Tack, Trevlig läsning! Hälsningar från. Christina Kiernan Projektledare. Innehåll

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Tack, Trevlig läsning! Hälsningar från. Christina Kiernan Projektledare. Innehåll"

Transkript

1 Nyhetsbrev mars 2012 Tack, alla ni som var med på erfarenhetskonferensen i Göteborg den 9-10 februari. Det var två oförglömliga dagar där mötesdeltagarna verkligen engagerade sig i gruppdiskussioner och frikostigt delade med sig av goda exempel till varandra. Jag tror att vi som var där är överens om att den här typen av samarbete är alldeles fantastiskt värdefullt och bra! Under konferensen blev det väldigt tydligt att verksamheten kommit olika långt i pilotområdena, vilket har stor påverkan på utvecklingen av samverkan med andra myndigheter. Med anledning av detta skjuter vi på den planerade konferensen som var tänkt att hållas för samverkande myndigheter den 26 april. Vi återkommer med ett eventuellt nytt datum framöver. Förresten, du har väl varit inne på polisen.se och tittat på filmerna, bilderna och läst igenom föreläsarnas gedigna material? På följande sidor hittar du korta sammanfattningar av föreläsningarna från konferensen. Trevlig läsning! Hälsningar från Christina Kiernan Projektledare Innehåll Sammanställning av föredragen under erfarenhetskonferensen: Sociala insatsgrupper bryter mark och river sekretessmurar Rån och bilstölder är högriskbrott Alla kan och vill jobba! Vi vet vad vi borde göra, men gör det inte Jag önskar att det var bättre i skolan Södertälje har hittat rätt med lotsar Visst går det att byta ungdomar med varandra Vägledningen växer vidare Kunskapskonferensen inställd Bilaga Gruppdiskussionsinnehåll vid erfarenhetskonferens

2 Sociala insatsgrupper bryter mark och river sekretessmurar Deltagarna i det nationella projektet med sociala insatsgrupper samlades under en erfarenhetskonferens i Göteborg som anordnades av Rikspolisstyrelsen. I två dagar delade 120 engagerade socialarbetare, poliser, skolpersonal, jurister, forskare och experter inom området ungdomskriminalitet med sig av sin kompetens och insikter. Nu vill jag bara skynda mig hem och jobba med allt det vi pratat om. Jag blir så inspirerad av att höra om de andras erfarenheter, de här dagarna har gett mig hur mycket uppslag som helst att ta vidare till vår verksamhet, Marie-Therese Metzen från socialtjänsten i Uppsala. Det är inte viljan som saknas. Inte heller resurser och engagemang. Det är två världsliga ting som står i vägen för samverkan kring utsatta ungdomar: 1. En sekretesslagstiftning som försvårar informationsutbyte mellan och inom berörda verksamheter. 2. Förmågan att behålla en samverkan över tid. Utmaningarna med de här två barriärerna och sätt att komma runt dem diskuterades på en erfarenhetskonferens för sociala insatsgrupper i Göteborg den 9-10 februari. Ett skriftligt okej är inträdesbiljetten I det nationella projektet sociala insatsgrupper har man löst delar av sekretessproblemet med ett så kallat samtycke från berörda ungdomar och deras familjer. Samtycket är helt enkelt en undertecknad blankett där den unge säger ja till att medverka i en socialinsatsgrupp genom att godkänna ett informationsutbyte mellan berörda verksamheter. En förutsättning för vårt projekt är just samtycket som innebär att vi kan samarbeta på individnivå. Vi har fått kommentarer om att det är fjuttigt med de 74 ungdomar som vi har med i de sociala insatsgrupperna, vilket är ett orättvist påstående. Vårt uppdrag är att prova ut och skapa metoder för hur det här arbetet ska genomföras för framtiden. Det är också viktigt att förstå vilken utmaning det är att motivera och inspirera ungdomar med ett kriminellt leverne att vilja förändra sina liv. Varje gång vi lyckas få en enda med oss är en framgång, uttrycker Christina Kiernan, projektledare. Samlade erfarenheter som kan förändra världen Huvudsyftet med konferensen den 9-10 februari i Göteborg var att skapa relationer över verksamhetsgränserna och utbyta erfarenheter med varandra. Att förutsättningarna varierar i de olika områdena framkom tydligt under de livliga gruppdiskussioner som genomfördes. Projektledningen är mycket nöjd med evenemanget: Det här blev rentav bättre än vi hade hoppats. Föreläsarna satte guldkant på konferensen och de olika budskapen blev en lagom mix av teori och praktik. Mest roligt var det att se hur deltagarna minglade med varandra i pauserna och byggde relationer. Vi hoppas och tror att

3 flera kommer att hålla kontakten med varandra över verksamhetsgränserna även i fortsättningen det vinner vi alla på.

4 Christina Kiernans tips för ett lyckat insatsarbete Återkoppling utfallet av varje insats behöver följas noga och erfarenheten återkopplas till samtliga berörda. Engagerade ledare se till att få cheferna med dig. Om de inte självmant sätter sig in i arbetet, får du se till att hålla dem uppdaterade kontinuerligt ändå. Samordning genom en utpekad person hos socialtjänsten undvik att falla tillbaka i stuprörsarbetet där alla pysslar med sitt. Utse samordnare som kan hålla ihop insatserna på heltid. Det är ingen uppgift som kan göras med vänster hand. Ta hjälp av andra exempelvis Arbetsförmedlingen och Kronofogdemyndigheten, som kan ha insatser att bidra med eller viktiga uppgifter om individen att tillföra åtgärdsplanen. Höj blicken ovanför stupröret! Rån och bilstölder är högriskbrott Ungdomar som rånar och stjäl bilar i tidig ålder löper större risk att fastna i ett kriminellt leverne. Det visar en undersökning om Strategiska brott bland unga på 00-talet från BRÅ. Alla exemplar av BRÅ:s rapport om 00-talets ungdomsbrottslighet tog slut under erfarenhetskonferensen för sociala insatsgrupper i Göteborg den 9-10 februari. Under föreläsningen som hölls av Sven Granath fick åhörarna många aha-upplevelser. Vi har följt ungdomar (15-20 år) som finns med i brottsregistret under tio år, Deras kriminella karriär pekar på vissa mönster, berättar Sven Granath. Kriminella dörröppnare I BRÅ:s undersökning framkommer att ungdomar som begår följande brott i tidig ålder, löper större risk att fortsätta sin kriminella bana (återfallsförbrytare): Rån (främst personrån) kännetecknar storstads- och gängungdomar. Stöld av motorfordon (bil, moped). Gemensamt för de här brotten är att de innehåller ett spänningsmoment och inslag av egen vinning, vilket är starka drivkrafter för en kriminell livsstil, presenterar Sven Granath. Brottsaktiva kännetecken Undersökningsresultatet pekar också på att det finns vissa omständigheter i de utsatta ungdomarnas historia som signalerar ökad risk för fortsatt kriminalitet: Dokumenterade inlärningsproblem och en anpassad skolgång. Känd hos socialtjänsten före 15 års ålder. Tidigt kriminellt umgänge.

5 Brottsförebyggande rådets tips för ett lyckat insatsarbete Intensiva insatser gärna på flera livsområden (skola, kamrater, droger etc.) Individuella insatser alla har olika förutsättningar och behov. Bryt mönster motivera den unge att byta umgänge, hjälp till att ordna upp skolsituationen, försök att inspirera till nya förhållningssätt och värderingar. Öppna den unges ögon med konkreta alternativ till en kriminell karriär. Motivera till alternativa sätt att leva sin vardag. Alla kan och vill jobba! Arbetsförmedlingen är en av de verksamheter som gärna vill vara med i, och har mycket att erbjuda, de sociala insatsgrupperna. Jag tror inte att alla har hängt med i den stora utveckling som vi har genomgått de senaste tre åren. Vi har ett stort utbud av stödinsatser som kan göra skillnad i utsatta ungdomars liv, inleder Christina Rosengren Gustafsson sitt anförande under erfarenhetskonferensen för sociala insatsgrupper i Göteborg. Visste du att arbetslösa inte längre behöver stå till arbetsmarknadens omedelbara förfogande för att ha rätt till ersättning och stödåtgärder? Det är en viktig förändring för individen, som innebär att den arbetslöse kan ta del av andra utvecklande aktiviteter utan att vara beredd att hoppa på ett jobb från den ena dagen till den andra, säger Christina Rosengren Gustafsson, arbetsförmedlingen. Unga in Unga in är ett projekt medfinansierat av Europeiska Socialfonden som startades 2009 i samarbete mellan bland andra Arbetsförmedlingen och Fryshuset i Stockholm. Projektet syftar till att få unga, som idag inte finns i arbete, studier och inte heller är inskrivna på Arbetsförmedlingen eller har försörjningsstöd, att närma sig arbetsmarknaden. Det bygger på frivilligt deltagande - det är alltså de unga själva som tar initiativ till att vara med i projektet. - De som kommer till oss är ofta ungdomar som inte har fullgjort sina gymnasiestudier, som saknar ett skyddande nätverk/familjestöd och som har svårt att själva skapa ett fungerande liv, berättar Elna Olsson som är projektledare för projektet. Satsningen har varit så lyckosam att arbetet fått bifall att fortsätta och ska nu spridas i hela landet. - Det känns jättekul att vi får ge fler ungdomar möjlighet att ta hjälp av oss framöver, uttrycker Elna Olsson. Individuella åtgärder Unga in har flera gemensamma nämnare med sociala insatsgrupper och man samarbetar gärna med projektet.

