Överenskommelse om samverkan för ökad trygghet i Landskrona 2018/19

Transkript

1 Överenskommelse om samverkan för ökad trygghet i Landskrona 2018/19

2 2

3 Överenskommelse om samverkan för ökad trygghet i Landskrona 2018/19 Denna överenskommelse är Landskrona stads och lokalpolisområde Landskronas gemensamma åtgärdsplan för 2018/19. Den är framtagen utifrån en gemensam problembild och omfattar prioriterade åtgärder. Brottsförebyggande rådet (BRÅ) ansvarar för framtagande, utveckling och uppföljning av överenskommelsen. BRÅ behandlar även förslag till revideringar av bilagorna i samband med tertialuppföljningarna. 3

4 4

5 SYFTE För att nå framgång i arbetet med att öka tryggheten i Landskrona krävs att samhällets alla aktörer samarbetar. Utöver det samarbete som beskrivs i denna gemensamma överenskommelse pågår sedan flera år samverkan inom en rad olika områden som syftar till att minska brottsligheten och öka tryggheten. Syftet med den gemensamma överenskommelsen är att utöka, fördjupa och utveckla samarbetet mellan Landskrona stad och Polisen. För att överenskommelsen skall få avsedd effekt krävs långsiktigt och systematiskt samarbete. Utifrån en gemensam problembild har tre huvudområden för 2018/19 års verksamhet tagits fram. Dessa är: trygghet ungdomar i riskzon organiserad brottslighet I överenskommelsen redovisar Landskrona stad och polisen gemensamma åtgärder och åtaganden inom dessa tre områden. PROBLEMBILD Trygghet Trygghet är ett komplext begrepp. Enligt Nationalencyklopedin definieras trygghet som att vara fri från oroande eller hotande inslag. Känslan av trygghet påverkas dels av hur den fysiska miljön är utformad men också av en persons kön, bakgrund, erfarenhet, ålder etcetera. Välskötta platser ger människor en känsla av att någon bryr sig och tar hand om platsen. Skräpiga, trasiga och nedklottrade platser visar brist på underhåll. De upplevs ofta som övergivna av samhället, vilket ger upphov till otrygghet. Även enskilda allvarliga händelser har en negativ påverkan på tryggheten. Den trygghetsmätning som genomförts i Landskrona under 2017 visar på att Landskronabornas upplevde känsla av trygghet ökar något och nu ligger på ungefär samma nivå som genomsnittet i Region Syds kommuner. Exempelvis har polisens så kallade problemindex minskat från 2,12 (2016) till 1,93. I polisregion Syd ligger det genomsnittliga problemindex för 2017 på 1,96, på en skala från 0-6. Ett lågt indexvärde tyder på hög upplevd trygghet. Trygghetsmätningen visar även att andelen som svarar att de inte utsatts för något som helst brott har ökat från 74 procent (2016) till 78 procent (2017) samt att andelen som känner sig trygga ute ensam sen kväll har ökat något från 52 procent till 57 procent under samma period. Trots förbättringen är siffran fortfarande för låg för att vara acceptabel. Trygghetsmätningen visar även att det finns stora skillnader inom staden. Karlslund och Centrum/Öster är de områden i Landskrona där flest boende känner sig otrygga medan de som bor i Borstahusen/ Västra Fäladen samt utanför tätorten i högre utsträckning upplever sig trygga. Nedskräp- 5

