STRATEGI Strategi mot våldsbejakande extremism år

Transkript

1 STRATEGI Strategi mot våldsbejakande extremism år

2 Typ av styrdokument Strategi Beslutsinstans Kommunstyrelsen Fastställd , 105 Diarienummer KS 2017/72 Giltighetstid Dokumentet gäller för Samtliga nämnder och förvaltningar Dokumentansvarig Säkerhetssamordnaren Tidpunkt för 2019 aktualitetsprövning 1

3 Innehållsförteckning Bakgrund... 3 Uppdrag... 3 Syfte med strategin... 3 Metod... 4 Våldsbejakande extremism, definition och miljöer... 4 Autonoma miljön... 4 Vit makt-miljön... 4 Religiösa extremistmiljön... 5 Generella insatser... 5 Specifika förebyggande insatser Individinriktade förebyggande insatser... 5 Social hållbarhet och prioriterade områden... 6 Förebyggande insatser barn och unga... 6 Lokala mål och åtgärder för social hållbarhet och arbeta mot våldsbejakande miljöer... 7 Målområde 1. Organisation och samordning... 7 Målområde 2. Kunskap och stöd... 8 Målområde 3. Rutiner och behovsanpassade åtgärder inför och vid händelser... 9 Uppföljning

4 Bakgrund Uppdrag Den nationella samordnaren har uppmanat Sveriges kommuner att ta fram lokala handlingsplaner/strategier för att bygga social hållbarhet och arbeta mot våldsbejakande extremism. Ett socialt hållbart Falköping utgår från alla människors lika värde och mänskliga rättigheter. Det handlar om att bygga ett långsiktigt stabilt och dynamiskt samhälle där alla medborgare ska känna delaktighet, ha inflytande i samhället och ha resurser att styra över ekonomi, arbete, bostad, utbildning, kultur, rekreation, hälsa, trygghet och sociala nätverk. Social hållbarhet ska ge alla invånare lika möjligheter till en god livsmiljö. Syfte med strategin Strategin innefattar mål samt förslag på åtgärder och insatser för perioden och utgör grunden för ett övergripande samlat förbättringsarbete. Strategins inriktning ger stöd till förvaltningarna i deras arbete med att genomföra åtgärder och insatser. Den nationella samordnaren mot våldsbejakande extremism har tagit fram tolv rekommendationer som är utgångspunkterna i denna strategi. Insatser på flera preventionsnivåer. Kontinuerlig och bred samverkan mellan berörda aktörer Samverkan i befintliga strukturer. Samverkansgruppen bör inkludera aktörer på samtliga preventionsnivåer Utgångspunkt i uppdaterad lokal lägesbild. Tydlig ansvarsfördelning Anhöriga som centrala aktörer Involvera det civila samhällets organisationer Involvera även kritiska aktörer Se individerna, inte enbart de ideologier som dessa förespråkar Beakta genusperspektivets betydelse för insatserna Följ upp det förebyggande arbetet kontinuerligt. 3

5 Metod Samordning av kommunens förebyggande resurser för att förebygga våldsbejakande extremism sker genom det brottsförebyggande rådet. Arbetet ska bygga på tvärsektoriellt samarbete i befintliga strukturer såsom socialtjänst, skola, fritid och polisen samt inkludera andra nödvändiga samhällsaktörer. Våldsbejakande extremism, definition och miljöer När säkerhetspolisen beskriver en person som våldsbejakande är det när personen vid upprepade tillfällen bedöms ha uppvisat ett beteende som accepterar våldsanvändning och som stödjer eller utövar ideologiskt motiverat våld för att främja sin ideologi. Våldsbejakande extremism är ett samlingsbegrepp för grupper, rörelser, ideologier eller miljöer som inte accepterar den demokratiska samhällsordningen utan förespråkar våld för att uppnå sitt ideologiska mål. Begreppet våldsbejakande innebär ett bejakande av våld som redskap mot målet. Inom våldsbejakande extremism finns tre huvudsakliga miljöer, den autonoma miljön, vit makt-miljön och den religiösa extremistmiljön. Gemensamt för samtliga är att gruppen valt att ställa sig utanför det demokratiska samhället och att de ser våld som ett redskap mot sitt ideologiska mål. Autonoma miljön Den autonoma miljön utgörs av grupperingar som ideologiskt uppfattar sig själva som politiskt vänster och antikapitalistiska. Grupperna är utomparlamentariska och anser att samhällssystemet brister. Influenser från anarkistiska och kommunistiska idéer utgör grund och de anser att deras mål kan nås genom en våldsam revolution. Ett kännetecken är deras hyllande av icke-demokratiska regimer. Vit makt-miljön ses som en huvudsaklig fiende. Även offentliga makthavare som bedöms bevara ojämlika maktstrukturer såsom partiföreträdare, meningsmotståndare och myndighetsföreträdare betraktas som legitima mål att utsätta för våld. Vit makt-miljön Vit makt-miljön utgörs av olika grupperingar som strävar efter ett oblandat etniskt homogent samhälle där inslag av andra kulturer ska bekämpas. Grupperna är motståndare till invandring och det förekommer föreställningar om att ett raskrig pågår där vit-makt-miljön ser sig som anförare till att olika raser ska samexistera i världen vid sidan av varandra. Olika konspirationsteorier och hat gentemot grupper förekommer såsom muslimer och judar. Miljön har omfattande aktiviteter på nätet och har vuxit de senaste åren. Då många är aktiva på nätet men kanske inte deltar på samma sätt i fysiska möten är det svårt att bedöma miljöns omfattning. 4