6 Precis som satsningarna i de sociala insatsgrupperna är våra åtgärder specialanpassade utifrån individens behov. Vi börjar med att kartlägga den unges liv och kommer överens om lämpliga aktiviteter med den unge. Målet är att hitta ett arbete, men det kan även handla om en kompletterande utbildning eller någon annan sysselsättning som gör det möjligt att hålla koll på vad den unge gör, förklarar Elna Olsson. Utgångspunkten i Unga in är att alla kan och vill jobba. Arbetsförmedlingen har mycket att ge sociala insatsgrupper Christina Kiernan, Rikspolisstyrelsens projektledare för sociala insatsgrupper, ser stora vinster med att samarbeta med Arbetsförmedlingen. Vi har mycket att lära av och hämta hos Arbetsförmedlingen. De har kommit långt i arbetet med att motverka utanförskap och har ett stort utbud av stödinsatser som kan vara del av våra åtgärdsprogram. Arbetsförmedlingen finns dessutom representerad på samtliga kriminalvårdsanstalter. Elna Olsson och Christina Rosengren Gustafsson tipsar om vad Arbetsförmedlingen kan bidra med i arbetet med sociala insatsgrupper Jobbgaranti för unga (16-24 år). Skräddarsydda praktikplatser. Särskilt introduktions- och uppföljningsstöd för ungdomar med funktionsnedsättning. Annat anställningsstöd i olika former. Arbetsmarknadsutbildningar. Vi vet vad vi borde göra, men gör det inte Det var längesen forskarna slutade forska om de generella riskfaktorerna bakom kriminalitet. Idag vet vi vilka faktorer som har betydelse för risken att begå brott, med andra ord vet vi i stora drag hur brottslighet kan förstås och förklaras. Alltså vet vi också vad vi kan göra åt det, men gör det inte. Hur kan det komma sig? Det var svidande kritik som presenterades av Anders Tengström, forskare på Karolinska Institutet, när han föreläste på erfarenhetskonferensen. Vi vet att kriminella ungdomar som vårdas på institution i en klar majoritet av fallen återfaller i nya brott vi måste fråga oss om det är värt att fortsätta skicka iväg dem. Vi vet att en livslång kriminell karriär kostar samhället 250 miljoner kronor i direkta kostnader och utebliven produktion. Ändå fortsätter vi att hävda att vi inte har resurser att ge dem den hjälp de skulle behöva. Vi har effektiva hjälpmedel för att identifiera högriskungdomarna, alltså de fem procent som begår 50 procent av alla brott. Ändå gör vi inte vad vi kan för att förhindra att de bygger vidare på sina kriminella karriärer.

7 Risk- och skyddsfaktorer Forskningen på området visar tydligt att det finns risk- och skyddsfaktorer som i stor utsträckning påverkar en ung persons framtid som kriminell eller inte kriminell. Risk- och skyddsfaktorerna har ett direkt samband med varandra. En ungdom med missbrukande föräldrar, koncentrationssvårigheter och dåligt umgänge kan trots allt klara sig bra om han/hon får rätt behandling och stöttning av andra personer som bryr sig om, menar Anders Tengström. Riskfaktorerna är, för närvarande fler än skyddsfaktorerna. Trösten är att skyddet väger tyngre än risken, så det finns hopp och all anledning att erbjuda behandling och stöd en skyddsfaktor har stor betydelse även om det finns många riskfaktorer. Anders Tengströms tips för ett lyckat insatsarbete Erbjud öppna vårdformer på hemmaplan, institutionsplacering bör användas framförallt för utredning och bedömning. Satsa på behandling som förändringsmodell, inte straff. Arbeta med högriskfallen i första hand. Sätt upp behandlingsmål med nära koppling till de riskfaktorer som driver fram brottslighet. Använd KBT social inlärning som motor för förändring. Anpassa behandlingen utifrån individens personlighet och förutsättningar (begåvning etc). Jag önskar att det var bättre i skolan Framtiden för ungdomar som haft en misslyckad skolgång ser mörk ut. Enligt Social rapport 2010 från Socialstyrelsen innebär ett lågt avgångsbetyg i nian en stor risk för en problematisk livssituation. I tio år har Martin Hugo jobbat med ungdomar som misslyckats i skolan. Under den här tiden har han deltagit i två forskningsprojekt där han under lång tid har varit tillsammans med ungdomar på IV-programmet och på särskilda ungdomshem. Hans erfarenheter kan alltså i allra högsta grad beskrivas som verklighetsnära. Jag har haft förmånen att få lära känna de här ungdomarna och ta del av deras innersta tankar och känslor i åtskilliga timmar. Det som kommer igen i deras, många gånger, tragiska historier är att den unge känner sig missförstådd och marginaliserad i skolans värld. Till slut ger han/hon upp och slutar att gå dit. Vi måste införa nolltolerans mot skolfrånvaro i ett tidigt skede, och då krävs ett samarbete mellan skola och socialtjänst, hävdar Martin Hugo. Ett samhällsproblem Martin Hugos, och annan, forskning visar att en misslyckad skolgång innebär en stor risk för fortsatta svårigheter i livet med arbetslöshet och utanförskap. Flera av de ungdomar Martin har pratat med uttrycker själva att de önskar att de haft det bättre i skolan.

8 Man har berättat för mig att man blivit runtflyttad som ett problembarn mellan olika klasser och, i värsta fall, olika skolor. Att man inte fått den stimulans eller hjälp man behövt och att det bara känts meningslöst att gå dit, eftersom man ändå inte lärt sig nåt. Det är oacceptabelt att det får vara så här i vår tid. Vi måste skapa ett system där ungdomarna känner sig sedda och att någon bryr sig om dem. Det står i skollagen att alla ska erbjudas likvärdig undervisning! Martin Hugos tips för ett lyckat insatsarbete Visa att du bryr dig förhållningssättet är avgörande. Skapa ett innehåll som känns på riktigt, som väcker en vilja att delta. Skapa delaktighet och mening. Ingen vill bli utpekad som ett problem, som man vill göra sig av med! Södertälje har hittat rätt med lotsar I Södertälje står miljonprogramsområdena tätt och många olika etniciteter bor sida vid sida. Den stora rörligheten med in- och utflyttning skapar vardagsproblem som kräver stora sociala och polisiära insatser ligger ungdomskriminaliteten högt på angelägenhetslistan hos ansvariga i Södertälje kommun. Sedan 2007 har samverkan mellan socialtjänst och polis utvecklats. Verksamheter som i dag är samlokaliserade med polisen är Stödcentrum för unga brottsoffer, Medlingsverksamheten och Social insatsgrupp. De samlokaliserade verksamheterna kallas för ungdomscentrum. Ungdomscentrum erbjuder ungdomar som begått brott och utsatts för brott socialt stöd. Social insatsgrupp startade som verksamhet 1mars Vi gör en noggrann riskbedömning i flera steg för att kartlägga det individuella behovet. I arbetet med de sociala insatsgrupperna som ingår som en del i vår verksamhet har vi en regel om att ungdomar som misstänks för fler än fyra brott har möjlighet att vara med i programmet. Övriga ska få hjälp den vanliga vägen, alltså enligt ordinarie verksamhet, säger Rose-Marie Lundkvist på socialtjänsten. Om den unge tillhör personkretsen med rätt till särskilt stöd öppnas en rad möjligheter med insatser från skolan, socialtjänsten och polisen. Vi samlas varje måndag i en beredningsgrupp och diskuterar våra ungdomar. I de sociala insatsgrupperna har vi just nu tio unga som deltar, men vi har ett 40-tal i kö, där vi ännu inte har utrett klart status, berättar Rose-Marie Lundkvist. Lotsar som samordnar Pilotområdena som deltar i det nationella projektet sociala insatsgrupper arbetar på olika sätt utifrån de förutsättningar som finns i kommunen. I Södertälje har man nått framgång genom lotsar som samordnar aktiviteterna mellan socialtjänsten, skolan och Polisen. När vi analyserade tillgängliga resurser inom våra respektive verksamheter så upptäckte vi att vi har stora möjligheter att göra något bra för utsatta ungdomar. Vår svaghet var en bristande samordning. För att råda bot på avståndet mellan oss så flyttade vi på socialtjänsten

