SSPFR/ Sociala insatsgrupper

Transkript

1 SSPFR/ Sociala insatsgrupper En del av västbasarbetet på Tjörn Handläggare: Strategisk samverkansgrupp Datum: Tjörn Möjligheternas ö

2 Bakgrund Tjörns kommun har en tradition samarbete över förvaltningsgränserna. Socialtjänst, skola, polis, fritid och räddningstjänst arbetar på olika sätt, och i olika grad, med främjande, förebyggande, åtgärdande och behandlande arbete. Det kan vara åtgärder mot oroande frånvaro, vandalisering, ungdomskriminalitet men även att utveckla och sprida nya arbetsmetoder, föräldrautbildning samt drogförebyggande åtgärder. Att samla dessa kompetenser gemensamt, i ett samverkande arbete, skapar vinster både för verksamheter och för individer. I strategisk samverkansgrupp (SOS gruppen) finns även samhällsbyggnadsförvaltningen och bolagen representerade för att arbetet runt Tjörns barn och ungdomar skall bli heltäckande. Samarbete skapar framgång SSPFR SSPF sociala insatsgrupper, är en modell för samverkan mellan skola (kommunens 6-9 skolor), socialtjänst, polismyndigheten och fritid. I Tjörns kommun är det naturligt att involvera Räddningstjänsten. Det framgångsrika i modellen är att skola, socialtjänst, polis, fritid och räddningstjänst skapar en gemensam problembild och är överens om vilka delar som samarbetet ska ske kring. Problembilden formas utifrån en inventering av problem och riskgrupper, liksom skyddsfaktorer och positiva krafter som verkar på Tjörn. Alla aktörer tillför sin kunskap för att ge en heltäckande bild. Ett viktigt verktyg i arbetet är den samverkanskompass som tagits fram på Tjörn. Västbas SSPFR är en del av kommunens Västbasarbete. Västbas är det övergripande samlingsnamnet för det förvaltningsövergripande arbetet kring utsatta barn och ungdomar. I detta arbete ingår det förebyggande och åtgärdande arbetet på individnivå. 2

3 Syfte och mål Syfte Syftet med SSPRF- sociala insatsgrupper, är att skapa samverkansarbete och en samsyn. Barn och unga som far illa eller riskerar att fara illa ska få hjälp i ett tidigt skede genom att: berörda samverkansparter tar ett gemensamt ansvar utanförskap och psykisk ohälsa förhindras olika arbetssätt används Mål skapa ett skyddsnät för barn/unga som befinner sig i riskzon minska oroande frånvaro, skadegörelse och annat riskfyllt beteende utarbeta samverkansstrukturer med fokus på individens behov Fokus Samarbetet har fokus på oroande frånvaro, upptäcka användandet och tillgången till alkohol och droger samt att på ett tidigt stadium uppmärksamma kriminellt beteende. Arbetet är inriktat både mot åtgärdande och behandlande arbete. På individnivå skrivs alltid en samordnad individuell plan. (SIP) Rollfördelning, arbetsform och frekvens Lokala gruppen: Ung i Fokus samt, vid behov, utökat EHT Ung i Fokus består av: polisen, kuratorer, skolsköterskor, studie- och yrkesvägledare, fältsekreterare, föreståndare KoFC, socialsekreterare (de socialsekreterare som är kopplade till respektive skola), rektor och folkhälsosamordnaren. Vid utökat EHT ingår även specialpedagoger och psykolog. Förslag till mötesstruktur: Mötet inleds med Ung i Fokus och fortsätter, när behov finns, med ett utökat EHT. Endast berörd personal för aktuell skola samt folkhälsosamordnare, fältsekreterare, föreståndare KoFC samt polisen deltar i utökade EHT. Folkhälsosamordnaren sammankallar och leder mötet två gånger per termin. Fältsekreterarna är ständiga sekreterare Kartlägga den aktuella ungdomssituationen och synliggöra tendenser samt behov bland unga. 3

