Samverkansprocess och första linje runt barn och unga för psykisk hälsa
|
|
- Torbjörn Andersson
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Rapport Anna Sundström Samverkansprocess och första linje runt barn och unga för psykisk hälsa
2 2 Inledning Att barn och unga med psykisk och somatisk funktionsnedsättning/ohälsa/sjukdom får ett gott bemötande i kontakten med kommunens och regionens verksamheter är avgörande för vårdens och omsorgens kvalitet. Kontakten med personer som söker vård och omsorg ska bygga på respekt för människors lika värde, individens självbestämmande och integritet och utifrån de lagar och riktlinjer som finns t ex Barnkonventionen Patientlag Väst-Bus riktlinjer SIP Flera arbeten är på gång för att formulera riktlinjer för vårdprocessen för olika diagnoser inom psykisk ohälsa för barn och unga. Sveriges kommuner och landsting (SKL) håller på med ett arbete inom ramen för Uppdrag Psykisk hälsa och psykiatriberedningen inom Vg-regionen har gett uppdrag att formulera vad första linjen kan innebära för länet. Innehållet i dokumentet kommer från SKL:s arbete om första linjen 1, med godkännande av projektledaren, och från de dokument som finns inom Psynk-projektet. Material vill komplettera de medicinska riktlinjer/vårdprocesser som är framtagna, eller håller på att tas fram, med en beskrivning över vad varje ingående part har för ansvar och uppdrag utifrån sina styrdokument. Dessa finns med som bilagor. Bilagorna har följande innehåll: 1. Inledning med beskrivning av vilka styrdokument som verksamheten omfattas av 2. Målgrupp/vem omfattas av verksamheten 3. Ansvar och uppdrag 4. Gränsdragningar Processkarta för samarbetsprocess Samhället har inte oändliga resurser utan vi måste hela tiden ha nyttan för individen framför våra ögon. Vi kan därför inte arbeta i stuprör där flera verksamheter gör samma saker utan vi måste i samverkan avgöra vem som gör vad. Samverkan kan uttryckas i många olika ord: Samexistens parallellt utan att komma nära andra verksamheter Samverkan - att verka samman parallellt Samordning - att ordna samman, personal, politik eller resurser Samarbete - att arbeta tillsammans vilket gör att värderingar och normer ändras 1
3 3 Samsyn - inne i varandras sfärer Källa: Marie Fridolf Samverkan för särskilt utsatta (2001) Förklaring processkarta Processkartan är tänkt som en bild över vilka olika verksamheter som ingår i samverkan runt barn och unga. Nästa kolumn visar hur problem kan visa sig för barnet eller den unga. När problemet visat sig gäller det att de verksamheter som arbetar med barn och unga kommer överens om vem som gör vad. För detta finns dokument som visar vilket ansvar och uppdrag de olika verksamheterna har. (läs vidare i varje verksamhets dokument). De sista delarna i processkartan visar vilka resultat som samverkansprocessen ska ge för barnet/den unge och sista delen vilka som har nytta av detta arbete. Målgrupp vilka barn och unga omfattas av processkartan Kartan gäller för alla barn och unga med ohälsa. Den riktlinje för VästBus som finns är upp till ungdomen fyller 20 år. Ovanstående processkarta gäller både för VästBus målgrupp och för övriga barn och unga som befaras få eller har ohälsa som kräver samverkan mellan olika huvudmän. De tre nivåerna i pyramiden I SKL:s arbetsmaterial om Första linjen framhålls att det måste finnas en effektiv organisation för insatser som säkerställer att enskilda barn och unga får den hjälp de behöver i rätt tid och att de insatser de erbjuds är effektiva ur ett samhällsperspektiv. Oftast sammanfaller vad som är bra för barn och unga och vad som är bra för samhället. För att effektivt kunna erbjuda insatser krävs en organisation som Tidigt kan upptäcka och erbjuda insatser
4 4 Är lätt att komma i kontakt med och lätt att besöka Kan erbjuda insatser med hög kvalitet Att snabbt få hjälp minskar risken för en fördjupad problematik, vilket är viktigt både för enskilda barn och för samhället. Tidig upptäckt och tidiga insatser är viktigt oavsett om det handlar om lättare psykisk ohälsa eller mer allvarliga besvär 1. Lättare besvär Om lättare besvär upptäcks tidigt kan dessa ofta avhjälpas med enklare förebyggande och stödjande insatser. Det kan till exempel handla om att förstärka skyddsfaktorer genom erbjuda exempelvis föräldrautbildning eller att i skolan erbjuda stöd vid koncentrationssvårigheter. 2. Medelsvåra besvär. Även vid måttliga besvär är det viktiga att snabbt uppmärksamma och erbjuda stöd och behandling för att minska risken för en fördjupad problematik. Barn och unga med måttliga besvär som upptäcks tidigt behöver ofta bara enklare insatser som kan erbjudas på första linjen. Det är ofta tillräckligt med ett begränsat stöd som till exempel psykoedukation som rikas till föräldrar eller ungdomar eller kortare behandlingar för inåtvänd problematik eller ett utåtagerande beteende. 3. Allvarliga besvär. Tidig upptäckt av allvarliga besvär som kräver behandling inom Barn- och ungdomspsykiatrin är även det viktigt. Barn och unga med allvarliga besvär som inte upptäcks och får hjälp tidigt riskerar att inte fungera i skolan eller hemma, vilket i sig är en ökad risk för en fördjupad problematik både på kort och på långsikt. Parter i arbetet för en bra hälsa för Barn och unga De verksamheter som har ansvar för barn och ungas hälsa finns inom både kommunen och den regionala vården. Vissa verksamheter finns med på flera plan vilket gör det svårt att ge en tydlig bild av arbetet. Nedan finns en schematisk bild över hur det kan se ut.
