Tack, Trevlig läsning! Hälsningar från. Christina Kiernan Projektledare. Innehåll

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Tack, Trevlig läsning! Hälsningar från. Christina Kiernan Projektledare. Innehåll"

Transkript

1 Nyhetsbrev mars 2012 Tack, alla ni som var med på erfarenhetskonferensen i Göteborg den 9-10 februari. Det var två oförglömliga dagar där mötesdeltagarna verkligen engagerade sig i gruppdiskussioner och frikostigt delade med sig av goda exempel till varandra. Jag tror att vi som var där är överens om att den här typen av samarbete är alldeles fantastiskt värdefullt och bra! Under konferensen blev det väldigt tydligt att verksamheten kommit olika långt i pilotområdena, vilket har stor påverkan på utvecklingen av samverkan med andra myndigheter. Med anledning av detta skjuter vi på den planerade konferensen som var tänkt att hållas för samverkande myndigheter den 26 april. Vi återkommer med ett eventuellt nytt datum framöver. Förresten, du har väl varit inne på polisen.se och tittat på filmerna, bilderna och läst igenom föreläsarnas gedigna material? På följande sidor hittar du korta sammanfattningar av föreläsningarna från konferensen. Trevlig läsning! Hälsningar från Christina Kiernan Projektledare Innehåll Sammanställning av föredragen under erfarenhetskonferensen: Sociala insatsgrupper bryter mark och river sekretessmurar Rån och bilstölder är högriskbrott Alla kan och vill jobba! Vi vet vad vi borde göra, men gör det inte Jag önskar att det var bättre i skolan Södertälje har hittat rätt med lotsar Visst går det att byta ungdomar med varandra Vägledningen växer vidare Kunskapskonferensen inställd Bilaga Gruppdiskussionsinnehåll vid erfarenhetskonferens

2 Sociala insatsgrupper bryter mark och river sekretessmurar Deltagarna i det nationella projektet med sociala insatsgrupper samlades under en erfarenhetskonferens i Göteborg som anordnades av Rikspolisstyrelsen. I två dagar delade 120 engagerade socialarbetare, poliser, skolpersonal, jurister, forskare och experter inom området ungdomskriminalitet med sig av sin kompetens och insikter. Nu vill jag bara skynda mig hem och jobba med allt det vi pratat om. Jag blir så inspirerad av att höra om de andras erfarenheter, de här dagarna har gett mig hur mycket uppslag som helst att ta vidare till vår verksamhet, Marie-Therese Metzen från socialtjänsten i Uppsala. Det är inte viljan som saknas. Inte heller resurser och engagemang. Det är två världsliga ting som står i vägen för samverkan kring utsatta ungdomar: 1. En sekretesslagstiftning som försvårar informationsutbyte mellan och inom berörda verksamheter. 2. Förmågan att behålla en samverkan över tid. Utmaningarna med de här två barriärerna och sätt att komma runt dem diskuterades på en erfarenhetskonferens för sociala insatsgrupper i Göteborg den 9-10 februari. Ett skriftligt okej är inträdesbiljetten I det nationella projektet sociala insatsgrupper har man löst delar av sekretessproblemet med ett så kallat samtycke från berörda ungdomar och deras familjer. Samtycket är helt enkelt en undertecknad blankett där den unge säger ja till att medverka i en socialinsatsgrupp genom att godkänna ett informationsutbyte mellan berörda verksamheter. En förutsättning för vårt projekt är just samtycket som innebär att vi kan samarbeta på individnivå. Vi har fått kommentarer om att det är fjuttigt med de 74 ungdomar som vi har med i de sociala insatsgrupperna, vilket är ett orättvist påstående. Vårt uppdrag är att prova ut och skapa metoder för hur det här arbetet ska genomföras för framtiden. Det är också viktigt att förstå vilken utmaning det är att motivera och inspirera ungdomar med ett kriminellt leverne att vilja förändra sina liv. Varje gång vi lyckas få en enda med oss är en framgång, uttrycker Christina Kiernan, projektledare. Samlade erfarenheter som kan förändra världen Huvudsyftet med konferensen den 9-10 februari i Göteborg var att skapa relationer över verksamhetsgränserna och utbyta erfarenheter med varandra. Att förutsättningarna varierar i de olika områdena framkom tydligt under de livliga gruppdiskussioner som genomfördes. Projektledningen är mycket nöjd med evenemanget: Det här blev rentav bättre än vi hade hoppats. Föreläsarna satte guldkant på konferensen och de olika budskapen blev en lagom mix av teori och praktik. Mest roligt var det att se hur deltagarna minglade med varandra i pauserna och byggde relationer. Vi hoppas och tror att

3 flera kommer att hålla kontakten med varandra över verksamhetsgränserna även i fortsättningen det vinner vi alla på.

4 Christina Kiernans tips för ett lyckat insatsarbete Återkoppling utfallet av varje insats behöver följas noga och erfarenheten återkopplas till samtliga berörda. Engagerade ledare se till att få cheferna med dig. Om de inte självmant sätter sig in i arbetet, får du se till att hålla dem uppdaterade kontinuerligt ändå. Samordning genom en utpekad person hos socialtjänsten undvik att falla tillbaka i stuprörsarbetet där alla pysslar med sitt. Utse samordnare som kan hålla ihop insatserna på heltid. Det är ingen uppgift som kan göras med vänster hand. Ta hjälp av andra exempelvis Arbetsförmedlingen och Kronofogdemyndigheten, som kan ha insatser att bidra med eller viktiga uppgifter om individen att tillföra åtgärdsplanen. Höj blicken ovanför stupröret! Rån och bilstölder är högriskbrott Ungdomar som rånar och stjäl bilar i tidig ålder löper större risk att fastna i ett kriminellt leverne. Det visar en undersökning om Strategiska brott bland unga på 00-talet från BRÅ. Alla exemplar av BRÅ:s rapport om 00-talets ungdomsbrottslighet tog slut under erfarenhetskonferensen för sociala insatsgrupper i Göteborg den 9-10 februari. Under föreläsningen som hölls av Sven Granath fick åhörarna många aha-upplevelser. Vi har följt ungdomar (15-20 år) som finns med i brottsregistret under tio år, Deras kriminella karriär pekar på vissa mönster, berättar Sven Granath. Kriminella dörröppnare I BRÅ:s undersökning framkommer att ungdomar som begår följande brott i tidig ålder, löper större risk att fortsätta sin kriminella bana (återfallsförbrytare): Rån (främst personrån) kännetecknar storstads- och gängungdomar. Stöld av motorfordon (bil, moped). Gemensamt för de här brotten är att de innehåller ett spänningsmoment och inslag av egen vinning, vilket är starka drivkrafter för en kriminell livsstil, presenterar Sven Granath. Brottsaktiva kännetecken Undersökningsresultatet pekar också på att det finns vissa omständigheter i de utsatta ungdomarnas historia som signalerar ökad risk för fortsatt kriminalitet: Dokumenterade inlärningsproblem och en anpassad skolgång. Känd hos socialtjänsten före 15 års ålder. Tidigt kriminellt umgänge.

