsberedningen föreslår kommunstyrelsen besluta följande 1. Samverkansavtal

Läs mer

Våld i nära relationer en folkhälsofråga SOU 2014:49

Våld i nära relationer en folkhälsofråga SOU 2014:49 REMISSVAR 1 (5) ERT ER BETECKNING 2014-07-04 Ju2014/4445/KRIM Regeringskansliet Justitiedepartementet 103 33 Stockholm Våld i nära relationer en folkhälsofråga SOU 2014:49 Remissen till Statskontoret omfattar

Läs mer

Dela läslust projektplan

Dela läslust projektplan Dela läslust projektplan Projektets syfte Projektet syftar till att biblioteken i Dalarnas, Gävleborgs, Uppsala och Värmlands län ska utveckla sin läsfrämjande och litteraturförmedlande verksamhet så att

Läs mer

Gemensamma kriterier! Innehållet i ett Barnahus i tio punkter

Gemensamma kriterier! Innehållet i ett Barnahus i tio punkter Gemensamma kriterier! Innehållet i ett Barnahus i tio punkter Rädda Barnen kämpar för barns rättigheter. Vi väcker opinion och stöder barn i utsatta situationer i Sverige och i världen. Vår vision är en

Läs mer

Vänliga hälsningar. Christina Kiernan

Vänliga hälsningar. Christina Kiernan Nyhetsbrev september 2013 Strunta i gamla invanda arbetssätt och var kreativa i era lösningar! Ungefär så uppmanade justitieminister Beatrice Ask konferensdeltagarna på Clarion Sign den 5 september att

Läs mer

Kontaktsjuksköterska beslutsunderlag

Kontaktsjuksköterska beslutsunderlag 2012-12-10 Kontaktsjuksköterska beslutsunderlag Ett deluppdrag inom projektet Cancerstrategi Gävleborg UPPDRAGiL Landstinget Gävleborg Mall-ID 120920 Uppdragsdirektiv Innehållsförteckning 1 Grundläggande

Läs mer

FÖRFATTNINGSSAMLING BESLUT GÄLLER FR FLIK SID Ks 69/01 2001-05-18 Ks14 1

FÖRFATTNINGSSAMLING BESLUT GÄLLER FR FLIK SID Ks 69/01 2001-05-18 Ks14 1 HÄRJEDALENS KOMMUN FÖRFATTNINGSSAMLING BESLUT GÄLLER FR FLIK SID Ks 69/01 2001-05-18 Ks14 1 PROJEKTPOLICY Denna projektpolicy syftar till att göra projektarbete som arbetsform effektivt samt att ange riktlinjer

Läs mer

Försöksverksamheter i kommuner. Konferens Funktionshinder i tiden Seminarium onsdag den 2 april 2014. Projektledare Birgitta Greitz Socialstyrelsen

Försöksverksamheter i kommuner. Konferens Funktionshinder i tiden Seminarium onsdag den 2 april 2014. Projektledare Birgitta Greitz Socialstyrelsen Försöksverksamheter i kommuner Konferens Funktionshinder i tiden Seminarium onsdag den 2 april 2014 Projektledare Birgitta Greitz Socialstyrelsen Sysselsättning för personer med psykisk funktionsnedsättning

Läs mer

Uppdrag att genomföra en förstudie om förutsättningarna för försöksverksamhet med separationsteam

Uppdrag att genomföra en förstudie om förutsättningarna för försöksverksamhet med separationsteam Regeringsbeslut II:2 2012-08-09 S2012/5380/FST (delvis) Socialdepartementet Socialstyrelsen 106 30 Stockholm Uppdrag att genomföra en förstudie om förutsättningarna för försöksverksamhet med separationsteam

Läs mer

U T V E C K L I N G S L E D A R E

U T V E C K L I N G S L E D A R E Projektplan REGIONAL UTVECKLINGSLEDARE BARN OCH UNGA Bakgrund Under 2008 tillsatte regeringen en utredning under ledning av Kerstin Wigzell som 2008 resulterade i ett betänkande Evidensbaserad praktik

Läs mer

Fem Fokus för ökad trygghet i Malmö

Fem Fokus för ökad trygghet i Malmö Fem Fokus för ökad trygghet i Malmö överenskommelse mellan Malmö stad och Polisområde Malmö Det brottsförebyggande arbetet handlar i hög grad om att minska fattigdom och orättvisor, bryta segregation och

