Tack, Trevlig läsning! Hälsningar från. Christina Kiernan Projektledare. Innehåll

Transkript

1 Nyhetsbrev mars 2012 Tack, alla ni som var med på erfarenhetskonferensen i Göteborg den 9-10 februari. Det var två oförglömliga dagar där mötesdeltagarna verkligen engagerade sig i gruppdiskussioner och frikostigt delade med sig av goda exempel till varandra. Jag tror att vi som var där är överens om att den här typen av samarbete är alldeles fantastiskt värdefullt och bra! Under konferensen blev det väldigt tydligt att verksamheten kommit olika långt i pilotområdena, vilket har stor påverkan på utvecklingen av samverkan med andra myndigheter. Med anledning av detta skjuter vi på den planerade konferensen som var tänkt att hållas för samverkande myndigheter den 26 april. Vi återkommer med ett eventuellt nytt datum framöver. Förresten, du har väl varit inne på polisen.se och tittat på filmerna, bilderna och läst igenom föreläsarnas gedigna material? På följande sidor hittar du korta sammanfattningar av föreläsningarna från konferensen. Trevlig läsning! Hälsningar från Christina Kiernan Projektledare Innehåll Sammanställning av föredragen under erfarenhetskonferensen: Sociala insatsgrupper bryter mark och river sekretessmurar Rån och bilstölder är högriskbrott Alla kan och vill jobba! Vi vet vad vi borde göra, men gör det inte Jag önskar att det var bättre i skolan Södertälje har hittat rätt med lotsar Visst går det att byta ungdomar med varandra Vägledningen växer vidare Kunskapskonferensen inställd Bilaga Gruppdiskussionsinnehåll vid erfarenhetskonferens

2 Sociala insatsgrupper bryter mark och river sekretessmurar Deltagarna i det nationella projektet med sociala insatsgrupper samlades under en erfarenhetskonferens i Göteborg som anordnades av Rikspolisstyrelsen. I två dagar delade 120 engagerade socialarbetare, poliser, skolpersonal, jurister, forskare och experter inom området ungdomskriminalitet med sig av sin kompetens och insikter. Nu vill jag bara skynda mig hem och jobba med allt det vi pratat om. Jag blir så inspirerad av att höra om de andras erfarenheter, de här dagarna har gett mig hur mycket uppslag som helst att ta vidare till vår verksamhet, Marie-Therese Metzen från socialtjänsten i Uppsala. Det är inte viljan som saknas. Inte heller resurser och engagemang. Det är två världsliga ting som står i vägen för samverkan kring utsatta ungdomar: 1. En sekretesslagstiftning som försvårar informationsutbyte mellan och inom berörda verksamheter. 2. Förmågan att behålla en samverkan över tid. Utmaningarna med de här två barriärerna och sätt att komma runt dem diskuterades på en erfarenhetskonferens för sociala insatsgrupper i Göteborg den 9-10 februari. Ett skriftligt okej är inträdesbiljetten I det nationella projektet sociala insatsgrupper har man löst delar av sekretessproblemet med ett så kallat samtycke från berörda ungdomar och deras familjer. Samtycket är helt enkelt en undertecknad blankett där den unge säger ja till att medverka i en socialinsatsgrupp genom att godkänna ett informationsutbyte mellan berörda verksamheter. En förutsättning för vårt projekt är just samtycket som innebär att vi kan samarbeta på individnivå. Vi har fått kommentarer om att det är fjuttigt med de 74 ungdomar som vi har med i de sociala insatsgrupperna, vilket är ett orättvist påstående. Vårt uppdrag är att prova ut och skapa metoder för hur det här arbetet ska genomföras för framtiden. Det är också viktigt att förstå vilken utmaning det är att motivera och inspirera ungdomar med ett kriminellt leverne att vilja förändra sina liv. Varje gång vi lyckas få en enda med oss är en framgång, uttrycker Christina Kiernan, projektledare. Samlade erfarenheter som kan förändra världen Huvudsyftet med konferensen den 9-10 februari i Göteborg var att skapa relationer över verksamhetsgränserna och utbyta erfarenheter med varandra. Att förutsättningarna varierar i de olika områdena framkom tydligt under de livliga gruppdiskussioner som genomfördes. Projektledningen är mycket nöjd med evenemanget: Det här blev rentav bättre än vi hade hoppats. Föreläsarna satte guldkant på konferensen och de olika budskapen blev en lagom mix av teori och praktik. Mest roligt var det att se hur deltagarna minglade med varandra i pauserna och byggde relationer. Vi hoppas och tror att

