LOKAL JÄMTBUS ÖVERENSKOMMELSE

Transkript

1 Dokumenttyp: Rutin/Instruktion Giltighetstid: Årligen Beslutad av: Barn och utbildningsnämnden Dokumentansvarig: Verksamhetschef Barn och elevhälsan Line Uski Torpe Gäller från: Diarienr: BUN /690 N /61 LOKAL JÄMTBUS ÖVERENSKOMMELSE 1. ÖVERENSKOMMELSE Sedan oktober 2012 har vi i Jämtlands län haft en överenskommelse, Jämtbus, gällande Landstingets och kommunernas samverkan kring barn och unge i behov av särskilt stöd. Riktlinjerna utgår från en gemensam värdegrund och en gemensam syn på att det enskilda barnets behov alltid ska sättas i centrum. För att anpassa det regionala dokumentet till kommunal nivå och skapa en lokal samverkansplan har representanter från aktuella samverkansparter tagit fram denna lokala överenskommelse. Dokumentet reglerar samverkan på en övergripande strategisk nivå. Hur den operative samverkan ser ut behövs konkretiseras i handlingsplaner specifika för olika områden så som Handlingsplan för förebyggande Brott och Andt-arbete Handlingsplan för förebyggande arbete mot våld i nära relationer Handlingsplan för hedersrelaterat våld Handlingsplan för förebyggande arbete mot kränkningar på nätet Handlingsplan för suicidpreventivt arbete Handlingsplan för mottagande av nyanlända elever (Barn Löken) Handlingsplan för arbete med elever med hög ogiltig skolfrånvaro Handlingsplan för stöd till familjehemsplacerade barn och unga Handlingsplan för stöd till barn och unga med en funktionsnedsättning Handlingsplan för stöd till barn och unga med förälder med missbruk, psykisk ohälsa eller funktionsnedsättning. Handlingsplanerna arbetas fram i den lokala samverkansgrupp, Trygghet- och hälsogruppen, i samråd med den operative verksamheten. 2. PARTER FÖR SAMVERKAN Parter som ingår i samverkan runt barn och unge i behov av särskilt stöd är Åre kommun (Barn och utbildningskontoret, Socialkontoret, Kultur och fritid, Samhällsbyggnadskontoret) Region Jämtland Härjedalen område barn och unga vuxna, hälsocentraler i Åre, polisen och svenska kyrkan. 1 (6)

2 3. GRUNDLÄGGANDE UTGÅNGSPUNKTER Den lokala överenskommelsen och plan i Åre kommun följer de mål och grundläggande värderingar som finns i den regionala Jämtbus överenskommelsen Mål för samverkan Målet för arbetet kring barn och unga i Jämtlands län är att alla barn och unga ska ges de bästa förutsättningar till en god uppväxt där bästa möjliga hälsa, utveckling och trygghet är viktiga beståndsdelar. Viktigt för att detta ska uppnås är att alla samverkande parter verkar för att - Barn och unga ges ett sådant stöd att de i första hand kan fostras, bo och leva i sin familj och vara kvar i den undervisningsgrupp de tillhör. Barns utbildningsresultat sätts i fokus då det är en påverkbar faktor, som har stor betydelse för alla barns framtidsutsikter. Varje verksamhet behöver diskutera och dokumentera strategier och rutiner för hur man kan stödja målen för samverkan Målgrupp De som berörs av riktlinjerna är barn och ungdomar, 0 20 år, i Åre kommun som behöver tvärprofessionell kompetens från olika verksamheter. Inom målgruppen finns stor spridning vad gäller problemtyngd och därmed också när det gäller behov av insatser. Riskgrupper för varje verksamhet att särskilt uppmärksamma: Barn och unga med problematik inom det medicinska -, psykologiska -, psykiatriska -, sociala - och beroendeområdet - var för sig eller i olika kombinationer samt barn och unga med funktionsnedsättning. Barn och unga med vårdnadshavare som har problematik inom ovanstående områden. Barn och unga placerade utanför hemmet. Barn och unga med flyktingbakgrund. Varje verksamhet behöver diskutera och beskriva hur man ska särskilt uppmärksamma riskgrupper Grundläggande värderingar Parterna ska i samverkan arbeta utifrån följande utgångspunkter Barnkonventionen. FN:s konvention för personer med funktionsnedsättning. Barnet/den unge ska alltid ges stöd och möjlighet att komma till tals och att uttrycka sin mening samt och få den respekterad. Barn och ungas rätt till delaktighet och inflytande ska alltid beaktas. Vårdnadshavare har huvudansvar för sina barn och ska så långt möjligt ansvara för och vara delaktiga i diskussioner och beslut som rör minderåriga barn. Barnets/den unges livssituation ska ses i sitt sammanhang där delarna ömsesidigt påverkar varandra. Barn/unga gynnas av att de vuxna i barnets omgivning samverkar och samarbetar utifrån barnets behov. Varje verksamhet utför sitt uppdrag med barnets/den unges bästa för ögonen och med utgångspunkt i det som åligger varje myndighet, enligt gällande lagar och förordningar. 2 (6)