Läs mer

Vägledning SIS-medel till utvecklingsprojekt

Vägledning SIS-medel till utvecklingsprojekt ALL 2014/908 Vägledning SIS-medel till utvecklingsprojekt Fördelningsprinciper och kriterier för likvärdig fördelning Fastställd av Leif Näfver, avdelningschef i samråd med regionchefer 2014-06-09 Statsbidragsavdelningen

Läs mer

Våra enorma utmaningar har gjort oss kreativa.

Våra enorma utmaningar har gjort oss kreativa. Våra enorma utmaningar har gjort oss kreativa. Området Ronna i Södertälje har, enligt anmälningsstatistiken, en påtagligt minskande brottslighet. Den är i dag lägre än i flera andra utsatta områden och

Läs mer

1(6) Patricia Staaf BESLUT. 2008-11-27 Dnr Mahr 12-2008/621. Handlingsplan för breddad rekrytering 2008 2010

1(6) Patricia Staaf BESLUT. 2008-11-27 Dnr Mahr 12-2008/621. Handlingsplan för breddad rekrytering 2008 2010 MAH /Centrum för kompetensbreddning 1(6) 2008-11-27 Dnr Mahr 12-2008/621 Handlingsplan för breddad rekrytering 2008 2010 Inledning Malmö högskola hade redan vid starten 1998 ett uttalat uppdrag att locka

Läs mer

Återrapportering av ekonomiskt stöd till lokalt brottsförebyggande projekt

Återrapportering av ekonomiskt stöd till lokalt brottsförebyggande projekt Återrapportering av ekonomiskt stöd till lokalt brottsförebyggande projekt Det sker mycket brottsförebyggande arbete runtom i landet, både som projekt och i den löpande verksamheten. Några av dessa insatser

Läs mer

Sociala insatsgrupper

Sociala insatsgrupper Sociala insatsgrupper Ett samverkansarbete med fokus på unga som riskerar att utveckla en kriminell livsstil Christina Kiernan projektledare, Rikspolisstyrelsen 1 Ett uppdrag fyra delar I mars 2011 fick

Läs mer

Samverkansöverenskommelse mellan Polismyndigheten i Södermanlands län och Eskilstuna kommun

Samverkansöverenskommelse mellan Polismyndigheten i Södermanlands län och Eskilstuna kommun Samverkansöverenskommelse mellan Polismyndigheten i Södermanlands län och Eskilstuna kommun Bakgrund I februari 2007 beslutade Rikspolisstyrelsen om nationella direktiv angående samverkan mellan Polismyndigheter

Läs mer

Projektplan Samverkan kring barn med behov av samordnande insatser

Projektplan Samverkan kring barn med behov av samordnande insatser 1 Projektplan Samverkan kring barn med behov av samordnande insatser En del barn och unga har behov av särskilt stöd. Det kan bero på flera orsaker så som social problematik, psykisk ohälsa, kroniska sjukdomar

Läs mer

SOCIALFÖRVALTNINGEN UTLYSNING DNR /2011 SID 1 (5)

SOCIALFÖRVALTNINGEN UTLYSNING DNR /2011 SID 1 (5) SOCIALFÖRVALTNINGEN UTVECKLINGSENHETEN UTLYSNING SID 1 (5) 2011-10-17 UTLYSNING AV FOU-MEDEL FÖR UTVÄRDE- RING AV PROJEKTET SAMVERKAN OCH STYR- NING UTIFRÅN EFFEKTER FÖR MÅLGRUPPEN SAMORDNAD VÅRDPLAN FÖR

Läs mer

Sveriges Kommuner och Landsting. Greta Berg SKL Trygghet & säkerhet

Sveriges Kommuner och Landsting. Greta Berg SKL Trygghet & säkerhet Sveriges Kommuner och Landsting Greta Berg SKL Trygghet & säkerhet Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) Är en arbetsgivar- och intresseorganisation. Driver våra medlemmars intressen och erbjuder dem stöd

Läs mer

Genomförandeplan 2010 för implementering av de nationella riktlinjerna för missbruks- och beroendevården i Västernorrlands län

