Förlängnings- och tilläggsansökan i GGV-kommunerna Stöd till arbete Supported Employment

Transkript

1 Förlängnings- och tilläggsansökan i GGV-kommunerna Stöd till arbete Supported Employment Utgångspunkter Den första ansökan om projektmedel, daterad , innehåller beskrivning av bakgrund och arbetssätt för Supported Employment (SE) som till stor del fortfarande är relevant. Se bilaga gjordes en förlängningsansökan, som baserades på resultaten från Johanna Gustafssons utvärdering av implementeringen av SE-arbetet i Jönköpings län. Gustafssons utvärdering visade bland annat på följande resultat: Samverkande myndigheters regelverk och samverkanspartners låga kunskap om SE-metoden försvårar samarbetet kring den enskilda individen. Otydlighet i SE-coachens uppdrag och ensamhet i sin roll som SE-coach, samt den egna organisationens struktur som inte är uppbyggd kring SE-metoden, då arbetsmarknadsenheterna ofta har närvarokrav. Vidare beskriver Johanna Gustafsson i sin utvärdering värdet av stöd för såväl coacherna som deras chefer i utvecklingen av SE-verksamheten. Detta är resultat som GGV-kommunerna (Värnamo, Gislaved och Gnosjö) 2016 fortfarande ser som utmaningar i SE-arbetet. I ett pressmeddelande från Arbetsförmedlingen, daterat 14 juni 2016, kan utläsas att de arbetslösa som står längre ifrån arbetsmarknaden fortsätter att öka och utgör nu en majoritet av de inskrivna vid Arbetsförmedlingen. Vidare kan följande utläsas: Antalet inskrivna arbetslösa som har en stark ställning på arbetsmarknaden är nere på den lägsta nivån sedan Samtidigt ökar de grupper som har en svag ställning på arbetsmarknaden. Hit hör till exempel nyanlända, personer som har en funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga eller lågutbildade med högst förgymnasial utbildning. Dessa utgör nu mer än hälften av alla arbetslösa. Deras chanser att få jobb har också minskat, enligt rapporten. ( SVT publicerade 2014 en artikel om hur den psykiska ohälsan ökar i Sverige, särskilt bland unga. I artikeln kan utläsas att andelen unga med psykiska problem som oro, ångest eller sömnproblem nästan har tredubblats sedan 90-talets början. Skolprestation och arbetslöshet har tydliga kopplingar till ohälsa ( Samtidigt som arbetslösheten ökar bland ovan nämnd målgrupp är svensk arbetsmarknad och ekonomi för närvarande god. I ett pressmeddelande från Arbetsförmedlingen publicerat i juni 2016 beskrivs hur den svenska arbetsmarknaden fortsätter att utvecklas väl. Under 2016 och 2017 ökar sysselsättningen med personer och arbetslösheten fortsätter att sjunka. Samtidigt krymper tillgången på utbildad arbetskraft, arbetsgivare får allt svårare att rekrytera. 1

2 ( En växande målgrupp av individer som står långt ifrån arbetsmarknaden i kombination med en stark arbetsmarknad, leder till behovet av metoder där vi kan stärka matchningen mellan arbetsgivare och målgrupp. SE och IPS anses av GGV-kommunerna vara metoder som kan möta detta behov. Metoden IPS rekommenderas särskilt av Socialstyrelsen för att hjälpa personer med psykisk ohälsa att hitta och behålla en konkurrenskraftig anställning. Behovet av att utveckla det pågående SE-/IPS-arbetet i kommunerna, för att bättre kunna möta ovan nämnd målgrupp samt den förändrade arbetsmarknaden, är utgångspunkterna till föreliggande ansökan. Gemensamma mål 1) Det huvudsakliga målet är att stödja den enskilda individens möjlighet till egen försörjning via anställning eller studier. GGV-kommunerna vill stärka SE/IPS-arbetet genom att arbeta mer metodtroget. Följande mål anses bidra till detta arbete: 2) Kommunerna ska använda sig av programtrohetskalan som utvärderingsmetod. 3) Kommunerna ska använda sig av brukarenkäter som utvärderingsmetod, för att nå individens upplevelse av arbetet. 4) Kommunerna ska i större utsträckning arbeta enligt IPS-metoden, med anledning av en ökad psykisk ohälsa bland individer som står längre ifrån arbetsmarknaden. Nedan följer en beskrivning av de aktiviteter som planeras i varje kommun. Kommunerna skiljer sig åt vad gäller storlek, redan existerande samverkan, kontaktnätverk med mera. Dessa lokala skillnader vill man inte bortse ifrån, utan istället bygga vidare på för att kunna nå långsiktiga, hållbara lösningar. Gnosjö Målgrupp Personer inom AME-verksamheten som är i behov av samordnade insatser. Personer i daglig verksamhet inom funktionshinderomsorgen. Aktiviteter Förlängning av SE/IPS-verksamheten: På AME kommer Gnosjö att fortsätta utveckla arbetet med SE/IPS. Det kommer som i tidigare SEprojekt vara individens behov som avgör om det är SE- eller IPS-metoden som är aktuell. 2 personal 2