3 Alla barn kan behöva anpassning av den omgivande miljön för att i möjligaste mån. kompensera för svårigheter som finns och detta är särskilt viktigt för barn i behov av särskilt stöd. Kommun, landsting och enskilda verksamheter ansvarar var för sig för att i tidigt skede identifiera och uppmärksamma barn i behov av stöd. Ett barns eller en ungdoms intressen får aldrig åsidosättas eller fördröjas på grund av att skilda huvudmän har olika verksamhets- och kostnadsansvar. Varje verksamhet behöver diskutera och beskriva hur man ska säkerställa att man arbetar utifrån de grundläggande värderingarna. 4. UPPDRAG OCH ANSVAR FÖR SAMVERKAN Den grundläggande utgångspunkten för insatser till barn/unga som är i behov av särskilt stöd är att de i första hand ska få behoven tillgodosedda genom insatser i vardagsmiljön d.v.s. hem, skola/förskola och fritid Initiativtagare till samverkan Den som upptäcker behov eller riskfaktorer hos ett barn har ett ansvar för att initiera en tidig samverkan. Det är viktigt att samverkan utvecklas, fördjupas och ingår som en naturlig del i arbetet Generell nivå och första linjen Såväl kommunernas som landstingets verksamheter har inom sina uppdrag ett ansvar för hälsofrämjande insatser som kan riktas till alla barn och unga. Insatserna kan riktas till olika grupper eller de kan aktualiseras av speciella situationer. Detta kallas också den generella nivån i arbetet med psykisk hälsa hos barn och unga, som illustreras i pyramiden nedan. I Åre kommun omfattar den generella nivån förskola/skola inklusive elevhälsa, kultur & fritid, ensamkommande verksamheten, delar av öppenvården tex. familjecentral samt föräldra- och barnhälsovård. Figur 1. Olika nivåer för insatser vid psykisk ohälsa hos barn och unga I toppen av pyramiden, specialistnivån, finns insatser till barn och unga med svår psykisk ohälsa. Specialistnivån ska användas för särskilda behov och vid speciella tillfällen, oftast under en begränsad tidsperiod. Inom kommunen hör socialtjänstens individ och familjeomsorg samt kommunens insatser för personer med funktionshinder till specialistnivån. Inom hälso- och sjukvårdens verksamhet omfattar specialistnivån i första hand barn- och ungdomsmedicin, barnoch ungdomshabilitering, barn- och ungdomspsykiatri, ungdomspsykiatrisk mottagning samt, för de äldsta ungdomarna, vuxenpsykiatrin. Därutöver kan flertalet av landstingets specialistenheter behöva involveras i särskilda fall, för samverkan kring ett enskilt barn. Specialistnivån har behandlingsansvar, men ska även vid behov ge konsultation till de som arbetar på de underliggande nivåerna. 3 (6)