Genomförandeplan 2010 för implementering av de nationella riktlinjerna för missbruks- och beroendevården i Västernorrlands län Genomförandeplan 2010 för implementering av de nationella riktlinjerna för missbruks- och beroendevården i Västernorrlands län Bakgrund Regeringen har den 24 april 2008 träffat en överenskommelse med Sveriges

Läs mer

KUNSKAPSHUS FÖR ATT VÄRNA DEMOKRATIN MOT VÅLDSBEJAKANDE MILJÖER. Strategisk handlingsplan för inrättande av Kunskapshus

KUNSKAPSHUS FÖR ATT VÄRNA DEMOKRATIN MOT VÅLDSBEJAKANDE MILJÖER. Strategisk handlingsplan för inrättande av Kunskapshus KUNSKAPSHUS FÖR ATT VÄRNA DEMOKRATIN MOT VÅLDSBEJAKANDE MILJÖER Strategisk handlingsplan för inrättande av Kunskapshus KUNSKAPSHUS FÖR ATT VÄRNA DEMOKRATIN MOT VÅLDSBEJAKANDE MILJÖER Strategisk handlingsplan

Läs mer

Projektmodell. 1. Riktlinjer projektmodell 1 (6) 2010-03-12

Projektmodell. 1. Riktlinjer projektmodell 1 (6) 2010-03-12 12 1 (6) Projektmodell Projektmodell Projektmodell... 1 1. Riktlinjer projektmodell... 1 2. Projektförutsättningar... 2 2.1 Uppdragsgivaren... 2 2.2 Direktiv... 2 2.3 Förstudie... 2 2.4 Beslut... 2 2.5

Läs mer

Motion till riksdagen 2015/16:3250 av Beatrice Ask m.fl. (M) med anledning av skr. 2015/16:27 Riksrevisionens rapport om återfall i brott

Motion till riksdagen 2015/16:3250 av Beatrice Ask m.fl. (M) med anledning av skr. 2015/16:27 Riksrevisionens rapport om återfall i brott Kommittémotion Motion till riksdagen 2015/16:3250 av Beatrice Ask m.fl. (M) med anledning av skr. 2015/16:27 Riksrevisionens rapport om återfall i brott Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen ställer

Läs mer

Ansökan om utvecklingsbidrag för tidiga insatser

Ansökan om utvecklingsbidrag för tidiga insatser 2009-03-18 Länsstyrelsen i Stockholms län Sociala enheten Box 22067 104 22 Stockholm Ansökan om utvecklingsbidrag för tidiga insatser Projekt: Barncentrum nordost I samverkan mellan kommunerna Täby, Vallentuna,

Läs mer

RIKTLINJER VID TILLÄMPNING AV PROJEKTPOLICY

RIKTLINJER VID TILLÄMPNING AV PROJEKTPOLICY 1 (7) RIKTLINJER VID TILLÄMPNING AV PROJEKTPOLICY Inledning Syftet med denna projektpolicy är att skapa en tydlig och enhetlig styrning och struktur för projektarbete i kommunen. Målet med projekt i Strömsunds

Läs mer

Projektplan. 1. Bakgrund. Projektnamn: Barnrättsarbete i Eslövs kommun. Projektägare: Elsa von Friesen. Projektledare: Sara Mattisson.

Projektplan. 1. Bakgrund. Projektnamn: Barnrättsarbete i Eslövs kommun. Projektägare: Elsa von Friesen. Projektledare: Sara Mattisson. Projektnamn: Barnrättsarbete i Eslövs kommun Projektägare: Elsa von Friesen Projektledare: Sara Mattisson Godkänt av: Datum för godkännande: Barn och unga är en prioriterad grupp i kommunens olika verksamheter.

