Ingen kan göra allt, men tillsammans kan vi göra mycket

Transkript

1 Nyhetsbrev januari 2012 Ingen kan göra allt, men tillsammans kan vi göra mycket Så har vi då lämnat 2011 och kan se fram emot allt vi kommer hinna göra under 2012, innan uppdraget avslutas i oktober. Alldeles snart är det många av oss som träffas på vår konferens då vi ska få möjlighet att ta del av varandras erfarenheter. Du har väl anmält dig till Agnes Alm? Det finns fortfarande möjlighet att vara med! Inom några veckor får vi besked om vi får delta i den sociala världskonferensen, som hålls på Stockholmsmässan i juli. En stor händelse där våra viktiga frågor skulle behöva få ta plats. Vi återkommer med information så snart som möjligt. I det här nyhetsbrevet lämnar vi ordet till arbetsförmedlingen som har mycket spännande att berätta om sociala insatsgrupper från deras perspektiv. Tack för att ni vill dela med er! Vi har också med en sammanfattning över de besök vi gjort i pilotområdena under hösten Jag vill passa på att tacka alla för att ni tagit er tid att träffa oss och delat med er av er kunskap samt arbetssätt. Resumén bygger på den information som var aktuell vid tiden för vårt besök mycket annat har antagligen hänt sedan dess och det återkommer vi till vid vår konferens! Har du något att informera om? Hör av dig till redaktionen, se kontaktuppgifter längre ner. Hälsningar från Christina Kiernan Projektledare Innehåll Arbetsförmedlingen rapporterar Projektgruppens besök i pilotområdena Uppdatering av checklistan

2 Fort in och fort ut så får vi ungdomar i arbete Arbetsförmedlingen jobbar hårt på att hjälpa sysslolösa ungdomar in på arbetsmarknaden. Nyckelorden är tidiga insatser, extra stöd och mycket motivation. Målet för Arbetsförmedlingens arbete med ungdomar är att de ska vidare till arbete eller utbildning så fort som möjligt. Att underlätta ungas etablering på arbetsmarknaden är en viktig del av Arbetsförmedlingens huvuduppdrag. Vi har ett starkt fokus på de ungdomar som står långt från arbetsmarknaden och saknar fullständiga betyg från gymnasiet. Den här gruppen lever i en särskilt utsatt situation, oavsett konjunkturläge, säger Petra Jansson, ungdomsstrateg på Arbetsförmedlingens huvudkontor. För att motivera dem tillbaka till studier eller arbete behövs tidiga insatser och extra stöd från olika kompetensområden. Medverkan i sociala insatsgrupper Arbetsförmedlingen har en självklar plats i de sociala insatsgrupperna med sitt stora utbud av insatser och program för personer i åldrarna år. Hjälp kan bl a erbjudas i form av: kartläggning av den unge i förhållande till ett arbete/utbildning praktikplats & anställningsstöd i olika former folkhögskole- & arbetsmarknadsutbildning SIUS-konsulenter (Särskilt introduktions- och uppföljningsstöd) stöd för arbetsgivare/utbildningsanordnare som tar emot personer i behov av extra hjälp, anpassningar för personer med olika funktionsnedsättningar motiverande samtal, kortare stödsamtal med till exempel en psykolog Christina Rosengren som arbetar som kvalificerad handläggare på Arbetsförmedlingens huvudkontor berättar: För att kunna arbeta så effektivt och smidigt som möjligt med våra insatser har Arbetsförmedlingarna utsett särskilda kontaktpersoner för de sociala insatsgrupperna. Det är dessa arbetsförmedlare som, i samarbete med den unge och övriga inblandade parter, bestämmer vilka insatser individen behöver. SIUS-konsulent med uppdrag granskning På Arbetsförmedlingen Gamlestaden i Göteborg har man förstärkt arbetet i de sociala insatsgrupperna med speciella handläggare, så kallade SIUS-konsulenter. Syftet är att, på ett tidigt stadium, utreda vilka insatser som behövs i samarbetet med kommunen Utifrån diskussioner som förts inom projektet i Göteborg ansåg Arbetsförmedlingen att vår insats skulle bli ännu bättre om vi hade en SIUS-konsulent som en extra resurs att hjälpa de ungdomar som är involverade i projektet, säger Samir Rajic, sektionschef Arbetsförmedlingen Gamlestaden. I SIUS-konsulentens roll ingår även att uppmärksamma och fånga in bra metodinsatser som kan vara aktuella i framtidens arbete i sociala insatsgrupper.