5 5 Basnivå/ Första linjen Definitionen av första linjen är inte reglerad i lag och det saknas nationella riktlinjer och vägledning. Detta medför olika tolkningar av vem som bär ansvaret, vilken som är målgruppen och vilka insatser som bör finnas tillgängliga. Att tydligt peka ut ansvar är svårt på grund av att målgruppen inte tydligt faller helt inom någon verksamhets eller huvudmans ansvar. Psykisk ohälsa hos barn och unga kan bero på många olika saker och det kan krävas olika typer av insatser för att komma tillrätta med problemet. Det kan finnas olika faktorer hos barnet själv och dess omgivning som är orsak till ohälsan som även har betydelse för vilken hjälp ett barn behöver. Både orsaker och insatser kan utgå ifrån medicinska, psykologiska, psykosociala och pedagogiska utgångspunkter. För att klara att tidigt upptäcka och erbjuda insatser som är lätt att komma i kontakt med och lätt att besöka och kunna erbjuda insatser med hög kvalitet krävs en struktur på vem som gör vad. I detta dokument tolkas detta att det är första linjen som den eller de funktioner eller verksamheter som har i uppgift att först ta emot barn, ungdomar eller familjer som söker hjälp för att ett barn mår dåligt, oavsett om problemet har psykologiska, medicinska, sociala eller pedagogiska orsaker. Första linjen ska vara dit man i första hand vänder sig när man har problem. Första linjen kan illustreras med hjälp av en pyramid (se figur 1). I pyramidens bas finns de generella insatser som erbjuds alla barn, till exempel skola, förskola, besök på barnavårdscentral och elevsamtal i elevhälsovården. Dessa insatser är framförallt förebyggande till sin natur. Figur 1 I toppen finns specialistinsatser som riktar sig till en mindre grupp barn och unga som behöver mer specialiserad hjälp, till exempel av socialtjänsten eller barn- och ungdomspsykiatrin. Denna instans är för de allra flesta tillstånd, inte den första instans som barn och familjer vänder sig till. Mitt emellan dessa nivåer finns första linjen. Första linjen ska kunna identifiera olika former av problematik, göra basala utredningar av lätt till medelsvår psykisk ohälsa och behandla lindrigare former och tillstånd av psykisk ohälsa. Den ska också kunna identifiera svårare former av psykisk ohälsa och snabbt remittera vidare till rätt instans. Första linjen ska bygga på ett helhetstänkande, med en förståelse för att psykisk hälsa, medicinska faktorer, sociala faktorer och skolsituation kan påverka varandra och bildar en helhet. Första linjen ska rikta sig till alla barn och ungdomar. Här finns även för skolans del de utredningar som görs i för att undersöka om en elev är i behov av särskilt stöd, allsidig elevutredning. Berörda aktörer i landstinget är till exempel barnhälsovård, ungdomsmottagningar samt primärvård. Inom de verksamheter som har kommunen som huvudman deltar socialtjänsten och skolan. Både kommun och landsting är alltså huvudmän för verksamheter som kan utgöra en del av första linjen.
6 6
Samverkansdokument mellan skola samt den specialiserade barn- och ungdomspsykiatrin i Kalmar län
Samverkansdokument mellan skola samt den specialiserade barn- och ungdomspsykiatrin i Kalmar län Upprättat av: Verksamhetschef Bo Lundin, Barn- och ungdomspsykiatriska verksamheten i Kalmar län, Förvaltningscheferna
Läs merÖverenskommelse mellan kommunerna i Örebro län och Örebro läns landsting för samordnad individuell planering (SIP)
2014-09-16 Överenskommelse mellan kommunerna i Örebro län och Örebro läns landsting för samordnad individuell planering (SIP) Inledning Denna överenskommelse är tecknad mellan kommunerna i Örebro län,
Läs merLandstinget Gävleborg, Bollnäs, Söderhamns, Hudiksvalls och Nordanstigs kommun
Revisionsrapport* Landstinget Gävleborg, Bollnäs, Söderhamns, Hudiksvalls och Nordanstigs kommun Samverkan avseende ungdomar med psykosocialproblematik och psykiska sjukdomstillstånd November 2007 Karin
Läs merTrygghet 9 Empati 6 Hänsyn 3 Bemötande 2 Tolerans 2 Förhållningssätt 2 Omsorg 2 Respekt 2 Kamrat 1 Ärlighet 1 Omtanke 1 Skyldighet 1 Rättighet 1
Sammanställning värdegrundsbegrepp personal. Trygghet 9 Empati 6 Hänsyn 3 Bemötande 2 Tolerans 2 Förhållningssätt 2 Omsorg 2 Respekt 2 Kamrat 1 Ärlighet 1 Omtanke 1 Skyldighet 1 Rättighet 1 Begrepp som
Läs merBarn- och Elevhälsoplan i Bromölla kommun.
Barn- och Elevhälsoplan i Bromölla kommun. Inledning I Barn- och Elevhälsoplanen används begreppen förskola och skola. Begreppet skola omfattar förskoleklass, fritidshem, grundskola och grundsärskola.
Läs merGäller from 2014-11-01
- - Gäller from 2014-11-01 1 Innehåll 1. Förutsättningar... 3 2. Bakgrund och syfte... 3 3. Målgrupp... 4 4. Mål... 5 5. Gemensamma utgångspunkter... 5 5.1. Utgångspunkter för samverkan... 5 6. Regionala
Läs merVerksamhetsplan för Nordmalings elevhälsa 2014/2015
Verksamhetsplan för Nordmalings elevhälsa 2014/2015 En samlad elevhälsa i Nordmalings kommun Bakgrund I och med den nya skollagen (2010:800) samlades skolhälsovården, den särskilda elevvården och de specialpedagogiska
Läs merAvtalet gäller från tid för undertecknande t o m 20171231, med möjlighet till förlängning med två år åt gången.
