Bilaga 3, verksamhet som ska bedrivas i samverkan

Transkript

1 Bakgrund till lokal överenskommelse Gnosjö hade höga siffror för ungdomsarbetslösheten i februari En handläggare på Arbetsförmedlingen fick därför i uppdrag att arbeta specifikt mot målgruppen unga i Gnosjö. Handläggaren satte själv ett mål att Gnosjö efter sommaren 2015 skulle ha lägst ungdomsarbetslöshet i GGVV-området. Alla var nog lite tveksamma till om vi skulle klara målet. I augusti fick jag veta att målet var nått. Jag tror att resultatet speglar att vi har haft en särskilt bra samverkan under denna tid. Vi har hela tiden haft direktkontakt med handläggaren på AF och han har tagit genvägar i sitt arbete när det har behövts. Personliga möten och engagerade medarbetare tror jag är en framgångsfaktor. Elisabeth Andersson, verksamhetschef Arbetsmarknadsenheten i Gnosjö Gnosjöandan genomsyras i kommunerna, vilket märks i det engagemang som finns när representanter från arbetsmarknadsenheterna, representant från Försäkringskassan, tillsammans med rektorer från gymnasieskolorna och vuxenutbildningen, har mött Arbetsförmedlingen i kontinuerliga arbetsmöten kring DUA. Tillsammans har man diskuterat målgruppen unga i åldern Som beskrivits tidigare har Värnamo, Gislaved och Gnosjö kommun redan befintliga verksamheter vilka fokuserar på ungdomar som står långt ifrån arbetsmarknaden. Dessa verksamheter samverkar idag med Arbetsförmedlingen och andra samhällsaktörer, och erbjuder insatser som matchar ungdomarnas behov. De kommunala verksamheterna fungerar som spindeln i nätet för ungdomen och tar ansvar för att fånga upp kontakterna med olika myndigheter och andra parter, och för att vara ett stöd för ungdomen mot arbete eller studier. Det finns även en mängd olika insatser inom gymnasieskolan, vuxenutbildningen och Arbetsförmedlingen som kan erbjudas målgruppen. Trots nämnda insatser visar siffror i bilaga 1 att det finns behov av ett utökat arbete kring målgruppen. De kommunala verksamheterna kan ta emot ett begränsat antal ungdomar, de ungdomar som bedöms vara i störst behov av samordnat stöd från olika myndigheter, är prioriterade för verksamheterna. Sida 1 av 15

2 Målgruppen unga i åldern år som står utanför arbetsmarknaden är både stor och varierad. Inom denna grupp finns en mängd olika individuella förutsättningar och behov. Det är därför svårt för de kommunala verksamheterna att erbjuda insatser som möter hela målgruppen. Fler parter i samhället behöver ta ett gemensamt ansvar i frågan. Siffrorna i bilaga 1 visar på en stor grupp ungdomar som inte fullföljer sin gymnasieutbildning. Arbetsförmedlingen uppskattar att en stor del av de ungdomar som är inskrivna på Arbetsförmedlingen saknar grundskole- eller gymnasieutbildning. Arbetsförmedlingen har definierat bristyrken i Värnamo, Gislaved och Gnosjö (se bilagor: 4,5 och 6). Arbetsgivare ställer idag allt högre krav på utbildning. För att en matchning till dessa bristyrken ska kunna ske behöver Arbetsförmedling och framför allt utbildningsanordnare ha ett nära samarbete och erbjuda ungdomar rätt stöd till relevant utbildning. Siffrorna i bilaga 1 visar också på en andel ungdomar inom kommunala aktivitetsansvaret (KAA) i alla tre kommuner. För att kunna hitta individuella lösningar för dessa individer krävs en utveckling av arbetet med KAA. Statistiken visar dessutom på en stigande andel nyanlända ungdomar inom linjen språkintroduktion på gymnasiet. Rektorerna för gymnasieskolorna i kommunerna menar att det krävs fler spår inom linjen, exempelvis ett praktiskt spår där ungdomar som inte klarar att genomföra studier inom gymnasieskolan får möjlighet att lära sig svenska genom praktik. I personliga samtal med studie- och yrkesvägledare på gymnasieskolorna och vuxenutbildningen samt med ungdomshandläggare på AF, har uttryckts en önskan om att arbeta närmare i samverkan. Detta är något som bekräftas av unga röster. Sällan är det brist på insatser som lyfts som ett problem bland ungdomar, utan snarare brist på samverkan av olika myndigheter och parter kring dessa insatser. Brist på samverkan kan leda till en svårighet att se ungdomens behov utifrån ett helhetsperspektiv. De nya insatserna utbildningskontrakt och traineejobb innebär en tydlig samverkan mellan framför allt Arbetsförmedling och utbildningsanordnare men även ett samarbete med arbetsmarknadsenheten i kommunen och med det privata näringslivet, för att vara möjliga att genomföra. Sida 2 av 15