3 Studiebesök i pilotområden under hösten 2011 det här har hänt De studiebesök som Rikspolisstyrelsens projektledning har genomfört under hösten tillsammans med representanter från Sveriges Kommuner och Landsting, Socialstyrelsen och Skolverket har varit mycket lärorika. Här följer en kort beskrivning från våra möten. Stockholm, Södertälje ( ) I Södertälje startade arbetet med sociala insatsgrupper före det nationella pilotprojektet på initiativ av länspolismästaren i Stockholms län. Socialtjänsten och polisen i Södertälje har, sedan flera år, en tät samverkan. Verksamheter som bedrivs i samverkan med med polisen är: Stödcentrum för unga brottsoffer, medlingsverksamheten, LuL-modellen (samverkan kring barn under 15 år som begår brott). Därutöver tjänstgör socialtjänstens myndighetsutövande personal timtid på polisstationen. I Södertälje träffade projektledningen socionomerna/lotsarna som arbetar i social insatsgrupp och chefer från socialtjänsten och polisen. I pilotområdet finns en beredningsgrupp som består av representanter från polis och socialtjänst. Därutöver finns en operativ ledningsgrupp samt ett chefssamråd. Inom socialtjänsten är social insatsgrupp en beslutad insats. Lotsarna bedriver inte myndighetsutövning, utan samordnar insatser kring den unge. Projektet social insatsgrupp leds av polis och socialtjänst i samverkan och en socialsekreterare och en polis arbetar heltid med projektet. Södertälje hade vid tidpunkten för besöket 9 ungdomar med samtycken. Här har man lotsar, anställda inom socialtjänsten, som arbetar uppsökande och har kontakt med ungdomarna. Varje ungdom har fått eller ska få en egen kontaktpolis. Socialtjänsten harutformat en kortfattad åtgärdsplan för varje individ, där det på ett enkelt sätt framgår vad som förväntas av denne och övriga inblandade myndigheter och aktörer. Pilotområdet hade vid studiebesöket problem med att få med skolan på övergripande nivå, dock inte på individnivå. Det finns projekt inom Arbetsförmedlingen för ungdomar som också kan vara målgrupp för sociala insatsgrupper. Det finns möjligen avhoppare i pilotområdet. Frågor som diskuterades under besöket var hur Polisen ska sprida information internt om de som är aktuella i sociala insatsgrupper och fördelen med gemensam utbildning i lagstiftning för socialtjänst och polis. Det finns intresse av att byta ungdomar med annan kommun.

4 Göteborg, Västra Hisingen ( ) I Göteborg finns sedan länge ett fungerande SSPF-arbete (Socialtjänst, Skola, Polis och Fritid). Arbetet med sociala insatsgrupper byggdes på redan befintliga strukturerna för SSPF-arbetet och målgruppen utökades i enlighet med uppdraget till att omfatta personer upp till 25 år. Inom SSPF har man sedan tidigare ett samarbete med samtycke kring individer. Arbetet med sociala insatsgrupper inleddes med att polisen, utifrån en egen riskbedömningsmanual i kortform, valde ut de ungdomar de ansåg skulle bli föremål för sociala insatsgrupper. Socialtjänsten gjorde sedan en bedömning och kunde inhämta kompletterande information från polisen. Kring varje individ bildas en operativ grupp dit aktuella myndighetsrepresentanter och andra kallas under ledning av samordnaren för sociala insatsgrupper. Samordnaren är också länken mellan den operativa gruppen och styrgruppen vars uppgift är att lösa problem som uppstår längs vägen. Det finns fungerande samarbete med skolan, arbetsförmedlingen och Kriminalvården. Vid besöket hade pilotområdet ingen verksamhet på individnivå ännu inom sociala insatsgrupper. De hade dock just fått samtycke ifrån en person. Frågor som diskuterades var dokumentationen hos socialtjänsten, särskilt av biståndsbeslutade insatser på hemmaplan, vikten av områdespoliser och problem med hot mot personal inom kommunen. Det finns intresse av att byta ungdomar med annan kommun. I Västra Hisingen finns det en möjlighet att man kommer ha avhoppare. Vid besöket fanns ingen sådan verksamhet kring avhoppare inom arbetet för sociala insatsgrupper men avhoppare har funnits tidigare i området och det finns troligen fler. Boden ( ) Vid besöket framkom att det finns få resurser för sociala insatsgrupper i Boden. Den sociala insatsgruppen har tagit beslut om att de ungdomar som har aktivt missbruk inte ska ingå i en social insatsgrupp för att de först måste hantera sitt missbruk. När missbruket är behandlat kan de bli föremål för insatsgruppen.