Överenskommelse om samverkan mellan Region Östergötland och Boxholm, Finspång, Kinda, Linköping, Motala, Mjölby, Norrköping, Söderköping, Valdemarsvik, Vadstena, Ydre, Åtvidaberg och Ödeshögs kommun, avseende
Läs merUtvärdering Gröna Kortet. Inom Psynkprojektet - Barn i behov av sammansatt stöd Norrbottens Läns Landsting Haparanda, Kalix, Överkalix och Övertorneå
Utvärdering Gröna Kortet Inom Psynkprojektet - Barn i behov av sammansatt stöd Norrbottens Läns Landsting Haparanda, Kalix, Överkalix och Övertorneå Gröna kortet är: Rutiner och checklista för personal
Läs merHjälpredan. Ansvarsfördelning kring barn och ungdomar med funktionsnedsättning
Hjälpredan Ansvarsfördelning kring barn och ungdomar med funktionsnedsättning * Med under skoltiden avses barn i fritidshem, förskoleklass, grundskola, grundsärskola, gymnasiesärskola och gymnasieskola.
Läs merLäsåret 2015-2016 VERKSAMHETSPLAN FÖR ELEVHÄLSANS MEDICINSKA INSATS. Elevhälsans medicinska enhet
VERKSAMHETSPLAN FÖR ELEVHÄLSANS MEDICINSKA INSATS Läsåret 2015-2016 Elevhälsan I verksamhetsplanen används begreppet elevhälsan som då avser skolsköterskornas och skolläkarnas verksamhet. Mål Målsättningen
Läs merBarn- och Elevhälsoplan
Barn- och Elevhälsoplan Kultur- och utbildningsförvaltningen 1 Melleruds kommun Barn- och elevhälsoplan i Melleruds kommun Syfte Syftet med en övergripande Barn- och Elevhälsoplan är att skapa en gemensam
Läs merVästbus riktlinjer uppdrag och organisation inom Göteborgsområdet
Västbus riktlinjer uppdrag och organisation inom Göteborgsområdet Delregional styrgrupp Västbus Reviderad 2015-10-28 Temagrupp Barn och Unga www.samverkanstorget.se I Göteborgsområdet samverkar Västra
Läs merElevhälsoplan för Sverigefinska skolan Eskilstuna 2014/2015
Elevhälsoplan för Sverigefinska skolan Eskilstuna 2014/2015 Reviderat 2014-10- 01 Innehåll Handlingsplan för elevhälsa... 3 Sverigefinskaskolans handlingsplan... 4 Syftet med handlingsplanen:... 4 Målet
Läs merOm samordnad individuell plan enligt HSL 3 f och SoL 2 kap. 7 och andra förutsättningar. Linda Almqvist (jurist)
Om samordnad individuell plan enligt HSL 3 f och SoL 2 kap. 7 och andra förutsättningar Linda Almqvist (jurist) - Jag har en plan!..eller? Begreppsdiagram planer inom vård och omsorg mål för att uppnå
Läs merÖvergripande Barn- och elevhälsoplan för förskola, grundskola, gymnasieskola
2012-12-20 Övergripande Barn- och elevhälsoplan för förskola, grundskola, gymnasieskola Barn- och utbildningsförvaltningen Lindesbergs kommun Beslutad av Barn- och utbildningsnämnden 2012-12-20 Innehåll
Läs merBarn- och elevhälsoplan Knivsta kommun
Barn- och elevhälsoplan Knivsta kommun Alla barn och elever har rätt att nå målen Ny skollag ställer högre krav och innehåller en rad förändringar som påverkar förskola och skola 1. I all utbildning och
Läs merPositionspapper. Psykisk hälsa, barn och unga
Positionspapper Psykisk hälsa, barn och unga Februari 2009 Kontaktperson Thomas Rostock, thomas.rostock@skl.se och Ing-Marie Wieselgren, ing-marie.wieselgren@skl.se Formgivning forsbergvonessen Tryckeri
Läs merBarn- och elevhälsoplan
ÅMÅLS KOMMUN Barn- och elevhälsoplan Plan för arbete med elevhälsa i förskola och grundskola i Åmåls Kommun Barn- och utbildningsnämnden 2012-01-01 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. Elevhälsans uppdrag 2. Resursenheten
Läs merYttrande över remiss från Utbildningsdepartementet, Se, tolka och agera - allas rätt till en likvärdig utbildning (SOU 2010:95)
Hälso- och sjukvårdsnämndens förvaltning HÄLSO- OCH 1 (3) SJUKVÅRDSNÄMNDEN 2011-05-24 p 7 TJÄNSTEUTLÅTANDE Handläggare: Eva Bohlin Margareta Cassel Yttrande över remiss från Utbildningsdepartementet, Se,
Läs merKastellskolan Elevhälsoplan 2012-2013 antagen 201211, reviderad 20130911 Claesson Schéele
Elevhälsoplan Kastellskolan 2013-2014 Skolans arbete ska vila på en grund av kunskap om vad som främjar elevens lärande och utveckling. Styrdokumenten för skolan är tydliga med att alla elever ska få den
Läs merMotion om handlingsplan avseende mäns våld mot kvinnor
2007-09-24 205 448 Kommunstyrelsen 2008-08-11 159 408 Arbets- och personalutskottet 2008-06-16 150 357 07.567-008 septkf25 Motion om handlingsplan avseende mäns våld mot kvinnor Ärendebeskrivning Ylva
Läs mer2012-02-13. Jämlika välfärdstjänster
samma land, samma plats, samma tid samma välfärd? Upplägg seminarium 8 februari - Jämlikhetsbegreppet. Vad betyder det för dig? För mig? - SKL:s arbete med jämlika, bl.a. ex. från kunskapsöversikt Äldreomsorg
Läs merREGIONAL SAMVERKANSRUTIN VID FAMILJEHEMSPLACERING
REGIONAL SAMVERKANSRUTIN VID FAMILJEHEMSPLACERING FÖR SOCIALTJÄNST OCH SKOLA INKLUSIVE ELEVHÄLSA Den sårbara familjen Psykisk hälsa Riskbruk och riskbeteende Äldres hälsa Nya perspektiv Utveckling i samverkan
Läs merElevhälsoplan Alléskolan. Reviderad 2014-09-01
Elevhälsoplan Alléskolan Reviderad 2014-09-01 1 Elevhälsoplan Reviderad 2014-09-01 Förord Alléskolan är en skola som präglas av trivsel, trygghet och allas utvecklingsmöjligheter oavsett bakgrund och förutsättningar.