5 Brottsförebyggande rådets tips för ett lyckat insatsarbete Intensiva insatser gärna på flera livsområden (skola, kamrater, droger etc.) Individuella insatser alla har olika förutsättningar och behov. Bryt mönster motivera den unge att byta umgänge, hjälp till att ordna upp skolsituationen, försök att inspirera till nya förhållningssätt och värderingar. Öppna den unges ögon med konkreta alternativ till en kriminell karriär. Motivera till alternativa sätt att leva sin vardag. Alla kan och vill jobba! Arbetsförmedlingen är en av de verksamheter som gärna vill vara med i, och har mycket att erbjuda, de sociala insatsgrupperna. Jag tror inte att alla har hängt med i den stora utveckling som vi har genomgått de senaste tre åren. Vi har ett stort utbud av stödinsatser som kan göra skillnad i utsatta ungdomars liv, inleder Christina Rosengren Gustafsson sitt anförande under erfarenhetskonferensen för sociala insatsgrupper i Göteborg. Visste du att arbetslösa inte längre behöver stå till arbetsmarknadens omedelbara förfogande för att ha rätt till ersättning och stödåtgärder? Det är en viktig förändring för individen, som innebär att den arbetslöse kan ta del av andra utvecklande aktiviteter utan att vara beredd att hoppa på ett jobb från den ena dagen till den andra, säger Christina Rosengren Gustafsson, arbetsförmedlingen. Unga in Unga in är ett projekt medfinansierat av Europeiska Socialfonden som startades 2009 i samarbete mellan bland andra Arbetsförmedlingen och Fryshuset i Stockholm. Projektet syftar till att få unga, som idag inte finns i arbete, studier och inte heller är inskrivna på Arbetsförmedlingen eller har försörjningsstöd, att närma sig arbetsmarknaden. Det bygger på frivilligt deltagande - det är alltså de unga själva som tar initiativ till att vara med i projektet. - De som kommer till oss är ofta ungdomar som inte har fullgjort sina gymnasiestudier, som saknar ett skyddande nätverk/familjestöd och som har svårt att själva skapa ett fungerande liv, berättar Elna Olsson som är projektledare för projektet. Satsningen har varit så lyckosam att arbetet fått bifall att fortsätta och ska nu spridas i hela landet. - Det känns jättekul att vi får ge fler ungdomar möjlighet att ta hjälp av oss framöver, uttrycker Elna Olsson. Individuella åtgärder Unga in har flera gemensamma nämnare med sociala insatsgrupper och man samarbetar gärna med projektet.

6 Precis som satsningarna i de sociala insatsgrupperna är våra åtgärder specialanpassade utifrån individens behov. Vi börjar med att kartlägga den unges liv och kommer överens om lämpliga aktiviteter med den unge. Målet är att hitta ett arbete, men det kan även handla om en kompletterande utbildning eller någon annan sysselsättning som gör det möjligt att hålla koll på vad den unge gör, förklarar Elna Olsson. Utgångspunkten i Unga in är att alla kan och vill jobba. Arbetsförmedlingen har mycket att ge sociala insatsgrupper Christina Kiernan, Rikspolisstyrelsens projektledare för sociala insatsgrupper, ser stora vinster med att samarbeta med Arbetsförmedlingen. Vi har mycket att lära av och hämta hos Arbetsförmedlingen. De har kommit långt i arbetet med att motverka utanförskap och har ett stort utbud av stödinsatser som kan vara del av våra åtgärdsprogram. Arbetsförmedlingen finns dessutom representerad på samtliga kriminalvårdsanstalter. Elna Olsson och Christina Rosengren Gustafsson tipsar om vad Arbetsförmedlingen kan bidra med i arbetet med sociala insatsgrupper Jobbgaranti för unga (16-24 år). Skräddarsydda praktikplatser. Särskilt introduktions- och uppföljningsstöd för ungdomar med funktionsnedsättning. Annat anställningsstöd i olika former. Arbetsmarknadsutbildningar. Vi vet vad vi borde göra, men gör det inte Det var längesen forskarna slutade forska om de generella riskfaktorerna bakom kriminalitet. Idag vet vi vilka faktorer som har betydelse för risken att begå brott, med andra ord vet vi i stora drag hur brottslighet kan förstås och förklaras. Alltså vet vi också vad vi kan göra åt det, men gör det inte. Hur kan det komma sig? Det var svidande kritik som presenterades av Anders Tengström, forskare på Karolinska Institutet, när han föreläste på erfarenhetskonferensen. Vi vet att kriminella ungdomar som vårdas på institution i en klar majoritet av fallen återfaller i nya brott vi måste fråga oss om det är värt att fortsätta skicka iväg dem. Vi vet att en livslång kriminell karriär kostar samhället 250 miljoner kronor i direkta kostnader och utebliven produktion. Ändå fortsätter vi att hävda att vi inte har resurser att ge dem den hjälp de skulle behöva. Vi har effektiva hjälpmedel för att identifiera högriskungdomarna, alltså de fem procent som begår 50 procent av alla brott. Ändå gör vi inte vad vi kan för att förhindra att de bygger vidare på sina kriminella karriärer.

7 Risk- och skyddsfaktorer Forskningen på området visar tydligt att det finns risk- och skyddsfaktorer som i stor utsträckning påverkar en ung persons framtid som kriminell eller inte kriminell. Risk- och skyddsfaktorerna har ett direkt samband med varandra. En ungdom med missbrukande föräldrar, koncentrationssvårigheter och dåligt umgänge kan trots allt klara sig bra om han/hon får rätt behandling och stöttning av andra personer som bryr sig om, menar Anders Tengström. Riskfaktorerna är, för närvarande fler än skyddsfaktorerna. Trösten är att skyddet väger tyngre än risken, så det finns hopp och all anledning att erbjuda behandling och stöd en skyddsfaktor har stor betydelse även om det finns många riskfaktorer. Anders Tengströms tips för ett lyckat insatsarbete Erbjud öppna vårdformer på hemmaplan, institutionsplacering bör användas framförallt för utredning och bedömning. Satsa på behandling som förändringsmodell, inte straff. Arbeta med högriskfallen i första hand. Sätt upp behandlingsmål med nära koppling till de riskfaktorer som driver fram brottslighet. Använd KBT social inlärning som motor för förändring. Anpassa behandlingen utifrån individens personlighet och förutsättningar (begåvning etc). Jag önskar att det var bättre i skolan Framtiden för ungdomar som haft en misslyckad skolgång ser mörk ut. Enligt Social rapport 2010 från Socialstyrelsen innebär ett lågt avgångsbetyg i nian en stor risk för en problematisk livssituation. I tio år har Martin Hugo jobbat med ungdomar som misslyckats i skolan. Under den här tiden har han deltagit i två forskningsprojekt där han under lång tid har varit tillsammans med ungdomar på IV-programmet och på särskilda ungdomshem. Hans erfarenheter kan alltså i allra högsta grad beskrivas som verklighetsnära. Jag har haft förmånen att få lära känna de här ungdomarna och ta del av deras innersta tankar och känslor i åtskilliga timmar. Det som kommer igen i deras, många gånger, tragiska historier är att den unge känner sig missförstådd och marginaliserad i skolans värld. Till slut ger han/hon upp och slutar att gå dit. Vi måste införa nolltolerans mot skolfrånvaro i ett tidigt skede, och då krävs ett samarbete mellan skola och socialtjänst, hävdar Martin Hugo. Ett samhällsproblem Martin Hugos, och annan, forskning visar att en misslyckad skolgång innebär en stor risk för fortsatta svårigheter i livet med arbetslöshet och utanförskap. Flera av de ungdomar Martin har pratat med uttrycker själva att de önskar att de haft det bättre i skolan.

8 Man har berättat för mig att man blivit runtflyttad som ett problembarn mellan olika klasser och, i värsta fall, olika skolor. Att man inte fått den stimulans eller hjälp man behövt och att det bara känts meningslöst att gå dit, eftersom man ändå inte lärt sig nåt. Det är oacceptabelt att det får vara så här i vår tid. Vi måste skapa ett system där ungdomarna känner sig sedda och att någon bryr sig om dem. Det står i skollagen att alla ska erbjudas likvärdig undervisning! Martin Hugos tips för ett lyckat insatsarbete Visa att du bryr dig förhållningssättet är avgörande. Skapa ett innehåll som känns på riktigt, som väcker en vilja att delta. Skapa delaktighet och mening. Ingen vill bli utpekad som ett problem, som man vill göra sig av med! Södertälje har hittat rätt med lotsar I Södertälje står miljonprogramsområdena tätt och många olika etniciteter bor sida vid sida. Den stora rörligheten med in- och utflyttning skapar vardagsproblem som kräver stora sociala och polisiära insatser ligger ungdomskriminaliteten högt på angelägenhetslistan hos ansvariga i Södertälje kommun. Sedan 2007 har samverkan mellan socialtjänst och polis utvecklats. Verksamheter som i dag är samlokaliserade med polisen är Stödcentrum för unga brottsoffer, Medlingsverksamheten och Social insatsgrupp. De samlokaliserade verksamheterna kallas för ungdomscentrum. Ungdomscentrum erbjuder ungdomar som begått brott och utsatts för brott socialt stöd. Social insatsgrupp startade som verksamhet 1mars Vi gör en noggrann riskbedömning i flera steg för att kartlägga det individuella behovet. I arbetet med de sociala insatsgrupperna som ingår som en del i vår verksamhet har vi en regel om att ungdomar som misstänks för fler än fyra brott har möjlighet att vara med i programmet. Övriga ska få hjälp den vanliga vägen, alltså enligt ordinarie verksamhet, säger Rose-Marie Lundkvist på socialtjänsten. Om den unge tillhör personkretsen med rätt till särskilt stöd öppnas en rad möjligheter med insatser från skolan, socialtjänsten och polisen. Vi samlas varje måndag i en beredningsgrupp och diskuterar våra ungdomar. I de sociala insatsgrupperna har vi just nu tio unga som deltar, men vi har ett 40-tal i kö, där vi ännu inte har utrett klart status, berättar Rose-Marie Lundkvist. Lotsar som samordnar Pilotområdena som deltar i det nationella projektet sociala insatsgrupper arbetar på olika sätt utifrån de förutsättningar som finns i kommunen. I Södertälje har man nått framgång genom lotsar som samordnar aktiviteterna mellan socialtjänsten, skolan och Polisen. När vi analyserade tillgängliga resurser inom våra respektive verksamheter så upptäckte vi att vi har stora möjligheter att göra något bra för utsatta ungdomar. Vår svaghet var en bristande samordning. För att råda bot på avståndet mellan oss så flyttade vi på socialtjänsten