5 En person från socialtjänsten och en person från polisen bedriver merparten av allt individarbete inom sociala insatsgrupper. Det finns en styrgrupp och en arbetsgrupp och det finns samverkan med skolan genom en socionom från gymnasieskolan. Det framfördes dock att det ännu var oklart hur skolan ska kopplas in i den sociala insatsgruppens faktiska verksamhet. Inga andra myndigheter var vid besöket med i arbetet. Den ungdom som de vid besöket hade fått samtycke ifrån var kriminellt belastad och socialtjänsten var positiv till att se kriminalitet som ett eget problem att arbeta med, även för äldre ungdomar, trots att detta formellt inte ingår i socialtjänstens ansvarsområde. I Boden finns en utmaning med att inte låta samverkan vara personberoende. På en liten ort finns det risk att man förlitar sig mer på personer för att det ska fungera än att etablera strukturer för samarbete. De arbetade med att komma fram till hur de ska hantera sekretess från socialtjänsten till polisen gällande sådana uppgifter som polisen redan vet eller som rapporterats från polisen till socialtjänsten. Frågor som diskuterades under besöket var bland annat att det finns stora problem med legalförskrivning av läkemedel till ungdomar och vilka kriterier som ska utgöra grund för urvalet av ungdomar till den sociala insatsgruppen. Detta utifrån ett resonemang om det är de som är mest brottsbelastade som ska ingå eller om man ska ha en mer förebyggande hållning. Örebro ( ) Besöket i pilotområdet genomfördes i närvaro av de högsta cheferna inom socialtjänsten och närpolischefen. Arbetet med sociala insatsgrupper är avgränsat till stadsdelen Vivalla. I pilotområdet har det upparbetats en struktur för arbetet både gällande nyrekrytering till kriminalitet och avhoppare. Sedan tidigare finns samverkan mellan polis, skola, socialtjänst och fritid kallat ÖREFÖR. Sociala insatsgrupper är ett vidare samarbete eftersom det innebär samverkan mellan fler aktörer såsom Kriminalvården m fl kring individer och inhämtande av samtycke. Vid besöket hade de olika grupperna inom arbetet med sociala insatsgrupper formerats och de hade hunnit involvera de andra myndigheterna. De har inrättat en styrgrupp för de högsta cheferna från de olika verksamheterna, en operativ styrgrupp med mellanchefer och en praktikergrupp med socialsekreterare och poliser från Vivallagruppen. I Örebro har sociala insatsgruppen delats i två delar, en för unga i riskzon och en för avhoppare. Enhetschefen för ungdom på socialtjänstens myndighetskontor är samman-