Läs merSAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Blad 1 Styrelsen 2005-03-17. Kansliet Kommunförbundet Skaraborg. Skövde.
Sammanträdesdatum Blad 1 Plats och tid Kansliet Kommunförbundet Skaraborg. Skövde. Kl. 10.00 12.00 Beslutande Jan-Erik Wallin, ordf. Ulla Göthager Björn Bergquist Pelle Pellby Ingalill Andersson Gert-Inge
Läs merHandlingsplan för frånvaro
Sjömarkenskolan F-6 Augusti 2014 Handlingsplan för frånvaro När träder handlingsplanen in? Vid Orosfrånvaro... då anmäld frånvaro överstiger något av följande kriterier: Ströfrånvaro överstigande 6 dagars
Läs merPsykiater i Primärvården. Elizabeth Aller Överläkare Spec i allmän psykiatri
Psykiater i Primärvården Elizabeth Aller Överläkare Spec i allmän psykiatri Bakgrund till projektet Primärvården har i uppdrag att vara första instansen/basen för den psykiska ohälsan Många allmänläkare
Läs merArbetsordning för beredning av motioner och medborgarförslag
ARBETSORDNING Godkänd/ansvarig Kommunfullmäktiges 134 2015-09-22 1(3) Beteckning KST 2015/000274-003 Författningssamling MBLAFS 2015:22 Arbetsordning för beredning av motioner och medborgarförslag Motioner
Läs merInformation skolpliktsbevakning
INFORMATION 1(2) 2015-11-09 2015/2952-GSN-648 20151126 Tord Karlsson - p1tk02 tord.karlsson@vasteras.se Delges Text Information skolpliktsbevakning Den rättsliga regleringen avseende skolplikt framgår
Läs merSkolsköterska i stället för BUP-kö! - Stärk elevhälsan i Skellefteå
Skolsköterska i stället för BUP-kö! - Stärk elevhälsan i Skellefteå Rapport från Folkpartiet i Skellefteå, september 2010 1 Stärk elevhälsan i Skellefteå! Barn och ungdomar mår sämre i vår tid än tidigare,
Läs merInriktningsdokument för. UNGDOMSMOTTAGNINGAR i Västra Götaland
Inriktningsdokument för UNGDOMSMOTTAGNINGAR i Västra Götaland Rekommenderat av samrådsorganet Västra Götalandsregionen och VästKom 2011-04-26 Antaget i hälso- och sjukvårdsutskottet 2011-05-04 Detta inriktningsdokument
Läs merVilken rätt till stöd i förskola och skola har barn/elever med funktionsnedsättningar?
2011-12-07 Vilken rätt till stöd i förskola och skola har barn/elever med funktionsnedsättningar? Den 1 juli 2011 började den nya skollagen att tillämpas 1. Lagen tydliggör alla barns/elevers rätt till
Läs merLikabehandlingsplan läsåret 2014/2015. Handlingsplan mot diskriminering och kränkande behandling och för likabehandling. Björkhälls förskola
Datum 2015-04-29 Sida 1/10 Likabehandlingsplan läsåret 2014/2015 Handlingsplan mot diskriminering och kränkande behandling och för likabehandling Björkhälls förskola Karin Svensson Till förvaltningen senast
Läs merVerksamhetsberättelse BarnSam 2013
2014-01-02 Verksamhetsberättelse BarnSam 2013 Medarbetare i fem av Region Gotlands förvaltningar möter dagligen barn och ungdomar i sitt arbete. Oftast löser man frågor runt barnen inom sin egen verksamhet,
Läs mer12. Ny skolorganisation Beslut - i. Information från förvaltningen. ii. Bilaga ss 170- i. NIU
KALLELSE Arbetsutskott onsdag den 4 september 2013 (inför nämnd 18 september 2013) Gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden (GVN) Vid förhinder v g kontakta Helena Wottle 0498-269444, e-post: helena.wottle@gotland.se
Läs merGånghesters föräldraförening
Till Dalsjöfors kommundelsnämnd Gånghester 2009 11 17 Gånghesters föräldraförenings hemställan till kommundelsnämnden i Dalsjöfors Gånghesters föräldraförening Mål för föräldraföreningen Gånghester Innehåll
Läs merBarn- och ungdomspsykiatri
[Skriv text] NATIONELL PATIENTENKÄT Barn- och ungdomspsykiatri UNDERSÖKNING HÖSTEN 2011 [Skriv text] 1 Förord Patienters erfarenheter av och synpunkter på hälso- och sjukvården är en viktig grund i vårdens
Läs merUndervisning för elever placerade i HVB-hem 1 med behov av särskild undervisning utanför hemkommunens verksamhet
1 Bilaga 19 Råd och rekommendationer 2011-09-01 Undervisning för elever placerade i HVB-hem 1 med behov av särskild undervisning utanför hemkommunens verksamhet Inledning Alla barn och ungdomar, oberoende
Läs merEntreprenad och samverkan