3 på AME kommer under hösten 2016 att gå SE/IPS-utbildningen och programtrohetskalan kommer att användas för att utvärdera arbetet. Nuvarande SE-coach kommer att fungera som metodstödjare för övriga i personalgruppen. Utökning av SE/IPS verksamheten: I daglig verksamhet inom funktionshinderomsorgen kommer 2 personal att gå utbildning i SE/IPS under hösten. De ser ett behov av att börja arbeta med metoden SE/IPS men de ser också att det är ett helt nytt sätt att arbeta och har ett stort behov av stöd och hjälp av projektmedel för att få metoden att fungera. För flera personer inom verksamheten kan det, med rätt stöd, finnas möjlighet att pröva ett arbete inom privata näringslivet eller kommunal verksamhet. De kommer i sitt SE/IPSarbete använda programtrohetsskalan för att utvärdera sitt arbete. För både AME och daglig verksamhet kommer nuvarande SE coach att fungera som metodstödjare. Gnosjö är en liten kommun vilket har varit en bidragande faktor till en redan existerande samverkan med psykiatrin. Coacherna har upparbetade kontakter inom psykiatrin vilka de vänder sig till om behovet finns hos deltagarna. En annan viktig länk har varit verksamhetschefen på AME, som är aktiv i olika arbetsgrupper tillsammans med psykiatrin och missbruksvården. Mål Totalt inom AME och omsorgen är målet att nå upp till ca 16 deltagare/år som skrivs in i projektet. Målet är också att hälften av dessa kan skrivas ut till arbete och egen försörjning varje år. Dock inte första året då SE/IPS är ett långsiktigt arbete, särskilt gällande målgruppen från funktionshinderomsorgen. Värnamo Målgrupp Försörjningsstöd + psykisk ohälsa. Kommunens dagverksamheter (psykiatrin/funktionshinderomsorgen). Aktiviteter Några av kommunens verksamheter; funktionhinderomsorgens/psykiatrins dagverksamheter och arbetsmarknadsenheten möter ofta samma målgrupp. De som vill arbeta men i många fall står längt från arbetsmarknaden på grund av sin funktionsnedsättning och/eller psykiska ohälsa. Samarbetet behöver bli bättre för att möta målgruppens behov och därför uppkom förslaget att skapa ett IPS- team som systematiskt ska arbeta med ovannämnd målgrupp och IPS-metoden över kommunens gränser. Teamet ska sitta i gemensamma lokaler och ha gemensam handledning samt kunna stötta varandra i arbetet med deltagarna/brukarna. Man ska under hösten 2016 bygga upp strukturen för teamets arbetssätt med hjälp av IPSmetodsansvarig i Jönköpings län (FoUrum). Inledningsvis ska en 40 % - tjänst avsättas från varje enhet, 40 % från kommunens arbetsmarknadsenhet, 40 % från psykiatrins dagverksamhet och 40 % från omsorgsförvaltningens daglig verksamhet funktionsnedsättning. 3