9 fysiskt in på polisstationen och så anställde vi två lotsar som håller ihop arbetet, informerar Rose-Marie Lundkvist. Och det har gett resultat. En av ungdomarna som deltar i programmet var misstänkt för 19 brott i registret för ett år sedan idag är han nere på noll! Motivationen viktig Oscar Ruderstadh och Karin Manole arbetar som lotsar på heltid. Båda är socionomer och är anställda av socialtjänsten. De berättar: Vi märker absolut att våra insatser har effekt. Det är mycket tack vare att vi kan ägna oss åt samordningen på heltid. Att hålla ihop kontakten och hämta in samt sprida information mellan skolor, fritidsgårdar, fältassistenter, föräldrar, poliser etc är mycket tidskrävande. Och helt nödvändigt. Inte minst att motivera de berörda ungdomarna att vilja medverka tar kraft. Det är ju inte precis så att ungarna jublar över att vi söker upp dem och börjar prata om en förändrad livsstil. Många har tappat tron på samhället och känner sig svikna. En av våra ungdomar ville knarka klart först, innan han ens kunde börja fundera på att gå med i programmet, berättar Karin Manole. Fast de som väl bestämmer sig för att ge sitt samtycke till verksamheten uppfattar det som positivt att så många faktiskt bryr sig om honom/henne. Jag minns en kille som kom till ett av våra diskussionsmöten där vi satt 16 vuxna för att prata om hans framtid, han blev alldeles paff över att se alla där, kommenterar Oscar Ruderstadh. Särskild märkning i registret Ungdomar som är med i sociala insatsgrupper gör inte alltid det som de har lovat att göra enligt den individuella åtgärdsplanen. Då är det viktigt med ett skyddande nätverk som hjälper till att hålla den unge på rätt kurs. Södertäljeungdomarna som är med i sociala insatsgrupper har märkts upp med en extra notering i polisens register. På så vis vet patrullerande att Kalle inte ska vistas i centrum efter klockan 22 på kvällen och kan göra honom uppmärksam på det när de stöter på varandra. Vi får ofta jätteviktig input från ordningspolisen om vad våra ungdomar gör utanför hemmet. Då kan vi följa upp det på våra möten och påminna om vad vi har kommit överens om, konstaterar Karin Manole. Visst går det att byta ungdomar med varandra Att börja ett nytt, hederligt liv och bo kvar samt umgås med samma kriminella gäng är nästintill omöjligt. Därför måste vi ordna så att avhoppare kan börja om på annan ort. Enligt Linda Widenström, stadsjurist på Göteborgs stadsledningskontor, är det fullt möjligt att byta ungdomar över kommungränserna. Det finns inga lagliga hinder för att kommunerna ska kunna stötta varandra i ungdomsarbetet. Knäckfrågan är hur bostadssituationen ska lösas.

10 Att det handlar om ekonomi när man diskuterar behandling och hantering av ungdomar i riskzon att utveckla en kriminell karriär är ingen hemlighet. För att underlätta för avhoppare att börja ett nytt liv diskuterar man inom sociala insatsgrupper möjligheten att byta ungdomar mellan kommunerna. Grundregeln för att undanröja ekonomiska hinder är att den unge inte ska ligga den nya kommunen till last. Balansen upprätthålls genom att man byter med varandra. Då har man dessutom mycket bättre möjligheter att avhopparen lyckas hålla sig från fortsatt kriminalitet, säger Linda Widenström. Alla måste vara överens Utgångspunkten för att ordna ett kommunbyte är förstås att den unge är med på det. Det är viktigt att ett individuellt avtal görs upp för varje enskild person samt att kommunerna gör en noggrann överenskommelse om ansvarsfördelningen sinsemellan. Även om det inte finns några lagliga hinder, så säger jag inte att det är en enkel lösning. Det är mycket som behöver diskuteras: boendefrågan, behov av personskydd och ånger. Hur gör man om den unge ångrar sig och vill flytta tillbaka igen? Diskussionen om byte av ungdomar över kommungränserna fortsätter inom sociala insatsgrupper. Vägledningen växer vidare En vägledning med riktlinjer för sociala insatsgrupper är viktig för ett fortsatt arbete även efter projektets avslutning. Ansvaret för denna delleverans ligger på Socialstyrelsen. Våra aktiviteter kring vägledningen intensifieras nu i vår. Vi planerar att involvera vissa kommuner i arbetet, men formerna för hur det ska göras är ännu inte klara, berättar Rose- Marie Nylander, på Socialstyrelsen. Vägledningen för arbetet i sociala insatsgrupper ska vara klar den sista oktober Har du frågor kring uppdraget är du välkommen att kontakta telefon Kunskapskonferensen inställd Den inplanerade kunskapskonferensen, med inriktning på samverkande myndigheter, ställs in. Orsaken är de skiftande förutsättningar som råder inom de olika pilotområdena. Rikspolisstyrelsen har tidigare aviserat en kunskapskonferens den 26 april 2012, vars innehåll skulle rikta sig särskilt till övriga samverkande myndigheter i projektet. Efter noga övervägande har Rikspolisstyrelsen beslutat att skjuta på konferensen, för att ge myndighetssamarbetet utrymme att utvecklas och stabiliseras. Under erfarenhetskonferensen i Göteborg blev det nämligen väldigt tydligt att samarbetet kommit olika långt i de olika pilotområdena.

11 Är det något du vill ta upp i nyhetsbrevet inför nästa utskick? Då är du välkommen att mejla ditt textbidrag till senast den 1:a i månaden Sociala insatsgrupper i fem punkter 1. Ett uppdrag från regeringen med syfte att minska ungdomsbrottsligheten. 2. Projektet drivs av Rikspolisstyrelsen i samråd med Socialstyrelsen, genomförs i 12 pilotområden. 3. Målet är att utveckla effektiva samverkansmetoder och stärka det sociala nätverket kring den unge. 4. Projektet pågår t o m den 31 oktober Socialstyrelsens uppdrag, att utveckla en riskbedömningsmanual, ska redovisas den 31 oktober Slutleveransen omfattar slutrapport, utvärdering, riskbedömningsmanual och vägledning. Läs mer på

När tilliten brister. Vänliga hälsningar. Christina Kiernan

När tilliten brister. Vänliga hälsningar. Christina Kiernan Nyhetsbrev augusti 2013 När tilliten brister De ungdomar som kommer i kontakt med sociala insatsgrupper har olika bakgrund, men en sak gemensamt: de har tappat tron på samhället och har svårt att se möjligheten

Läs mer

Vänliga hälsningar. Christina Kiernan

Vänliga hälsningar. Christina Kiernan Nyhetsbrev september 2013 Strunta i gamla invanda arbetssätt och var kreativa i era lösningar! Ungefär så uppmanade justitieminister Beatrice Ask konferensdeltagarna på Clarion Sign den 5 september att

Läs mer

Kommunikationsplan för nytt regeringsuppdrag med sociala insatsgrupper

Kommunikationsplan för nytt regeringsuppdrag med sociala insatsgrupper Christina Kiernan A001.937/2013 1 (8) Kommunikationsplan för nytt regeringsuppdrag med sociala insatsgrupper Christina Kiernan A001.937/2013 2 (8) 1 INLEDNING...3 1.1 Syfte med kommunikationsplanen...3

Läs mer

Våra enorma utmaningar har gjort oss kreativa.