3 flera kommer att hålla kontakten med varandra över verksamhetsgränserna även i fortsättningen det vinner vi alla på.

4 Christina Kiernans tips för ett lyckat insatsarbete Återkoppling utfallet av varje insats behöver följas noga och erfarenheten återkopplas till samtliga berörda. Engagerade ledare se till att få cheferna med dig. Om de inte självmant sätter sig in i arbetet, får du se till att hålla dem uppdaterade kontinuerligt ändå. Samordning genom en utpekad person hos socialtjänsten undvik att falla tillbaka i stuprörsarbetet där alla pysslar med sitt. Utse samordnare som kan hålla ihop insatserna på heltid. Det är ingen uppgift som kan göras med vänster hand. Ta hjälp av andra exempelvis Arbetsförmedlingen och Kronofogdemyndigheten, som kan ha insatser att bidra med eller viktiga uppgifter om individen att tillföra åtgärdsplanen. Höj blicken ovanför stupröret! Rån och bilstölder är högriskbrott Ungdomar som rånar och stjäl bilar i tidig ålder löper större risk att fastna i ett kriminellt leverne. Det visar en undersökning om Strategiska brott bland unga på 00-talet från BRÅ. Alla exemplar av BRÅ:s rapport om 00-talets ungdomsbrottslighet tog slut under erfarenhetskonferensen för sociala insatsgrupper i Göteborg den 9-10 februari. Under föreläsningen som hölls av Sven Granath fick åhörarna många aha-upplevelser. Vi har följt ungdomar (15-20 år) som finns med i brottsregistret under tio år, Deras kriminella karriär pekar på vissa mönster, berättar Sven Granath. Kriminella dörröppnare I BRÅ:s undersökning framkommer att ungdomar som begår följande brott i tidig ålder, löper större risk att fortsätta sin kriminella bana (återfallsförbrytare): Rån (främst personrån) kännetecknar storstads- och gängungdomar. Stöld av motorfordon (bil, moped). Gemensamt för de här brotten är att de innehåller ett spänningsmoment och inslag av egen vinning, vilket är starka drivkrafter för en kriminell livsstil, presenterar Sven Granath. Brottsaktiva kännetecken Undersökningsresultatet pekar också på att det finns vissa omständigheter i de utsatta ungdomarnas historia som signalerar ökad risk för fortsatt kriminalitet: Dokumenterade inlärningsproblem och en anpassad skolgång. Känd hos socialtjänsten före 15 års ålder. Tidigt kriminellt umgänge.