6 kallande för unga i riskzon och enhetschefen för vuxna på socialtjänstens myndighetskontor är sammankallande för avhopparverksamheten. De hade vid besöket inget samtycke. Frågor som diskuterades under besöket var hur mycket en ungdom egentligen samtycker till genom att underteckna samtycket för sociala insatsgrupper och hur länge samtycket är giltigt. Det lyftes också upp som ett problem att de som vill hoppa av från kriminell livsstil ofta är äldre än 25 år. Från socialtjänsten fanns frågor och viss tveksamhet till delar av samarbetsformen och till hur BBIC:s genomförandeplan förhåller sig till projektets åtgärdsplan för ungdomen. Lund ( ) Vid besöket fick projektledningen träffa både representanter för styrgruppen och arbetsgruppen för sociala insatsgrupper. Vid tiden för besöket ingick polisen, socialtjänsten, kultur- och fritidsförvaltningen, utbildningsförvaltningen och barn- och skolnämnden i samarbetet. Lund hade ingen kontakt med andra myndigheter då de aktuella ungdomarna är väldigt unga. De har en stor fördel av goda personrelationer mellan företrädare för polisen och kommunen och en lång tradition hos politikerna att satsa på skolan. Lund ligger på framkant i arbetet med fungerande verksamhet och bra samarbete. I Lund sorterar fältare och personal på fritidsgårdarna under Kultur & - fritidsförvaltningen. All personal, oavsett om de arbetar ute på fältet eller inne på någon av de befintliga fritidsgårdarna, ses som fältare i den bemärkelsen att de ska kunna lägga om sitt arbete utifrån det aktuella behovet hos ungdomar i området. Det finns dock en oro för att organisationen inte är den bästa eftersom socialtjänsten inte får information om ungdomar i riskzon från fältarna trots att det borde vara så att fältarna kommer i kontakt med ungdomar som är i riskzon att utveckla en kriminell livsstil. I Lund finns något som heter Polismentorskap. Det innebär att ca 10 närpoliser har utbildats till polismentorer av socialtjänsten. Är man polismentor träffar man en ungdom i riskzonen för att utveckla en kriminell livsstil utifrån ett specifikt program bestående av 8-9 träffar. Lund hade vid tiden för besöket en individ med samtycke och ytterligare tre som de vill få in och också arbetar aktivt med att få in i projektet. De har som policy att fortsätta motivera de som de anser skulle ha nytta av sociala insatsgrupper även om de flera gånger får ett nej när de frågar om samtycke.

7 En fråga som diskuterades vid besöket var om ungdomar som är aktuella för sociala insatsgrupper ska prioriteras inom socialtjänsten. Alla ungdomar som är aktuella hos socialtjänsten i Lund erbjuds de insatser de behöver. Frågor om dokumentation som funnits tidigare har de löst. Malmö, Hyllie ( ) Vid besöket i Hyllie framkom att de har svåra sociala problem att hantera. De har organiserat sig i tre grupper, en styrgrupp, en projektgrupp och en insatsgrupp. De har sedan tidigare SSP-arbete (Skola, Socialtjänst och Polis) med en styrgrupp som nu blivit styrgrupp också för sociala insatsgruppen. I arbetet med att forma den sociala insatsgruppen hade de inledningsvis problem med att få med skolan på ett tydligt sätt. De har representanter för skolan i de olika grupperna men det finns vissa tveksamheter kring roller och mandat. De har framfört önskemål om att få in en yrkesvägledare men ännu inte lyckats. I arbetet med att motivera ungdomar till att ingå i de sociala insatsgrupperna har det gått relativt bra med att få samtycken. I en del fall där det inte gått att få samtycke har det handlat om föräldrar som inte vill ge samtycken och socialtjänsten bedömer att det är familjer som sedan länge haft kontakt med socialtjänsten och även tidigare avböjt insatser. Det har varit lättare att få samtycken från nya klienter. De har dock hittat en mellanlösning där de fått delvisa/framtida samtycken genom att en familj sagt att de är beredda att ta en ny diskussion om ungdomen skulle bli anmäld för brott. I valet av ungdomar har de inkluderat någon som är dömd till LVU och som av andra skäl varit placerad. Vid besöket hade de fyra ungdomar med samtycken. De skriver genomförandeplaner där både socialtjänstkontakterna och den unges kontakt med polisen och skolan finns med. Frågor som diskuterades under besöket var hur polisen ska hantera ungdomar som är med i sociala insatsgrupper, vad en unge samtyckt till genom deltagande i en social insatsgrupp och hur informationsspridningen internt inom polisen ska gå till. Stockholm, Botkyrka ( ) I Botkyrka är sociala insatsgrupper en del av projektet ALFI som syftar till att minska brottsligheten och öka tryggheten genom åtgärder som tar sikte på att förhindra nyrekrytering

