Ansökan om medel från sociala investeringsreserven (SIR) Projektförslag mot arbete för försörjningsstödstagare i Falköping Fal-Jobb

Transkript

1 (5) Kompetens- och arbetslivsnämnden Ansökan om medel från sociala investeringsreserven (SIR) Projektförslag mot arbete för försörjningsstödstagare i Falköping Fal-Jobb 1. Bakgrund och projektidé Projektet avser att söka medel ur sociala investeringsreserven för att underlätta inträdet på arbetsmarknaden för personer som har sin huvudsakliga försörjning genom försörjningsstöd. Syftet är att ta tillvara på den kompetens som finns samt minska utanförskapet för gruppen. Många personer med svag anknytning till arbetsmarkanden uppfyller inte alltid de villkor som gäller för att ha rätt till olika arbetsmarkandsersättningar. Arbetsförmedlingen har ansvaret för de arbetsmarkandspolitiska åtgärderna och projektet avser inte att ersätta myndighetens ansvar. Projektet syftar istället till att ge ökad kompetens inför en framtida plats i arbetslivet för dem som har försörjningsstöd och ska ses som ett komplement till det reguljära systemet. I socialtjänstens uppdrag ingår att synliggöra och ta hänsyn till barns situation med särskilt fokus på familjer med långvarigt ekonomiskt bistånd. Det är oroande att fler och fler barnfamiljer i vår kommun lever under lång tid på försörjningsstöd. En starkt positiv faktor för barn är att föräldrarna får ett fast arbete och en fast inkomst. Barn som lever i familjer som mottagit ekonomiskt bistånd löper tre gånger högre risk än andra att få ekonomiskt bistånd i vuxen ålder (Stenberg & Hård af Segerstad 1997) Falköping har under några år haft möjligheten att omvandla försörjningsstöd till arbete för personer som varit långvarigt inskrivna på IFO. Resultat för de personer som fick möjlighet till anställningar har visat att ingen har återvänt för behov av försörjningsstöd. I juni 2013 redovisades en sammanställning för Socialförvaltningens ledamöter. Kompetens- och arbetslivsförvaltningen Lärcenter Anna Carlsson Nämndsekreterare anna.carlsson@falkoping.se Falköpings kommun KAF Falköpings kommun Falköping Telefon Telefax kan@falkoping.se Bankgiro Plusgiro Org nr

2 2 (5) 2. Samverkan För att utveckla och rikta våra insatser mot att få fler försörjningsstödtagare att komma ut i arbete, behöver kommunen satsa på ett nära och tidigt samarbete mellan KAF, IFO ekonomi och Arbetsförmedlingen. Samarbetet är en förutsättning för att arbetssökande ska få möjlighet till jobbstärkande insatser och bli anställningsbara. En central del av projektet är samverkan och insatsen ska resultera i metodutveckling samt implementering i de ordinarie verksamheterna. Projektet ska skapa en gemensam arena för samverkansaktörerna där aktörerna gemensamt erbjuder stöd till målgruppen. De myndigheter som samverkar via FINSAM är Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen, regionen och kommunerna Falköping och Tidaholm. 3. Projektmål och målgrupp Målgruppen för projektet är; Arbetssökande individer med ekonomiskt bistånd enligt socialtjänstlagen. Föräldrar med försörjningsansvar för barn Under perioden från januari till september 2013 erhöll 834 personer försörjningsstöd. I denna grupp finns det 364 föräldrar som tillsammans har 512 barn. Under september månad har 180 föräldrar (med 270 barn) erhållit försörjningsstöd. Arbetssökanden ska anvisas till projektet gemensamt av AF och ekonomisektionen. Målgruppens behov kommer att styra över projekttiden och modulernas innehåll. Revideringar av projektet kommer att göras kontinuerligt. 4. Arbetsformer/metod Projektledaren har i uppdrag att göra en detaljerad projektplan för projektets genomförande. Djupkartlägga/intervjua den grupp som tagits fram av socialförvaltningen och arbetsförmedlingen. Genom individuell coachning hitta passande insatser/moduler för dessa. Utgångspunkten är att målgruppen för projektet är arbetslösa föräldrar med behov av försörjningsstöd. För att möta målgruppen krävs ett berett urval av insatser som innehåller matchning mot arbete, kartläggning, vägledning, arbetsträning/praktik och språkstöd.