Våra enorma utmaningar har gjort oss kreativa. Våra enorma utmaningar har gjort oss kreativa. Området Ronna i Södertälje har, enligt anmälningsstatistiken, en påtagligt minskande brottslighet. Den är i dag lägre än i flera andra utsatta områden och

Läs mer

12 blir närmare 40 välkomna nykomlingar!

12 blir närmare 40 välkomna nykomlingar! Nyhetsbrev juni 2013 12 blir närmare 40 välkomna nykomlingar! Den senaste månaden har min mejlbrevlåda fyllts av intresseanmälningar och engagerade frågor om sociala insatsgrupper. Jag är tacksam att få

Läs mer

Samverkansöverenskommelse mellan Polismyndigheten i Östergötlands län och Motala kommun

Samverkansöverenskommelse mellan Polismyndigheten i Östergötlands län och Motala kommun Samverkansöverenskommelse mellan Polismyndigheten i Östergötlands län och Motala kommun 1. Inledning Denna samverkansöverenskommelse syftar till att formalisera och ytterligare utveckla samarbetet mellan

Läs mer

Särskilda satsningar 2012. Sociala medier Sociala insatsgrupper Avhopparverksamhet

Särskilda satsningar 2012. Sociala medier Sociala insatsgrupper Avhopparverksamhet Särskilda satsningar 2012 Sociala medier Sociala insatsgrupper Avhopparverksamhet Sociala medier: Ökad synlighet på nätet Vill du veta vad din lokala polis gör, eller tipsa om något som händer i ditt område?

Läs mer

Sociala insatsgrupper

Sociala insatsgrupper Sociala insatsgrupper Ett samverkansarbete med fokus på unga som riskerar att utveckla en kriminell livsstil Christina Kiernan projektledare, Rikspolisstyrelsen 1 Ett uppdrag fyra delar I mars 2011 fick

Läs mer

Sociala insatsgrupper

Sociala insatsgrupper Sociala insatsgrupper Ett samverkansarbete med fokus på unga som riskerar att utveckla en kriminell livsstil Christina Kiernan projektledare, Rikspolisstyrelsen Anna Sjöstrand Arnell Socialförvaltningen

Läs mer

Ingen kan göra allt, men tillsammans kan vi göra mycket

Ingen kan göra allt, men tillsammans kan vi göra mycket Nyhetsbrev januari 2012 Ingen kan göra allt, men tillsammans kan vi göra mycket Så har vi då lämnat 2011 och kan se fram emot allt vi kommer hinna göra under 2012, innan uppdraget avslutas i oktober. Alldeles

Läs mer

Sociala insatsgrupper

Sociala insatsgrupper Sociala insatsgrupper Ett samverkansarbete med fokus på unga som riskerar att utveckla en kriminell livsstil Christina Kiernan projektledare, 1 Ett uppdrag fyra delar I mars 2011 fick i uppdrag av regeringen

Läs mer

Tillsammans mot brott. Ett nationellt brottsförebyggande program skr. 2016/17:126

Tillsammans mot brott. Ett nationellt brottsförebyggande program skr. 2016/17:126 Tillsammans mot brott Ett nationellt brottsförebyggande program skr. 2016/17:126 2 Syfte Skapa förutsättningar för ett strukturerat och långsiktigt brottsförebyggande arbete i hela samhället. Stimulera

Läs mer

Nationella riktlinjer. Polisens arbete i sociala insatsgrupper

Nationella riktlinjer. Polisens arbete i sociala insatsgrupper Nationella riktlinjer Polisens arbete i sociala insatsgrupper 2 3 Innehåll 1 Inledning 4 1.1 Syfte och ansvar 4 2 Vid uppstart 5 2.1 Fastställt behov 5 2.1.1 Polis-kommunöverenskommelse 5 2.2 Styrning

Läs mer

Projektansökan. Datum för godkännande: Projektansökan. Socialt hållbar utveckling

Projektansökan. Datum för godkännande: Projektansökan. Socialt hållbar utveckling Projektnamn: Social insatsgrupp Projektägare: Kerstin Melén Gyllensten Förvaltningar: BoF, AoF, VoO, GoV Eventuell styrgrupp: Projektledare: Samordnare för sociala insatsgrupper Godkänt av: Datum för godkännande:

Läs mer

Kommunfullmäktige 11 juni

Kommunfullmäktige 11 juni KOMMUNFULLMÄKTIGE PROTOKOLLSUTDRAG Sammanträdesdatum Kommunfullmäktige 11 juni 2013 33 Paragraf Diarienummer KS-2013/705.173 Sociala insatsgrupper - bordläggning av svar på interpellation ställd av Emil

Läs mer

SOCIALA INSATSGRUPPER VAD ÄR DET?

SOCIALA INSATSGRUPPER VAD ÄR DET? SOCIALA INSATSGRUPPER VAD ÄR DET? 2 Innehåll 1 Inledning 3 2 Förutsättningar för arbetsmetoden 4 2.1 Ansvarsfördelning 4 2.2 Information till socialtjänsten 4 2.3 Sociala insatsgrupper i förhållande till

Läs mer

Motion till riksdagen 2015/16:2305 av Beatrice Ask m.fl. (M) Tidiga och tydliga insatser mot ungdomsbrottslighet

Motion till riksdagen 2015/16:2305 av Beatrice Ask m.fl. (M) Tidiga och tydliga insatser mot ungdomsbrottslighet Kommittémotion Motion till riksdagen 2015/16:2305 av Beatrice Ask m.fl. (M) Tidiga och tydliga insatser mot ungdomsbrottslighet Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs

Läs mer

Effektivare insatser mot ungdomsbrottslighet (Ds 2010:9) och Kriminella grupperingar motverka rekrytering och underlätta avhopp (SOU 2010:15)

Effektivare insatser mot ungdomsbrottslighet (Ds 2010:9) och Kriminella grupperingar motverka rekrytering och underlätta avhopp (SOU 2010:15) UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN GYMNASIEAVDELNINGEN TJÄNSTEUTLÅTANDE DNR 10-003/950 SID 1 (8) 2010-04-14 Handläggare: Björn Johansson Telefon: 08 508 33 818 Till Utbildningsnämnden 2010-05-20 Effektivare insatser

Läs mer

Kriminella grupperingar - motverka rekrytering och underlätta avhopp

Kriminella grupperingar - motverka rekrytering och underlätta avhopp Kriminella grupperingar - motverka rekrytering och underlätta avhopp Betänkande av Utredningen mot kriminella grupperingar Stockholm 2010 STATENS OFFENTLIGA UTREDNINGAR SÖU~2O1O:15 Innehåll Sammanfattning

Läs mer

Handlingsplan utifrån samverkansöverenskommelse mellan Polismyndigheten Gävleborgs län och Ljusdals kommun 2014

Handlingsplan utifrån samverkansöverenskommelse mellan Polismyndigheten Gävleborgs län och Ljusdals kommun 2014 Handlingsplan utifrån samverkansöverenskommelse mellan Polismyndigheten Gävleborgs län och Ljusdals kommun 2014 Innehållsförteckning Bakgrund... 3 Överenskommelsen bygger på fem steg... 3 Inledning...

Läs mer

Överenskommelse om samverkan för att förhindra brott bland unga i Linköping

Överenskommelse om samverkan för att förhindra brott bland unga i Linköping Överenskommelse om samverkan för att förhindra brott bland unga i Linköping Beslut om åttapunktsprogrammet 1. Ungas tillgång till alkohol och droger ska minskas genom tidig upptäckt 2. Minska risken för

Läs mer

Utvärdering av sociala insatsgrupper i Stockholm, Botkyrka och Södertälje - Bakgrund, preliminära resultat och tänkbara framgångsfaktorer

Utvärdering av sociala insatsgrupper i Stockholm, Botkyrka och Södertälje - Bakgrund, preliminära resultat och tänkbara framgångsfaktorer Utvärdering av sociala insatsgrupper i Stockholm, Botkyrka och Södertälje - Bakgrund, preliminära resultat och tänkbara framgångsfaktorer Lars Oscarsson & Filip Wollter Bakgrund Utvärdering av nationellt

Läs mer

En likvärdig utbildning för alla. tillsammans gör vi det möjligt

En likvärdig utbildning för alla. tillsammans gör vi det möjligt En likvärdig utbildning för alla tillsammans gör vi det möjligt Alla har rätt att lära på egna villkor Vi arbetar för att barn, unga och vuxna, oavsett funktionsförmåga, ska nå målen för sin utbildning.