6 Religiösa extremistmiljön Begreppet islamistisk är bildat av ordet islamism och syftar till ett synsätt där islam uppfattas som en hel samhällsordning och därmed innefattar politiska perspektiv. Ordet islamism används i många fall för att beskriva den inriktning som ser islam som allomfattande och den Ideologiska modellen för ett lands styrelseskick. Till skillnad från den uppfattning där islam ses som en religion. Begreppet våldsbejakande islamistisk extremism används för att beskriva den extrema miljö och de personer som ser våld som ett legitimt medel för att uppnå ideologins mål. Generella insatser Kommunen genomför långsiktiga och breda insatser som omfattar samhällets alla medborgare men framförallt barn och ungdomar. Det kan gälla hälsovård, utveckling av social och kognitiv kompetens på förskola, skolans kunskaps- och demokratiuppdrag. Ett brett spektrum av yrkesverksamma inom till exempel skola, fritids-och ungdomsverksamhet, hälsovård och föreningar bedriver ett generellt förebyggande arbete. Specifika förebyggande insatser. Riktas mot specifika problem eller unga i riskgrupper. Skolpersonal, socialsekreterare, poliser och andra ska samverka lokalt på denna nivå. Individinriktade förebyggande insatser Utgörs av insatser som riktar sig mot den enskilde individen med riskbeteende. Insatsen går ofta hand i hand med förebyggande insatser mot riskgrupper och kan handla om att utreda, anpassa erbjudanden och åtgärder. Skolpersonal och personal inom psykiatri och sjukvård är exempel på grupper som arbetar med unga på denna preventionsnivå. Triangeln visar att det förebyggande arbetet främst handlar om att stärka den sociala hållbarheten. Detta inryms främst i kommunens uppdrag men till viss del även i polisens. Högre upp i triangeln där riskgrupper och faktiska indikationer på våldsbejakande extremism identifieras blir polisens roll tydligare samtidigt som samverkan mellan kommun och polis är en viktig förutsättning. Kommunen ska ha beredskap för att handla när de får kännedom om en person i riskgrupp eller om någon vill hoppa av från en radikal miljö. Kommunens fokus ska ligga i botten av triangeln där förebyggande insatser ska skapa goda förutsättningar att nå så brett som möjligt. 5

7 1. Individstöd 2. Förebyggande arbete riktat mot riskgrupper 3. Främjande arbete riktat till alla i Falköping 1) Individinriktade: Att behandla och stödja individer som befinner sig i socialt utanförskap eller radikaliserats 2) Specifika: Att förebygga socialt utanförskap och våldsbejakande extremism. Sker i de befintliga verksamheterna som arbetar förebyggande med ungdomar i riskzon 3) Generella: Att främja ett inkluderande samhälle samt stärka social hållbarhet Social hållbarhet och prioriterade områden Förebyggande insatser barn och unga I arbetet mot social hållbarhet ska förebyggande insatser för barn och unga med särskilt fokus på meningsfull fritid prioriteras. Det handlar om tidiga insatser och ett långsiktigt perspektiv för att kommunen ska växa och utvecklas. Det görs genom inkludering, att få alla unga som lever och verkar i kommunen, oavsett var de är födda att känna sig delaktiga i och ansvariga för samhällsutvecklingen. Falköpings kommun ska också skapa förutsättningar för ett socialt hållbart Falköping genom samverkan både internt och externt. Det innebär att kommunen ska ha en fungerande och flexibel struktur för att samarbeta med nätverk, civilsamhället och föreningsliv. Vidare är det viktigt att beakta och inkludera de två andra prioriterade områdena bostad, och arbetsmarknad i arbetet. 6