3 Även KAA och arbetet kring ungdomar i språkintroduktion på gymnasiet kräver en förstärkt samverkan mellan kommun och Arbetsförmedling. Uppdrag Traineejobb år med gymnasieexamen Samverkansparter AF och kommun (huvudsakliga) Nyanlända ungdomar i språkintroduktion år Utbildningskontrakt år utan gymnasieexamen KAA (kommunala aktivitetsansvaret) år med avbruten skolgång Projekt Operation Integration Jobbcenter Unga AF och kommun (huvudsakliga) AF och kommun (huvudsakliga) Kommun och AF (huvudsakliga) Då Arbetsförmedlingen är en given part när det gäller utbildningskontrakt och traineejobb, är förslaget att Arbetsförmedlingen fungerar som den drivande parten i samverkan. Detta kan innebära att ungdomshandläggare fungerar som spindeln i nätet kring den enskilde ungdomen och samordnar insatser från utbildningsanordnare tillsammans med praktik/arbete i kommunen/privata näringslivet. Ansvaret innebär att ungdomshandläggaren får möjlighet att arbeta utåtriktat och samordnande. När det gäller KAA är det gymnasieskolan (Värnamo och Gnosjö) eller arbetsmarknadsenheten (Gislaved) som äger ansvaret för frågan och bör vara den drivande parten i att utveckla samarbetet med Arbetsförmedlingen och andra berörda parter, som exempelvis arbetsmarknadsenheten. Försäkringskassan är en viktig samarbetspart när det gäller unga med funktionsnedsättning som skulle kunna få ta del av insatsen förlängd skolgång. Sida 3 av 15

4 Gällande ungdomar i språkintroduktion, är det rimligt att gymnasieskolan äger ansvaret för frågan men tar stöd av ett utökat samarbete med arbetsmarknadsenheten och med pågående arbetsmarknadsprojekt i länet. De båda pågående projekten är i en uppstartsfas, men med tiden kommer att finnas möjlighet till resurser som kan riktas till behov i kommunen, exempelvis målgruppen nyanlända ungdomar. En drivande part med ett tydligt ansvar för frågan är nödvändigt för att samverkan ska komma igång och vara aktiv över tid, men det räcker inte. Det är också nödvändigt att samverkan, vilken för handläggaren/studie- och yrkesvägledaren innebär tid för avstämningsmöten med berörd ungdom och övriga parter, samt kunskapsinhämtning i den aktuella frågan, accepteras och prioriteras av alla parter. En överenskommelse mellan parterna, med tydliga ansvarsområden och riktlinjer att arbeta mer utåtriktat och samverkande, bör i teorin vara tillräckligt för att öka möjligheten till individanpassade lösningar för ungdomarna inom målgrupperna. Lokal överenskommelse Arbetsförmedlingen ansvarar för: - Att ungdomshandläggare ges tid och utrymme för samverkan (=kontinuerliga möten med studievägledare och berörda ungdomar, kontakt med arbetsmarknadsenheten och med företag i det privata näringslivet när det gäller anordning av praktikplatser). Arbetsförmedlingen ansvarar för resursfördelningen bland ungdomshandläggarna. Kommun ansvarar för: - Att studievägledare på vuxenutbildningen ges tid och utrymme för samverkan (kontinuerliga möten med handläggare på AF och berörda ungdomar) gällande utbildningskontrakt och traineejobb. Sida 4 av 15