8 till kriminalitet bland unga samt att förmå unga vuxna med en kriminell livsstil att upphöra med denna. Projekt ALFI var under uppstart. I Botkyrka har ansvaret delats upp så att en enhet inom socialtjänsten ansvarar för identifiering av unga i riskzon och en annan enhet ansvarar för åtgärder för dessa. Sedan tidigare finns ett projekt kallat Kraftsamling inom vilket det pågår arbete på förebyggarsektionen på socialtjänsten med att kartlägga och identifiera unga som riskerar att bli kriminella. Tanken är att den befintliga styrgruppen för projektet Kraftsamling också ska bli styrgrupp för den sociala insatsgruppen. Utredningsenheten har ansvaret för att ta fram individuella åtgärdsplaner för aktuella ungdomar. Den enheten har också tagit emot en lista på ungdomar från polisen utifrån faktorer om tidig kriminell debut, kriminella syskon, förekomst av droger m.m. För att underlätta samverkan mellan myndigheterna i de olika projekten arbetar Polisens, Kriminalvårdens och kommunens jurister tillsammans för att ta fram ett gemensamt synsätt på sekretesslagstiftningen. Vid tidpunkten för studiebesöket fanns inga samtycken. Frågor som diskuterades under mötet var informationsöverföring mellan öppenvårdsverksamheten och den myndighetsutövande delen inom socialtjänsten samt mellan polisen och socialtjänsten när det gäller sådan information som inte föranleder i en SOL 14-anmälan. Det diskuterades också kring hur man på bästa sätt ordnar möten då det upplevdes som svårt att få alla att närvara. En eventuell lösning kan vara en fast mötesdag och tid Stockholm, Spånga/Tensta ( ) I Spånga-Tensta träffade projektledningen både personer som arbetar med individer i den sociala insatsgruppen och chefer. Det finns i pilotområdet en nätverksgrupp, något som är mittemellan en styrgrupp och en arbetsgrupp. I den nätverksgruppen sitter både chefer och de som handlägger individärenden och tillsammans diskuterar de generellt om arbetet i sociala insatsgruppen men inte enskilda individärenden. Arbetet hålls ihop av en samordnare. Socialtjänsten har sedan tidigare 2 lotsar på familje- och resursenheten (öppenvården) som också kommer att arbeta med ungdomar i de sociala insatsgrupperna. Arbetet kring individerna sker i små grupper där lotsarna är sammankallande.

9 I Spånga-Tensta fanns det vid tiden för besöket en ungdom som de fått samtycke ifrån. Den ungdomen var från början inte motiverad men hade tung kriminalitet och en insats från socialtjänsten bedömdes som nödvändig. Socialtjänsten beslutade att använda mellantvång (11 LVU), en mycket ovanlig åtgärd som kan beskrivas som en frivillig insats under tvång. En av de fördelar med mellantvång som lyfts fram är att ungdomen inför sina kamrater kan förklara att de insatser som görs är under tvång och att han eller hon inte kan välja. För ungdomar som exempelvis är medlemmar i ett kriminellt gäng kan det annars vara svårt att förklara varför man har kontakt med myndigheter. När ungdomen sedan begick ny brottslighet och därefter dömdes till LSU ville han inte längre delta i en social insatsgrupp. I Spånga-Tensta har de som arbetar med sociala insatsgrupper diskuterat mycket kring vad gruppen förväntas göra och vad en social insatsgrupp egentligen är. De har också pratat om vilken juridisk status deltagande i en social insatsgrupp har, exempelvis om det är något som man kan begära att få vara del i och om det ska ges som en insats i den mening som man använder begreppet insats inom socialtjänsten. Borlänge ( ) Borlänge har en historia av att vara ett mycket kriminellt belastat område. Under besöket fick projektledningen veta att detta har förändrats och att det sedan många år finns ett intensivt samarbete mellan kommunen och polisen som bedöms i alla fall till viss del ha påverkat situationen på orten. I arbetet med sociala insatsgrupper har de två beredningsgrupper, en som arbetar med ungdomar under 18 år och en som har ungdomarna mellan år. Inom socialtjänsten har en och samma handläggare alltid samma individs ärenden, oavsett om individen byter enhet. Detta gör att de inte har problem med sekretess vid överlämning mellan enheter. De hade vid besöket fått med en del andra aktörer i den sociala insatsgruppen såsom Arbetsförmedlingen och skolan, dock ännu inte Kriminalvården. De berättade att de gärna ville få med barn- och ungdomspsykiatrin och trodde att det skulle gå att lösa för de ungdomar som hade sådant behov. Samtycke hämtas av den person från respektive myndighet som har bäst kontakt med ungdomen. Vid tiden för besöket fanns två ungdomar med samtycken och en tredje kom in ungefär samma dag. I beredningsgruppen har också anonyma ärenden dragits för att avgöra om det är aktuellt att inhämta samtycke.