Läs mer

It-kostnadsuppdraget

It-kostnadsuppdraget It-kostnadsuppdraget Ett gemensamt språk Frukostseminarie 2015-06-04 Förstärkt styrning, samordning och uppföljning av den övergripande itanvändningen i staten En god bild av myndigheternas it-användning

Läs mer

Strategi Program» Plan Policy Riktlinjer Regler

Strategi Program» Plan Policy Riktlinjer Regler Strategi Program» Plan Policy Riktlinjer Regler Motverka i Borås Stad Borås Stads styrdokument» Aktiverande strategi avgörande vägval för att nå målen för Borås program verksamheter och metoder i riktning

Läs mer

Unescopilot nr 3: Våldsbejakande extremism- april 2015

Unescopilot nr 3: Våldsbejakande extremism- april 2015 Unescopilot nr 3: Våldsbejakande extremism- april 2015 Beyron Ahxner Projektledare, trygghetsamordnare Botkyrka kommun Bakgrund Diskussionen påbörjades för ca 3 år sedan. Botkyrkas tankar och inriktning

Läs mer

Information och kriskommunikation

Information och kriskommunikation Information och kriskommunikation Ett utvecklingsprojekt inom ramen för Program för samverkan Stockholmsregionen Projektdirektiv och projektplan Aktörer SOS Alarm Trafikverket Länsstyrelsen Polismyndigheten

Läs mer

Utvärdering av sociala insatsgrupper i Stockholm, Botkyrka och Södertälje - Bakgrund, preliminära resultat och tänkbara framgångsfaktorer

Utvärdering av sociala insatsgrupper i Stockholm, Botkyrka och Södertälje - Bakgrund, preliminära resultat och tänkbara framgångsfaktorer Utvärdering av sociala insatsgrupper i Stockholm, Botkyrka och Södertälje - Bakgrund, preliminära resultat och tänkbara framgångsfaktorer Lars Oscarsson & Filip Wollter Bakgrund Utvärdering av nationellt

Läs mer

Återrapportering av ekonomiskt stöd till lokalt brottsförebyggande projekt

Återrapportering av ekonomiskt stöd till lokalt brottsförebyggande projekt Återrapportering av ekonomiskt stöd till lokalt brottsförebyggande projekt Det sker mycket brottsförebyggande arbete runtom i landet, både som projekt och i den löpande verksamheten. Några av dessa insatser

Läs mer

Projektförslag. Barn till föräldrar som har en kognitiv begränsning i Eslöv.

Projektförslag. Barn till föräldrar som har en kognitiv begränsning i Eslöv. Barn till föräldrar som har en kognitiv begränsning i Eslöv. Författare: Camilla Petersson Thomas Larsen Godkänt av (förvaltningschefer):eva Åström Kerstin Melen-Gyllensten Datum för godkännande: 1. Bakgrund

Läs mer

Länsövergripande överenskommelse för missbruks- och beroendevård, Hallands län

Länsövergripande överenskommelse för missbruks- och beroendevård, Hallands län Länsövergripande överenskommelse för missbruks- och beroendevård, Hallands län Bakgrund Hallands sex kommuner och landstinget Halland representerat av psykiatrin i Halland och Närsjukvården Landstinget

Läs mer

Stöd till personer med funktionsnedsättning

Stöd till personer med funktionsnedsättning PROJEKTPLAN 2013 2015 Reviderad okt 2014 Stöd till personer med funktionsnedsättning ett regionalt utvecklingsarbete inom området förstärkt brukarmedverkan i Västerbotten 1 1. Bakgrund och uppdrag I regeringens

Läs mer

Handlingsplan för vård och behandling av etablerade missbrukare i Malmö 2006 2009

Handlingsplan för vård och behandling av etablerade missbrukare i Malmö 2006 2009 Handlingsplan för vård och behandling av etablerade missbrukare i Malmö 2006 2009 Handlingsplan för vård och behandling av etablerade missbrukare i Malmö 2006 2009 Kontaktpersoner Stadsdelsförvaltning

Läs mer

Till Samordningsförbundet FINSAM Styrelse för Kävlinge Lomma

Till Samordningsförbundet FINSAM Styrelse för Kävlinge Lomma 1 (6) Datum 2015-05-20 Dnr Till Samordningsförbundet FINSAM Styrelse för Kävlinge Lomma 2 (6) Förslag till ny FINSAM - Aktivitet Bakgrund Under hösten 2014 genomfördes aktiviteten Samverkanskartan idag

Läs mer

Kartläggning 2012-06-19. Första delen av projektet. S.A.N.N Samverkan.Antidoping.Nätverk.Norrbotten

