Politiskt inriktningsmål för förebyggande arbete mot ungdomskriminalitet

Transkript

1 Dnr 2017KS Politiskt inriktningsmål för förebyggande arbete mot ungdomskriminalitet Förord Härryda kommun skall vara en trygg kommun där människor lever ett gott liv med god hälsa, utan orättfärdiga skillnader. Att människor känner tillit och förtroende till varandra bidrar till social hållbarhet. För att skapa ett tryggt och socialt hållbart samhälle är det viktigt att kommunen tar ett samlat grepp om det förebyggande folkhälsoarbete och det lokala brottsförebyggande arbetet. Sociala investeringar i form av tidiga insatser, som når rätt målgrupper, medför såväl samhällsekonomiska vinster som vinster för den enskilda individen. Genom att tidigt upptäcka och stötta barn som är i riskzonen, kan främjande insatser göras som ger positiva och skyddande effekter långsiktigt. Detta motverkar framtida ohälsa och utanförskap för den enskilde, samt minskar risken för stora kostnader för samhället i ett senare skede. Mål Kommunen har ett välfungerande förebyggande arbete mot ungdomskriminalitet. Politisk utvärdering Till de fasta beredningarnas uppgifter hör att fastställa politiska inriktningsmål och kontinuerligt följa upp dessa. Utifrån inriktningsmålen formulerar sektorerna verksamhetsmål som fastställs i kommunstyrelsen. För att mäta resultatet utformar sektorerna ett antal indikatorer som ska visa i riktning mot målen. Socialberedningen avser att utifrån kommande verksamhetsmål och indikatorer följa upp det ovan nämnda målet för integration. Uppföljningen skall även innefatta samtal och möten med våra verksamheter och kommuninvånare. På så sätt ges ett helhetsperspektiv av kommunens möjligheter att bidra till ovanstående mål. Exempel på frågor som socialberedningen önskar få svar på vid framtida uppföljningar av målen: HK1001, v1.0,

2 2 (2) - Hur säkerställer kommunen att alla anställda, som kommer i kontakt med barn 0-18år, känner till hur man ska agera/rapportera vid misstanke om att ett barn far illa i hemmet? - Hur säkerställer kommunen att barn/ungdomar i riskzonen får hjälp tidigt? - Hur stöttar kommunen föräldrar som behöver stöd? - På vilket sätt organiseras kommunens verksamhet för att förebygga ohälsa bland unga? - Hur arbetar kommunen förebyggande med ANDTS? - Hur samverkar kommunen för att få stopp på langning och försäljning av droger i kommunen? - Hur säkerställer kommunen att ungdomar som hamnat i kriminalitet/ ohälsa eller missbruk får stöd och behandlingsinsatser? - Hur tar kommunen lärdom av de fall där ungdomar i Härryda kommun hamnat i missbruk och/eller kriminalitet? - Vad har kommunen för åtgärdsplaner vid normbrytande beteende, vid gängbildning och/eller lagöverträdelser, vid misstänkt våldsfrämjande radikalisering samt för att förebygga hedersrelaterat våld? - Med vilka samarbetar kommunen och vilka nätverksgrupper har kommunen? Socialberedningen avser att ta del av forskning samt nationella och lokala undersökningar. Beredningen kommer även löpande att studera omvärlden för att vid behov omformulera målet utifrån förändrade omständigheter. Antagna av kommunfullmäktige , 24