9 fysiskt in på polisstationen och så anställde vi två lotsar som håller ihop arbetet, informerar Rose-Marie Lundkvist. Och det har gett resultat. En av ungdomarna som deltar i programmet var misstänkt för 19 brott i registret för ett år sedan idag är han nere på noll! Motivationen viktig Oscar Ruderstadh och Karin Manole arbetar som lotsar på heltid. Båda är socionomer och är anställda av socialtjänsten. De berättar: Vi märker absolut att våra insatser har effekt. Det är mycket tack vare att vi kan ägna oss åt samordningen på heltid. Att hålla ihop kontakten och hämta in samt sprida information mellan skolor, fritidsgårdar, fältassistenter, föräldrar, poliser etc är mycket tidskrävande. Och helt nödvändigt. Inte minst att motivera de berörda ungdomarna att vilja medverka tar kraft. Det är ju inte precis så att ungarna jublar över att vi söker upp dem och börjar prata om en förändrad livsstil. Många har tappat tron på samhället och känner sig svikna. En av våra ungdomar ville knarka klart först, innan han ens kunde börja fundera på att gå med i programmet, berättar Karin Manole. Fast de som väl bestämmer sig för att ge sitt samtycke till verksamheten uppfattar det som positivt att så många faktiskt bryr sig om honom/henne. Jag minns en kille som kom till ett av våra diskussionsmöten där vi satt 16 vuxna för att prata om hans framtid, han blev alldeles paff över att se alla där, kommenterar Oscar Ruderstadh. Särskild märkning i registret Ungdomar som är med i sociala insatsgrupper gör inte alltid det som de har lovat att göra enligt den individuella åtgärdsplanen. Då är det viktigt med ett skyddande nätverk som hjälper till att hålla den unge på rätt kurs. Södertäljeungdomarna som är med i sociala insatsgrupper har märkts upp med en extra notering i polisens register. På så vis vet patrullerande att Kalle inte ska vistas i centrum efter klockan 22 på kvällen och kan göra honom uppmärksam på det när de stöter på varandra. Vi får ofta jätteviktig input från ordningspolisen om vad våra ungdomar gör utanför hemmet. Då kan vi följa upp det på våra möten och påminna om vad vi har kommit överens om, konstaterar Karin Manole. Visst går det att byta ungdomar med varandra Att börja ett nytt, hederligt liv och bo kvar samt umgås med samma kriminella gäng är nästintill omöjligt. Därför måste vi ordna så att avhoppare kan börja om på annan ort. Enligt Linda Widenström, stadsjurist på Göteborgs stadsledningskontor, är det fullt möjligt att byta ungdomar över kommungränserna. Det finns inga lagliga hinder för att kommunerna ska kunna stötta varandra i ungdomsarbetet. Knäckfrågan är hur bostadssituationen ska lösas.

10 Att det handlar om ekonomi när man diskuterar behandling och hantering av ungdomar i riskzon att utveckla en kriminell karriär är ingen hemlighet. För att underlätta för avhoppare att börja ett nytt liv diskuterar man inom sociala insatsgrupper möjligheten att byta ungdomar mellan kommunerna. Grundregeln för att undanröja ekonomiska hinder är att den unge inte ska ligga den nya kommunen till last. Balansen upprätthålls genom att man byter med varandra. Då har man dessutom mycket bättre möjligheter att avhopparen lyckas hålla sig från fortsatt kriminalitet, säger Linda Widenström. Alla måste vara överens Utgångspunkten för att ordna ett kommunbyte är förstås att den unge är med på det. Det är viktigt att ett individuellt avtal görs upp för varje enskild person samt att kommunerna gör en noggrann överenskommelse om ansvarsfördelningen sinsemellan. Även om det inte finns några lagliga hinder, så säger jag inte att det är en enkel lösning. Det är mycket som behöver diskuteras: boendefrågan, behov av personskydd och ånger. Hur gör man om den unge ångrar sig och vill flytta tillbaka igen? Diskussionen om byte av ungdomar över kommungränserna fortsätter inom sociala insatsgrupper. Vägledningen växer vidare En vägledning med riktlinjer för sociala insatsgrupper är viktig för ett fortsatt arbete även efter projektets avslutning. Ansvaret för denna delleverans ligger på Socialstyrelsen. Våra aktiviteter kring vägledningen intensifieras nu i vår. Vi planerar att involvera vissa kommuner i arbetet, men formerna för hur det ska göras är ännu inte klara, berättar Rose- Marie Nylander, på Socialstyrelsen. Vägledningen för arbetet i sociala insatsgrupper ska vara klar den sista oktober Har du frågor kring uppdraget är du välkommen att kontakta telefon Kunskapskonferensen inställd Den inplanerade kunskapskonferensen, med inriktning på samverkande myndigheter, ställs in. Orsaken är de skiftande förutsättningar som råder inom de olika pilotområdena. Rikspolisstyrelsen har tidigare aviserat en kunskapskonferens den 26 april 2012, vars innehåll skulle rikta sig särskilt till övriga samverkande myndigheter i projektet. Efter noga övervägande har Rikspolisstyrelsen beslutat att skjuta på konferensen, för att ge myndighetssamarbetet utrymme att utvecklas och stabiliseras. Under erfarenhetskonferensen i Göteborg blev det nämligen väldigt tydligt att samarbetet kommit olika långt i de olika pilotområdena.

11 Är det något du vill ta upp i nyhetsbrevet inför nästa utskick? Då är du välkommen att mejla ditt textbidrag till senast den 1:a i månaden Sociala insatsgrupper i fem punkter 1. Ett uppdrag från regeringen med syfte att minska ungdomsbrottsligheten. 2. Projektet drivs av Rikspolisstyrelsen i samråd med Socialstyrelsen, genomförs i 12 pilotområden. 3. Målet är att utveckla effektiva samverkansmetoder och stärka det sociala nätverket kring den unge. 4. Projektet pågår t o m den 31 oktober Socialstyrelsens uppdrag, att utveckla en riskbedömningsmanual, ska redovisas den 31 oktober Slutleveransen omfattar slutrapport, utvärdering, riskbedömningsmanual och vägledning. Läs mer på

När tilliten brister. Vänliga hälsningar. Christina Kiernan

När tilliten brister. Vänliga hälsningar. Christina Kiernan Nyhetsbrev augusti 2013 När tilliten brister De ungdomar som kommer i kontakt med sociala insatsgrupper har olika bakgrund, men en sak gemensamt: de har tappat tron på samhället och har svårt att se möjligheten

Läs mer

12 blir närmare 40 välkomna nykomlingar!

12 blir närmare 40 välkomna nykomlingar! Nyhetsbrev juni 2013 12 blir närmare 40 välkomna nykomlingar! Den senaste månaden har min mejlbrevlåda fyllts av intresseanmälningar och engagerade frågor om sociala insatsgrupper. Jag är tacksam att få

Läs mer

Projektansökan. Datum för godkännande: Projektansökan. Socialt hållbar utveckling

Projektansökan. Datum för godkännande: Projektansökan. Socialt hållbar utveckling Projektnamn: Social insatsgrupp Projektägare: Kerstin Melén Gyllensten Förvaltningar: BoF, AoF, VoO, GoV Eventuell styrgrupp: Projektledare: Samordnare för sociala insatsgrupper Godkänt av: Datum för godkännande:

Läs mer

Kriminella grupperingar - motverka rekrytering och underlätta avhopp

Kriminella grupperingar - motverka rekrytering och underlätta avhopp Kriminella grupperingar - motverka rekrytering och underlätta avhopp Betänkande av Utredningen mot kriminella grupperingar Stockholm 2010 STATENS OFFENTLIGA UTREDNINGAR SÖU~2O1O:15 Innehåll Sammanfattning

Läs mer

Med individen i centrum. Korta fakta och berättelser om samverkan kring kriminella ungdomar i sociala insatsgrupper

Med individen i centrum. Korta fakta och berättelser om samverkan kring kriminella ungdomar i sociala insatsgrupper Med individen i centrum Korta fakta och berättelser om samverkan kring kriminella ungdomar i sociala insatsgrupper Unga som fastnar i kriminalitet är ett stort problem för samhället men framför allt för

Läs mer

Fem förslag för ett bättre Sverige. så bekämpar vi ungdomsbrottslighet och människohandel.