6 ning liksom att bilarna kör för fort är problemområden som bekymrar många. Trygghetsmätningarna och medborgarnas perspektiv är viktiga ur flera aspekter. De ger ett mått på samverkansarbete men ligger även till grund för fortsatta prioriteringar i staden både på kort och på lång sikt. Ungdomar i riskzon I det nationella brottsförebyggande programmet Tillsammans mot brott framhålls att tidiga insatser mot ungas brottlighet lönar sig på många sätt. Om barn och unga som bryter mot sociala normer och regler får stöd så tidigt som möjligt, minskar risken för allvarlig problematik eller kriminell karriär senare i livet. Föräldraskapsstöd och förebyggande arbete inom förskola och skola gör att riskfaktorer kan upptäckas tidigt. Åtgärder som syftar till att upptäcka risker för och förekomst av till exempel våld eller missbruk utgör också viktiga delar i det brottsförebyggande arbetet. Organiserad brottslighet Organiserad brottslighet är inte en särskild typ av brott eller gärningsperson. Det som karaktäriserar organiserad brottslighet är istället själva processen och att det bakom brotten står flera kriminella personer som samarbetar utifrån olika roller och kompetenser. BRÅ konstaterar i en rapport från 2016 att antalet kriminella sammanslutningar har blivit långt fler de senaste 20 åren, att myndigheterna misslyckats med att hejda utvecklingen och att detta på vissa platser har lett till misstro och förakt för samhällets institutioner. Den organiserade brottsligheten i Landskrona består, enligt polisen, i första hand av icke namngivna stadsdelsbaserade grupper och icke namngivna släktbaserade grupper. Ju längre den fortgår desto svårare blir den att stoppa. Det finns således ett brottsförebyggande intresse i att åtgärda problemen snarast för att begränsa förlusterna, räknat både i pengar och mänskligt lidande. MÅL OCH INDIKATORER Under rubriken samarbetspunkter för år 2018/19 presenteras de åtgärder som Landskrona stad och polisen gemensamt kommer att sätta extra fokus på under de kommande åren. Resultaten för respektive insats ska följas upp och redovisas till brottsförebyggande rådet varje tertial. En gång om året redovisas resultatet från uppföljningen till kommunstyrelsen och polisledningen. De enskilda målen och tillvägagångssättet fastställs i den bilaga som lämnas in för varje enskild samarbetspunkt. Det övergripande målet för överenskommelsen är att antalet människor som känner sig trygga ska öka, vilket mäts i polisens trygghetsmätning. 6

7 7

8 Samarbetspunkter för år 2018/19 Trygghet 1 HOT SPOTS RIKTAD PATRULLERING Polisens trygghetsskapande arbete kan, enligt NOA (polisens nationella operativa avdelning), bli mer effektivt om primärt fokus flyttas från människan till platsen. I polisens trygghetsmätning från 2017 konstateras att det finns en större otrygghet i Karlslundsområdet och i de centrala och östa delarna av Landskrona än i övriga områden. Under 2018/19 kommer polisen i Landskrona att arbeta med riktad patrullering vid så kallade hot spots. Detta ska i första hand ske i Karlslundsområdet men också, i mån av möjlighet, i området centrum/öster. 3 MEDBORGARDIALOG I syfte att öka engagemanget och delaktigheten i lokalsamhället kommer Landskrona stad och polisen under 2018/19 att genomföra gemensamma medborgardialoger. Frågeställningarna tar sin utgångspunkt i de problemområden och samarbetspunkter som staden och polisen kommit överens om att prioritera under de två aktuella åren. Resultatet av medborgardialogerna kommer att ligga till grund för arbetet med att ta fram gemensamma medborgarlöften. Ansvarig: Polisen i samarbete med stadsledningskontoret 2 Ansvarig: Polisen TRYGGHET I OFFENTLIGA BYGGNADER Upplevelser av otrygghet skapar begränsningar och kan medföra att individer avstår från att delta i en aktivitet. Landskrona stad har flera verksamheter som är öppna för allmänheten. Det handlar till exempel om bibliotek, bad och idrottsanläggningar. Under 2018/19 ska arbetet med att minska skadegörelse, stöld- och inbrott samt hot och kränkningar i denna typ av offentliga byggnader/verksamheter intensifieras. Ansvarig: Fritids- och kulturförvaltningen i samarbete med stadsledningskontoret och polisen. 4 HELT OCH RENT Fysiska faktorer har stor betydelse för känslan av trygghet i det offentliga rummet. Väl omhändertagna platser upplevs generellt som tryggare än platser som är mörka, igenvuxna och utsatta för nedskräpning och skadegörelse. I 2017 års trygghetsmätning framgår att det område där de boende upplever störst problem med nedskräpning och skadegörelse är centrum/öster. Här är även upplevelsen av trygghet låg. Under 2018/19 ska insatser för att minska nedskräpning och skadegörelse samt förbättra belysning genomföras i centrum/öster. Arbetet kommer även att ta sin utgångspunkt från resultatet från digitala trygghetsvandringar i centrum/öster. Ansvarig: Teknik- och serviceförvaltningen i samarbete med stadsledningskontoret, stadsbyggnadsförvaltningen och polisen. 8