3 Dnr 2017KS Kommentarer avseende politiskt inriktningsmål för förebyggande arbete mot ungdomskriminalitet Sammanfattning Socialberedningens förslag till politiskt inriktningsmål: Kommunen har ett välfungerande förebyggande arbete mot ungdomskriminalitet. Beredningen finner att kommunen arbetar på ett tillfredställande och ändamålsenligt sätt med förebyggande arbete mot ungdomskriminalitet. Beredningen vill, med ett politiskt inriktningsmål, förtydliga att den politiska viljan är att Härryda kommun fortsatt ska prioritera förebyggande arbete mot ungdomskriminalitet. Förslag till beslut Kommunfullmäktige antar politiskt inriktningsmål för förebyggande arbete mot ungdomskriminalitet enligt socialberedningens förslag. Fullmäktige överlämnar de politiska inriktningsmålen till kommunstyrelsen för upprättande av politiska verksamhetsmål. Ärendet Kommunfullmäktiges socialberedning har under 2017 arbetat fram förslag till politiskt inriktningsmål för förebyggande arbete mot ungdomskriminalitet. Uppdraget har utförts på beredningens initiativ. Arbetet har utgått från den modell och det arbetssätt kring målstyrning som har fastställts i fullmäktige. Målstyrningen avser lokalt antagna politiska mål som blir styrande för verksamheterna. Verksamheterna styrs också av lagar och förordningar. Fullmäktige avgör om det utifrån den strategiska planen finns behov av att arbeta fram eller omarbeta måldokument för något av kommunens verksamhetsområden. Politiska inriktningsmål är av övergripande karaktär och anger ett önskvärt framtida tillstånd. De skall vara formulerade så att de är lätta att förstå och så att de kan utgöra grund för upprättande av och beslut om politiska verksamhetsmål. De är inte direkt tidsbestämda eller direkt mätbara men inriktningsmålen skall kännas realistiska och de bör kunna nås inom en eller två mandatperioder. För att detta krav skall kunna infrias måste hänsyn tas till

4 2 (6) de resurser som kommunen har i sin budget för verksamheten. Fastställd budget är överordnad politiska inriktningsmål. Arbetssätt och samråd På socialberedningens sammanträde i januari 2017 tillsatte beredningen en arbetsgrupp med uppdrag att fördjupa sig i förebyggande arbete mot ungdomskriminalitet. En politisk medvetenhet och kunskap om kommunens trygghetsfrämjande och brottsförebyggande arbete är viktig hos kommunfullmäktiges ledamöter. Beredningen har därför sammanfattat kommunens arbete med att förebygga ungdomskriminalitet i en rapport som delges kommunfullmäktige som bilaga till dessa kommentarer. Beredningen har vid ett flertal tillfällen bjudit in förvaltningen som informerat om hur kommunen arbetar proaktivt. Beredningen har även sökt information från SKL, andra kommuner och polisen. Utifrån informationen har beredningen tagit ställning till om verksamheten behöver styras med ett inriktningsmål för förebyggande arbete mot ungdomskriminalitet. Politiska inriktningsmål ska ange ett önskvärt framtida tillstånd och de bör kunna nås inom en eller två mandatperioder. Beredningen finner att kommunen arbetar på ett tillfredställande och ändamålsenligt sätt med förebyggande arbete mot ungdomskriminalitet. Beredningen vill dock med ett politiskt inriktningsmål förtydliga att den politiska viljan är att Härryda kommun fortsatt ska prioritera förebyggande arbete mot ungdomskriminalitet. Förslaget har behandlats av beredningen i sin helhet samt i de olika partigrupperna. Beredningens kommentarer och överväganden Sociala investeringar i form av tidiga insatser, som når rätt målgrupper, medför såväl samhällsekonomiska vinster som vinster för den enskilda individen. Genom att tidigt upptäcka och stötta barn som är i riskzonen, kan främjande insatser göras som ger positiva och skyddande effekter långsiktigt. Detta motverkar framtida ohälsa och utanförskap för den enskilde, samt minskar risken för stora kostnader för samhället i ett senare skede. Trots att kommunen har alla de insatser och samverkansformer som beskrivs i rapporten om kommunens förebyggande arbete mot ungdomskriminalitet (se bilaga), så händer det att ungdomar i Härryda kommun hamnar i ohälsa, missbruk och/eller kriminalitet. Beredningen vill uppmana förvaltningen att analysera anledningen och vad som ytterligare kan göras. Finns det förebyggande åtgärder som skulle kunna vidtas? Här anser beredningen att det är viktigt att lära från andra kommuner och från forskning. Forskning visar, att unga som riskerar att hamna i kriminalitet ofta i sin hemmiljö har: - dålig relation mellan föräldrar och barn