5 - Att upprätta individuella studieplaner och verkar för att studieplatser ska finnas tillgängliga. Tillägg vid revidering maj 2016 Då det redan finns en aktiv samverkan mellan Arbetsförmedling och kommun i de tre orterna kring unga, har det hittills inte funnits behov av nya samverkanskoncept. Parterna har istället utgått från existerade samverkan, och redan upparbetade kontaktvägar, när det gäller det gemensamma arbetet kring utbildningskontrakt och traineejobb. Värnamo När en ungdomshandläggare på Arbetsförmedlingen identifierar en lämplig kandidat för insatserna utbildningskontrakt eller traineejobb tar denne en kontakt med studie- och yrkesvägledare på vuxenutbildningen för att diskutera studiemöjligheterna i ärendet. Parterna träffas därefter med kandidaten och planerar insatsen. Om det är aktuellt med praktik/jobb i ärendet, kopplas Jobbcenter Unga in och träffas med övriga parter. Jobbcenter Unga kan även bistå med studiestöd vid behov. Varje vecka träffar ungdomshandläggare representanter från den kommunala verksamheten Jobbcenter Unga samt handläggare från socialtjänsten i en samverkansgrupp. I detta forum diskuteras gemensamma ärenden, och här lyfts även aktuella ärenden för utbildningskontrakt. Gnosjö En samverkansgrupp har startats där ungdomshandläggare från AF kontinuerligt träffar handläggare från arbetsmarknadsenheten samt studie- och yrkesvägledare från vuxenutbildningen (vid behov även fältsekreterare och representant från kommunens fritidsgård) och diskuterar möjliga utbildningskontrakt/traineejobb. Därefter är ärendegången den samma som i Värnamo, ungdomshandläggaren tar kontakt med studievägledare på vuxenutbildningen. Tillsammans träffar de berörd ungdom och planerar insatsen. Vid behov av praktik/jobb kopplas även arbetsmarknadsenheten in. Gislaved Samverkansgruppen SamUng, som består av studie- och yrkesvägledare från gymnasie- och Sida 5 av 15

6 vuxenutbildningen, representanter från Navigatorcentrum inom arbetsmarknadsenheten, ungdomshandläggare från AF, handläggare från FK samt handläggare inom Socialförvaltningen, har regelbundna träffar där de diskuterar gemensamma ärenden. I detta forum lyfts även möjliga utbildningskontrakt. Ärendegången är därefter den samma som i Gnosjö och Värnamo (se ovan). - När det gäller KAA: Studievägledare på gymnasieskolan (i Gislaved: resurs på Navigatorcentrum) ges tid och utrymme för samverkan (kontinuerliga möten med handläggare på AF, med arbetsmarknadsenheten, med socialtjänsten) + för kompetensutvecklingsinsatser i form av nätverksträffar med övriga kommuner gällande utvecklingen av KAA. Resurs på Navigatorcentrum, Gislaved, får ett särskilt ansvar när det gäller KAA. Ansvaret handlar om att vidareutveckla arbetet med KAA. Det kan exempelvis handla om att titta på andra kommuners KAA-arbete (exempelvis studiebesök) samt att bjuda in övriga kommuner i GGV till nätverksträffar inom KAA. Fram till revidering av överenskommelsen ges resursen möjlighet att arbeta på 10 % /heltid, med utveckling av KAA. Tillägg vid revidering maj 2016 Navigatorcentrum har ett fortsatt särskilt ansvar när det gäller KAA, och jobbar enligt idéerna ovan. Detta arbete följs löpande upp av styrgruppen. - När det gäller ungdomar i språkintroduktion: Gymnasieskolan har ansvaret för att kartlägga ungdomar som behöver ett annat spår än reguljär gymnasieutbildning. Styrgruppen bör följa utvecklingen i de pågående arbetsmarknadsprojekten i länet då det finns möjlighet till resurser som kan knytas till arbetet med denna målgrupp. Tillägg vid revidering maj 2016 Sida 6 av 15