Läs mer

Proposition om ett tryggare samhälle utan brott

Proposition om ett tryggare samhälle utan brott Proposition om ett tryggare samhälle utan brott Gemenskapspartiet Ingen människa ska behöva bli utsatt för brott. Brott skadar människor och kostar samhället stora pengar. En vanlig dag sitter cirka 5000

Läs mer

http://www.regionorebro.se/4.51ddd3b10fa0c64b24800034364/12.51ddd3b10fa0c64...

http://www.regionorebro.se/4.51ddd3b10fa0c64b24800034364/12.51ddd3b10fa0c64... Sida 1 av 2 #$% #/0 2% 3%/$ 6 7 /8 '()*+,-. 1()*+'. (*+-. -(4*+5. ('*+,. -(4*+5.,)(,*+).,(*+)4., 4(*+). ) ('*+,. )('*+'. (*+)5., )(*+. ) 1()*+'.,,(4*+)).,,(*+),. ) )('*+'.! " )5(5*+4.,)(,*+)., )'()*+5.

Läs mer

Mitt tips är att bjuda in er själva och varandra till studiebesök runtom i landet. Det är samverkan i sin bästa form.

Mitt tips är att bjuda in er själva och varandra till studiebesök runtom i landet. Det är samverkan i sin bästa form. Nyhetsbrev mars 2014 Tack för ett superbra studiebesök, Eskilstuna! Häromveckan var jag och mina kollegor från de er som samverkar kring sociala insatsgrupper, på ett studiebesök i Eskilstuna. Våra värdar

Läs mer

Medling och särskilt kvalificerad kontaktperson. - en rapport om socialnämndernas tillämpning av socialtjänstlagens bestämmelser

Medling och särskilt kvalificerad kontaktperson. - en rapport om socialnämndernas tillämpning av socialtjänstlagens bestämmelser Medling och särskilt kvalificerad kontaktperson - en rapport om socialnämndernas tillämpning av socialtjänstlagens bestämmelser Länsstyrelsens rapportserie nr 12/2008 Titel Författare: Kontaktperson: Medling

Läs mer

Handlingsplan 1 (7) Handlingsplan i samverkan mot den organiserade brottsligheten. 1 Allmänt

Handlingsplan 1 (7) Handlingsplan i samverkan mot den organiserade brottsligheten. 1 Allmänt Handlingsplan 1 (7) 2013-02-04 Handlingsplan i samverkan mot den organiserade brottsligheten 1 Allmänt En stor del av den organiserade brottsligheten styrs i dag av strategiska personer och dess innersta

Läs mer

ATT GÅ VIDARE ETT PROGRAM FÖR UNGDOMSTJÄNST

ATT GÅ VIDARE ETT PROGRAM FÖR UNGDOMSTJÄNST ATT GÅ VIDARE ETT PROGRAM FÖR UNGDOMSTJÄNST Program i 3 nivåer för ungdomar som dömts till ungdomstjänst PROGRAMBESKRIVNINGAR ATT GÅ VIDARE ETT PROGRAM FÖR UNGDOMAR SOM DÖMTS TILL UNGDOMSTJÄNST När ungdomar

Läs mer

Åtgärdsplan - insatser för en tryggare offentlig miljö i Järfälla

Åtgärdsplan - insatser för en tryggare offentlig miljö i Järfälla Åtgärdsplan - insatser för en tryggare offentlig miljö i Järfälla Bilaga 1 till samverkansöverenskommelse mellan polismyndigheten i Järfälla och Järfälla kommun Oktober 2016 1. SAMVERKANSOMRÅDEN Nedanstående

Läs mer

Samverkansavtal med Statens institutionsstyrelse (SIS) om förstärkt vårdkedja för ungdomar

Samverkansavtal med Statens institutionsstyrelse (SIS) om förstärkt vårdkedja för ungdomar PM 2006 RVII (Dnr 325-3461/2006) Samverkansavtal med Statens institutionsstyrelse (SIS) om förstärkt vårdkedja för ungdomar Borgarrådsberedningen föreslår kommunstyrelsen besluta följande 1. Samverkansavtal

Läs mer

Förslag på intervjufrågor:

Förslag på intervjufrågor: Förslag på intervjufrågor: FRÅGOR OM PERSONENS BAKGRUND 1. Var är du uppväxt? 2. Om du jämför din uppväxt med andras, hur skulle du ranka din egen uppväxt? 3. Har du några syskon? 4. Vad gör de? 5. Vilka

Läs mer

Fem förslag för ett bättre Sverige. så bekämpar vi ungdomsbrottslighet och människohandel.

Fem förslag för ett bättre Sverige. så bekämpar vi ungdomsbrottslighet och människohandel. Fem förslag för ett bättre Sverige så bekämpar vi ungdomsbrottslighet och människohandel. Fredrik Reinfeldts jultal 16 december 2013 Fem förslag för ett bättre Sverige så bekämpar vi ungdomsbrottslighet

Läs mer

Jakobsdal HVB, Credere.

Jakobsdal HVB, Credere. Vård & Omsorg Jakobsdal HVB, Credere. i Stenungsunds kommun. Behandlingsverksamheten riktar sig till flickor och pojkar mellan 12-18 år. Upptagningsområde: Hela landet SoL och LVU Foto: Ted Olsson Jakobsdal

Läs mer

Samverkansöverenskommelse gällande brottsförebyggande arbete för ökad trygghet och minskad brottslighet i Tomelilla Kommun

Samverkansöverenskommelse gällande brottsförebyggande arbete för ökad trygghet och minskad brottslighet i Tomelilla Kommun Samverkansöverenskommelse gällande brottsförebyggande arbete för ökad trygghet och minskad brottslighet i Tomelilla Kommun 2016-2020 Bakgrund Denna samverkansöverenskommelse är avsedd att gemensamt för

Läs mer

Syfte Fler friska unga kvinnor i åldern 18 34 år i Hjo, Tibro och Karlsborgs kommuner. Fler unga kvinnor till arbete, utbildning.

Syfte Fler friska unga kvinnor i åldern 18 34 år i Hjo, Tibro och Karlsborgs kommuner. Fler unga kvinnor till arbete, utbildning. 1 AVTAL Uppdragsgivare Datum Diarienr Samordningsförbundet 2007-0003 HjoTiBorg 2007-09-05 Mottagare Tibro kommun Arbetsmarknadsenheten Insatser av generell art Ja Nej X Insatser för grupper Ja X Nej PROJEKTETS

Läs mer

Strategiska brott bland unga på 00-talet. En uppdatering och utvidgning av kunskapen kring brott som indikerar förhöjd risk för fortsatt brottslighet

Strategiska brott bland unga på 00-talet. En uppdatering och utvidgning av kunskapen kring brott som indikerar förhöjd risk för fortsatt brottslighet Strategiska brott bland unga på 00-talet En uppdatering och utvidgning av kunskapen kring brott som indikerar förhöjd risk för fortsatt brottslighet Bakgrund Brå publicerade år 2000 rapporten Strategiska

Läs mer

Utvärdering. Hur nöjd är du med dagen som helhet?