5 Brottsförebyggande rådets tips för ett lyckat insatsarbete Intensiva insatser gärna på flera livsområden (skola, kamrater, droger etc.) Individuella insatser alla har olika förutsättningar och behov. Bryt mönster motivera den unge att byta umgänge, hjälp till att ordna upp skolsituationen, försök att inspirera till nya förhållningssätt och värderingar. Öppna den unges ögon med konkreta alternativ till en kriminell karriär. Motivera till alternativa sätt att leva sin vardag. Alla kan och vill jobba! Arbetsförmedlingen är en av de verksamheter som gärna vill vara med i, och har mycket att erbjuda, de sociala insatsgrupperna. Jag tror inte att alla har hängt med i den stora utveckling som vi har genomgått de senaste tre åren. Vi har ett stort utbud av stödinsatser som kan göra skillnad i utsatta ungdomars liv, inleder Christina Rosengren Gustafsson sitt anförande under erfarenhetskonferensen för sociala insatsgrupper i Göteborg. Visste du att arbetslösa inte längre behöver stå till arbetsmarknadens omedelbara förfogande för att ha rätt till ersättning och stödåtgärder? Det är en viktig förändring för individen, som innebär att den arbetslöse kan ta del av andra utvecklande aktiviteter utan att vara beredd att hoppa på ett jobb från den ena dagen till den andra, säger Christina Rosengren Gustafsson, arbetsförmedlingen. Unga in Unga in är ett projekt medfinansierat av Europeiska Socialfonden som startades 2009 i samarbete mellan bland andra Arbetsförmedlingen och Fryshuset i Stockholm. Projektet syftar till att få unga, som idag inte finns i arbete, studier och inte heller är inskrivna på Arbetsförmedlingen eller har försörjningsstöd, att närma sig arbetsmarknaden. Det bygger på frivilligt deltagande - det är alltså de unga själva som tar initiativ till att vara med i projektet. - De som kommer till oss är ofta ungdomar som inte har fullgjort sina gymnasiestudier, som saknar ett skyddande nätverk/familjestöd och som har svårt att själva skapa ett fungerande liv, berättar Elna Olsson som är projektledare för projektet. Satsningen har varit så lyckosam att arbetet fått bifall att fortsätta och ska nu spridas i hela landet. - Det känns jättekul att vi får ge fler ungdomar möjlighet att ta hjälp av oss framöver, uttrycker Elna Olsson. Individuella åtgärder Unga in har flera gemensamma nämnare med sociala insatsgrupper och man samarbetar gärna med projektet.

6 Precis som satsningarna i de sociala insatsgrupperna är våra åtgärder specialanpassade utifrån individens behov. Vi börjar med att kartlägga den unges liv och kommer överens om lämpliga aktiviteter med den unge. Målet är att hitta ett arbete, men det kan även handla om en kompletterande utbildning eller någon annan sysselsättning som gör det möjligt att hålla koll på vad den unge gör, förklarar Elna Olsson. Utgångspunkten i Unga in är att alla kan och vill jobba. Arbetsförmedlingen har mycket att ge sociala insatsgrupper Christina Kiernan, Rikspolisstyrelsens projektledare för sociala insatsgrupper, ser stora vinster med att samarbeta med Arbetsförmedlingen. Vi har mycket att lära av och hämta hos Arbetsförmedlingen. De har kommit långt i arbetet med att motverka utanförskap och har ett stort utbud av stödinsatser som kan vara del av våra åtgärdsprogram. Arbetsförmedlingen finns dessutom representerad på samtliga kriminalvårdsanstalter. Elna Olsson och Christina Rosengren Gustafsson tipsar om vad Arbetsförmedlingen kan bidra med i arbetet med sociala insatsgrupper Jobbgaranti för unga (16-24 år). Skräddarsydda praktikplatser. Särskilt introduktions- och uppföljningsstöd för ungdomar med funktionsnedsättning. Annat anställningsstöd i olika former. Arbetsmarknadsutbildningar. Vi vet vad vi borde göra, men gör det inte Det var längesen forskarna slutade forska om de generella riskfaktorerna bakom kriminalitet. Idag vet vi vilka faktorer som har betydelse för risken att begå brott, med andra ord vet vi i stora drag hur brottslighet kan förstås och förklaras. Alltså vet vi också vad vi kan göra åt det, men gör det inte. Hur kan det komma sig? Det var svidande kritik som presenterades av Anders Tengström, forskare på Karolinska Institutet, när han föreläste på erfarenhetskonferensen. Vi vet att kriminella ungdomar som vårdas på institution i en klar majoritet av fallen återfaller i nya brott vi måste fråga oss om det är värt att fortsätta skicka iväg dem. Vi vet att en livslång kriminell karriär kostar samhället 250 miljoner kronor i direkta kostnader och utebliven produktion. Ändå fortsätter vi att hävda att vi inte har resurser att ge dem den hjälp de skulle behöva. Vi har effektiva hjälpmedel för att identifiera högriskungdomarna, alltså de fem procent som begår 50 procent av alla brott. Ändå gör vi inte vad vi kan för att förhindra att de bygger vidare på sina kriminella karriärer.