Kartläggning 2012-06-19. Första delen av projektet. S.A.N.N Samverkan.Antidoping.Nätverk.Norrbotten S.A.N.N Samverkan.Antidoping.Nätverk.Norrbotten S.A.N.N är ett samverkansprojekt med aktörer från samhället och idrotten, finansierat av Socialstyrelsen, Folkhälsoinstitutet, Norrbottens läns landsting

Läs mer

1. Väsentliga förändringar sedan föregående rapport

1. Väsentliga förändringar sedan föregående rapport Sid 1 (6) Statusrapport till styrgrupp Projektets namn: MedUrs Rapportperiod: augusti - november Rapporten har skrivits av: Therese Lundgren 1. Väsentliga förändringar sedan föregående rapport Beskriv

Läs mer

Redovisning av uppdraget fördela stimulansmedel till utvärdering och utveckling av föräldrastöd

Redovisning av uppdraget fördela stimulansmedel till utvärdering och utveckling av föräldrastöd GENERALDIREKTÖREN 2011-06-30 NKC 2010/44 Socialdepartementet 103 33 Stockholm Regeringsuppdrag Redovisning av uppdraget fördela stimulansmedel till utvärdering och utveckling av föräldrastöd (Ert ärende

Läs mer

HANDLINGSPLAN 2014-2015

HANDLINGSPLAN 2014-2015 HANDLINGSPLAN 2014-2015 Mellan landstinget och kommunerna i Norrbotten Våld är en ensidig handling och inte en ömsesidig handling. Där det finns våld finns också motstånd. Omgivningens positiva respons

Läs mer

Projektorganisation. Kriskommunikation över kommungränserna i Skåne Nordväst. Projektet har initierats av kommundirektörerna i Skåne Nordväst

Projektorganisation. Kriskommunikation över kommungränserna i Skåne Nordväst. Projektet har initierats av kommundirektörerna i Skåne Nordväst Projektorganisation Kriskommunikation över kommungränserna i Skåne Nordväst Projektet har initierats av kommundirektörerna i Skåne Nordväst Tillsammans blir vi starka. När samhället skakas av kriser sluter

Läs mer

Tobaksfri skoltid NU! Projektplan

Tobaksfri skoltid NU! Projektplan Tobaksfri skoltid NU! Projektplan Sammanfattning Näst efter hemmet är skolan den miljö som påverkar barn och ungas värderingar, val av livsstil och levnadsvanor mest. Det är därför viktigt att skolan som

Läs mer

Projekt Integrativ medicin inom Region Skåne

Projekt Integrativ medicin inom Region Skåne Region Skåne Direktiv Datum 2009-06-08 Dnr Projektdirektiv Projekt Integrativ medicin inom Region Skåne Organisatorisk enhet Projektbeställare Projektledare Koncernledning Rita Jedlert Hans Du Rietz Datum

Läs mer

Handlingsplan Trygg och säker

Handlingsplan Trygg och säker 1/7 Beslutad när: 2016-05-30 121 Beslutad av Kommunfullmäktige Diarienummer: KS/2016:215-003 Ersätter: Gäller fr o m: 2016-05-30 Gäller t o m: 2018-12-30 Dokumentansvarig: Uppföljning: 2018 Säkerhetschef

Läs mer

Återrapportering av ekonomiskt stöd till lokalt brottsförebyggande projekt

Återrapportering av ekonomiskt stöd till lokalt brottsförebyggande projekt Återrapportering av ekonomiskt stöd till lokalt brottsförebyggande projekt Det sker mycket brottsförebyggande arbete runtom i landet, både som projekt och i den löpande verksamheten. Några av dessa insatser

Läs mer

12 blir närmare 40 välkomna nykomlingar!