Fem förslag för ett bättre Sverige. så bekämpar vi ungdomsbrottslighet och människohandel. Fem förslag för ett bättre Sverige så bekämpar vi ungdomsbrottslighet och människohandel. Fredrik Reinfeldts jultal 16 december 2013 Fem förslag för ett bättre Sverige så bekämpar vi ungdomsbrottslighet

Läs mer

Handlingsplan utifrån samverkansöverenskommelse mellan Polismyndigheten Gävleborgs län och Ljusdals kommun 2014

Handlingsplan utifrån samverkansöverenskommelse mellan Polismyndigheten Gävleborgs län och Ljusdals kommun 2014 Handlingsplan utifrån samverkansöverenskommelse mellan Polismyndigheten Gävleborgs län och Ljusdals kommun 2014 Innehållsförteckning Bakgrund... 3 Överenskommelsen bygger på fem steg... 3 Inledning...

Läs mer

Återrapportering av ekonomiskt stöd till lokalt brottsförebyggande projekt

Återrapportering av ekonomiskt stöd till lokalt brottsförebyggande projekt Återrapportering av ekonomiskt stöd till lokalt brottsförebyggande projekt Det sker mycket brottsförebyggande arbete runtom i landet, både som projekt och i den löpande verksamheten. Några av dessa insatser

Läs mer

Utvärdering av sociala insatsgrupper i Stockholm, Botkyrka och Södertälje - Bakgrund, preliminära resultat och tänkbara framgångsfaktorer

Utvärdering av sociala insatsgrupper i Stockholm, Botkyrka och Södertälje - Bakgrund, preliminära resultat och tänkbara framgångsfaktorer Utvärdering av sociala insatsgrupper i Stockholm, Botkyrka och Södertälje - Bakgrund, preliminära resultat och tänkbara framgångsfaktorer Lars Oscarsson & Filip Wollter Bakgrund Utvärdering av nationellt

Läs mer

Handlingsplan 1 (7) Handlingsplan i samverkan mot den organiserade brottsligheten. 1 Allmänt

Handlingsplan 1 (7) Handlingsplan i samverkan mot den organiserade brottsligheten. 1 Allmänt Handlingsplan 1 (7) 2013-02-04 Handlingsplan i samverkan mot den organiserade brottsligheten 1 Allmänt En stor del av den organiserade brottsligheten styrs i dag av strategiska personer och dess innersta

Läs mer

Åtgärder för att stödja sociala insatsgrupper. Socialstyrelsens arbete 2013 2014

Åtgärder för att stödja sociala insatsgrupper. Socialstyrelsens arbete 2013 2014 Åtgärder för att stödja sociala insatsgrupper Socialstyrelsens arbete 2013 2014 Du får gärna citera Socialstyrelsens texter om du uppger källan, exempelvis i utbildningsmaterial till självkostnadspris,

Läs mer

Mitt tips är att bjuda in er själva och varandra till studiebesök runtom i landet. Det är samverkan i sin bästa form.

Mitt tips är att bjuda in er själva och varandra till studiebesök runtom i landet. Det är samverkan i sin bästa form. Nyhetsbrev mars 2014 Tack för ett superbra studiebesök, Eskilstuna! Häromveckan var jag och mina kollegor från de er som samverkar kring sociala insatsgrupper, på ett studiebesök i Eskilstuna. Våra värdar

Läs mer

POLICY OCH HANDLINGSPLAN FÖR KLIPPANS GYMNASIESKOLOR

POLICY OCH HANDLINGSPLAN FÖR KLIPPANS GYMNASIESKOLOR POLICY OCH HANDLINGSPLAN FÖR KLIPPANS GYMNASIESKOLOR Information till elever, föräldrar och personal Klippans gymnasieskolor, 264 80 Klippan. Telefon 0435 280 00vx www.klippan.se/gymnasieskolan Mot alkohol

Läs mer

Projektplan Sociala insatsgrupper m.m.

Projektplan Sociala insatsgrupper m.m. Projektplan Sociala insatsgrupper m.m. Polisavdelningen Christina Kiernan 2011-05-31 Projektplan 2 (14) Projektplan INNEHÅLL 1 UPPDRAGET...3 1.1 Bakgrund och problembild...3 1.2 Syfte...4 1.3 Frågeställningar...4

Läs mer

EN SKOLA MOT ALKOHOL OCH DROGER

EN SKOLA MOT ALKOHOL OCH DROGER EN SKOLA MOT ALKOHOL OCH DROGER KLIPPANS GYMNASIESKOLOR Information till elever, föräldrar och personal Klippans gymnasieskolor, 264 80 Klippan. Telefon 0435 280 00vx www.klippan.se/gymnasieskolan HANDLINGSPLAN

Läs mer

Sociala insatsgrupper. Redovisning av regeringsuppdrag

Sociala insatsgrupper. Redovisning av regeringsuppdrag Sociala insatsgrupper Redovisning av regeringsuppdrag 2 3 INNEHÅLL 1 SAMMANFATTNING...5 2 UPPDRAGET...7 2.1 Syfte med uppdraget... 8 2.2 Mål för uppdraget... 9 2.3 Avgränsningar för uppdraget... 9 3 PROJEKTORGANISATION...

Läs mer

När den egna kraften inte räcker till Västeråsmoderaternas program för sociala frågor för 2014-2018

När den egna kraften inte räcker till Västeråsmoderaternas program för sociala frågor för 2014-2018 När den egna kraften inte räcker till Västeråsmoderaternas program för sociala frågor för 2014-2018 1 När den egna kraften inte räcker till Samhällets skyddsnät ska ge trygghet och stöd till människor

Läs mer

Jakobsdal HVB, Credere.

Jakobsdal HVB, Credere. Vård & Omsorg Jakobsdal HVB, Credere. i Stenungsunds kommun. Behandlingsverksamheten riktar sig till flickor och pojkar mellan 12-18 år. Upptagningsområde: Hela landet SoL och LVU Foto: Ted Olsson Jakobsdal

Läs mer

Proposition om ett tryggare samhälle utan brott

Proposition om ett tryggare samhälle utan brott Proposition om ett tryggare samhälle utan brott Gemenskapspartiet Ingen människa ska behöva bli utsatt för brott. Brott skadar människor och kostar samhället stora pengar. En vanlig dag sitter cirka 5000

Läs mer

Ansökan om projektmedel från Samordningsförbundet; Vägknuten 2

Ansökan om projektmedel från Samordningsförbundet; Vägknuten 2 Ansökan om projektmedel från Samordningsförbundet; Vägknuten 2 Ansökan Lokala samverkansgruppen i området Högsby, Mönsterås och Oskarshamn ansöker om projektmedel för gemensam verksamhet under tiden 1

Läs mer

Fem Fokus för ökad trygghet i Malmö HANDLINGSPLAN 2011

Fem Fokus för ökad trygghet i Malmö HANDLINGSPLAN 2011 Fem Fokus för ökad trygghet i Malmö HANDLINGSPLAN 2011 1 Bakgrund Fem Fokus Våren 2010 antogs en ny samverkansöverenskommelse mellan Malmö stad och Polisområde Malmö Fem Fokus för ökad trygghet i Malmö.