Informationsblad 1 (6) Entreprenad och samverkan Här kan du läsa om hur Skolinspektionen tolkar reglerna om entreprenad och samverkan, i samband med myndighetens tillsyn. Det är med utgångspunkt i dessa
Läs merLikabehandlingsplan Regnbågsskolan F- 6 och fritidshem 2014-2015
Likabehandlingsplan Regnbågsskolan F- 6 och fritidshem 2014-2015 Likabehandlingsplan 2014 2015 Regnbågsskolan Inledning Vi har valt att ha en gemensam plan mot diskriminering och mot kränkande behandling
Läs merEiraskolans elevhälsoplan
EIRASKOLAN UTBILDNING SFÖRVALTNINGEN SID 1 (5) 2014-08-13 Eiraskolans elevhälsoplan Utdrag ur Lgr11 Undervisningen ska anpassas till varje elevs förutsättningar och behov. Den ska främja elevernas fortsatta
Läs merÅrlig plan mot diskriminering och kränkande behandling
Årlig plan mot diskriminering och kränkande behandling Förskolor och annan pedagogisk verksamhet Planen gäller från 2014-10-15 Planen gäller till 2015-10-15 Sida 1 av 7 Innehåll 1. Bakgrund... 3 2. Vad
Läs merPromemoria: Förebyggande och behandling av spelmissbruk (Ds 2015:48)
YTTRANDE Vårt dnr: 2016-01-22 Avdelningen för vård och omsorg Mikael Malm Socialdepartementet Enheten för familj och sociala tjänster 103 33 STOCKHOLM Promemoria: Förebyggande och behandling av spelmissbruk
Läs merGuide för arbete med extra anpassningar och särskilt stöd
Guide för arbete med extra anpassningar och särskilt stöd 1. Extra anpassningar 2. Extra anpassning och intensifiering 3. Anmälan om risk för bristande måluppfyllse 4. Pedagogisk utredning av en elevs
Läs merOH bilder. Former för samverkan och exempel på olika samverkansprojekt. Margareta Liljeqvist, SKL
OH bilder Former för samverkan och exempel på olika samverkansprojekt Margareta Liljeqvist, SKL Samverkan i gemensam nämnd Landstingets uppgifter enligt Hälso- och sjukvårdslagen Tandvårdslagen Smittskyddslagen
Läs merAnsvar för utbildning och särskilda stödinsatser i skola och barnomsorg vid placeringar i annan kommun m.m. Ersätter: 1997:202 Bilagor:
Cirkulärnr: 2006:18 Diarienr: 2006/0876 Handläggare: Laina Kämpe Avdelning: Avdelningen för lärande och arbetsmarknad Datum: 2006-05-23 Mottagare: Barnomsorg Skola Individ- och familjeomsorg Handikappomsorg
Läs merRiktlinjer för specialiserad sjukvård i hemmet SSIH
1(9) Dokumentnamn: Version: Dokumenttyp: Riktlinjer för specialiserad 1.0 Riktlinjer sjukvård i hemmet, SSIH Utfärdande förvaltning: Sökord: Giltig fr.o.m. Hälso- och sjukvård Utfärdande enhet: Målgrupp:
Läs merAnnan pedagogisk verksamhet
Juridisk vägledning Granskad februari 2012 Mer om Annan pedagogisk verksamhet Bestämmelser om pedagogisk verksamhet har ett eget kapitel i skollagen Det ställs övergripande krav och kvalitetskrav på verksamheten
Läs merTRYGGHETSPLAN Plan mot diskriminering och kränkande behandling Förskolor Tallboda Förskolan Ankaret, Gränsliden 8
TRYGGHETSPLAN Plan mot diskriminering och kränkande behandling Förskolan Ankaret, Gränsliden 8 En viktig uppgift för förskolan är att förmedla och förankra respekt för de mänskliga rättigheterna och de
Läs merHÄLSA LÄRANDE ARBETSMILJÖ. Vår skolas rutiner för. elevhälsa
HÄLSA LÄRANDE ARBETSMILJÖ Vår skolas rutiner för elevhälsa VÅR SKOLAS RUTINER FÖR ELEVHÄLSA INNEHÅLL Helhetsperspektivet Rektors ansvar Så skapar vi en god lärandemiljö Ett elevärendes gång Varför åtgärdsprogram
Läs merDetta dokument är reviderat inför läsåret 2013/14. Omslagsbilden heter en spalje. Gjord av Gunilla Risberg.
Sida 1 Elevhälsoteamets uppdrag är att främja hälsa, välmående och ansvarstagande hos alla elever på Risbergska skolan. Arbetet har en inriktning mot de elever som är i behov av särskilt stöd för ett optimalt
Läs merHELHETSSYN OCH SAMVERKAN FÖR BARNETS BÄSTA
HELHETSSYN OCH SAMVERKAN FÖR BARNETS BÄSTA Maria Wadman aukt. socionom, leg. psykoterapeut Caroline Nilsson leg. psykolog Flyktingbarnteamet Gamlestaden FLYKTINGBARNTEAMET GAMLESTADEN Uppdrag: 1. Barnmedicinska
Läs merSkolans ansvar och uppdrag Var går gränsen? Åsa Ernestam, SKL
Skolans ansvar och uppdrag Var går gränsen? Åsa Ernestam, SKL asa.ernestam@skl.se PSYNK 2012 2014 www.skl.se/psynk BUP Ungdomsverksamhet FriGdsgårdar Primärvård Elevhälsa SiS Tandvård Socialtjänst Öppenförskola
Läs merI särskola eller grundskola?