Utvärdering. Hur nöjd är du med dagen som helhet? Utvärdering Hur är du med dagen som helhet? miss B. 2 4 12,1 C. 3 19 57,6 10 30,3 Total 33 100 97,1% (33/34) Bra ordnat trots sista-minuten-återbud Familjeverkstaden blev inställd pga sjukdom Det blev

Läs mer

Med individen i centrum. Korta fakta och berättelser om samverkan kring kriminella ungdomar i sociala insatsgrupper

Med individen i centrum. Korta fakta och berättelser om samverkan kring kriminella ungdomar i sociala insatsgrupper Med individen i centrum Korta fakta och berättelser om samverkan kring kriminella ungdomar i sociala insatsgrupper Unga som fastnar i kriminalitet är ett stort problem för samhället men framför allt för

Läs mer

ATT GÅ VIDARE ETT PROGRAM FÖR UNGDOMSTJÄNST. ETT NYTT VÄGVAL Ett längre program för ungdomar med risk för kriminell livsstil

ATT GÅ VIDARE ETT PROGRAM FÖR UNGDOMSTJÄNST. ETT NYTT VÄGVAL Ett längre program för ungdomar med risk för kriminell livsstil ATT GÅ VIDARE ETT PROGRAM FÖR UNGDOMSTJÄNST ETT NYTT VÄGVAL Ett längre program för ungdomar med risk för kriminell livsstil PROGRAMBESKRIVNINGAR ATT GÅ VIDARE ETT PROGRAM FÖR UNGDOMAR SOM DÖMTS TILL UNGDOMSTJÄNST

Läs mer

Samverkansrutin för landsting och kommun

Samverkansrutin för landsting och kommun Omvårdnadsförvaltningen 2015-09-03 Samverkansrutin för landsting och kommun Samordnad Individuell Plan (SIP) Inledning Sedan 1 januari 2010 finns i 2 kap. 7 Socialtjänstlagen och i 3 f Hälso- och sjukvårdslagen

Läs mer

Ett samverkansprojekt mellan Kriminalvården, Arbetsförmedlingen och socialtjänsten i Umeå. Halvårsrapport 2007-03-01 2007-09-15

Ett samverkansprojekt mellan Kriminalvården, Arbetsförmedlingen och socialtjänsten i Umeå. Halvårsrapport 2007-03-01 2007-09-15 Ett samverkansprojekt mellan Kriminalvården, Arbetsförmedlingen och socialtjänsten i Umeå Halvårsrapport 2007-03-01 2007-09-15 Rapporten sammanställd av: Wilhelm Franklin Frivårdsinspektör På uppdrag av

Läs mer

Polisriksdagen 2014. kriminell livsstil. Ett samverkansarbete med fokus på unga som riskerar att utveckla en. Sociala insatsgrupper.

Polisriksdagen 2014. kriminell livsstil. Ett samverkansarbete med fokus på unga som riskerar att utveckla en. Sociala insatsgrupper. Ett samverkansarbete med fokus på unga som riskerar att utveckla en kriminell livsstil. Seminarie B4 / C3 Sociala insatsgrupper Christina Kiernan 1 Ett uppdrag fyra delar I mars 2011 fick Rikspolisstyrelsen

Läs mer

Delredovisning av regeringsuppdrag

Delredovisning av regeringsuppdrag Sociala insatsgrupper Delredovisning av regeringsuppdrag Oktober 2013 2 Sociala insatsgrupper INNEHÅLL 1 UPPDRAGET... 3 1.1 Bakgrund... 3 2 PROJEKTORGANISATION... 4 3 GENOMFÖRANDE AV UPPDRAGET... 5 3.1

Läs mer

Diversa kompetensutveckling för lika möjligheter

Diversa kompetensutveckling för lika möjligheter Utvärdering - sammanställning Språk, flerspråkighet och språkinlärning, Kjell Kampe 26 mars 2012 1. Vilka förväntningar hade du på den här dagen? - Jag förväntade mig nya kunskaper kring språk och språkinlärning

Läs mer

Fem Fokus för ökad trygghet i Malmö

Fem Fokus för ökad trygghet i Malmö Fem Fokus för ökad trygghet i Malmö överenskommelse mellan Malmö stad och Polisområde Malmö Det brottsförebyggande arbetet handlar i hög grad om att minska fattigdom och orättvisor, bryta segregation och

Läs mer

POLICY OCH HANDLINGSPLAN FÖR KLIPPANS GYMNASIESKOLOR

POLICY OCH HANDLINGSPLAN FÖR KLIPPANS GYMNASIESKOLOR POLICY OCH HANDLINGSPLAN FÖR KLIPPANS GYMNASIESKOLOR Information till elever, föräldrar och personal Klippans gymnasieskolor, 264 80 Klippan. Telefon 0435 280 00vx www.klippan.se/gymnasieskolan Mot alkohol

Läs mer

=5. Anna Rolf Björklund, Patrik Wallin, Maria Lindborg

=5. Anna Rolf Björklund, Patrik Wallin, Maria Lindborg 1+1+1+1=5 Anna Rolf Björklund, Patrik Wallin, Maria Lindborg Årets förebyggande kommun 2012 Örebro kommun bedriver ett långsiktigt, hållbart förebyggande arbete. Politiska beslut, program, planer, uppföljning

Läs mer

EN SKOLA MOT ALKOHOL OCH DROGER

EN SKOLA MOT ALKOHOL OCH DROGER EN SKOLA MOT ALKOHOL OCH DROGER KLIPPANS GYMNASIESKOLOR Information till elever, föräldrar och personal Klippans gymnasieskolor, 264 80 Klippan. Telefon 0435 280 00vx www.klippan.se/gymnasieskolan HANDLINGSPLAN

Läs mer

Statistik Utvärdering Workshop, Puzzelprojektet 6/11 på Brigaden i Linköping

Statistik Utvärdering Workshop, Puzzelprojektet 6/11 på Brigaden i Linköping Fråga Respondenter Antal svar Fördelning % 1) Hur upplevde DU dagen i helhet? 38 38. 3 5 5 13,2 4 16 16 42,1 5 17 17 44,7 2a) Hur upplevde du inledning framförd av Jan Cederborg och Ann-Margret Månsson

Läs mer

Standard, handläggare

Standard, handläggare Kvalitetsindex Standard, handläggare Rapport 201406 Innehåll SSIL Kvalitetsindex Strategi och metod Antal intervjuer, medelbetyg totalt samt på respektive fråga och antal bortfall Genomförda intervjuer

Läs mer

Standard, handlggare

Standard, handlggare Kvalitetsindex Standard, handlggare Solgläntans Behandlingshem i Kramfors AB Rapport 2014-03-05 Innehåll SSIL Kvalitetsindex - Strategi och metod - Antal intervjuer, medelbetyg totalt samt på respektive

Läs mer

BRA information till alla ledare/anställda i KSS

BRA information till alla ledare/anställda i KSS KSS handlingsplan för akuta situationer som kan uppkomma under våra aktiviteter: En akut situation kan innebära många olika saker. Det kan vara en kränkning som sker mellan unga under pågående aktivitet

Läs mer

Sammanställning av enkät till doktorander i socialt arbete. Nationella forskarskolan i socialt arbete, augusti 2014

Sammanställning av enkät till doktorander i socialt arbete. Nationella forskarskolan i socialt arbete, augusti 2014 Sammanställning av enkät till doktorander i socialt arbete. Nationella forskarskolan i socialt arbete, augusti 2014 Enkäten skickades ut i första halvan av augusti 2014. Sista svarsdatum var den första

Läs mer

Att vara ambassadör i Hjärnkoll

Att vara ambassadör i Hjärnkoll Detta dokument beskriver riktlinjerna för uppgiften som i kampanjen Hjärnkoll. Det utgör grunden för en gemensam överenskommelse som sluts mellan varje enskild och Hjärnkolls projektadministration under

Läs mer

Sociala insatsgrupper Tillsammans är vi på rätt väg

Sociala insatsgrupper Tillsammans är vi på rätt väg Sociala insatsgrupper Tillsammans är vi på rätt väg Målgrupp för Sociala insatsgrupper Pojkar och flickor mellan 12 18 år boendes i området Araby. Ungdomar som uppvisar ett riskbeteende där kriminalitet

Läs mer

En likvärdig utbildning för alla. tillsammans gör vi det möjligt

En likvärdig utbildning för alla. tillsammans gör vi det möjligt En likvärdig utbildning för alla tillsammans gör vi det möjligt Tre skolmyndigheter Skolverket Skolinspektionen Specialpedagogisk skolmyndigheten Alla har rätt att lära på egna villkor Vi arbetar för att

Läs mer

robert.palmer@magelungen.com, 070-722 95 36 ia.sundberglax@magelungen.com, 070-745 36 61 www.magelungen.com

robert.palmer@magelungen.com, 070-722 95 36 ia.sundberglax@magelungen.com, 070-745 36 61 www.magelungen.com Robert Palmér HSP-samordnare Steg 1 KBT inriktning barn och ungdomar Ia Sundberg Lax HSP-samordnare Steg 1 KBT inriktning barn och ungdomar robert.palmer@magelungen.com, 070-722 95 36 ia.sundberglax@magelungen.com,