7 Jobbcenter Unga i Värnamo har initierat ett samarbete med gymnasieskolan, Arbetsförmedlingen, boenden för ensamkommande barn, Socialtjänsten samt det lokala näringslivet, med syftet att tillsammans hitta möjliga lösningar för unga i språkintroduktion. Samarbetet har hittills resulterat i en projektidé som innefattar två spår. Det ena spåret riktar sig till de unga som avbryter sina studier i språkintroduktion. Dessa ungdomar kommer att erbjudas studie- och yrkesfrämjade aktiviteter på Jobbcenter Unga som ett alternativ. Det andra spåret, Operation Integration riktar sig till unga som är i språkintroduktion, men som riskerar att avbryta sina studier. Dessa ungdomar kommer att erbjudas praktik 4-8 timmar i veckan, med syfte att lära sig mer om den svenska arbetsmarknaden. Förutom praktik finns det även idéer om social integration till detta spår. Styrgruppen för DUA-överenskommelsen kommer att följa utvecklingen av detta projekt. En möjlighet skulle kunna vara att testa konceptet i Gislaved och Gnosjö kommuner. Mål med samverkan Arbetsförmedlingen och kommunerna Värnamo, Gislaved och Gnosjö har gemensamt satt mål för hela målgruppen unga mellan 16 och 24 år. Parterna har utgått från syftet med överenskommelsen; att genom samverkan, utifrån lokala behov, långsiktigt och varaktigt minska ungas arbetslöshet. Parterna har även utgått från den kartläggning som har presenterats i bilaga 1. I samråd har beslutats om fyra mätbara mål som tillsammans täcker målgruppen år, och svarar på syftet med överenskommelsen. Målen sätts för två år i taget. Tvåårs-perioden har valts eftersom parterna räknar med att det första året, 2016, kommer att innebära uppfångning av individer som är på drift i samhället och i behov av samhällets Sida 7 av 15

8 stöd för bättre hälsa, studier eller arbete. Arbetsförmedlingen är även medvetna om att det finns en risk för ett ökat inflöde av ungdomar i etableringsuppdraget de kommande åren. Nedan presenteras de fyra gemensamma målen för ) Andel unga (16-19 år) i KAA som saknar aktivitet ska minska med 30 % i varje kommun. 2) Av det antal inskrivna ungdomar på Arbetsförmedlingen ska 20 % fler vara i en givande sysselsättning utifrån individens behov för att närma sig arbete eller studier per årsbasis. 3) 20 % fler ungdomar ska gå ut i arbete eller studier per årsbasis. 4) Antalet, på Arbetsförmedlingen inskrivna, ungdomar som är öppet arbetslösa ska minska totalt med 20 %. Parterna är måna om att sätta rimliga mål som har en god koppling till verkligheten. När den förstärkta samverkan kring målgruppen är igång och det finns en djupare insyn i målgruppen och dess olika behov kommer det vara möjligt att sätta fler, mer kvalitetsinriktade effektmål. Vid revidering av överenskommelsen kommer målen att följas upp och då kommer det även vara möjligt att tillföra fler mål till den förstärkta samverkan. Uppföljning av överenskommelsen kommer att ske kontinuerligt, vilket närmare beskrivs nedan. Uppföljningen kommer till stor del att koncentreras kring kvalitativa aspekter i den förstärkta samverkan, så som individens egna upplevelser av samverkansarbetet. Många framgångsfaktorer kommer inte att kunna vara mätbara men i det långa loppet kännbart i samhället med personer som är självgående och har en självkänsla som är en bra grund för att kunna vara i långvarig sysselsättning som exempelvis arbete eller studier. Uppföljning överenskommelse En representant på chefsnivå per kommun (från gymnasieutbildningen, vuxenutbildningen eller arbetsmarknadsenheten) + enhetschef på Försäkringskassan + sektionschef på AF ingår i en styrgrupp gällande den utökade samverkan kring unga (sammanlagt fem representanter). Sida 8 av 15