I särskola eller grundskola? Gränsproblematiken och vikten av ingående utredningar och välgrundade beslut! Seminarieledare Verica Stojanovic. Resultat- handläggningen kan bli bättre Tydliga rutiner men
Läs merFolkhälsoplan för Laxå kommun 2014 2017
Folkhälsoplan för Laxå kommun 214 21 1 Kommunen och Länet Befolkning i Laxå kommun Laxå kommun har 5562 invånare 213-5 varav 21 kvinnor och 2845 män. I åldern -19 år finns 124 personer. Från 65 år och
Läs merBilaga Yttrande över betänkande Psykiatrin och lagen tvångsvård, straffansvar och samhällsskydd (SOU 2012:17)
2012-11-15 Bilaga Yttrande över betänkande Psykiatrin och lagen tvångsvård, straffansvar och samhällsskydd (SOU 2012:17) Ytterligare problembeskrivningar och förslag från NSPH med anledning av Psykiatrilagsutredningens
Läs merELEVHÄLSATEAMET Styrdokument
ELEVHÄLSATEAMET Styrdokument BARNPERSPEKTIVET Förhållningssätt i Strömstad Stärka Barnets/ Familjens förmåga och resurser Samverka kring Barnet/ Familjen Polis Sjukvård HAB BUP Vuxenresursc. Familjecentral
Läs merVerksamhetsplan elevhälsan
Verksamhetsplan elevhälsan För EduLexUs AB 2012/2013 Innehåll Elevhälsan blir ett nytt begrepp i skollagen...3 Om sekretess...3 Elevhälsan inom EduLexUs...4 Så här fungerar det...5 Prioriterade utvecklingsområden
Läs merLedningsorganisation för tidiga insatser/sociala investeringar
RAPPORT 1(19) Bildningsförvaltningen Mia Stålgren Patiño Ledningsorganisation för tidiga insatser/sociala investeringar Hedemora kommun Hemsida www.hedemora.se E-post anna-maria.stalgren-patino@hedemora.se
Läs merLikabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling. Kunskapsskolan Katrineholm 2014/2015
Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling Kunskapsskolan Katrineholm 2014/2015 Kunskapsskolan Katrineholm Västgötagatan 16, 641 36 Katrineholm, Tel.dir. 08-51008370, www.kunskapsskolan.se 1
Läs merHej! Jobbar du som kommunal tjänsteman? Eller politiker? Kanske är du både och? Helt säkert är nog att du bryr dig om barn. Det gör väl alla vuxna?
Sänk blicken Hej! Jobbar du som kommunal tjänsteman? Eller politiker? Kanske är du både och? Helt säkert är nog att du bryr dig om barn. Det gör väl alla vuxna? Som du säkert vet ligger det på statens
Läs merBedömningsunderlag förskola
1 (7) Version 2.1.2 Bedömningsunderlag förskola 1 Förskolornas arbete mot målen Utbildningen inom förskolan syftar till att barn och elever ska inhämta och utveckla kunskaper och värden. Den ska främja
Läs merSKOLVERKETS ALLMÄNNA RÅD MED KOMMENTARER. Arbete med extra anpassningar, särskilt stöd och åtgärdsprogram
SKOLVERKETS ALLMÄNNA RÅD MED KOMMENTARER Arbete med extra anpassningar, särskilt stöd och åtgärdsprogram 1 Förord Bestämmelserna om arbetet med särskilt stöd förändrades i vissa avseenden i samband med
Läs merFÖRSLAG. Den individuella utvecklingsplanen och åtgärdsprogrammet 9
FÖRSLAG Allmänna råd för DEN INDIVIDUELLA UTVECKLINGSPLANEN med skriftliga omdömen Innehåll Förord 2 Inledning 3 Utgångspunkter för den individuella utvecklingsplanen 4 Den individuella utvecklingsplanens
Läs merSamtalsstöd för elevhälsan
Samtalsstöd för elevhälsan Elever med psykisk ohälsa och självskadebeteende Carianne Lundvall Karlsson bitr. elevhälsochef Vänersborg Anna Jonsson Regional samordnare förstalinjen och En väg in BUP Skåne
Läs merSocialtjänstens skyldigheter inom missbruks- och beroendevården. Pär Ödman Förbundsjurist Sveriges Kommuner och Landsting
Socialtjänstens skyldigheter inom missbruks- och beroendevården Pär Ödman Förbundsjurist Sveriges Kommuner och Landsting Ansvarig kommun (2 kap., 2 a kap SoL) - Varje kommun ansvarar för socialtjänsten
Läs merSkolsocial kartläggning
Skolsocial kartläggning Skolkuratorsdagarna Nacka strand 2007-10-08 Yvonne D-Wester 1:a skolkurator, Utbildningsförvaltningen, Stockholms stad Innehåll Skolsocial kartläggning När? Hur? Varför? Innehåll
Läs merBarn- och elevhälsoplan för Sundsvalls kommunala förskolor, grundskolor och gymnasium
Barn- och elevhälsoplan för Sundsvalls kommunala förskolor, grundskolor och gymnasium Denna barn- och elevhälsoplan ska bidra till att vi gör det goda livet möjligt och för att skapa alltid bästa möte
Läs mers êç=á=î êäçëâä~ëë=ñ ê=píçåâüçäãë=ä~êå=çåü=ìåö~=