7 Risk- och skyddsfaktorer Forskningen på området visar tydligt att det finns risk- och skyddsfaktorer som i stor utsträckning påverkar en ung persons framtid som kriminell eller inte kriminell. Risk- och skyddsfaktorerna har ett direkt samband med varandra. En ungdom med missbrukande föräldrar, koncentrationssvårigheter och dåligt umgänge kan trots allt klara sig bra om han/hon får rätt behandling och stöttning av andra personer som bryr sig om, menar Anders Tengström. Riskfaktorerna är, för närvarande fler än skyddsfaktorerna. Trösten är att skyddet väger tyngre än risken, så det finns hopp och all anledning att erbjuda behandling och stöd en skyddsfaktor har stor betydelse även om det finns många riskfaktorer. Anders Tengströms tips för ett lyckat insatsarbete Erbjud öppna vårdformer på hemmaplan, institutionsplacering bör användas framförallt för utredning och bedömning. Satsa på behandling som förändringsmodell, inte straff. Arbeta med högriskfallen i första hand. Sätt upp behandlingsmål med nära koppling till de riskfaktorer som driver fram brottslighet. Använd KBT social inlärning som motor för förändring. Anpassa behandlingen utifrån individens personlighet och förutsättningar (begåvning etc). Jag önskar att det var bättre i skolan Framtiden för ungdomar som haft en misslyckad skolgång ser mörk ut. Enligt Social rapport 2010 från Socialstyrelsen innebär ett lågt avgångsbetyg i nian en stor risk för en problematisk livssituation. I tio år har Martin Hugo jobbat med ungdomar som misslyckats i skolan. Under den här tiden har han deltagit i två forskningsprojekt där han under lång tid har varit tillsammans med ungdomar på IV-programmet och på särskilda ungdomshem. Hans erfarenheter kan alltså i allra högsta grad beskrivas som verklighetsnära. Jag har haft förmånen att få lära känna de här ungdomarna och ta del av deras innersta tankar och känslor i åtskilliga timmar. Det som kommer igen i deras, många gånger, tragiska historier är att den unge känner sig missförstådd och marginaliserad i skolans värld. Till slut ger han/hon upp och slutar att gå dit. Vi måste införa nolltolerans mot skolfrånvaro i ett tidigt skede, och då krävs ett samarbete mellan skola och socialtjänst, hävdar Martin Hugo. Ett samhällsproblem Martin Hugos, och annan, forskning visar att en misslyckad skolgång innebär en stor risk för fortsatta svårigheter i livet med arbetslöshet och utanförskap. Flera av de ungdomar Martin har pratat med uttrycker själva att de önskar att de haft det bättre i skolan.