3 3 (5) 5. Referenser till forskning och beprövad erfarenhet Modellen Individual placement & Support (IPS) är en evidensbaserad vidareutveckling av Supported Employment (SE). Den har utvecklats för att ge stöd till arbete och resultaten av nationell forskning visar att det är en effektiv arbetsrehabiliteringsmetod för att hjälpa personer med psykisk ohälsa att få ett arbete. Malmö kommuns projekt Hela familjen är en förebild hur Socialförvaltningen kommer att möta deltagare. Läs mer i Sydsvenskans artikel: Socialstyrelsens bedömningsinstrument, FIA, stödjer bedömningen av vilka områden individen har behov av stöd/hjälp inom. FIA ska hjälpa människor vidare till självförsörjning och kunna erbjuda individuellt anpassade insatser. 6. Projektorganisation Projektägare är socialförvaltningen. I projektet finns arbetsgrupperingar på tre nivåer: 1. En styrgrupp med en övergripande och utvecklande inriktning. Styrgruppen består av ledningen i resp. förvaltning och Arbetsförmedling. 2. En handläggargrupp där enskilda ärenden diskuteras och behandlas. Gruppen ska analysera resultat och återkoppla dessa till styrgrupp. 3. Kommunens socioekonomiska grupp mäter effekterna och tar fram underlag för redovisning 7. Tidsplan Resurser Två pedagoger 1 miljon

4 4 (5) Två socialsekreterare varav en har projektledaransvar, 1 miljon Arbetspsykolog 0,1 miljon Kostnader för anställningar 0,5 miljon Lokalkostnader* 0,1 miljon Totalt kalkyleras med kr i nya kostnader. Motsvarande en socialsekreterartjänst, 0,5 miljoner, kommer ansökas om genom FINSAM. 9. Utvärdering Varje modul ska göra en enkät/eller intervjuer för att mäta individens upplevelse av insatsen vid avslut. Varje modul ska statistiskt följas upp huruvida insatsen leder till måluppfyllelse. Uppföljningen ska göras två gånger per år. För vår datainsamling kommer vi använda socioekonomiska beräkningar och statistik. Socialförvaltningen och Kompetens- och arbetslivsförvaltningen ska också utveckla egna innovativa sätt att arbeta kring arbetssökande personer. De arbetsmetoder som utvecklas och fungerar inom projektet ska implementeras i ordinarie verksamheter och fortsätta att utvecklas efter projektets slut. Effektmätningen blir på så sätt resultatet av utvärderingar där lärdomar som framkommit under projektets gång tillämpas. Insamlingen baseras på möten, samtal och enkät m.m. Socioekonomiska beräkningar och utvärderingar ska ske regelbundet under hela projektet. Projektet ska mätas två gånger per år inför bokslut och resultatet redovisas kontinuerligt i respektive nämnds halvårs- och årsbokslut. 10. Förväntat resultat För att kunna beräkna effekten av projektet redovisar vi de faktiska kostnaderna under 2013 fram till september. Vi beräknar även worst case som kalkylerar med vad personerna kostar om de inte kommer ut ur sitt utanförskap. Under 2013 har försörjningsstödet för de 364 föräldrarna kostat kronor. För de 180 föräldrarna har under september månad kronor betalats ut. Om vi inget gör för dessa 180 personerna och kalkylerar med att de blir kvar i försörjningsstöd, kommer gruppen att kosta 14 miljoner efter tre år och 634 miljoner i ett livsperspektiv. Enligt den socioekonomiska beräkningsmodellen som Wadeskog och Nilsson utvecklat går projektet med vinst redan första året. Efter tre år är vinsten drygt 11 miljoner för kommunen om måluppfyllelsen lyckas, dvs. 34 personer av målgruppen på 180 personer. Vinsten över lång tid är hög och på 45 år växer den till 136 miljoner kronor för kommunen.

5 5 (5)