9 Syftet med endast en representant på chefsnivå/kommun till en styrgrupp är att undvika att skapa fler stora mötessammanhang/styrgrupper i kommunerna, utan istället indirekt ta vara på representanternas olika nätverk/kontakter. Detta kan ske genom att kommunrepresentanten tar med sig frågeställningar tillbaka till berörd kontakt i kommunen, exempelvis genom ett annat, redan befintligt mötessammanhang. Ett konkret exempel på detta är representanten från Försäkringskassan som också sitter med i styrelsen för Finnvedens samordningsförbund. Representanten är i detta fall länken till samordningsförbundet. Det är också enklare för mindre grupper att träffas mer kontinuerligt (eller koppla upp för videosammanträden), och för personal involverad i samverkan att kontakta styrgruppen med frågor och få snabba återkopplingar. Detta leder till ett nära samarbete mellan chefer och medarbetare. Styrgruppen följer upp samverkan varannan månad. Sektionschef på AF ansvarar för att sammankalla styrgruppen. I uppföljningen ska följande områden särskilt beröras: - Ungdomsperspektivet. Hur inkluderas ungdomar i det samordnande arbetet? Saknas ungdomsperspektivet bör gruppen se över hur detta ska lyftas. Kontakt med ungdomsorganisationer eller enkätundersökning till ungdomar är exempel på hur ungdomsperspektivet kan tas i beaktande. - Genusperspektivet. Hur arbetar handläggare/studievägledare med genusperspektivet? Diskussion bör väckas om hur man arbetar kring könsstereotypa yrkesval. Även när det gäller detta perspektiv kan det vara värt att fundera över hur handläggare/studievägledare kan erbjudas kompetensutvecklingsinsatser inom området. - Målen med överenskommelsen. Vid varje möte följs målen i överenskommelsen upp. - Statistiken. Två gånger per år bör statistiken i överenskommelsen uppdateras och diskuteras i arbetsgruppen. - Fackliga organisationer. Hur informeras fackliga organisationer om samverkansarbetet? Sida 9 av 15

10 Förslag på ansökan om statsbidrag I praktiken kan det ta tid innan förändringar får fäste inom varje organisation. Det kan därför vara av värde med en projektperiod, vilken fokuserar på uppstart och implementering av de nya metoderna. På nästa sida presenteras ett förslag på projekt som fokuserar på ovan nämnda aspekter. Förslaget är att statsbidrag söks för en samverkansstrateg, vilken ska ha till uppdrag att under en projektperiod arbeta mot Värnamo, Gislaved och Gnosjö med uppstart och implementering av samverkan. Samverkansstrategen ska inte arbeta fram ett gemensamt samarbetskoncept för alla tre kommuner, utan utgå från varje kommuns lokala behov och förutsättningar. Samverkansstrategen bör ha två huvuduppdrag. Dels arbeta mot varje kommun, både strategiskt och operativt med att utveckla lokal samverkan mellan Arbetsförmedling och kommun. Dels fungera som länken mellan kommunerna, med syfte att öka samverkan även över kommungränserna. Sida 10 av 15