8 Man har berättat för mig att man blivit runtflyttad som ett problembarn mellan olika klasser och, i värsta fall, olika skolor. Att man inte fått den stimulans eller hjälp man behövt och att det bara känts meningslöst att gå dit, eftersom man ändå inte lärt sig nåt. Det är oacceptabelt att det får vara så här i vår tid. Vi måste skapa ett system där ungdomarna känner sig sedda och att någon bryr sig om dem. Det står i skollagen att alla ska erbjudas likvärdig undervisning! Martin Hugos tips för ett lyckat insatsarbete Visa att du bryr dig förhållningssättet är avgörande. Skapa ett innehåll som känns på riktigt, som väcker en vilja att delta. Skapa delaktighet och mening. Ingen vill bli utpekad som ett problem, som man vill göra sig av med! Södertälje har hittat rätt med lotsar I Södertälje står miljonprogramsområdena tätt och många olika etniciteter bor sida vid sida. Den stora rörligheten med in- och utflyttning skapar vardagsproblem som kräver stora sociala och polisiära insatser ligger ungdomskriminaliteten högt på angelägenhetslistan hos ansvariga i Södertälje kommun. Sedan 2007 har samverkan mellan socialtjänst och polis utvecklats. Verksamheter som i dag är samlokaliserade med polisen är Stödcentrum för unga brottsoffer, Medlingsverksamheten och Social insatsgrupp. De samlokaliserade verksamheterna kallas för ungdomscentrum. Ungdomscentrum erbjuder ungdomar som begått brott och utsatts för brott socialt stöd. Social insatsgrupp startade som verksamhet 1mars Vi gör en noggrann riskbedömning i flera steg för att kartlägga det individuella behovet. I arbetet med de sociala insatsgrupperna som ingår som en del i vår verksamhet har vi en regel om att ungdomar som misstänks för fler än fyra brott har möjlighet att vara med i programmet. Övriga ska få hjälp den vanliga vägen, alltså enligt ordinarie verksamhet, säger Rose-Marie Lundkvist på socialtjänsten. Om den unge tillhör personkretsen med rätt till särskilt stöd öppnas en rad möjligheter med insatser från skolan, socialtjänsten och polisen. Vi samlas varje måndag i en beredningsgrupp och diskuterar våra ungdomar. I de sociala insatsgrupperna har vi just nu tio unga som deltar, men vi har ett 40-tal i kö, där vi ännu inte har utrett klart status, berättar Rose-Marie Lundkvist. Lotsar som samordnar Pilotområdena som deltar i det nationella projektet sociala insatsgrupper arbetar på olika sätt utifrån de förutsättningar som finns i kommunen. I Södertälje har man nått framgång genom lotsar som samordnar aktiviteterna mellan socialtjänsten, skolan och Polisen. När vi analyserade tillgängliga resurser inom våra respektive verksamheter så upptäckte vi att vi har stora möjligheter att göra något bra för utsatta ungdomar. Vår svaghet var en bristande samordning. För att råda bot på avståndet mellan oss så flyttade vi på socialtjänsten

9 fysiskt in på polisstationen och så anställde vi två lotsar som håller ihop arbetet, informerar Rose-Marie Lundkvist. Och det har gett resultat. En av ungdomarna som deltar i programmet var misstänkt för 19 brott i registret för ett år sedan idag är han nere på noll! Motivationen viktig Oscar Ruderstadh och Karin Manole arbetar som lotsar på heltid. Båda är socionomer och är anställda av socialtjänsten. De berättar: Vi märker absolut att våra insatser har effekt. Det är mycket tack vare att vi kan ägna oss åt samordningen på heltid. Att hålla ihop kontakten och hämta in samt sprida information mellan skolor, fritidsgårdar, fältassistenter, föräldrar, poliser etc är mycket tidskrävande. Och helt nödvändigt. Inte minst att motivera de berörda ungdomarna att vilja medverka tar kraft. Det är ju inte precis så att ungarna jublar över att vi söker upp dem och börjar prata om en förändrad livsstil. Många har tappat tron på samhället och känner sig svikna. En av våra ungdomar ville knarka klart först, innan han ens kunde börja fundera på att gå med i programmet, berättar Karin Manole. Fast de som väl bestämmer sig för att ge sitt samtycke till verksamheten uppfattar det som positivt att så många faktiskt bryr sig om honom/henne. Jag minns en kille som kom till ett av våra diskussionsmöten där vi satt 16 vuxna för att prata om hans framtid, han blev alldeles paff över att se alla där, kommenterar Oscar Ruderstadh. Särskild märkning i registret Ungdomar som är med i sociala insatsgrupper gör inte alltid det som de har lovat att göra enligt den individuella åtgärdsplanen. Då är det viktigt med ett skyddande nätverk som hjälper till att hålla den unge på rätt kurs. Södertäljeungdomarna som är med i sociala insatsgrupper har märkts upp med en extra notering i polisens register. På så vis vet patrullerande att Kalle inte ska vistas i centrum efter klockan 22 på kvällen och kan göra honom uppmärksam på det när de stöter på varandra. Vi får ofta jätteviktig input från ordningspolisen om vad våra ungdomar gör utanför hemmet. Då kan vi följa upp det på våra möten och påminna om vad vi har kommit överens om, konstaterar Karin Manole. Visst går det att byta ungdomar med varandra Att börja ett nytt, hederligt liv och bo kvar samt umgås med samma kriminella gäng är nästintill omöjligt. Därför måste vi ordna så att avhoppare kan börja om på annan ort. Enligt Linda Widenström, stadsjurist på Göteborgs stadsledningskontor, är det fullt möjligt att byta ungdomar över kommungränserna. Det finns inga lagliga hinder för att kommunerna ska kunna stötta varandra i ungdomsarbetet. Knäckfrågan är hur bostadssituationen ska lösas.