4 Landstiget och psykiatrin i Värnamo är positiva till IPS-metoden och kommer inledningsvis vara delaktiga i planeringen och implementeringen för att se vilka samarbetsområden som kan finns. Det kommer att finnas en lokal ledningsgrupp/styrgrupp i Värnamo under uppbyggnaden av teamet, bestående av chefer från de tre enheterna, landstinget samt metodansvarig. Förhoppningsvis utmynnar detta arbete i en närmare och mer strukturerad samverkan än i dagsläget. Personalen ska under ha genomgått en IPS-utbildning. Mål Målsättningen är att i slutet av 2017 ha ca 25 deltagare inskrivna i IPS- teamet. Målgrupp Gislaved Personer med psykiska funktionsnedsättningar, företrädesvis de som ingår och är på väg in i klientgruppen för kommunens socialpsykiatriska verksamhet. Aktiviteter Gislaved vill möta gruppen som behöver IPS men inte har blivit aktuella för insatsen, och/eller har kontakt med psykiatrin. Detta innebär ett ökat samarbete mellan SE-coach på försörjningsstöd och IPS-coach på socialpsykiatriska enheten. En annan förändring är att IPS-coach ska vara placerad på AMO när hon arbetar med IPS-ärenden. Mål Målsättningen är att totalt 16 deltagare skrivs in i projektet/år. Av dessa 16 är målet att hälften skrivs ut till egen försörjning. Gemensamma aktiviteter GGV-kommunerna GGV-kommunerna har ett gemensamt intresse i att öka samverkan över kommungränserna. Metodnätverket, där SE/IPS-coacherna från respektive kommun kontinuerligt träffas, ser parterna som forumet där samverkan kan stärkas. Parterna vill undvika att skapa fler mötessammanhang, och istället ta vara på och utveckla redan existerande forum. Under kommande projektperiod kommer parterna att titta på hur nätverket kan utvecklas. En idé som kommer att undersökas är idén om att coachernas närmaste chefer bjuds in till forumet. En närmare, mer aktiv samverkan mellan coacher och chefer kan leda till att utveckling av metoder och arbetssätt sker snabbare. Beslut kan i större utsträckning fattas på plats. Som tidigare beskrivits i föreliggande ansökan vill parterna arbeta mer metodtroget inom SE/IPS. Ett av målen med projektet är att alla ska använda sig av programtrohetskalan vid utvärdering av arbetet. Skalan kommer att diskuteras inom nätverket. Det är viktigt att alla tolkar skalan på samma sätt, om det ska vara möjligt att dra slutsatser från utvärderingen. Det finns ett gemensamt intresse i att utveckla samarbetet med psykiatriska kliniken och habiliteringen i Värnamo. Det finns även ett gemensamt intresse i att utveckla samarbetet med Försäkringskassan. Detta är utvecklingsområden som kommer att diskuteras inom nätverket. 4

5 Utvecklingen av metodnätverket kommer att följas upp av styrgruppen. Projektorganisering/projektstyrning I respektive kommun kommer det att finnas arbetsgrupper bestående av SE/IPS-coacherna samt deras närmaste chefer. Dessa grupper kommer att träffas kontinuerligt och sammankallas av ansvarig chef i varje kommun. Metodnätverket bestående av SE/IPS-coacher i respektive kommun sammankallas av utvecklingsledare på FoUrum. Projektet leds av rådande styrgrupp, som tar emot förslag och frågor från sammanträden inom metodnätverket. År 2017 Stöd till SE-coacher SE-coacher (2,8 tjänster) = 1, kr Resurser/finansiering År 2018 Stöd till SE-coacher SE-coacher (2,8 tjänster) = 1, kr Tjänsterna fördelas enligt följande: Värnamo 40 % SE/IPS-coach Arbetsmarknadsenheten (VAC/JCU) 40 % SE/IPS-coach Psykiatrins dagverksamhet 40 % SE/IPS-coach Omsorgsförvaltningen daglig verksamhet funktionsnedsättning Gnosjö 50 % SE/IPS-coach Arbetsmarknadsenheten 30 % SE/IPS-coach Daglig verksamhet inom funktionshinderomsorgen Gislaved 40 % SE/IPS-coach Försörjningsstöd/AME 40 % SE/IPS-coach dagverksamhet psykiatrin 5

6 Tidsplan För att nå långsiktiga och hållbara resultat är parterna överens om en projektperiod på 2 år. Hur utvärderas aktiviteterna? Aktiviteterna kommer att följas upp med tre olika mätverktyg som ska komplettera varandra: SUS, programtrohetskalan samt brukarenkäter för att nå individens upplevelse av aktiviteterna. Kontaktpersoner Peter Fornander, enhetschef Jobbcenter Unga Värnamo , peter.d.fornander@varnamo.se Elisabeth Andersson, verksamhetschef AME Gnosjö , elisabeth.andersson@gnosjo.se Mats Valsten, enhetschef Socialförvaltningen enheten psykisk ohälsa, Gislaved , mats.valsten@gislaved.se 6