12 blir närmare 40 välkomna nykomlingar! Nyhetsbrev juni 2013 12 blir närmare 40 välkomna nykomlingar! Den senaste månaden har min mejlbrevlåda fyllts av intresseanmälningar och engagerade frågor om sociala insatsgrupper. Jag är tacksam att få

Läs mer

Samverkan Trygg och säker stad

Samverkan Trygg och säker stad Samverkan Trygg och säker stad Malmö Trygg och säker stad 2012-2016 Övergripande mål Att öka den upplevda tryggheten bland Malmöborna och minska utsattheten för brott. Indikatorer: Trygghetsmätning, aktuell

Läs mer

Med individen i centrum. Korta fakta och berättelser om samverkan kring kriminella ungdomar i sociala insatsgrupper

Med individen i centrum. Korta fakta och berättelser om samverkan kring kriminella ungdomar i sociala insatsgrupper Med individen i centrum Korta fakta och berättelser om samverkan kring kriminella ungdomar i sociala insatsgrupper Unga som fastnar i kriminalitet är ett stort problem för samhället men framför allt för

Läs mer

PROJEKTDIREKTIV. Gemensam Folktandvårdsorganisation i Jämtland, Västernorrland, Västerbotten och Norrbotten

PROJEKTDIREKTIV. Gemensam Folktandvårdsorganisation i Jämtland, Västernorrland, Västerbotten och Norrbotten PROJEKTDIREKTIV Gemensam Folktandvårdsorganisation i Jämtland, Västernorrland, Västerbotten och Norrbotten webbadress - Projektnamn Gemensam Folktandvårdsorganisation i Jämtland, Västernorrland, Västerbotten

Läs mer

Projekt för framtagande av underlag inför överenskommelse om struktur och ekonomiska åtaganden för ett laboratorienätverk

Projekt för framtagande av underlag inför överenskommelse om struktur och ekonomiska åtaganden för ett laboratorienätverk Projekt för framtagande av underlag inför överenskommelse om struktur och ekonomiska åtaganden för ett laboratorienätverk Förord Laboratorieverksamhet av betydelse för smittskydd och mikrobiologi utvecklas

Läs mer

Katja Kamila 2012-03-30

Katja Kamila 2012-03-30 VÄSTMANLANDS KOMMUNER OCH LANDSTING Barn och unga i fokus Katja Kamila 2012-03-30 Checklista kommunikation Har du kontaktat informatörerna för att diskutera informationsbehoven? Finns det personalresurser

Läs mer

Styrdokument och verksamhetsplan för PULS-gruppen 2008-2009

Styrdokument och verksamhetsplan för PULS-gruppen 2008-2009 Styrdokument och verksamhetsplan för 2008 - STYRDOKUMENT OCH VERKSAMHETSPLAN FÖR PULS-GRUPPEN ÅREN... 1 1. INLEDNING... 2 2. STYRANDE DOKUMENT... 2 3. ÖVERGRIPANDE SYFTE FÖR PULS-GRUPPEN... 4 3.1 MÅL...

Läs mer

POLISSAMORDNINGEN. 2013 03 20 Genomförande 2013-2015

POLISSAMORDNINGEN. 2013 03 20 Genomförande 2013-2015 POLISSAMORDNINGEN 2013 03 20 Genomförande 2013-2015 REDAN STARTAT BYGGAS UNDERIFRÅN INSYN SAMORDNING Dagens möte Därför ska polissamordningen genomföras Utgångspunkter för polissamordningen Så ska polissamordningen

Läs mer

ANSÖKAN OM MEDEL TILL LOKAL FÖR SAMORDNINGSCENTER,COMUNG, FÖR UNGA I LUND

ANSÖKAN OM MEDEL TILL LOKAL FÖR SAMORDNINGSCENTER,COMUNG, FÖR UNGA I LUND 1 (5) Finsamförbundet ANSÖKAN OM MEDEL TILL LOKAL FÖR SAMORDNINGSCENTER,COMUNG, FÖR UNGA I LUND IDEBESKRIVNING Utgångspunkter Sedan den 1 februari 2011 har i form av socialförvaltningen, kultur- och fritidsförvaltningen

Läs mer

Genomförandeplan för implementering av de nationella riktlinjerna för missbruks och beroendevården i Norrbottens län

Genomförandeplan för implementering av de nationella riktlinjerna för missbruks och beroendevården i Norrbottens län Genomförandeplan för implementering av de nationella riktlinjerna för missbruks och beroendevården i Norrbottens län Bakgrund Regeringen fattade den 24 april 2008 beslut om en överenskommelse med Sveriges

Läs mer

Våld i nära relationer. Projektplan. Ett samordnat arbete för våldsutsatta personer i nära relationer SKARPNÄCKS STADSDELSFÖRVALTNING