8 Lokala mål och åtgärder för social hållbarhet och arbeta mot våldsbejakande miljöer För att kunna förbygga rekrytering till våldsbejakande miljöer är viktigt att känna till vilka riskgrupper som finns. I Falköping är kännedomen om de olika miljöerna relativt låg. Detta utifrån att få synliga aktiviteter förekommit som föranlett insatser. Däremot finns sociala risker identifierade som i förlängningen kan leda till ökad radikalisering. Kartläggningen av hot miljöerna måste beaktas som en ständigt pågående process i takt med att miljöerna förändrar sig och ny kunskap blir tillgänglig. Målområde 1. Organisation och samordning Arbetet mot våldsbejakande extremism kräver samverkan, samsyn och samordning mellan olika nämnder, externa myndigheter och andra samhällsaktörer. Mål Aktivitet Ansvarig Väl fungerande samordning inom kommunens olika verksamheter och med andra samhällsaktörer för identifiera och förebygga våldsbejakande extremism. Formerna för effektiv samverkan och samordning mellan berörda förvaltningar och polis ska utvecklas. Brottsförebyggande rådet (BRÅ) ansvarar i samverkan med respektive nämnd. 7

9 Målområde 2. Kunskap och stöd De som på olika sätt medverkar i det främjande och förebyggande arbetet behöver kompetensutveckling för att möta de unga som är i riskzonen för att hamna i våldsbejakande miljöer. Information om våldsbejakande extremism behöver finnas tillgänglig för alla medborgare och det behöver finnas tydlig information om var stöd och hjälp finns att få. Vid framtagandet av konkreta åtgärder spelar genusperspektivet en viktig roll då våldsbejakande extremistiska grupper oftast utgörs av pojkar och män som av ideologiskt skäl kan motsätta sig jämnställdhet och flickor och kvinnors lika rättigheter. Mål Aktivitet Ansvarig Kommunens personal ska ha en grundläggande kunskap om våldsbejakande extremism och riskmiljöer. Utse kontaktpersoner på förvaltningarna. Generella utbildningsinsatser. Ha uppdaterad kunskap om extremistmiljöer och den lokala utvecklingen. Utveckla rutiner för kommunala verksamheter i kontakten mellan förvaltningarna och polis i syfte att förebygga våldsbejakande extremism. Hitta former för och ta fram lokal lägesbild via exempelvis sociala medier. BRÅ ansvarar, i samverkan med respektive nämnd. BRÅ ansvarar, i samverkan med respektive nämnd. Utveckla kunskapen om stöd till individer som drabbats av våldsbejakande antagonistiskt våld Kompetensutvecklande åtgärder till personal som arbetar med psykosocialt stöd till personer drabbats av våldsbejakande extremism. BRÅ ansvarar i samverkan med respektive nämnd. 8

10 Målområde 3. Rutiner och behovsanpassade åtgärder inför och vid händelser Om kommunen får kännedom om risk för eller pågående våldsbejakande extremism ska kommunens verksamheter ha beredskap för att i samverkan med polis hantera den uppkomna situationen. Mål Aktivitet Ansvarig Kommunen och polisen ska ha förmåga att snabbt och samordnat hantera våldsbejakande extremism på individoch gruppnivå. Ta fram rutiner för att samordnat hantera uppkomna situationer. BRÅ ansvarar i samverkan med respektive nämnd. Uppföljning Kommunstyrelsen ansvarar för att följa upp mål och aktiviteter i strategin varje år. Säkerhetssamordnaren ska se över mål och aktiviteter minst en gång per mandatperiod och revideringar ska godkännas av kommunstyrelsen. BRÅ i samverkan med berörda nämnder bidrar till att arbeta mot målen och ansvarar för att insatser genomförs. Mål och åtaganden ska ingå i nämndernas planer och budget samt följas upp i delårsrapporter och/ eller årsredovisning. 9