Läs mer

Återrapportering av ekonomiskt stöd till lokalt brottsförebyggande projekt

Återrapportering av ekonomiskt stöd till lokalt brottsförebyggande projekt Återrapportering av ekonomiskt stöd till lokalt brottsförebyggande projekt Det sker mycket brottsförebyggande arbete runtom i landet, både som projekt och i den löpande verksamheten. Några av dessa insatser

Läs mer

Samarbete och utveckling

Samarbete och utveckling Samarbete och utveckling Sex kommuner; Norrköping, Uppsala, Eskilstuna, Västerås, Örebro och Karlstad samt Arbetsförmedlingen. Finansieras av de sex samverkande kommunerna och Arbetsförmedlingen samt europeiska

Läs mer

Sävsjöviks förstärkta familjehem

Sävsjöviks förstärkta familjehem Sävsjöviks förstärkta familjehem Vi erbjuder familjehemsvård för vuxna personer med missbruk och / eller kriminalitet. Vår målgrupp är företrädesvis Individer med konstaterad eller misstänkt neuropsykiatrisk

Läs mer

Karriärplanering Övning 08: Professionellt nätverkande

Karriärplanering Övning 08: Professionellt nätverkande Karriärplanering Övning 08: Professionellt nätverkande 1. Lär dig från dem som varit i samma situation Ett av de bästa sätten att få värdefulla kontakter är att nätverka med din högskolas alumner. De har

Läs mer

Återrapportering av ekonomiskt stöd till lokalt brottsförebyggande projekt

Återrapportering av ekonomiskt stöd till lokalt brottsförebyggande projekt Återrapportering av ekonomiskt stöd till lokalt brottsförebyggande projekt Det sker mycket brottsförebyggande arbete runtom i landet, både som projekt och i den löpande verksamheten. Några av dessa insatser

Läs mer

robert.palmer@magelungen.com, 070-722 95 36 ia.sundberglax@magelungen.com, 070-745 36 61 www.magelungen.com

robert.palmer@magelungen.com, 070-722 95 36 ia.sundberglax@magelungen.com, 070-745 36 61 www.magelungen.com Robert Palmér HSP-samordnare Steg 1 KBT inriktning barn och ungdomar Ia Sundberg Lax HSP-samordnare Steg 1 KBT inriktning barn och ungdomar robert.palmer@magelungen.com, 070-722 95 36 ia.sundberglax@magelungen.com,

Läs mer

Verksamhetsplan 2015-2018. Brottsförebyggande rådet i Arboga

Verksamhetsplan 2015-2018. Brottsförebyggande rådet i Arboga Verksamhetsplan 2015-2018 Brottsförebyggande rådet i Arboga Brottsförebyggande rådet i Arboga Innehåll 1 Bakgrund 3 1.1 Brottsförebyggande rådets syfte... 3 1.2 Rådets uppgifter... 3 1.3 Rådets sammansättning...

Läs mer

Lyckad utbildning ger fler sociala företag i Värmland

Lyckad utbildning ger fler sociala företag i Värmland Lyckad utbildning ger fler sociala företag i Värmland - Vår utbildning är riktad till socialt utsatta personer med målet att de ska starta egna sociala företag och få en ny chans på arbetsmarkanden. Resultaten

Läs mer

Arbetsbok. Barn och unga 10-20 år i risk att utveckla eller som har kriminellt beteende och/eller missbruk

Arbetsbok. Barn och unga 10-20 år i risk att utveckla eller som har kriminellt beteende och/eller missbruk Arbetsbok Barn och unga 10-20 år i risk att utveckla eller som har kriminellt beteende och/eller missbruk Reviderad maj 2015 1 2 Innehållsförteckning 1. Inledning 3 2. Förebyggande arbete 3 3. Anmälan

Läs mer

Bilaga 2. Redovisning av befintlig verksamhet

Bilaga 2. Redovisning av befintlig verksamhet Bilaga 2. Redovisning av befintlig verksamhet En redovisning av den verksamhet som bedrivits innan överenskommelsen tecknas. Inledning Inom Arbetsförmedlingen och kommunen finns en rad verksamheter och

Läs mer

Brottsförebyggande arbete i Hylte kommun

Brottsförebyggande arbete i Hylte kommun Brottsförebyggande arbete i Hylte kommun Information & råd från Brottsförebyggande rådet i Hylte 1 Du ska känna dig trygg! Brottsförebyggande rådets viktigaste uppgift är att inspirera till och sprida

Läs mer

Malmö Trygg och säker stad

Malmö Trygg och säker stad Malmö Trygg och säker stad Samverkansöverenskommelse mellan Malmö stad och Polisområde Malmö 2012-2016 Malmö trygg och säker stad Samverkansöverenskommelse mellan Malmö stad och Polisområde Malmö 2012-2016

Läs mer

Förslag på intervjufrågor:

Förslag på intervjufrågor: Förslag på intervjufrågor: FRÅGOR OM PERSONENS BAKGRUND 1. Var är du uppväxt? 2. Om du jämför din uppväxt med andras, hur skulle du ranka din egen uppväxt? 3. Har du några syskon? 4. Vad gör de? 5. Vilka

Läs mer

Gemensamma rutiner för arbete kring elevfrånvaro. Stenungsund Grundskola/grundsärskola

Gemensamma rutiner för arbete kring elevfrånvaro. Stenungsund Grundskola/grundsärskola Gemensamma rutiner för arbete kring elevfrånvaro Stenungsund Grundskola/grundsärskola Planen fastställd 2013-12-11 Reviderad 2015-05-26 Tagen i rektorsgruppen. Verksamhetschef Stöd och utveckling Helene

Läs mer

Samordning för arbetsåtergång Kartläggning och Screeningprogram samt individuell anpassning av åtgärder för arbetsåtergång

Samordning för arbetsåtergång Kartläggning och Screeningprogram samt individuell anpassning av åtgärder för arbetsåtergång PROJEKTANSÖKAN Datum: Rev. 2011-08-11 dnr: 2011/11-SFV Projektbenämning Projektledare Projektägare Samordning för arbetsåtergång Kartläggning och Screeningprogram samt individuell anpassning av åtgärder

Läs mer

Verksamhetsberättelse 2012 avseende Huddinges brottsförebyggande råd

Verksamhetsberättelse 2012 avseende Huddinges brottsförebyggande råd 2013-02-04 KS-2013/166.173 1 (2) HANDLÄGGARE Lindblom, Linda 0708-790 588 Linda.Lindblom@huddinge.se Kommunstyrelsen Verksamhetsberättelse 2012 avseende s brottsförebyggande råd Förslag till beslut s brottsförebyggande

Läs mer

SOSFS 2012:6 (S) Föreskrifter och allmänna råd. Bostad med särskild service för barn eller ungdomar enligt LSS. Socialstyrelsens författningssamling

SOSFS 2012:6 (S) Föreskrifter och allmänna råd. Bostad med särskild service för barn eller ungdomar enligt LSS. Socialstyrelsens författningssamling SOSFS 2012:6 (S) Föreskrifter och allmänna råd Bostad med särskild service för barn eller ungdomar enligt LSS Socialstyrelsens författningssamling I Socialstyrelsens författningssamling (SOSFS) publiceras

Läs mer

Elevers rätt till kunskap, extra anpassningar och särskilt stöd

Elevers rätt till kunskap, extra anpassningar och särskilt stöd Juridisk vägledning Reviderad maj 2015 Mer om Elevers rätt till kunskap, extra anpassningar och särskilt stöd Alla elever ska ges stöd och stimulans för att utvecklas så långt som möjligt. Vissa elever

Läs mer

Basnivå avseende samverkansmyndigheters insatser vid mäns våld mot kvinnor och våld i nära relation

Basnivå avseende samverkansmyndigheters insatser vid mäns våld mot kvinnor och våld i nära relation Basnivå avseende samverkansmyndigheters insatser vid mäns våld mot kvinnor och våld i nära relation Myndigheternas insatser vid våld i nära relation ska bedrivas med god kvalitet i hela länet, med en likvärdig

Läs mer

Lagstiftning kring samverkan

Lagstiftning kring samverkan 1(5) Lagstiftning kring samverkan För att samverkan som är nödvändig för många barn och unga ska komma till stånd finns det bestämmelser om det i den lagstiftning som gäller för de olika verksamheterna

Läs mer

Tankar & Tips om vardagsutveckling

Tankar & Tips om vardagsutveckling Tankar & Tips om vardagsutveckling Sammanställning från gruppdiskussioner på kompetensombudsträff den 16 september 2010. Till Kompetensombudspärmen, under fliken Verktygslåda Temat under denna förmiddag

Läs mer

Återrapportering av ekonomiskt stöd till lokalt brottsförebyggande projekt

Återrapportering av ekonomiskt stöd till lokalt brottsförebyggande projekt Återrapportering av ekonomiskt stöd till lokalt brottsförebyggande projekt Det sker mycket brottsförebyggande arbete runtom i landet, både som projekt och i den löpande verksamheten. Några av dessa insatser

Läs mer

1. Vad har Carpe betytt för dig personligen i din yrkesroll?

1. Vad har Carpe betytt för dig personligen i din yrkesroll? det har gett mig mer kunskap och självkänsla för det jag arbetar med. det har kännts väldigt skönt att fått gått utbildningar som passat in i verksamheten,som man annars inte hade fått gått.. Ökade kunskaper