4 Mellan den generella nivån och nivån för specialistinsatser finns första linjens insatser som har uppdraget att erbjuda barn och unga med lätt till medelsvår psykisk ohälsa vård och stöd. Första linjen infördes som modell av SKL i 2008 för att överbrygga glappet mellan den hjälp som erbjuds alla och den hjälp som erbjuds till barn och unga med svår problematik. Första linjens uppdrag är att Behandla/stödja barn och unga som har lindriga/enkla tillstånd där specialistnivå inte behövs. Att behandla och stödja inom första linjen innebär att den som möter ett barn ger stöd och behandling i enlighet med sin kompetens och verksamhetens uppdrag. Identifiera personer som har behov av insatser. Göra basala utredningar av lätt till medelsvår psykisk ohälsa och bedöma svårighetsgrad, orsak och lämplig insatsnivå. Remittera/hänvisa till specialistnivå eller till annan lämplig verksamhet Första linjen inkluderar primärvård, barnhälsovård, socialtjänstens öppenvård, ungdomsmottagningen och barn och ungdomspsykiatrin samt skola/elevhälsa. Skola/elevhälsan bidrar till första linjen genom tidig upptäck och kartläggning av psykisk ohälsa. Elevhälsan har inget vårdande uppdrag och hänvisar vidare till andra instanser inom första linjen om behandlande insats krävs 1. Brister i första linjen ifråga om kompetens och resurser motiverar inte insatser på specialistnivån. Motsvarande brister inom specialistnivån motiverar heller inte att ansvaret för insatser ligger kvar i första linjen. En vårdnadshavare kan söka hjälp för sitt barn/ungdom på specialistnivån utan att förskolan eller skolan i förväg blivit involverad. 5. SAMVERKAN ENLIGT JÄMTBUS 5.1 Huvudmännens uppdrag En grundförutsättning för samverkan är att varje huvudman tar ansvar för sitt uppdrag utifrån aktuell lagstiftning. Kommunens yttersta ansvar enligt Socialtjänstlagen innebär inte att andra huvudmän fråntas sitt lagstadgade ansvar. 5.2 Samverkansskyldighet Enligt Socialtjänstlagen har socialnämnden ansvar för att samverkan kommer till stånd i frågor som rör barn som far illa eller riskerar att fara illa. En motsvarande skyldighet för andra parter att initiera och medverka i samverkan finns i Hälso- och sjukvårdslagen samt i Skollagen. Det lagstadgade ansvaret medför att de professionella aktörerna skall prioritera inbjudan till samverkansmöte kring enskilda barn och ungdomar i de fall barnet/ungdomen är aktuell för verksamheten. Syftet med samverkansmöten är att få en gemensam helhetsbild, klargöra barnets/den unges/familjens resurser och behov, koppla resurser ur det professionella nätverket till behoven, upprätta en gemensam plan, tydliggöra ansvarsområden samt besluta hur uppföljning ska ske. Anmälningsplikt till socialtjänsten omfattar personal i alla verksamheter vid oro att barn kan fara illa. 1 Det är under utredning huruvida elevhälsan i en framtid skulle kunna få en vidgat uppdrag och agerar första linjen. SKL UPPDRAG PSYKISK HÄLSA Vårt dnr: 14/ (6)