5 3 (6) - inkonsekventa/stränga uppfostringsmetoder - övergrepp, misshandel, missbruk - bristande ekonomiska resurser En skyddsfaktor är om barnet har en stark anknytning till en av föräldrarna eller till en annan viktig vuxen. Viktiga uppgifter för kommunen är därför: - att tidigt upptäcka barn med normbrytande beteende och så snabbt som möjligt ge dem och deras vårdnadshavare adekvat stöttning och hjälp - att ha ett tydligt och väl känt regelverk i förskolor och skolor om hur man agerar om man misstänker att barn utsätts för fysiskt eller psykiskt våld i hemmet Forskning visar också att riskfaktorer i skolan är: - tidigt skolmisslyckande - dålig anknytning till skolan - dålig skolmiljö Viktiga uppgifter för kommunen är därför: - att motivera och hjälpa alla elever att fullgöra sin skolgång med betyg i alla ämnen - att skapa ett positivt skolklimat Beredningen vill vidare understryka ett antal insatser som bedöms vara viktiga i det förebyggande arbetet mot ungdomskriminalitet. Beredningen vill att förvaltningen börjar/fortsätter arbetar med dessa insatser och avser att fortsatt följa upp kommunens förebyggande arbete mot ungdomskriminalitet. - Gott samarbete mellan skola och socialtjänst är centralt, så att barn i riskzonen uppmärksammas tidigt. Kommunen ska ge adekvat hjälp till de barn som är i riskzonen så att de hamnar på rätt spår tidigt. Kommunen ska ha en tydlig handlingsplan för arbetet med de som är i riskzonen. - Tidig hjälp till de barn som har särskilda behov. Ofta krävs det mer hjälp än de anpassningar som utförs av läraren i klassrummet. - Skolan måste tidigt uppmärksamma elever som inte kommer till skolan. Målsman ska kontaktas och det måste finnas resurser att hjälpa dessa elever omedelbart. - Motarbeta kränkande behandling, både verbalt och socialt, i förskola och skola. - Arbeta med föräldraansvaret genom bland annat föräldrautbildning.

6 4 (6) - Fler vuxna förebilder på skolor och i samhället, så som ungdomsarbetare, fritidsledare, fältassistenter och nattvandrare. Inom föreningslivet och idrottslivet finns många vuxna förebilder. - Viktigt med ett varierande utbud av fritidsaktiviteter som fångar upp och skapar förutsättningar för god hälsa. Så även mötesplatser och sociala nätverk som stärker den positiva sociala sammanhållningen. - Insatser mot rökning, som ofta är inkörsporten till droger. - Nolltolerans mot langning av alkohol och försäljning av droger.