10 Att det handlar om ekonomi när man diskuterar behandling och hantering av ungdomar i riskzon att utveckla en kriminell karriär är ingen hemlighet. För att underlätta för avhoppare att börja ett nytt liv diskuterar man inom sociala insatsgrupper möjligheten att byta ungdomar mellan kommunerna. Grundregeln för att undanröja ekonomiska hinder är att den unge inte ska ligga den nya kommunen till last. Balansen upprätthålls genom att man byter med varandra. Då har man dessutom mycket bättre möjligheter att avhopparen lyckas hålla sig från fortsatt kriminalitet, säger Linda Widenström. Alla måste vara överens Utgångspunkten för att ordna ett kommunbyte är förstås att den unge är med på det. Det är viktigt att ett individuellt avtal görs upp för varje enskild person samt att kommunerna gör en noggrann överenskommelse om ansvarsfördelningen sinsemellan. Även om det inte finns några lagliga hinder, så säger jag inte att det är en enkel lösning. Det är mycket som behöver diskuteras: boendefrågan, behov av personskydd och ånger. Hur gör man om den unge ångrar sig och vill flytta tillbaka igen? Diskussionen om byte av ungdomar över kommungränserna fortsätter inom sociala insatsgrupper. Vägledningen växer vidare En vägledning med riktlinjer för sociala insatsgrupper är viktig för ett fortsatt arbete även efter projektets avslutning. Ansvaret för denna delleverans ligger på Socialstyrelsen. Våra aktiviteter kring vägledningen intensifieras nu i vår. Vi planerar att involvera vissa kommuner i arbetet, men formerna för hur det ska göras är ännu inte klara, berättar Rose- Marie Nylander, på Socialstyrelsen. Vägledningen för arbetet i sociala insatsgrupper ska vara klar den sista oktober Har du frågor kring uppdraget är du välkommen att kontakta rose-marie.nylander@socialstyrelsen.se, telefon Kunskapskonferensen inställd Den inplanerade kunskapskonferensen, med inriktning på samverkande myndigheter, ställs in. Orsaken är de skiftande förutsättningar som råder inom de olika pilotområdena. Rikspolisstyrelsen har tidigare aviserat en kunskapskonferens den 26 april 2012, vars innehåll skulle rikta sig särskilt till övriga samverkande myndigheter i projektet. Efter noga övervägande har Rikspolisstyrelsen beslutat att skjuta på konferensen, för att ge myndighetssamarbetet utrymme att utvecklas och stabiliseras. Under erfarenhetskonferensen i Göteborg blev det nämligen väldigt tydligt att samarbetet kommit olika långt i de olika pilotområdena.

11 Är det något du vill ta upp i nyhetsbrevet inför nästa utskick? Då är du välkommen att mejla ditt textbidrag till anette-e.karlsson@polisen.se senast den 1:a i månaden Sociala insatsgrupper i fem punkter 1. Ett uppdrag från regeringen med syfte att minska ungdomsbrottsligheten. 2. Projektet drivs av Rikspolisstyrelsen i samråd med Socialstyrelsen, genomförs i 12 pilotområden. 3. Målet är att utveckla effektiva samverkansmetoder och stärka det sociala nätverket kring den unge. 4. Projektet pågår t o m den 31 oktober Socialstyrelsens uppdrag, att utveckla en riskbedömningsmanual, ska redovisas den 31 oktober Slutleveransen omfattar slutrapport, utvärdering, riskbedömningsmanual och vägledning. Läs mer på