5 5.3 Samsyn Behov av samsyn uppstår när flera aktörer behövs för att lösa ett problem. Samsyn innebär inte att skillnader mellan de professionellas olika uppfattningar suddas ut. Snarare handlar samsyn om tillit mellan de professionella, en gemensam bild av syfte och mål med arbetet och gemensamma begrepp. Tillit till andras kompetens är viktig mellan aktörer i bas- och specialistnivå men också mellan huvudmän. En nödvändig förutsättning är att det finns välfungerande kontaktytor samt kunskap om varandras uppdrag, resurser och begränsningar. 5.4 Gemensam kompetens- och metodutveckling Väl fungerande samverkan bygger därför på god kännedom om varandras verksamheter samt respekt för varandras uppdrag. Det är nödvändigt att all personal inom kommunen och hälsooch sjukvården som deltar i samverkan har god kännedom om de förutsättningar som finns för samarbetspartens uppdrag. Respektive chefer ansvarar för att samverkan etableras och fungerar. Det är ett gemensamt ansvar att hitta samverkansformer för tillgänglighet till adekvat kompetens på generell nivå. 5.5 Gemensam planering Enligt lag ska en samordnad individuell plan (SIP) upprättas som dokumentation av samverkan när den enskilde har behov av insatser både från socialtjänsten och från hälso- och sjukvården. Det finns inget som hindrar att även skola och förskola initierar eller deltar i upprättande av samordnad individuell plan om behov av samverkan finns. I bilaga 4-7 finns mallar för arbetet med SIP. Om en SIP inte är aktuell därför att den enskilda inte har behov av insatser både från socialtjänsten och från hälso- och sjukvården så bör det ändå upprättas en handlingsplan om det finns behov av andra aktörers samverkan runt barnet/ungdomen. I bilaga 8-11 finns mallar för arbetet för samverkan. Planen ska också lägga fast kostnadsansvar för olika insatser där huvudprincipen är att respektive huvudman svarar för att insatser inom sitt kompetens- och ansvarsområde och därmed förenade kostnader. 5.6 Kostnadsfördelning Principen för kostnadsfördelningen utgår från huvudmännens ansvar enligt gällande lagstiftning. Kostnadsfördelning sker mellan berörda aktörer i varje enskilt fall utifrån ansvaret för insatserna och ska vara klarlagd innan placering sker utanför hemmet. Ingen av parterna kan i efterhand kräva den andra på kostnadstäckning om inte detta ansvar klart framgår i den gemensamma genomförandeplanen. Vid akutplacering ska kostnadsfördelningen vara klarlagd senast 10 arbetsdagar efter beslut om placering. Den beslutande myndigheten kontaktar övriga aktörer som eventuellt har kostnadsansvar för del av placering och dessa är skyldiga att snarast delta i diskussion om kostnadsfördelning. 5.7 Säkerställa samverkan Det regionala dokumentet JämtBus utgör underlag för att ta fram en lokal plan där varje huvudman säkerställer samverkan kring barn och unga. För barn och unga placerade utom hemmet finns särskilda regionala riktlinjer. 6. LOKALA SAMVERKANSRUTINER I Åre är det den lokala samverkansgrupp Trygghet och hälsogruppen som ansvarar för att ta fram och följa upp strategier för samverkan. Trygghet och hälsogruppen rapporterar till den kommunala styrgruppen som består av kontorschefer från socialkontoret och barn- och 5 (6)

6 utbildningskontoret, chef för hälsocentralerna Åre samt chef för Barn och unga vuxna på Region Jämtland Härjedalen. Ev tilläggas Polisen, Kyrkan, Kultur och fritid De lokala handlingsplanerna för den operative verksamheten arbetas fram av Trygghet- och hälsogruppen i nära dialog med de som arbetar operativt med våra barn och ungdomar. Alla insatser ska baseras på vetenskapliga metoder och forskning. Trygghet- och hälsogruppen träffas 3 gångar per termin. Folkhälsosamordnaren i kommunen är sammankallande. Styrgruppen träffas en gång årligen. Den operative Jämtbus grupp ansvarar för insatserna och samverkar i ärendet. Den operative gruppen består av de personer från verksamheterna som har bäst kännedom och relation med eleven och varierar alltså från fall till fall. Det bör alltid utses en koordinator som ansvarar för att koordinera, dokumentera och följa upp insatserna i det aktuella ärendet. I bilaga 1 och 2 illustreras organisationen för det regionala och lokala Jämtbusarbetet. 7. UTVÄRDERING OCH KVALITETSSÄKRING De övergripande rutiner för samverkan följs upp av Trygghet och hälsogruppen som rapporterar identifierade styrkor och brister och planerade åtgärder till den kommunala styrgruppen inför styrgruppens årliga sammanträde. Styrgruppen kan vid behov bjudas in till möte med den administrative gruppen under året. Enhetschefer ansvarar för att handlingsplaner för det förebyggande och operative arbetet följs och är kända för personalen. Eventuella brister i handlingsplanerna rapporteras till Trygghet och hälsogruppen Trygghet och hälsogruppen ansvarar för att årligen följa upp och eventuellt revidera de lokala handlingsplanerna för samverkan runt barn och unga. Företrädare för lokal Jämtbus överenskommelse Chef för Barn och utbildningskontoret Åre kommun Chef för Socialkontoret Åre kommun Chef för Hälsocentralerna Åre Chef för barn och unga, Region JH Företrädare för Kyrkan Åre 6 (6) Chef för Kultur och fritid Åre kommun Företrädare för Polisen Åre