s êç=á=î êäçëâä~ëë=ñ ê=píçåâüçäãë=ä~êå=çåü=ìåö~= cçäâé~êíáéí=îáää== Ha vård i världsklass för de kroniskt och svårt sjuka barnen Införa nolltolerans mot köer - barn måste få vård utan väntan Stimulera
Läs merRiktlinjer för godkännande av fristående förskola samt pedagogisk omsorg med enskild huvudman
BARN- OCH UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN 2011-06-09 Birgitta Öhrström DNR 160/2011-617 Riktlinjer för godkännande av fristående förskola samt pedagogisk omsorg med enskild huvudman Inledning Enskilda får enligt
Läs merRapport Granskning av samverkan kring barnoch ungas psykiska hälsa. Härnösands kommun
Rapport Granskning av samverkan kring barnoch ungas psykiska hälsa. Härnösands kommun November 2013 Innehåll Sammanfattning 1 1. Inledning 3 2. Granskningsresultat 4 3. Bedömning och rekommendationer 12
Läs merFÖRSLAG 27 MARS 2011. Länsstrategi för missbruks- och beroendevård i Norrbotten
Länsstrategi för missbruks- och beroendevård i Norrbotten 1 Länsstrategi för missbruks- och beroendevård i Norrbotten Vägledande för arbetet med att ge stöd, vård och behandling till personer med riskbruk,
Läs merRiktlinjer för Kungälvs kommuns styrdokument
Riktlinjer för Kungälvs kommuns styrdokument Antagna av kommunfullmäktige 2011-11-10 (2011 201) Gäller för alla nämnder och all verksamhet i Kungälvs kommun Dokumentansvarig: Chef, kommunledningssektorn
Läs merLikabehandlingsplan för Surteskolan och Skolstigens förskola
Likabehandlingsplan för Surteskolan och Skolstigens förskola Handlingsplan mot diskriminering och annan kränkande behandling Uppdraget att motverka kränkande behandling är en del av det demokratiska uppdraget.
Läs merBarn- och ungdomsutskottet
1 (6) Landstingets Kansli Barn- och ungdomsutskottet/ Justerat 2010-02-19 Barn- och ungdomsutskottet Tid Fredagen den 12 februari kl. 13.00 17.15 Plats Närvarande ledamöter Kronobergsrummet Ingelstadsvägen
Läs merSamverkansdokument mellan skola samt den specialiserade barn- och ungdomspsykiatrin i Kalmar län
Samverkansdokument mellan skola samt den specialiserade barn- och ungdomspsykiatrin i Kalmar län Upprättat av: Verksamhetschef Bo Lundin, Barn- och ungdomspsykiatriska verksamheten i Kalmar län, Förvaltningscheferna
Läs merTRYGGHETSARBETET 2 : 1 TRYGGHETSARBETET
2 : 1 Alla förskolor och skolor har ett uppdrag att skapa en god arbetsmiljö för barnen och eleverna, då det gagnar deras välbefinnande under den tid de finns i förskola och skola. Förskolan och skolan
Läs mer2015 års överenskommelse inom området psykisk ohälsa bedömningskriterier och anvisningar för grundkrav och prestationsmål
PM 2015-05-12 Dnr 5.3-2380/2015 1(20) ANDRA REVIDERADE VERSIONEN 2015 års överenskommelse inom området psykisk ohälsa bedömningskriterier och anvisningar för grundkrav och prestationsmål Bakgrund Staten
Läs merLÄNSGEMENSAM Öve ÖVERENSKOMMELSE OCH SAMVERKANSRUTIN
LÄNSGEMENSAM Öve ÖVERENSKOMMELSE OCH SAMVERKANSRUTIN LÄKARUNDERSÖKNING I SAMBAND MED ATT BARN PLACERAS I FAMILJEHEM ELLER HEM FÖR VÅRD ELLER BOENDE (HVB) Närvård i Sörmland Kommuner Landsting i samverkan
Läs merLandstingsstyrelsens förslag till beslut
FÖRSLAG 2011:69 Landstingsstyrelsens förslag till beslut Motion 2010:12 av Anna Kettner (S) om stöd och behandling för barn och vuxna med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar Föredragande landstingsråd:
Läs merRiktlinjer fö r pedagögisk ömsörg i Nörrta lje kömmun
Riktlinjer fö r pedagögisk ömsörg i Nörrta lje kömmun (Antagna i barn-och skolnämnden den 20121217) P O S T A D R E S S B E S Ö K S A D R E S S T E L E F O N E - P O S T P L U S G I R O Box 803, 761 28
Läs merSTRATEGI FÖR UNGAS TRYGGHET, HÄLSA OCH UTVECKLING
STRATEGI FÖR UNGAS TRYGGHET, HÄLSA OCH UTVECKLING Fastställd av kommunfullmäktige 17 oktober 2011 STRATEGI Strategi för ungas trygghet, hälsa och utveckling Inledning Alla barn och unga i Haninge ska må
Läs merDen individuella utvecklingsplanen
SKOLVERKETS ALLMÄNNA RÅD 2008 Allmänna råd och kommentarer Den individuella utvecklingsplanen med skriftliga omdömen Beställningsadress: Fritzes kundservice, 106 47 Stockholm. Tel: 08-690 95 76, Fax: 08-690
Läs merFallbeskrivningar. Mikael 19 år. Ruben 12 år. Therese 18 år. Tom 10 år
Fallbeskrivningar Mikael 19 år Ruben 12 år Therese 18 år Tom 10 år Mikael 19 år Fallbeskrivning Mikael har haft svårigheter med relationer sedan han började i skolan. Föräldrarna beskriver honom som en