7 5 (6) Bilaga Rapport om kommunens förebyggande arbete mot ungdomskriminalitet Kommunen bedriver ett omfattande socialt investeringsarbete med tidigt förebyggande och hälsofrämjande insatser. Kommunen bedriver även förebyggande samt stöd och behandlingsinsatser för ungdomar i riskzonen för utanförskap och för ungdomar som hamnat i missbruk och/eller kriminalitet. I åldrarna 0-5 år bedriver kommunen förebyggande och hälsofrämjande arbete bland annat på familjecentraler och i förskolan. Kommunen håller föräldrautbildningar, föreläsningar och aktiva föräldramöten. Förskoleteamet och Växtkraft finns för att stötta familjer och barn i behov av stöd. I åldrarna 6-18 år bedriver kommunen förebyggande, hälsofrämjande och vårdande arbete bland annat i skolan och genom barn- och elevhälsan. Kommunen erbjuder föräldrautbildningar, föreläsningar, aktiva föräldramöten, Växtkraft, Skoldatateket, Mittpunkten och Plug-in. Kommunen har mötesplatser för ungdomar så som Studio 11, Studio 13, Säterilokalen, Öppna skolor och Musikens hus. Dagligen arbetar kuratorer, skolpsykolog, ungdomsarbetare, ungdomssamordnare, socialpedagoger, fritidsledare, elevassistenter, elevhälsoteamet, specialpedagoger, speciallärare, skolsköterska och lärare med tidiga hälsofrämjande och förebyggande insatser. Socialtjänsten arbetar med både serviceinsatser och biståndsinsatser efter utredning till barn, ungdom och familj. Inom socialtjänsten erbjuds familjestöd, föräldrastöd, föräldrasamtal, nätverksmöten, praktiskt stöd, kontaktperson, boendestöd och placering i familjehem/hvb/sis. Kraftkällan ger stöd och hjälp till barn och ungdomar som i sin familj eller i sin livssituation kommer i kontakt med missbruk och/eller ohälsa. Socialtjänsten bedriver även SAMSS-teamet, SAMverkan Skola Socialtjänst, för god samverkan mellan familj och skola och för en positiv utveckling för elever i behov av stöd. I kommunen organiseras det sektorssamverkande arbetet genom skolasocialtjänst-polis-fritid (SSPF), verksamheter i samverkans (VIS-gruppen), socioekonomiska gruppen och brottsförebyggande rådet (BRÅ). Samverkan sker både kring att förebygga och motverka ungdomskriminalitet, samt kring stöd och behandlingsinsatser för ungdomar som hamnat i missbruk och/eller kriminalitet. Skola-socialtjänst-polis-fritid (SSPF) är ett forum för informationsutbyte mellan verksamhetsföreträdare från skola, socialtjänst, fritid, säkerhet och polis. Målet för gruppens arbete är att ha god beredskap, att samordna insatser vid behov, att vara informerade och kunna agera vid akutsituationer som rör barn och ungdomar 7-20 år. I uppdraget ingår att hämta och sprida

8 6 (6) information inom och mellan respektive sektor samt polis, värdera information, föreslå åtgärder och vid behov omdisponera befintliga resurser såväl ekonomiska som personella. I verksamheter i samverka (VIS-gruppen) deltar verksamhetschefer med ansvar för förskola, grundskola, gymnasium, planering, fritid ungdom, folkhälsa och fritid förening, individ och familjeomsorgen samt hälsa och bistånd. VIS-gruppen samverkar, följer upp, utvärderar och förbättrar arbetet med förebyggande och främjande arbete som bedrivs med barn och unga. VIS-gruppen ger uppdrag åt den socioekonomiska gruppen att utreda eller räkna på samhällsnyttan för insatser som föreslås inför budgetarbetet. Brottsförebyggande rådet (BRÅ) i Härryda är ett forum för information och erfarenhetsutbyte mellan förtroendevalda, näringsliv, föreningsliv, polisen samt kommunal förvaltning. Vidare har kommunen och polisen i samverkan med medarbetare och medborgare tagit fram ett medborgarlöfte som ska bidra till ökad polisiär närvaro och trygghetsåtgärder i den fysiska miljön. Det finns även en gemensamt framtagen åtgärdsplan, för brottsförebyggande och trygghetsfrämjande arbete, kopplad till samverkansavtalet mellan lokalpolisområde syd och Härryda Kommun. Innehållet bygger på statistik från både kommun och polis, samtal och medborgardialoger med invånare samt kunskap och erfarenheter från tjänstemän i förvaltningen. Åtgärdsplanen består av sju problemområden samt åtgärder och vem som ansvarar för genomförandet. De sju problemområdena som har identifierats är; narkotika, störande mopedåkning, inbrott i bil, nedskräpning och skadegörelse, upplevd otrygghet vid hållplatser, torg och andra offentliga platser samt våldsbejakande extremism, radikalisering.