4 Ta fram förslag till mål och strategi för området och utifrån aktuella behov och tendenser i samverkan initiera olika konkreta förebyggande och främjande insatser. Förmedla olika aktörers pågående arbete för att stimulera till ytterligare samverkan. Återkoppla arbete till enhetschefsgruppen samt till Strategisk samverkansgrupp. Gemensam mall för dagordning och mötesprotokoll skall användas och därefter arkiveras i SSPFRs databas. Utökat EHT: Samverka kring enskilda individers problem och behov, samt upprätta SIP (samordnad individuell plan). Respektive rektor ansvarar för sitt utökade EHT när det gäller kallelser, dagordning och protokoll. Strategiska gruppen/enhetschefsgruppen Består av: Rektorer, enhetschef samlad myndighet, enhetschef öppenvård/arbetsmarknad, enhetschef öppenvård barn och unga, föreståndare KoFC och folkhälsosamordnaren. Träffas en gång per termin. Förslag: maj samt oktober Sammankallande är folkhälsosamordnaren Strategiska diskussioner Hanterar beslutsmässiga processer av det som framkommit på Ung i Fokus samt utökat EHT och eventuellt omprioritering av resurser Utvärdering av de lokala SSPFR-arbetet Arbeta med metodutveckling och fortbildning Folkhälsosamordnaren återkopplar till Strategisk samverkansgrupp Styrgrupp/ strategisk samverkansgrupp Består av: avdelningschefer från samtliga förvaltningar, representant från kommunens bolag, processledare barn- och ungdomskultur, folkhälsosamordnare, räddningstjänsten samt processledare. Träffas en gång per månad. Sammankallande är processledaren Två gånger per år deltar representant från polismyndigheten. Överordnat ansvar för SSPFR/Sociala insatsgruppen Prioritering av verksamheten med ledning av inkomna planer samt övergripande SSPFR behov Folkhälsosamordnaren återkopplar efter varje möte i Ung i Fokus samt från möte med enhetscheferna till strategisk samverkansgrupp 4

5 Vinster med samarbete I Tjörns kommun har arbete med Västbas visat på vinsterna med ett förvaltningsövergripande samarbete. Erfarenheter från bland annat Malmö, Köpenhamn, Ale och vissa stadsdelar i Göteborg har visat att det finns många vinster med SSPF-modellen. Tjörns kommun bygger på med ett R, = Räddningstjänsten, i modellen. Flera faktorer ger goda förutsättningar för ett långsiktigt och effektivt arbete på lokalplanet. Socioekonomiskt perspektiv Samverkan innebär inte per automatik att man möjliggör en skillnad, som gör skillnad, för de barn, ungdomar och föräldrar som skall hjälpas. Användandet av SSPFR- modellen ger förutsättningar för en skillnad som gör skillnad för de barn och ungdomar som genom sitt beteende, visar att de mår dåligt. Direkta ekonomiska vinster kan ses i uteblivna kostnader för förstörelse och skadegörelse. De mänskliga vinsterna kan direkt mätas genom högre tillfredställelse hos ungdomar, bättre skolresultat, fler vänner och mer nöjda föräldrar. De långsiktiga vinsterna, för både individ och samhälle, är att ungdomarna får förutsättningar för ett gott liv med egen försörjning. Vid en socioekonomisk beräkning för SSPRF så tillkommer inga extra kostnader för samverkansarbetet eftersom det ingår i befintlig personals tjänster. Vid en beräkning av den dolda kostnaden dvs. personalens nedlagda arbetstid omräknat i kronor, är kostnaden kr för arbetet med åtta ungdomar. På gruppnivå gör samhället en vinst om kr efter 6 år. Med vinst menas att under de första fem åren är barnen fortfarande i skolför ålder och har inte kommit ut i arbete och börjat försörja sig själva. Först efter fem år kan det förutsättas att en del av barnen börjat arbeta, helt eller delvis, vilket genererar en samhällelig ekonomisk vinst. Vinst Grupp Antal år Vinst Vinst grupp/antal år Tittar vi på vinsten per individ efter sex år gör samhället en vinst med kr. Vinst Individ 5

6 Antal år Vinst Vinst Individ/antal år 6

7 Nedan ser vi hur intäkterna fördelar sig per samhällelig aktör. Individ Insats Årlig avkastning Produktionsvärde Arbetsförmedling Försäkringskassan Kommunen Landstinget Rättsväsendet Övriga Årlig avkastning av samarbetet per individ SSPFR är en bra samverkansform för våra barn och ungdomar på Tjörn. Genom metoden kan kommunen och dess samverkanspartners snabbt fånga upp ungdomar som genom sitt beteende visar att de inte mår bra. Utifrån ett individperspektiv och ett samhällsekonomiskt perspektiv är även samverkan en samhällsekonomisk vinst. 7