9 Ungdomar i riskzon 5 SAMARBETE SKOLAN SOCIALTJÄNST POLIS Skolan, socialtjänsten och polisen är viktiga aktörer i det förebyggande arbetet mot riskbeteende bland unga. Samarbetet ser olika ut på stadens skolor. Några skolor har kommit långt i samverkan, andra befinner sig en uppstartsfas. Ett positivt exempel är kontaktpolisverksamheten som kommer att vara fortsatt prioriterad. Under 2018 och 2019 ska samarbetet mellan skola, socialtjänst och polis utvecklas genom regelbundna strukturerade och nära kontakter. Ansvarig: Utbildningsförvaltningen i samarbete med individ- och familjeförvaltningen, stadsledningskontoret och polisen. 6 INSATSER MOT DROGER Det finns en tydlig koppling mellan kriminalitet och missbruk av alkohol och narkotika. Region Skånes folkhälsorapport för barn och unga (2016) i Landskrona visar på positiva trender när det gäller alkohol och narkotika. Men det finns fortsatt mycket att jobba med. Det är till exempel 47 procent av pojkarna och 25 procent av flickorna i årskurs 2 på gymnasiet som uppger att de haft möjlighet att prova narkotika. Ansvarig: Individ- och familjeförvaltningen i samarbete med polisen och utbildningsförvaltningen. 7 INSATSER YNGRE SYSKON Med en kriminell storebror i familjen ökar risken att yngre syskon också blir kriminella med femtio procent. Forskning lyfter fram vikten av tidiga åtgärder. Landskrona stad och polisen ska under 2018 och 2019 prioritera tidiga insatser riktade mot barn i 8-13 års ålder som har äldre brottsaktiva syskon. Som en del i detta arbete kommer insatser för att öka föräldraförmågan hos föräldrarna till de identifierade 8-13 åringarna att genomföras. Aktualisering av barn ska komma från utbildningsförvaltningen. Ansvarig: Individ- och familjeförvaltningen i samarbete med utbildningsförvaltningen och polisen. 8 INSATSER MOT VÅLDSBEJAKANDE EXTREMISM Att förebygga och bekämpa förekomsten av våldsbejakande extremism är avgörande för att säkra ett demokratiskt, öppet och tolerant samhälle och därmed förhindra att odemokratiska krafter får fäste i. Landskrona stad och polisen ska arbeta såväl med kunskapshöjande åtgärder som med tidig upptäckt och hantering av personer som riskerar att radikaliseras. För att lyckas krävs samarbete mellan kommunala aktörer, polis, myndigheter och aktörer inom civilsamhället. Ansvarig: Stadsledningskontoret, individ- och familjeförvaltningen, utbildningsförvaltningen och polisen. 9

10 Organiserad brottslighet 9 INSATSER MOT DEN ORGANISE- 10 RADE BROTTSLIGHETEN Den organiserade brottsligheten är föränderlig. Olika tillvägagångssätt, samverkansformer och samhällsförändringar ger nya brott. De senaste åren har våldet ökat inom den organiserade brottsligheten. Detta drabbar i första hand andra kriminella men riskerar även att drabba tredje person. De kriminellas inflytande i vissa utsatta geografiska områden måste minska. Inflytandet från kriminella individer påverkar boende i områdena och försvårar en hållbar social samhällsutveckling. Det ställer ökade krav på polisen och andra samhällsaktörer som arbetar i dessa områden. Med hjälp av valda delar från polisens metodstöd för insatser mot organiserad brottslighet i lokalsamhället ska arbetet som polisen och Landskrona stad påbörjade under 2017 fortsätta att utvecklas under 2018/19. Ansvarig: Polisen i samarbete med stadsledningskontoret och individoch familjeförvaltningen. STÖD ATT LÄMNA EN KRIMINELL LIVSSTIL En viktig del i det brottsförebyggande arbetet är att erbjuda personer som är kopplade till kriminella grupperingar stöd och hjälp med att lämna grupperingen och sin kriminella livsstil. Under 2018 ska rutiner för stödet till personer som är bosatta i Landskrona och önskar lämna en kriminell livsstil tas fram. I detta samanhang är Landskrona en liten kommun och samverkan med externa aktörer och/eller andra kommuner kommer att vara en förutsättning. Ansvarig: Stadsledningskontoret i samarbete med individ- och familjeförvaltningen och polisen. Torkild Strandberg Kommunstyrelsens ordförande Landskrona stad Anneli Manelli Lokalpolischef Landskrona 10

11 11

12 LANDSKRONA STAD, STADSHUSET, LANDSKRONA TEL: ,