Våld i nära relationer. Projektplan. Ett samordnat arbete för våldsutsatta personer i nära relationer SKARPNÄCKS STADSDELSFÖRVALTNING SKARPNÄCKS STADSDELSFÖRVALTNING DNR 504-266/09 PROJEKTPLAN Godkänd av styrgruppen 2010-01-11 Våld i nära relationer Projektplan Ett samordnat arbete för våldsutsatta personer i nära relationer Projektperiod

Läs mer

Förbättrad utslussning från sluten ungdomsvård

Förbättrad utslussning från sluten ungdomsvård Förbättrad utslussning från sluten ungdomsvård -Ny lag 2011-08-01 (Prop. 2010/11:107) Brå: Råd för framtiden 25-26 oktober 2012 Maria Hultén LSU-institutioner Johannisberg, Kalix -Utvisningsdömda Klarälvsgården,

Läs mer

Projektbeskrivning över Projekt 24-timmarskommunen i Halmstad

Projektbeskrivning över Projekt 24-timmarskommunen i Halmstad Arbetsgruppen för projektbeskrivning över Projekt 24-timmarskommunen i Halmstad 2005-03-09 Projektbeskrivning över Projekt 24-timmarskommunen i Halmstad Innehåll 1 Inledning... 3 1.1 Förord... 3 2 Syfte,

Läs mer

N Y T T F R Å N SIKTA

N Y T T F R Å N SIKTA Nr 3/08 N Y T T F R Å N SIKTA Kommunförbundet Skåne och Region Skåne har tilldelats statliga medel till det 3-åriga samverkansprojektet SIKTA (Skånes implementering av Socialstyrelsens nationella riktlinjer

Läs mer

Samverkan i lokalt brottsförebyggande. Medborgarhuset i Eslöv den 26 september 2013

Samverkan i lokalt brottsförebyggande. Medborgarhuset i Eslöv den 26 september 2013 Samverkan i lokalt brottsförebyggande arbete Medborgarhuset i Eslöv den 26 september 2013 Polissamordningen: Från en splittrad till en samlad svensk Polis En naturlig fortsättning på arbetet som redan

Läs mer

Vad är förälskelse? Begynnelsestadiet i en kollektiv rörelse bestående av två personer. Francesco Alberoni, Förälskelse och kärlek (1979)

Vad är förälskelse? Begynnelsestadiet i en kollektiv rörelse bestående av två personer. Francesco Alberoni, Förälskelse och kärlek (1979) Vad är förälskelse? Begynnelsestadiet i en kollektiv rörelse bestående av två personer Francesco Alberoni, Förälskelse och kärlek (1979) Fortsatt gemensam utveckling Nytt uppdrag Regeringsuppdrag 2014-2015

Läs mer

Genomförandeplan för implementering av de nationella riktlinjerna för missbruks- och beroendevård i Blekinge Län 2010

Genomförandeplan för implementering av de nationella riktlinjerna för missbruks- och beroendevård i Blekinge Län 2010 Genomförandeplan för implementering av de nationella riktlinjerna för missbruks- och beroendevård i Blekinge Län 2010 Olofström Sölvesborg INNEHÅLLSFÖRTECKNING Bakgrund...2 Syfte...2 Projektmål...2 Tidplan...2

Läs mer

Snabbguide - Region Skånes projektmodell webbplats:www.skane.se/projektmodell

Snabbguide - Region Skånes projektmodell webbplats:www.skane.se/projektmodell Snabbguide - Region Skånes projektmodell webbplats:www.skane.se/projektmodell BP = Beslutspunkt (Projektmodellen har fem beslutspunkter. Vid varje punkt tar beställare/styrgrupp beslut om stopp eller gå)

Läs mer

Kommittédirektiv. Nationell strategi för samhällets stöd och hjälp till föräldrar i deras föräldraskap. Dir. 2008:67

Kommittédirektiv. Nationell strategi för samhällets stöd och hjälp till föräldrar i deras föräldraskap. Dir. 2008:67 Kommittédirektiv Nationell strategi för samhällets stöd och hjälp till föräldrar i deras föräldraskap Dir. 2008:67 Beslut vid regeringssammanträde den 22 maj 2008 Sammanfattning av uppdraget En särskild

Läs mer