Läs mer

LVU-utbildning den 24 mars 2011

LVU-utbildning den 24 mars 2011 LVU-utbildning den 24 mars 2011 LVU lag med särskilda bestämmelser om vård av unga. Förutsättningar för tillämpning Gäller alla barn som vistas i Sverige Missförhållande avseende hemmiljö eller eget beteende

Läs mer

Samverka för att motverka

Samverka för att motverka En inspirationsskrift från Skånesamverkan mot droger Samverka för att motverka - om samverkan kring ungdomar i samband med risktillfällen Risktillfällen är ett samlingsnamn för kvällar, helger och perioder

Läs mer

Samverkan i sociala insatsgrupper. vägledning för lokalt arbete i syfte att motverka en kriminell livsstil bland unga

Samverkan i sociala insatsgrupper. vägledning för lokalt arbete i syfte att motverka en kriminell livsstil bland unga Samverkan i sociala insatsgrupper vägledning för lokalt arbete i syfte att motverka en kriminell livsstil bland unga Du får gärna citera Socialstyrelsens texter om du uppger källan, exempelvis i utbildningsmaterial

Läs mer

GPS (GuidePraktikStöd) Tillsammans -..från ord..till handling

GPS (GuidePraktikStöd) Tillsammans -..från ord..till handling GPS (GuidePraktikStöd) Tillsammans -..från ord..till handling Hej En fråga, vi undrar om ni har samma spaningar som vi? Efter att ha jobbat med förändringar sedan slutet av 90-talet, ser vi likartade utmaningar

Läs mer

Vänersborg Samlevnadskurs 2001-10-04

Vänersborg Samlevnadskurs 2001-10-04 Detta var bra 1 Precis allting! Det har verkligen varit två perfekta dagar 2 Bra övningar. Trevliga och berikande diskussioner. 4 Allting. Bra med möte ungdomar och vuxna. 5 Både föreläsningarna och de

Läs mer

Statistik Utvärdering Workshop, Puzzelprojektet 6/11 på Brigaden i Linköping

Statistik Utvärdering Workshop, Puzzelprojektet 6/11 på Brigaden i Linköping Fråga Respondenter Antal svar Fördelning % 1) Hur upplevde DU dagen i helhet? 38 38. 3 5 5 13,2 4 16 16 42,1 5 17 17 44,7 2a) Hur upplevde du inledning framförd av Jan Cederborg och Ann-Margret Månsson

Läs mer

Avhoppare från kriminella gäng

Avhoppare från kriminella gäng Länskriminalpolisen Avhopparverksamheten Vägledning avhoppare Datum 2013-11-04 1 (16) En vägledning för att lyckas med Avhoppare från kriminella gäng Postadress 106 75 Stockholm Org.nr 202100-0076 Besöksadress

Läs mer

Sammanställning av utvärdering från utbildning för ledningsgrupper

Sammanställning av utvärdering från utbildning för ledningsgrupper Sammanställning av utvärdering från utbildning för ledningsgrupper REFLEKTIONER / TANKAR Jag gick in helt utan förutsättningar och har varit med om MÅNGA utbildningar av den här typen. Kort och norrländskt

Läs mer

Kleindagarna 2012 - Snabbrapport

Kleindagarna 2012 - Snabbrapport Kleindagarna 2012 - Snabbrapport 1. Vad är din samlade intryck av dagarna? 0 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 2. Kommentera gärna ditt svar ovan: Antal svarande: 10 - Mycket lärorikt, trevligt, väldigt

Läs mer

Överenskommelse om samverkan kring barn i behov av särskilt stöd mellan Danderyds kommun och Stockholms läns landsting

Överenskommelse om samverkan kring barn i behov av särskilt stöd mellan Danderyds kommun och Stockholms läns landsting Överenskommelse om samverkan kring barn i behov av särskilt stöd mellan Danderyds kommun och Stockholms läns landsting Inledning KSL, kommunerna och Stockholms läns landsting har tillsammans arbetat fram

Läs mer

STRATEGISK PLAN FÖR INDIVID- OCH FAMILJEOMSORGEN I YDRE KOMMUN 2003 2008

STRATEGISK PLAN FÖR INDIVID- OCH FAMILJEOMSORGEN I YDRE KOMMUN 2003 2008 1 2003-03-21 STRATEGISK PLAN FÖR INDIVID- OCH FAMILJEOMSORGEN I YDRE KOMMUN 2003 2008 Bakgrund Individ- och familjeomsorgen i kommunen styrs på många sätt av den nationella lagstiftning som finns. Till

Läs mer

Riktlinjer för stöd till anhöriga

Riktlinjer för stöd till anhöriga Riktlinjer för stöd till anhöriga Upprättad 2014-08-28 1 Innehåll Riktlinjer för anhörigstöd/stöd till närstående... 2 Inledning... 2 De som omfattas av stöd till anhöriga... 2 Syftet med stöd till anhöriga...

Läs mer

Välkommen till Råd för framtiden

Välkommen till Råd för framtiden Välkommen till Råd för framtiden En konferens i lokalt brottsförebyggande arbete Tid: 11 12 november 2013 Plats: Folkets hus, Stockholm All brottslighet är lokal och behöver förebyggas lokalt. Den organiserade

Läs mer

Utvärdering. Hur nöjd är du med dagen som helhet?

Utvärdering. Hur nöjd är du med dagen som helhet? Utvärdering Hur är du med dagen som helhet? miss B. 2 4 12,1 C. 3 19 57,6 10 30,3 Total 33 100 97,1% (33/34) Bra ordnat trots sista-minuten-återbud Familjeverkstaden blev inställd pga sjukdom Det blev

Läs mer

Syfte Att synliggöra barnets situation i konflikter gällande vårdnad, boende, umgänge.

Syfte Att synliggöra barnets situation i konflikter gällande vårdnad, boende, umgänge. 1 Slutrapport till länsstyrelsen ang. Projektet Biff 2 2008-08-25-2010-06-01 gällande barn till missbrukare, barn som bevittnat våld och barn till föräldrar med psykisk ohälsa. Bakgrund/sammanfattning

Läs mer

Fem Fokus för ökad trygghet i Malmö

Fem Fokus för ökad trygghet i Malmö Fem Fokus för ökad trygghet i Malmö överenskommelse mellan Malmö stad och Polisområde Malmö Det brottsförebyggande arbetet handlar i hög grad om att minska fattigdom och orättvisor, bryta segregation och

Läs mer

Motiverande samtal (MI) Att stimulera ungdomars vilja och kraft

Motiverande samtal (MI) Att stimulera ungdomars vilja och kraft Motiverande samtal (MI) Att stimulera ungdomars vilja och kraft Barbro Holm Ivarsson Leg psykolog Växjö 090515 www.fhi.se/mi 1 Vad vill vi motivera ungdomar till? Inte röka Inte snusa Inte dricka alkohol/dricka

Läs mer

Se möjligheterna med SSA!

Se möjligheterna med SSA! TEMA Se möjligheterna med samverkan mellan skola och arbetsliv Gabriella Holm, Pia Raflund, Lotten Johansson. Minnesanteckningar ENTRIS-expressen 2013-03-21 PPT från dagen finns på www.kfsk.se/entris Se

Läs mer

UTVÄRDERING AV EN ESL-GRUPP I SAMARBETE MELLAN KOMMUN OCH LANDSTING

UTVÄRDERING AV EN ESL-GRUPP I SAMARBETE MELLAN KOMMUN OCH LANDSTING UTVÄRDERING AV EN ESL-GRUPP I SAMARBETE MELLAN KOMMUN OCH LANDSTING Ett miniprojekt utifrån ESL:s utbildningsmaterial i Näckrosprojektets intention att arbeta över gränserna kommun och landsting. Miniprojektet

Läs mer

Standard, handläggare

Standard, handläggare Kvalitetsindex Standard, handläggare Rapport 20120612 Innehåll Skandinavisk Sjukvårdsinformations Kvalitetsindex Strategi och metod Antal intervjuer, medelbetyg totalt samt på respektive fråga och antal

Läs mer

Diversa kompetensutveckling för lika möjligheter

Diversa kompetensutveckling för lika möjligheter Utvärdering - sammanställning Språk, flerspråkighet och språkinlärning, Kjell Kampe 26 mars 2012 1. Vilka förväntningar hade du på den här dagen? - Jag förväntade mig nya kunskaper kring språk och språkinlärning