Läs mer

Sammanställning av utvärdering från utbildning för ledningsgrupper

Sammanställning av utvärdering från utbildning för ledningsgrupper Sammanställning av utvärdering från utbildning för ledningsgrupper REFLEKTIONER / TANKAR Jag gick in helt utan förutsättningar och har varit med om MÅNGA utbildningar av den här typen. Kort och norrländskt

Läs mer

Karriärplanering Övning 08: Professionellt nätverkande

Karriärplanering Övning 08: Professionellt nätverkande Karriärplanering Övning 08: Professionellt nätverkande 1. Lär dig från dem som varit i samma situation Ett av de bästa sätten att få värdefulla kontakter är att nätverka med din högskolas alumner. De har

Läs mer

Samarbetsavtal om KRAMI 2015

Samarbetsavtal om KRAMI 2015 ARBETSMARKNADSFÖRVALTNINGEN Handläggare Reuterdahl Karin Datum 2014-12-04 Diarienummer AMN-2015-0113 Arbetsmarknadsnämnden Samarbetsavtal om KRAMI 2015 Förslag till beslut Arbetsmarknadsnämnden föreslås

Läs mer

Överenskommelse för ökad trygghet i Härnösands kommun Samverkan Polismyndigheten och Härnösands kommun

Överenskommelse för ökad trygghet i Härnösands kommun Samverkan Polismyndigheten och Härnösands kommun Överenskommelse för ökad trygghet i Härnösands kommun 2012-2013 Samverkan Polismyndigheten och Härnösands kommun Bakgrund I januari 2008 presenterade Rikspolisstyrelsen en handlingsplan kallad Samverkan

Läs mer

Återrapportering av ekonomiskt stöd till lokalt brottsförebyggande projekt

Återrapportering av ekonomiskt stöd till lokalt brottsförebyggande projekt Återrapportering av ekonomiskt stöd till lokalt brottsförebyggande projekt Det sker mycket brottsförebyggande arbete runtom i landet, både som projekt och i den löpande verksamheten. Några av dessa insatser

Läs mer

Leva Livet. Lägesrapport Projekt Leva Livet jan-juni 2013. Projektets förutsättningar för deltagaren Beskrivning av målgrupp:

Leva Livet. Lägesrapport Projekt Leva Livet jan-juni 2013. Projektets förutsättningar för deltagaren Beskrivning av målgrupp: Leva Livet Lägesrapport Projekt Leva Livet jan-juni 2013 Projektets förutsättningar för deltagaren Beskrivning av målgrupp: Målgruppen kännetecknas av att ungdomarna är aktuella på minst en samverkansmyndighet.

Läs mer

Här jobbar vi November

Här jobbar vi November Här jobbar vi November 2013 Välkommen till Arbetsmarknadscentrum! Vi på Arbetsmarknadscentrum har bland annat som uppdrag att arbeta med arbetslösa ungdomar, långtidsarbetslösa och arbetslösa med olika

Läs mer

Mål för Nässjö kommuns brottsförebyggande och trygghetsskapande arbete

Mål för Nässjö kommuns brottsförebyggande och trygghetsskapande arbete 1 (5) Datum 2016-03-10 Diarienummer KS 2016-69 Handläggare Izabell Martinsson Åberg Direkttelefon 0383-46 77 59 E-postadress Izabell.martinssonaberg@raddningstjansten.com Kommunstyrelsen Mål för Nässjö

Läs mer

GPS (GuidePraktikStöd) Tillsammans -..från ord..till handling

GPS (GuidePraktikStöd) Tillsammans -..från ord..till handling GPS (GuidePraktikStöd) Tillsammans -..från ord..till handling Hej En fråga, vi undrar om ni har samma spaningar som vi? Efter att ha jobbat med förändringar sedan slutet av 90-talet, ser vi likartade utmaningar

Läs mer

m e d s t a r k a r e r ö s t s t u d i e m a t e r i a l ➌ Att representera Att föra någons talan är en förmån. Tillsammans får vi en starkare röst.

m e d s t a r k a r e r ö s t s t u d i e m a t e r i a l ➌ Att representera Att föra någons talan är en förmån. Tillsammans får vi en starkare röst. ➌ Att representera 20 Att föra någons talan är en förmån. Tillsammans får vi en starkare röst. Det här avsnittet handlar om dig och ditt engagemang. Om hur personer med erfarenhet av psykisk ohälsa, psykiska

Läs mer

Riktlinjer för arbetet med de horisontella kriterierna i Plug In 2.0

Riktlinjer för arbetet med de horisontella kriterierna i Plug In 2.0 Riktlinjer för arbetet med de horisontella kriterierna i Plug In 2.0 I detta dokument beskrivs aktiviteter där vi ska kunna följa processer med arbetet med de horisontella skallkraven från ESF inom Plug

Läs mer

Samverkan varför, när och hur?

Samverkan varför, när och hur? Samverkan varför, när och hur? Varför behövs samarbete? Det finns ett tydligt samband mellan utsatthet och ohälsa, försenad utveckling samt bristande skolgång Vanligast och även mest allvarligt med multipla

Läs mer

Standard, handläggare

Standard, handläggare Kvalitetsindex Standard, handläggare Rapport 20140116 Innehåll Skandinavisk Sjukvårdsinformations Kvalitetsindex Strategi och metod Antal intervjuer, medelbetyg totalt samt på respektive fråga och antal

Läs mer

1. Vad har Carpe betytt för dig personligen i din yrkesroll?

1. Vad har Carpe betytt för dig personligen i din yrkesroll? det har gett mig mer kunskap och självkänsla för det jag arbetar med. det har kännts väldigt skönt att fått gått utbildningar som passat in i verksamheten,som man annars inte hade fått gått.. Ökade kunskaper

Läs mer

Utvärderingar från deltagande företag (17 av 19 företag har svarat) April-November 2014

Utvärderingar från deltagande företag (17 av 19 företag har svarat) April-November 2014 Utvärderingar från deltagande företag (17 av 19 företag har svarat) April-November 2014 Fråga 1: Varför sökte du till programmet? Vad hoppades du på och vad behövde du? Blev rekommenderad av turistbyrån.

Läs mer

Skolan som skyddsfaktor

Skolan som skyddsfaktor Skolan som skyddsfaktor Skolan vid SiS ungdomshem & samverkansmodellen SiSam Martin Hugo, Högskolan för lärande och kommunikation, Jönköping Marcus Eriksson, Statens institutionsstyrelse - Det här blir

Läs mer

Sävsjöviks förstärkta familjehem

Sävsjöviks förstärkta familjehem Sävsjöviks förstärkta familjehem Vi erbjuder familjehemsvård för vuxna personer med missbruk och / eller kriminalitet. Vår målgrupp är företrädesvis Individer med konstaterad eller misstänkt neuropsykiatrisk

Läs mer

Råd och riktlinjer till medverkande på Transportforum 2016

Råd och riktlinjer till medverkande på Transportforum 2016 1(5) Råd och riktlinjer till medverkande på Transportforum 2016 Hej! Linköping, november 2015 Först och främst vill jag på förhand rikta ett stort tack till dig som ska medverka som föreläsare och/eller

Läs mer

Standard, handläggare

Standard, handläggare Kvalitetsindex Standard, handläggare Rapport 20120711 Innehåll Skandinavisk Sjukvårdsinformations Kvalitetsindex Strategi och metod Antal intervjuer, medelbetyg totalt samt på respektive fråga och antal

Läs mer

Arbete mot cannabis i Hägersten- Liljeholmen Projektplan Februari 2014

Arbete mot cannabis i Hägersten- Liljeholmen Projektplan Februari 2014 Arbete mot cannabis i Hägersten- Liljeholmen Projektplan Februari 2014 stockholm.se Arbete mot cannabis i Hägersten-Liljeholmen Projektplan 2 (8) Projekt: Arbete mot cannabis i Hägersten-Liljeholmen Författare:

Läs mer

Projektplan Sociala insatsgrupper m.m.