10 I den sociala insatsgruppen i Borlänge har de diskuterat en del kring kriterierna för att ingå i en social insatsgrupp. Till en början hade de som kriterie att ungdomen ska ingå i ett kriminellt nätverk men de har nu beslutat att ungdomar som är kriminella utan att tillhöra ett nätverk kan ingå. Vid studiebesöket diskuterades skolans roll och att det kan vara svårt att få med skolan i samarbetet. Det framfördes att det är viktigt att Skolverket förespråkar sociala insatsgrupper för att det ska prioriteras på skolorna. Uppsala, Gottsunda ( ) Gottsunda var ett av de utpekade områdena i regeringsuppdraget och arbetet med sociala insatsgrupper upplevdes från de som inom kommunen arbetade i befintliga projekt som en pålaga. Vid studiebesöket i Gottsunda fick projektledningen träffa chefer för polisen och aktuella enheter inom Gottsunda stadsdel samt de två lotsar som arbetar med unga i Gottsunda. De berättade att det inom Uppsala kommun finns en lång tradition av att arbeta i olika projekt där resultatet sällan blir bestående och motivationen för att delta i ytterligare ett projekt inte var så stor. Vid besöket fanns samtidigt också två andra projekt, SSP och LOS (Lokal Operativ Samverkan). I Uppsala har de en komplicerad kommunorganisation som är väldigt politiskt styrd, mer än i andra kommuner där tjänstemännen har relativt stort utrymme. Exempelvis har det beslutats att det ska inrättas både en tjänstemanna- och en politisk styrgrupp för de tre projekten tillsammans. De har också en ovanlig indelning av ansvarsområden i kommunen som bland annat innebär att de har ämnesindelade socialnämnder. I Gottsunda har man inte kommit igång med arbete i sociala insatsgrupper. Det befintliga SSP-arbetet som väldigt mycket liknar arbetet i sociala insatsgrupper har inte fungerat att utveckla så att sociala insatsgrupper kunnat införlivas i det befintliga arbetet. Polisen har sammanställt en lista på ungdomar som de delger socialtjänsten i januari 2012 då det tillsätts en tjänst som samordnare för sociala insatsgrupper. Det finns förutsättningar att få till arbete med sociala insatsgrupper i Gottsunda. Det finns både ungdomar och unga vuxna som skulle kunna bli aktuella. Det finns också samtycken inom ramen för SSP-arbete och för de ungdomar som fyller 15 år blir sociala insatsgrupper en naturlig fortsättning.

11 Under studiebesöket diskuterades bland annat frågor om sekretesslagstiftningen, informationsöverföring från polis till socialtjänsten och dokumentation av insatser som genomförs av vårdgivare utanför kommunen. Karlskrona ( ) I Karlskrona har polisen och socialtjänsten ett tätt samarbete. Socialtjänsten arbetar vissa dagar på polisstationen och det är en person på socialtjänsten som hanterar alla anmälningar som kommer från polisen. De har nyligen inlett ett samarbete med skolan och har genomfört rektorsmöten med samtliga rektorer inom kommunen. Kommunen kommer att tillsätta en tjänst för att arbeta med det kommunala uppföljningsansvaret där inte minst skolan är viktig. De har genomfört ett möte med flera andra myndigheter såsom Arbetsförmedlingen och Kustbevakningen för att involvera dem i arbetet. Arbetsförmedlingen kommer att avsätta en heltidstjänst för sociala insatsgrupper från år Arbetet med de sociala insatsgrupperna bedrivs i en styrgrupp och i en operativ grupp. Kring individerna samlas de som är aktuella för just den ungdomens behov. Socialtjänsten framför att de har en organisation som passar väl med arbetet i sociala insatsgrupper. De har en fältverksamhet som arbetar uppsökande och med både öppenvård och myndighetsutövning. De har löst en del interna informationsöverföringsproblem genom att låta öppenvårdsdelen (fältarna) ha 10 % anställning inom myndighetsutövning. Socialtjänsten hade även inrättat sin organisation så att den överensstämde med indelningen av närpolisområden. I Karlskrona är det socialtjänsten som inhämtar samtycken och vid tiden för besöket hade de två samtycken inom det åldersspann som ingår i projektet. Vid studiebesöket diskuterades det kring målgruppen för sociala insatsgrupper och att det kanske finns en vinst i att inte bara de med störst brottsbelastning blir föremål för sociala insatsgrupper. De vill kunna visa att man kan få hjälp med att hitta arbete mm även om man inte har varit bland de grövst kriminella. De har också pratat om hur personer som ingår i en social insatsgrupp utan att vara myndighetsanställda, exempelvis en tränare, förhåller sig till tystnadsplikt.