11 Skiss på projektidé DUA Integrations- Strateg Värnamo Samverkansstrateg 100 % Värnamo, Gislaved, Gnosjö Processledare Teknikcollege Pågående lokala och regionala arbetsmarknadsprojekt Fokusgrupp ungdomar GISLAVED Arbetsförmedlingen Vuxenutbildningen Gymnasieskolan Arbetsmarknadsenheten Socialtjänsten Näringslivet Försäkringskassan Fackliga organisationer GNOSJÖ Arbetsförmedlingen Vuxenutbildningen Gymnasieskolan Arbetsmarknadsenheten Socialtjänsten Näringslivet Försäkringskassan Fackliga organisationer VÄRNAMO Arbetsförmedlingen Vuxenutbildningen Gymnasieskolan Arbetsmarknadsenheten Socialtjänsten Näringslivet Försäkringskassan Fackliga organisationer Sida 11 av 15

12 Förklaring till skiss ovan Samverkansstrategen arbetar nära ungdomshandläggare på Arbetsförmedlingen och studieoch yrkesvägledare på vuxenutbildningen och gymnasieskolorna. Övriga viktiga samarbetspartners är arbetsmarknadsenheten, socialtjänsten, det privata näringslivet och pågående arbetsmarknadsprojekt i länet. Dessa parter är inte själva drivande i samverkan, men måste finnas med som deltagare för att målen med samverkan ska kunna uppnås. Tjänsten utgår från de lokala behov som har identifierats i överenskommelsen, nämligen 1) ett utökat samarbete mellan främst Arbetsförmedlingen, vuxenutbildningen, det lokala näringslivet samt arbetsmarknadsenheten vad gäller insatserna utbildningskontrakt och traineejobb. 2) Ett utökat samarbete mellan främst gymnasieskolan, arbetsmarknadsenheten, socialtjänsten och Arbetsförmedlingen gällande ungdomar mellan 16 och 20 år som avbryter sin gymnasieutbildning. 3) Ett utökat samarbete mellan gymnasieskolan, arbetsmarknadsenheten, pågående arbetsmarknadsprojekt, integrationsstrateg, samt det lokala näringslivet vad gäller nyanlända ungdomar i språkintroduktion på gymnasiet. Samverkansstrategen arbetar både strategiskt och operativt med syfte att utveckla och implementera långsiktiga, hållbara samverkansmetoder för varje kommun när det gäller ovanstående punkter. Hur strategiskt? Samla in kunskaper om insatserna utbildningskontrakt och traineejobb, men även om andra möjliga insatser för ungdomar som saknar gymnasieutbildning, och på detta vis bli lite av en specialist inom området. Inhämta erfarenheter om arbetet med målgruppen i andra kommuner. Hålla sig uppdaterad om och samarbeta med pågående arbetsmarknadsprojekt i länet. Utveckla ett samarbete med processledare för Teknikcollege. Skapa en fokusgrupp med ungdomar, med syfte att inhämta personliga erfarenheter, tankar och önskemål från målgruppen. Sida 12 av 15

13 Hur operativt? Bilaga 3, verksamhet som ska bedrivas i samverkan Vara en aktiv part som resursstöd i varje kommuns lokala samverkan när det gäller utbildningskontrakt och traineejobb, och bistå med inhämtade kunskaper och erfarenheter. Vara en aktiv part som resursstöd i varje kommuns lokala samverkan när det gäller KAA. Fungera som länken mellan kommunerna, med syfte att öka samverkan över kommungränserna. Både vad gäller arbetet med utbildningskontrakt och traineejobb, och vad gäller arbetet med KAA. Samverkansstrategen bjuder in till gemensamma informationsträffar och workshops, där kommunerna får dela med sig av egna erfarenheter och kunskaper. Detta leder dels till kompetensutveckling och dels till personliga kontakter mellan kommunerna. Varför både operativt och strategiskt? Projektidén syftar inte till att starta särskilda projektgrupper i varje kommun som ska arbeta med målgrupperna, vilka försvinner efter projektslut. Syftet är istället att hitta långsiktigt hållbara metoder som kan implementeras i ordinarie verksamheter, och löpa på även efter projektslut. Det är därför viktigt att samverkansstrategen arbetar både operativt och strategiskt, för att kunna matcha utvecklingsmöjligheter för samverkan med redan befintliga resurser inom de olika verksamheterna. Implementera samverkansformer i ordinarie verksamheter tar tid, projektet bör därför löpa på uppskattningsvis 2 år. Samverkansstrategen som blir anställd av kommun/kommunerna ska ha sin arbetsplats på Arbetsförmedlingen, med syfte att tydliggöra samverkan mellan parterna. Sida 13 av 15