Projektplan Sociala insatsgrupper m.m. Projektplan Sociala insatsgrupper m.m. Polisavdelningen Christina Kiernan 2011-05-31 Projektplan 2 (14) Projektplan INNEHÅLL 1 UPPDRAGET...3 1.1 Bakgrund och problembild...3 1.2 Syfte...4 1.3 Frågeställningar...4

Läs mer

Kleindagarna 2012 - Snabbrapport

Kleindagarna 2012 - Snabbrapport Kleindagarna 2012 - Snabbrapport 1. Vad är din samlade intryck av dagarna? 0 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 2. Kommentera gärna ditt svar ovan: Antal svarande: 10 - Mycket lärorikt, trevligt, väldigt

Läs mer

Samarbete och utveckling

Samarbete och utveckling Samarbete och utveckling Sex kommuner; Norrköping, Uppsala, Eskilstuna, Västerås, Örebro och Karlstad samt Arbetsförmedlingen. Finansieras av de sex samverkande kommunerna och Arbetsförmedlingen samt europeiska

Läs mer

Välkommen till Enheten för Arbete och Sysselsättning

Välkommen till Enheten för Arbete och Sysselsättning 22 2013 06 08 Beteckning ENHETEN FÖR ARBETE OCH SYSSELSÄTTNING KENNETH NILSSON ENHETSCHEF Kenneth Nilsson Ert datum Er beteckning Välkommen till Enheten för Arbete och Sysselsättning 2014 I slutet på 1990

Läs mer

Stö d fö r lökalt inflytande i PRIO-pröcesserna

Stö d fö r lökalt inflytande i PRIO-pröcesserna Stö d fö r lökalt inflytande i PRIO-pröcesserna I 2014 års PRIO-överenskommelse vill Regeringen och SKL att patienters, brukares och anhörigas delaktighet ökar individuellt och på organisationsnivå. Det

Läs mer

Åtgärder för att stödja sociala insatsgrupper. Socialstyrelsens arbete 2013 2014

Åtgärder för att stödja sociala insatsgrupper. Socialstyrelsens arbete 2013 2014 Åtgärder för att stödja sociala insatsgrupper Socialstyrelsens arbete 2013 2014 Du får gärna citera Socialstyrelsens texter om du uppger källan, exempelvis i utbildningsmaterial till självkostnadspris,

Läs mer

Kriminella grupperingar motverka rekrytering och underlätta avhopp

Kriminella grupperingar motverka rekrytering och underlätta avhopp Sammanfattning av förslagen från SOU 2010:15 Kriminella grupperingar motverka rekrytering och underlätta avhopp BETÄNKANDE AV UTREDNINGEN MOT KRIMINELLA GRUPPERINGAR SOU 2010:15 Kriminella grupperingar

Läs mer

Förändringskonceptens bakgrund

Förändringskonceptens bakgrund Förändringskonceptens bakgrund De 11 Förändringskoncepten baseras på empirisk forskning (evidens) om risk- och skyddsfaktorer för normbrytande beteende i barndomen, samt om av vad som fungerar i termer

Läs mer

Samarbetsavtal om KRAMI/MOA 2014

Samarbetsavtal om KRAMI/MOA 2014 KONTORET FÖR BARN, UNGDOM OCH ARBETSMARKNAD Handläggare Reuterdahl Karin Datum 2013-12-06 Rev 2014-01-24 Diarienummer UAN-2013-0567 Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden Samarbetsavtal om KRAMI/MOA 2014

Läs mer

Tankar & Tips om vardagsutveckling

Tankar & Tips om vardagsutveckling Tankar & Tips om vardagsutveckling Sammanställning från gruppdiskussioner på kompetensombudsträff den 16 september 2010. Till Kompetensombudspärmen, under fliken Verktygslåda Temat under denna förmiddag

Läs mer

Låt kunderna göra jobbet!

Låt kunderna göra jobbet! Låt kunderna göra jobbet! Innehållsförteckning Inledning...4 Vad är referensprogrammet?...6 250 gånger 250-regeln...8 ABC-listan...10 Ha mig i åtanke...12 Bevara kontakten!...14 - Årsplan för utskick...16

Läs mer

Av Daniel Terres och Anna-Klara Behlin

Av Daniel Terres och Anna-Klara Behlin Av Daniel Terres och Anna-Klara Behlin Att genom dialog få en fördjupad kunskap och ett socialt perspektiv av graffitifrågan. Att kartlägga området kring Röda sten. Att utreda om det finns behov av sociala

Läs mer

Verksamhetsplan 2015-2018. Brottsförebyggande rådet i Arboga

Verksamhetsplan 2015-2018. Brottsförebyggande rådet i Arboga Verksamhetsplan 2015-2018 Brottsförebyggande rådet i Arboga Brottsförebyggande rådet i Arboga Innehåll 1 Bakgrund 3 1.1 Brottsförebyggande rådets syfte... 3 1.2 Rådets uppgifter... 3 1.3 Rådets sammansättning...

Läs mer

Äntligen! Ett stöd för alla som hamnat i den här situationen.

Äntligen! Ett stöd för alla som hamnat i den här situationen. Äntligen! Ett stöd för alla som hamnat i den här situationen. Entusiastiska kollegor berättar om sina erfarenheter med arbetsintegrerande sociala företag - ASF. Att få ett jobb ska inte behöva vara omöjligt.

Läs mer

Boost by FC Rosengård Lantmannagatan 32 214 48 Malmö info@boostbyfcr.se www.boostbyfcr.se BOOST BY FC ROSENGÅRD VI TROR PÅ FRAMTIDEN!

Boost by FC Rosengård Lantmannagatan 32 214 48 Malmö info@boostbyfcr.se www.boostbyfcr.se BOOST BY FC ROSENGÅRD VI TROR PÅ FRAMTIDEN! Boost by FC Rosengård Lantmannagatan 32 214 48 Malmö info@boostbyfcr.se www.boostbyfcr.se BOOST BY FC ROSENGÅRD VI TROR PÅ FRAMTIDEN! OM ATT TRO PÅ FRAMTIDEN Fotbollen har en fantastisk förmåga att sammanföra

Läs mer

Digitala verktyg i skolan 2018

Digitala verktyg i skolan 2018 Digitala verktyg i skolan 2018 kunskap utveckling inspiration Hur kan du framgångsrikt arbeta med digitala verktyg som stödjer den formativa bedömningen och återkopplingen? Så arbetar du inkluderande med

Läs mer

Elevers rätt till kunskap, extra anpassningar och särskilt stöd

Elevers rätt till kunskap, extra anpassningar och särskilt stöd Juridisk vägledning Reviderad maj 2015 Mer om Elevers rätt till kunskap, extra anpassningar och särskilt stöd Alla elever ska ges stöd och stimulans för att utvecklas så långt som möjligt. Vissa elever

Läs mer

Skolakut i Skärholmen

Skolakut i Skärholmen UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN GRUNDSKOLEAVDELNINGE N TJÄNSTEUTLÅTANDE SID 1 (6) 2007-11-13 Handläggare: Elisabet Sjöberg Telefon: 508 33 947 Till Utbildningsnämnden 20071213 Skolakut i Skärholmen Svar på hemställan

Läs mer

Motiverande samtal (MI) Att stimulera ungdomars vilja och kraft

Motiverande samtal (MI) Att stimulera ungdomars vilja och kraft Motiverande samtal (MI) Att stimulera ungdomars vilja och kraft Barbro Holm Ivarsson Leg psykolog Växjö 090515 www.fhi.se/mi 1 Vad vill vi motivera ungdomar till? Inte röka Inte snusa Inte dricka alkohol/dricka

Läs mer

Utmaningen. Tillväxt av kriminella gäng och spektakulära händelser. Behov av fördjupad samverkan mot organiserad brottslighet

Utmaningen. Tillväxt av kriminella gäng och spektakulära händelser. Behov av fördjupad samverkan mot organiserad brottslighet Göteborg 2006 Utmaningen Tillväxt av kriminella gäng och spektakulära händelser Behov av fördjupad samverkan mot organiserad brottslighet Mer kunskap hur farliga är hoten för individ/samhälle? Hur knyta

Läs mer

Självhjälpsprogram för ADHD. Del 1 Att hitta din väg

Självhjälpsprogram för ADHD. Del 1 Att hitta din väg Självhjälpsprogram för ADHD Del 1 Att hitta din väg Välkommen till vårt självhjälpsprogram för ADHD. Detta program ger dig verktygen att använda din ADHD som en superkraft för att hitta till ett bra liv..

Läs mer