Politiska inriktningsmål för folkhälsa

Transkript

1 Dnr 2016KS Politiska inriktningsmål för folkhälsa Förord Med folkhälsa menas den gemensamma hälsan i en avgränsad grupp till exempel invånare i Härryda kommun. Det talas också om folkhälsan på nationell nivå. Folkhälsan i Sverige har utvecklats positivt under många decennier. Dock är hälsan ojämlikt fördelad mellan olika socioekonomiska grupper där till exempel utbildning, yrke, ekonomi och om man är född i Sverige eller invandrad har stor betydelse. Det finns också skillnader mellan könen och skillnader som beror på var man bor. Riksdagen har fastställt ett övergripande folkhälsomål och angivit elva prioriterade målområden. I arbetet med de politiska inriktningsmålen för folkhälsa har kommunfullmäktiges presidiesamordning utgått från det övergripande nationella folkhälsomålet som är att skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen. Mål 1. Alla Härrydabor har förutsättning för en god hälsa på lika villkor, är delaktiga och lever ett tryggt liv. 2. Skadligt och olagligt bruk av alkohol, narkotika, droger, tobak och spel har trängts tillbaka och ingen riskerar att hamna i beroende och utanförskap till följd av eget eller andras missbruk. Politisk utvärdering Målen ska vara kommunövergripande, varför det är viktigt att alla sektorer och verksamheter kan identifiera sin del i målen så att kommunen skapar en delaktighet från hela förvaltningen i måluppfyllelsen. HK1001, v1.0, Utifrån de fastställda politiska inriktningsmålen formulerar sektorerna verksamhetsmål som fastställs i kommunstyrelsen. För att mäta resultatet utformas ett antal indikatorer som ska visa i riktning mot målen.

2 2 (2) Kommunfullmäktiges presidiesamordning avser att utifrån kommande verksamhetsmål och indikatorer följa upp de ovan nämnda mål för folkhälsa. Exempel på frågor kommunfullmäktiges presidiesamordning önskar få svar på vid uppföljningen är: Hur har sektorn för socialtjänst bidragit till ökad delaktighet för äldre och för trygga uppväxtvillkor för barn? Hur har sektorn för samhällsbyggnad arbetat med trygghetsskapande åtgärder i trafiken och attraktiva rekreationsområden? Vilka resultat kan utläsas av sektorns för förvaltningsstöds arbete med föreningarna och våra motionsanläggningar? Hur bidrar sektorn för utbildning och kultur till ökad psykiskt välbefinnande hos våra barn och unga? Bidrar sektorn för administrativt stöd till en god kommunikation med våra invånare som skapar delaktighet och kunskap om våra folkhälsofrämjande åtgärder? KOMMUNFULLMÄKTIGES PRESIDIUM Fastställda av kommunfullmäktige , 24

3 Dnr 2016KS Kommentarer avseende politiska inriktningsmål för folkhälsa Sammanfattning Kommunfullmäktiges presidium har under 2016 arbetat med att revidera de politiska inriktningsmålen för folkhälsa. Arbetet har skett med utgångspunkt av kommunens styrmodell Den röda tråden samt välfärdsbokslut Ärendet överlades i Kf 162/2016 Förslag till beslut Kommunfullmäktige antar politiska inriktningsmål för folkhälsa enligt kommunfullmäktiges presidiesamordnings förslag. Kommunfullmäktige överlämnar de politiska inriktningsmålen till kommunstyrelsen för upprättande av verksamhetsmål. Kommunfullmäktige upphäver politiska inriktningsmål för folkhälsa, antagna i Kf 185/2009. Ärendet Våren 2016 har kommunfullmäktiges presidiesamordning gjort en uppföljning och utvärdering av folkhälsomålen. Den 31 maj 2016 fattades ett beslut om att revidera dessa hösten Målstyrningen avser lokalt antagna politiska mål som blir styrande för verksamheterna. Verksamheterna styrs också av lagstiftning eller förordningar. För folkhälsoarbetet finns av Riksdagen antaget mål och har angivits 11 prioriterade målområden. På motsvarande sätt har Västra Götalandsregionen, med vilken kommunen samverkar kring i folkhälsoarbetet, beslutat anta en policy som omfattar sex folkhälsoutmaningar. Politiska inriktningsmål är av övergripande karaktär och anger den önskvärda inriktningen och utvecklingen av en verksamhet. De är allmänt formulerade och enkla att förstå. De uttrycker någon form av grundsyn eller policy. De är inte direkt tidsbestämda eller direkt mätbara men inriktningsmålen bör kännas