14 Tillägg vid revidering maj 2016 Parterna har beviljats statsbidrag under 12 månaders tid med syfte att utveckla samverkan kring utbildningskontrakt och traineejobb. Värnamo kommun kommer att anställa en samverkansstrateg, som mellan juni 2016 och juni 2017 ska jobba mot alla tre kommuner med att utveckla rådande överenskommelse. Samverkansstrategens uppdrag har utgångspunkt i skissen som beskrivits ovan. Överenskommelsens parter har diskuterat arbetsuppgifter inom uppdraget, och kommit fram till att följande områden är prioriterade: Då utbildningskontrakt och traineejobb är relativt nya verktyg hos Arbetsförmedlingen, går mycket tid från handläggarna till att hantera det praktiska som krävs för att insatserna ska komma igång. Samverkansstrategen kommer att ta helikopter-perspektivet och se över effekterna av insatserna i respektive kommun. Hen kommer även att se över samverkan kring insatserna och om det är möjligt att utveckla denna ytterligare. Parterna i föreliggande överenskommelse ser ett behov av en uppsökande verksamhet då det hittills är få unga som använder sig av utbildningskontrakt/traineejobb. Samverkansstrategen kommer att få till uppgift att rekrytera ungdomar till en arbetsgrupp, som tillsammans ska jobba enligt en uppsökande verksamhet för att nå fler unga som saknar fullständig gymnasieutbildning. Idén om unga som söker unga beaktar ungdomsperspektivet, vilket ska vara ledande i de insatser som planeras för målgruppen. Samverkansstrategen kommer att fungera som spindeln i nätet kring föreliggande överenskommelse, och jobba mot gemensamt uppsatta mål inom denna. Hen kommer att jobba nära överenskommelsens styrgrupp. Hen kommer också att vara överenskommelsens representant utåt i de tre kommunerna. Strategens arbetsuppgifter kommer att utvecklas och planeras efterhand tillsammans med styrgruppen. Sida 14 av 15

15 Utvecklingsmöjligheter Det är viktigt att poängtera att samverkansmodellen som har presenterats är strukturell. Fokus på insatser så som traineejobb, utbildningskontrakt och KAA kan i samband med revidering av överenskommelsen förändras om det visar sig finnas andra punkter som bör fokuseras på. Samverkan ska inte vara beroende av insatser, av särskild projektpersonal, och så vidare. Möjligheter på sikt med ovanstående samverkansmodell: Utveckling av arbetsmetoder kring målgruppen. I samverkan föds ofta kreativitet, vilket leder till nya idéer om hur man bäst möter unga och ungas behov. Utveckling av arbetsmetoder ska alltid ske i samråd/diskussion med målgruppen för att skapa delaktighet. Myndigheter under samma tak. Finns behovet av att ytterligare stärka samverkan är samlokalisering en idé. Fler samarbetspartners. Med tiden när samverkan utvecklas kan behovet av fler samarbetspartners uppstå. Finns behov av fler resurser kring arbetet med unga ska möjligheten att söka medel från Finnvedens samordningsförbund ses över. Sida 15 av 15