Läs mer

Solid Återkomst. Delrapport 2. Mars september 2014 SOCIALKONTORET I SAMARBETE MED UNGA KRIS

Solid Återkomst. Delrapport 2. Mars september 2014 SOCIALKONTORET I SAMARBETE MED UNGA KRIS Solid Återkomst Delrapport 2 Mars september 2014 SOCIALKONTORET I SAMARBETE MED UNGA KRIS Projektgrupp/styrgrupp: Anneli Englund, samordnare socialkontoret ungdomsenheten Stefan Björklund, ordförande KRIS

Läs mer

Individuell plan enligt Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS

Individuell plan enligt Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS 2004-01-13 Individuell plan enligt Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS Inledning Denna lathund har Riksförbundet för Utvecklingsstörda Barn, Ungdomar och Vuxna (FUB) och Riksföreningen

Läs mer

Kontaktmannaskap LSS. Vård- och omsorgsförvaltningen

Kontaktmannaskap LSS. Vård- och omsorgsförvaltningen Kontaktmannaskap LSS Vård- och omsorgsförvaltningen Vad är kontaktmannaskap? Att vara kontaktansvarig är inte bara ett uppdrag utan också en förtroendefull relation som bara du har med kunden. Förtroendet

Läs mer

BROTTSFÖREBYGGANDE RÅDETS VERKSAMHETSPLAN 2008

BROTTSFÖREBYGGANDE RÅDETS VERKSAMHETSPLAN 2008 Brottsförebyggande rådet Datum 2008-01-18 Handläggare Annika Wågsäter projektledare BRÅ Er Referens Vår Referens BROTTSFÖREBYGGANDE RÅDETS VERKSAMHETSPLAN 2008 Det övergripande målet för det brottsförebyggande

Läs mer

Checklista för arbetet med samordnad individuell plan, SIP

Checklista för arbetet med samordnad individuell plan, SIP Checklista för arbetet med samordnad individuell plan, SIP Aktivitet Hur? Verktyg ja nej Finns det en överenskommelse om samarbete mellan socialtjänst och sjukvård där ansvarsfördelning en framgår? Varje

Läs mer

En likvärdig utbildning för alla. tillsammans gör vi det möjligt

En likvärdig utbildning för alla. tillsammans gör vi det möjligt En likvärdig utbildning för alla tillsammans gör vi det möjligt Tre skolmyndigheter Skolverket Skolinspektionen Specialpedagogiska skolmyndigheten Alla har rätt att lära på egna villkor Vi arbetar för

Läs mer

Inte bara medicin Andra insatser för barn & vuxna med ADHD

Inte bara medicin Andra insatser för barn & vuxna med ADHD Inte bara medicin Andra insatser för barn & vuxna med ADHD Anna Backman, ADHD-center Habilitering & Hälsa Ulla Otterstadh, BUP Kognitivt stöd Annika Brar, Habilitering & Hälsa / Vuxenpsykiatri 2014-05-08

Läs mer

Vägledning för Elevhälsan

Vägledning för Elevhälsan Vägledning för Elevhälsan Med guide Ett elevärendes gång 1 Vägledning för Elevhälsan Följande skrift är en vägledning till Rektorer och Elevhälsoteam i elevhälsoarbetet. Skriften är en sammanfattning,

Läs mer

Våld i nära relationer. Handlingsplan för socialnämnden 2011

Våld i nära relationer. Handlingsplan för socialnämnden 2011 Våld i nära relationer Handlingsplan för socialnämnden 2011 1 Utgångspunkter Enligt 5 kap 11 andra stycket socialtjänstlagen ska socialnämnden särskilt beakta att kvinnor som är eller har varit utsatta

Läs mer

Handlingsplan Alkohol, Narkotika, Dopnings- och Tobaksarbete i Nacka kommun 2014-2016 för social- och äldrenämndens ansvarsområden Syfte

Handlingsplan Alkohol, Narkotika, Dopnings- och Tobaksarbete i Nacka kommun 2014-2016 för social- och äldrenämndens ansvarsområden Syfte Handlingsplan Alkohol, Narkotika, Dopnings- och Tobaksarbete i Nacka kommun 2014-2016 för social- och äldrenämndens ansvarsområden Syfte Syftet med handlingsplanen är att konkretisera insatserna i kommunen

Läs mer

Riktlinjer för skolpliktsbevakning

Riktlinjer för skolpliktsbevakning Riktlinjer för skolpliktsbevakning Alla barn i Sverige har skolplikt och en lagstadgad rätt till utbildning. Skolplikten innebär även närvaroplikt, dvs. en skyldighet att delta i den utbildning som anordnas,

Läs mer

Projekt Vägen till Bostad Vägen ut! kooperativen

Projekt Vägen till Bostad Vägen ut! kooperativen Projekt Vägen till Bostad Vägen ut! kooperativen Projekt Vägen till Bostad Regeringens hemlöshetssatsning 2 år Pågår till 2010-10-31 Vägen ut! kooperativen i samarbete med Kriminalvården Region Väst /

Läs mer

Känner vi varandra? Elevhälsans uppdrag. BUP-kongressen, Linköping 21-22 maj 2015

Känner vi varandra? Elevhälsans uppdrag. BUP-kongressen, Linköping 21-22 maj 2015 BUP-kongressen, Linköping 21-22 maj 2015 Känner vi varandra? Elevhälsans uppdrag Anna Sandell, Psykolog i förskola/skola Stenungsunds kommun Ordf. Psifos Vägledning för Elevhälsan Samarbete mellan Skolverket

Läs mer

Samverkansöverenskommelse mellan Landstinget i Kalmar län och Kalmar kommun kring personer med psykisk funktionsnedsättning 2012-2014

Samverkansöverenskommelse mellan Landstinget i Kalmar län och Kalmar kommun kring personer med psykisk funktionsnedsättning 2012-2014 Handläggare Datum Ärendebeteckning Ingela Möller 2012-09-05 Avtal 0480 450885 Samverkansöverenskommelse mellan Landstinget i Kalmar län och Kalmar kommun kring personer med psykisk funktionsnedsättning

Läs mer

Åtgärdsplan och utförandeplan kopplad till Utredning om och hur stöd till barn med särskilda behov kan förbättras

Åtgärdsplan och utförandeplan kopplad till Utredning om och hur stöd till barn med särskilda behov kan förbättras 1 (6) Datum 2014-03-31 Resurschef Ann Heide-Spjuth 0410-733944, 0708-817557 ann.heide-spjuth@trelleborg.se Åtgärdsplan och utförandeplan kopplad till Utredning om och hur stöd till barn med särskilda behov

Läs mer

Lokal överenskommelse om etablering och introduktion av vissa nyanlända invandrare i kommunerna Alvesta, Lessebo, Tingsryd, Uppvidinge och Växjö

Lokal överenskommelse om etablering och introduktion av vissa nyanlända invandrare i kommunerna Alvesta, Lessebo, Tingsryd, Uppvidinge och Växjö Lokal överenskommelse om etablering och introduktion av vissa nyanlända invandrare i kommunerna Alvesta, Lessebo, Tingsryd, Uppvidinge och Växjö (Dnr Af-2014/xxxxxx) Bakgrund Den lokala överenskommelsen

Läs mer

MATERIAL: ELEVHÄLSA WWW.PRATAOMSPEL.SE ELEVHÄLSA STÖD FÖR SKOLAN ATT TA FRAM EN SKOLPOLICY OM SPEL OM PENGAR.