12 Linköping ( ) I Linköping finns ett projekt om polisanmälda ungdomar under 15 år, Aslan 48. I arbetet med Aslan 48 identifierades problem kring socialtjänstens uppdelning i myndighetsutövning och öppenvård. För att de som arbetar i det projektet ska kunna arbeta utan att bryta mot sekretesslagstiftningen har de delade tjänster mellan myndighetsutövningen och öppenvårdsdelen. Inom öppenvårdsverksamheten finns fältare. Inom socialtjänsten tycker man att det är problematiskt att inte allt det förebyggande arbetet ligger under socialnämnden. I Linköping har det inrättats en styrgrupp där både chefer från socialtjänsten och polisen sitter. Hösten har de ägnat åt att formera organisationen för arbetet och men de har inte påbörjat konkret verksamhet kring individer. Projektet har lett till att socialtjänsten har blivit bättre på att inhämta information från polisen om ungdomar som de arbetar med inom de sociala insatsgrupperna. Arbetet har drivits på av polisen som inhämtat 13 samtycken. Socialtjänsten har dock inte hunnit med och vill nu vänta med att ta in fler samtycken tills de hunnit komma igång med verksamheten. Det har etablerats en tät kontakt med kriminalvården och frivården och representanter i den sociala insatsgruppen har haft kontakt med fyra unga vuxna som visat intresse att lämna en kriminell livsstil. Ingen av dessa fyra har hittills tagit steget men intresse finns. De har också förberett stöd från polisens personskyddsgrupp om det skulle vara aktuellt för någon av dem som vill hoppa av. De har en fundering på att utvidga arbetet till att söka efter avhoppare inne på anstalter. Under besöket diskuterades kring svårigheterna att ordna en praktikplats för ungdomar och utbetalning av lön kontra studiebidrag. Om en ungdom är inskriven i en skola kan de inte få lön för en praktik men om de får lön för praktiken då ses det som en arbetsmarknadsåtgärd och de förlorar sitt studiebidrag. Det fanns också vissa frågetecken kring socialtjänstens verksamhet och hur myndigheten förhåller sig till öppenvårdsdelen Råd och stöd.

13 Lista för smartare arbetssätt check! För att formerna för de sociala insatsgruppernas arbete ska bli tydligt har RPS valt att ta fram en övergripande checklista för hur arbetet i de sociala insatsgrupperna kan gå till. Alldeles snart får du en checklista som på ett lättöverskådligt sätt beskriver arbetet med sociala insatsgrupper. Listan kommer att uppdateras kontinuerligt under projekttiden och den ska inte förväxlas med Socialstyrelsens uppdrag med att ta fram en Vägledning. Styrgruppen för det nationella projektet sociala insatsgrupper bedömer att checklistan är ett bra stöd för det lokala arbetet, kommenterar Christina Kiernan, Rikspolisstyrelsens projektledare. Checklistan presenteras vid erfarenhetskonferensen den 9-10 februari. Är det något du vill ta upp i nyhetsbrevet inför nästa utskick? Då är du välkommen att mejla ditt textbidrag till anette-e.karlsson@polisen.se senast den 1:a i månaden Sociala insatsgrupper i fem punkter 1. Ett uppdrag från regeringen med syfte att minska ungdomsbrottsligheten. 2. Projektet drivs av Rikspolisstyrelsen i samråd med Socialstyrelsen, genomförs i 12 pilotområden. 3. Målet är att utveckla effektiva samverkansmetoder och stärka det sociala nätverket kring den unge. 4. Projektet pågår t o m den 31 oktober Socialstyrelsens uppdrag, att utveckla en riskbedömningsmanual, ska redovisas den 31 oktober Slutleveransen omfattar slutrapport, utvärdering, riskbedömningsmanual och vägledning. Läs mer på