4 2 (4) realistiska och kunna nås inom en eller två mandatperioder. De politiska inriktningsmålen konkretiseras i verksamhetsmål som utarbetas i samverkan mellan förvaltningen och kommunstyrelsen och som fastställs av den senare. För att målen ska kunna uppnås krävs att resurser avsätts för ändamålet, vilket bör ske med hänsyn till de resurser som kommunen har i sin budget för verksamheten. Arbetssätt och samråd Under våren 2016 har kommunfullmäktiges presidiesamordning gjort en uppföljning och en utvärdering av folkhälsomålen. Dessa har hösten 2016 reviderats. Kommunfullmäktiges presidiesamordning har lagt stor vikt vid ny och bredare kunskap och därför anordnat en folkhälsoutbildning för alla förtroendevalda i Härryda kommun. Resultatet blev en utbildning i politik för en jämlikare hälsa samt utbildning i utvecklingen av psykisk hälsa bland barn och unga. Ytterligare underlag vid revideringen har varit verksamhetsberättelsen 2015 samt välfärdsbokslutet Kommunfullmäktiges presidiesamordning har utifrån observerade tendenser och samband utvärderat och reviderat de befintliga folkhälsomålen. Beredningens kommentarer och överväganden Folkhälsa är ett uttryck för befolkningens hälsotillstånd som tar hänsyn till såväl nivå som fördelning av hälsan. En god hälsa handlar således inte bara om att hälsan bör vara så bra som möjligt utan också så jämlikt fördelad som möjligt. Folkhälsoarbete är systematiska, målinriktade, hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande insatser för att åstadkomma en god och jämlik hälsa för hela befolkningen. Begreppet innefattar hela skalan av åtgärder från ekonomisk politik och lagstiftning till hälsoupplysning. Arbetet med folkhälsa är brett och omfattar flera av kommunens verksamhetsområden. Att ha ett tvärsektoriellt perspektiv där alla tar ansvar och ser långsiktigt på arbetet är grundläggande för en förbättrad folkhälsa. Folkhälsoarbete är ett nätverksarbete. De politiska inriktningsmålen för folkhälsa har därmed en fortsatt överordnad roll i relation till de övriga politiska inriktningsmålen. Kommunen ställs inför den stora utmaningen med tre nyckelord, att hela befolkningen i Härryda kommun har tillgång till en god hälsa på lika villkor. Det finns mycket som bidrar till en god hälsa för kommunens befolkning. De livsvillkor Härrydabor lever under avgör i mångt och mycket hälsan, och dessa livsvillkor påverkas av våra politiska beslut. En stor och övergripande fråga är om den enskilde kan välja fritt bland de resurser som kommunen tillhandahåller och om den enskilde kan välja fritt vilka livsvillkor han eller hon kan leva under? Det är av betydelse att ha i åtanke kommunens uppdrag

5 3 (4) om att medvetandegöra och på ett för alla anpassat sätt informera om de folkhälsofrämjande insatser som kommunen tillhandahåller till invånarna. Kommunen bör medverka till att skapa sådana förutsättningar för invånarna att de kan göra hälsosamma val samt tillhandahålla mötesplatser som inspirerar till goda levnadsvanor. Kommunen bör även ta tillvara människans egen kraft och vilja till förändring och låta invånarna vara delaktiga i de val som rör deras vardag. Arbetet ska syfta till att vara både hälsofrämjande för undvikande av sjukdom eller skada samt förebyggande i relation till kända risker för hälsan. En förutsättning för framtagande av verksamhetsmål och indikatorer är vetskapen om att allt hör ihop. Det har bedömts som särskilt angeläget att skapa goda förutsättningar för god hälsa bland barn och unga. Välfärdsbokslutet 2016 tyder på en allmän ökad psykisk ohälsa och fetma i denna kategori. Med tanke på att barn sällan själva kan välja och påverka sin uppväxtmiljö är det av stor vikt att specificera och tydliggöra arbetet mot psykisk ohälsa och fetma bland barn och unga. Det är dock viktigt att inte frånta föräldrarna deras ansvar för barnen. I arbetet med folkhälsofrågor bör man beakta hela familjens livssituation och ge föräldrarna förutsättningar att vara barnens främsta resurs. Kommunen skall inte tveka inför det faktum att vissa barn och vissa föräldrar behöver ett vidgat stöd. Vidare har situationen för de äldre bedömts vara av särskild vikt när de politiska inriktningsmålen för folkhälsa har diskuterats. Medellivslängden fortsätter att öka. Sverige är ett av de länder i världen som, enligt Statistiska centralbyrån, har den högsta förväntade medellivslängden. Arbetet med den äldre generationen, det vill säga 65 år och uppåt, och äldre-äldre, det vill säga 80 år och uppåt, ska bygga på två grundbegrepp: delaktighet och trygghet. Trygghet är ett samlingsbegrepp för både fysiska, psykiska och existentiella aspekter på välbefinnande. Trygghet kan handla om ekonomi, självtillit, närmiljö, etc. Kommunens förmåga att skapa en trygg miljö kan bidra till kommuninvånarnas känsla av välbefinnande. Kommunen ska sträva efter att stödja delaktighet och på så sätt även, framförallt för äldre och äldre-äldre, öka meningsfullheten i vardagen. Att satsa på hälsofrämjande insatser och att förebygga ohälsa hos den äldre och äldre-äldre befolkningen har visat sig ha stora vinster på såväl det samhällsekonomiska som det individuella planet. Stärkt och bevarad hälsa ökar möjligheterna att leva ett självständigt liv och erfarenheter visar att det aldrig är för sent att få en bättre hälsa. Rätten till en bättre hälsa upphör inte på grund av ålder. Slutligen vill kommunfullmäktiges presidiesamordning framhäva den problematik som beroende och missbruk av alkohol, narkotika, droger, tobak och spel medför för samhället i stort liksom för den enskilde individen och dess omgivning. Folkhälsa kan inte enbart informeras fram och särskilt inte när det gäller att komma ifrån en skadlig och olaglig vana. Folkhälsoarbetet bör ha balans mellan livsvillkor och levnadsvanor, de levnadsvanor kommunens invånare själva bestämmer. Det krävs alltså attitydförändring och

6 4 (4) intresse för att förändra beteenden. Kommunfullmäktiges presidiesamordning har därför bestämt att utöka andra målet från alkohol och andra beroendeframkallande medel till alkohol, narkotika, droger, tobak och spel för att gå i linje med kommunens mål för ANDTS. KOMMUNFULLMÄKTIGES PRESIDIUM