MATERIAL: ELEVHÄLSA WWW.PRATAOMSPEL.SE ELEVHÄLSA STÖD FÖR SKOLAN ATT TA FRAM EN SKOLPOLICY OM SPEL OM PENGAR. ELEVHÄLSA STÖD FÖR SKOLAN ATT TA FRAM EN SKOLPOLICY OM SPEL OM PENGAR. 1 SKOLPOLICY INOM SPELFRÅGAN I följande dokument ges en övergripande guide över hur skolan kan arbeta fram en policy i frågan kring

Läs mer

Riktlinjer för Stallarholmsskolan gällande förhållningssätt, värdegrund och arbetsinriktning 2012

Riktlinjer för Stallarholmsskolan gällande förhållningssätt, värdegrund och arbetsinriktning 2012 Riktlinjer för Stallarholmsskolan gällande förhållningssätt, värdegrund och arbetsinriktning 2012 Skollagen (2010:800) 1 kap. 5 Utformning av utbildningen Var och en som verkar inom utbildningen ska främja

Läs mer

Romané Bučá Eskilstuna arbete och studier genom empowerment

Romané Bučá Eskilstuna arbete och studier genom empowerment Romané Bučá Romané Bučá Eskilstuna arbete och studier genom empowerment (ett nationellt arbetsmarknadsprojekt för romer) Bakgrund 2011-2014 Förfrågan till Eskilstuna och AMF 2011 Mobiliseringsfas november

Läs mer

Plan mot kränkande behandling Ådalsskolan

Plan mot kränkande behandling Ådalsskolan Plan mot kränkande behandling Ådalsskolan 2014-09-08 Sida 1 av 10 Innehåll Syfte... 3 Bakgrund och definitioner... 3 Skollag (2010:800)... 3 Skolförordning... 3 Diskrimineringslag (2008:567)... 3 Främjande

Läs mer

Studie- och yrkesvägledning. Inom gymnasiesärskolan och särskild utbildning för vuxna

Studie- och yrkesvägledning. Inom gymnasiesärskolan och särskild utbildning för vuxna Studie- och yrkesvägledning Inom gymnasiesärskolan och särskild utbildning för vuxna Studie- och yrkesvägledning Inom gymnasiesärskolan och särskild utbildning för vuxna Beställningsuppgifter: Fritzes

Läs mer

Dokumenttyp Fastställd av Beslutsdatum Reviderat Vård- och omsorgsnämnden, 2015-09-29 Utbildningsnämnden Dokumentansvarig Förvaring Dnr

Dokumenttyp Fastställd av Beslutsdatum Reviderat Vård- och omsorgsnämnden, 2015-09-29 Utbildningsnämnden Dokumentansvarig Förvaring Dnr Dokumenttyp Fastställd av Beslutsdatum Reviderat Vård- och omsorgsnämnden, 2015-09-29 Utbildningsnämnden Dokumentansvarig Förvaring Dnr Dokumentinformation Riktlinje för samverkan mellan socialtjänst barn

Läs mer

Förstudien i Heby kommun sträcker sig från 1 oktober tom 31 dec 2014, finansiering 70% av Annci Åkerbloms lön.

Förstudien i Heby kommun sträcker sig från 1 oktober tom 31 dec 2014, finansiering 70% av Annci Åkerbloms lön. Redovisning förstudie Komhall Heby kommun Bakgrund till förstudien: I förstudiens kartläggning i att identifiera åtgärder/ insatser för att minska utanförskap från arbetsmarknad har komhall flera gånger

Läs mer

RESURSSKOLAN. Beskrivning av Resursskolans uppdrag och ansvar

RESURSSKOLAN. Beskrivning av Resursskolans uppdrag och ansvar RESURSSKOLAN Beskrivning av Resursskolans uppdrag och ansvar Karlskrona kommun Barn och ungdomsförvaltningen - 2014 RESURSSKOLAN EN DEL AV SÄRSKILT STÖD SÄRSKILD UNDERVISNINGS- GRUPP ENLIGT SKOLLAGEN:

Läs mer

Brottsförebyggande DELPROGRAM TILL HANDLINGSPROGRAM TRYGGHET OCH SÄKERHET SAMT HANDLINGSPLAN POLIS-KOMMUN 2014-2015. Kommunstyrelsen 2014-05-21 152

Brottsförebyggande DELPROGRAM TILL HANDLINGSPROGRAM TRYGGHET OCH SÄKERHET SAMT HANDLINGSPLAN POLIS-KOMMUN 2014-2015. Kommunstyrelsen 2014-05-21 152 Brottsförebyggande DELPROGRAM TILL HANDLINGSPROGRAM TRYGGHET OCH SÄKERHET SAMT HANDLINGSPLAN POLIS-KOMMUN 2014-2015 Kommunstyrelsen 2014-05-21 152 Dokumentet Brottsförebyggande är framtaget av brottsförebyggande

Läs mer

Lag och rätt. 22 Civilrätt 23 Äktenskap Giftorätt Skilsmässa Bodelning 24 Arv Bouppteckning Dödsboet 25 Testamente * Juridik

Lag och rätt. 22 Civilrätt 23 Äktenskap Giftorätt Skilsmässa Bodelning 24 Arv Bouppteckning Dödsboet 25 Testamente * Juridik Lag och rätt sid Ord och Begrepp att kunna: 8 Regler Lagar Sveriges Rikes Lag Stifta Riksdagen Polisen Domstolarna 9 Brottsbalken Snatteri Stöld Förtal Rån Våld mot tjänsteman Häleri Olovligt förfogande

Läs mer

Varför långtidsuppföljning?

Varför långtidsuppföljning? Ungdomar, som placerades inom 12 vården i Stockholms län i början av 1990 talet, på grund av antisocialt beteende Jerzy Sarnecki Varför långtidsuppföljning? Teoretiska utgångspunkter Kausalitet Policy

Läs mer

Ett trygghetspaket för Landskronas framtid.

Ett trygghetspaket för Landskronas framtid. Ett trygghetspaket för Landskronas framtid. Ett trygghetspaket för Landskronas framtid 2 Landskrona behöver trygghet. Vi går rakt på sak. Otryggheten i Landskrona är en katastrof. Landskrona är den stad

Läs mer

Boost by FC Rosengård Lantmannagatan 32 214 48 Malmö info@boostbyfcr.se www.boostbyfcr.se BOOST BY FC ROSENGÅRD VI TROR PÅ FRAMTIDEN!

Boost by FC Rosengård Lantmannagatan 32 214 48 Malmö info@boostbyfcr.se www.boostbyfcr.se BOOST BY FC ROSENGÅRD VI TROR PÅ FRAMTIDEN! Boost by FC Rosengård Lantmannagatan 32 214 48 Malmö info@boostbyfcr.se www.boostbyfcr.se BOOST BY FC ROSENGÅRD VI TROR PÅ FRAMTIDEN! OM ATT TRO PÅ FRAMTIDEN Fotbollen har en fantastisk förmåga att sammanföra

Läs mer

Handlingsplan mot diskriminering och kränkande behandling

Handlingsplan mot diskriminering och kränkande behandling Handlingsplan mot diskriminering och kränkande behandling Likabehandlingsplan lå 15/16 Elevhälsoplanen för Eklidens skola revideras varje år Nästa revidering: juni 2016 Ansvarig: Bitr. rektor Maria Kiesel

Läs mer

Här jobbar vi November

Här jobbar vi November Här jobbar vi November 2013 Välkommen till Arbetsmarknadscentrum! Vi på Arbetsmarknadscentrum har bland annat som uppdrag att arbeta med arbetslösa ungdomar, långtidsarbetslösa och arbetslösa med olika

Läs mer

GENOMFÖRANDEPLAN. Projektets uppdrag är att driva processen framåt, boka samtliga möten och vara den mobila part som rör sig mellan stadsdelarna.

GENOMFÖRANDEPLAN. Projektets uppdrag är att driva processen framåt, boka samtliga möten och vara den mobila part som rör sig mellan stadsdelarna. BILAGOR: GENOMFÖRANDEPLAN Genomförandeplanen görs inledningsvis med syfte att skapa struktur i arbetet och förtydliga uppdraget inom stadsdelen. Det ger projektet och stadsdelen en gemensam plan att följa.

Läs mer

Umeåmodellen. Faktorer som påverkar skolnärvaron Checklistor. Elever med hög skolfrånvaro. Dokumentnamn: Projektet Tillbaka till skolan 2012 2014

Umeåmodellen. Faktorer som påverkar skolnärvaron Checklistor. Elever med hög skolfrånvaro. Dokumentnamn: Projektet Tillbaka till skolan 2012 2014 Umeåmodellen Faktorer som påverkar skolnärvaron Checklistor Elever med hög skolfrånvaro Dokumentnamn: Projektet Tillbaka till skolan 2012 2014 Dokumentansvarig: Karin Arnqvist specialpedagog och Cecilia

Läs mer

Eskilstuna kommunkoncerns handlingsplan mot organiserad brottslighet - med utgångspunkt från den gemensamma planen med externa myndigheter.

Eskilstuna kommunkoncerns handlingsplan mot organiserad brottslighet - med utgångspunkt från den gemensamma planen med externa myndigheter. Kommunstyrelsen Datum 1 (6) Kommunledningskontoret 2013:07-01 Demokrati och välfärd Eva Carlsson, 016-710 20 87 Eskilstuna kommunkoncerns handlingsplan mot organiserad brottslighet - med utgångspunkt från

Läs mer