Läs merKommun-, landstings- och regionledningens ansvar
KONVENTION OM RÄTTIGHETER FÖR PERSONER MED FUNKTIONSNEDSÄTTNING Kommun-, landstings- och regionledningens ansvar Många av konventionens rättigheter ligger inom kommunernas, landstingens och regionernas
Läs merSvar på frågor som ställdes under IVO:s webbinarium om förbättrad samverkan mellan kommun och landsting/region för barn på korttidsboende
2016-04-21 1(8) Svar på frågor som ställdes under IVO:s webbinarium om förbättrad samverkan mellan kommun och landsting/region för barn på korttidsboende IVO genomförde den 21 april 2016 ett webbinarium
Läs merÖppna jämförelser Barn- och ungdomsvård 2014 resultat för Tjörns kommun, inrapporterat 2013
Öppna jämförelser Barn- och ungdomsvård resultat s kommun, inrapporterat 2013 Om öppna jämförelser Öppna jämförelser för Barn- och ungdomsvården har gjorts av Socialstyrelsen sedan 2010. Jämförelserna
Läs merSamverkansdokument mellan skola samt den specialiserade barn- och ungdomspsykiatrin i Kalmar län
Samverkansdokument mellan skola samt den specialiserade barn- och ungdomspsykiatrin i Kalmar län Upprättat av: Verksamhetschef Bo Lundin, Barn- och ungdomspsykiatriska verksamheten i Kalmar län, Förvaltningscheferna
Läs merIndividuella utvecklingsplaner
Ett arbetsmaterial för arbetet med Individuella utvecklingsplaner Barn- och ungdomsförvaltningen 2004-09-17 1 Innehåll Inledning, Syfte 3 Mål, Innehåll, Struktur, Uppföljning, Förvaring 4 Överlämnande,
Läs merSammanfattning på lättläst svenska
Sammanfattning på lättläst svenska Utbildning är en av de viktigaste sakerna för ungdomars framtid. Ungdomar som saknar gymnasieutbildning riskerar att bli arbetslösa och få det svårt på många andra sätt.
Läs merKyrkbyns förskola. Tillsammans lägger vi grunden för det livslånga lärandet. LIKABEHANDLINGSPLAN och Plan mot kränkande behandling 2015-16
Kyrkbyns förskola Tillsammans lägger vi grunden för det livslånga lärandet LIKABEHANDLINGSPLAN och Plan mot kränkande behandling 2015-16 Innehållsförteckning Bakgrund/Definition Kränkande Behandling..
Läs merSkolresultat +psykisk hälsa = Sant
Skolresultat +psykisk hälsa = Sant Uppsala 16 september 2013 ing-marie.wieselgren@skl.se www.skl.se/psynk Varför ska vi samverka? Ing-marie.wieselgren@skl.se www.skl.se/psynk Stöd till riktade insatser
Läs merPlan mot diskriminering och kränkande behandling
Plan mot diskriminering och kränkande behandling Graningegården 2013/2014 Inledning Vi vill utforma vår skola, Graningegården, så att alla elever tillförsäkras en skolmiljö som är präglad av trygghet,
Läs merELEVHÄLSOPLAN 2015/2016
ELEVHÄLSOPLAN 2015/2016 INLEDNING Syftet med elevhälsoplanen är att, utifrån nationella styrdokument och skolans beprövade erfarenhet, skapa struktur och kultur på lokal nivå för att trygga kvalitén i
Läs merDatum. Ert datum. Samverkansnämndens yttrande över utredningen "Helikoptern i samhällets tjänst"
I ~ Landstinget l) DALARNA REMISSYTTRANDE Datum 2011-03-14 Ert datum Au 1I 03 il{ 13ilf33A Beteckning/diarienr LD10/03477 1 (5) Er beteckning Samverkansnämndens yttrande över utredningen "Helikoptern i
Läs merMedborgarförslag om bättre stöd till barn med tidiga tecken på psykisk ohälsa
Allmänna utskottet 2011-04-13 31 19 Socialnämnden 2011-04-28 65 22 Dnr 2011/104-751 Medborgarförslag om bättre stöd till barn med tidiga tecken på psykisk ohälsa Ärendebeskrivning Kerstin Lindström anför
Läs merUtbildningspolitisk strategi för Nacka kommun Styrdokument för förskoleverksamhet UTBILDNINGSPOLITISK STRATEGI FÖR NACKA KOMMUN 1
Utbildningspolitisk strategi för Nacka kommun Styrdokument för förskoleverksamhet UTBILDNINGSPOLITISK STRATEGI FÖR NACKA KOMMUN 1 Utbildningspolitisk strategi för Nacka kommun Styrdokument för förskoleverksamhet
Läs merBättre insatser vid missbruk och beroende Individen, kunskapen och ansvaret (SOU 2011:35)
Stockholm 2011-10-14 Socialdepartementet 103 33 Stockholm Bättre insatser vid missbruk och beroende Individen, kunskapen och ansvaret (SOU 2011:35) Psykologförbundet har fått möjlighet att lämna synpunkter
Läs merHälsoundersökning av barn/ungdomar inför placering enligt SoL eller LVU
Sida 1 (8) Hälsoundersökning av barn/ungdomar inför placering enligt SoL eller LVU Bakgrund Hälsoproblem av såväl fysisk som psykisk karaktär är överrepresenterade hos barn och ungdomar som placeras i
Läs mer